Riktad tillsyn av Primaskolan Farsta, grundskola inom Primaskolan i Sverige AB

Transkript

1 Beslut Pysslingen Förskolor och Skolor AB (5) Dnr SI-2019:3403 Riktad tillsyn av Primaskolan Farsta, grundskola inom Primaskolan i Sverige AB Beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Primaskolan i Sverige AB, med organisationsnummer , att senast den 15 november 2019 vidta åtgärder för att säkerställa att samtliga elever på Primaskolan Farsta tillförsäkras en studiemiljö som präglas av trygghet och att samtliga fall av kränkande behandling anmäls utifrån författningarnas krav. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag som ovan redovisas skriftligt till Skolinspektionen. Redovisningen ska lämnas av styrelsen för skolan eller den som företräder huvudmannen. Nedan anges de åtgärder som Skolinspektionen bedömer är nödvändiga för att åtgärda bristerna. I de fall det är möjligt får bristerna avhjälpas på annat sätt. Skolinspektionen konstaterar att Primaskolan i Sverige AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet. (5 kap. 3 skollagen) En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn, som i sin tur är skyldig att anmäla detta vidare till huvudmannen. (6 kap. 10 skollagen) Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 Skolinspektionen 2 (5) Åtgärder Huvudmannen ska se till att: - lärare och annan personal anmäler alla händelser där en elev anser sig vara utsatt för kränkande behandling till rektorn som sedan anmäler detta vidare till huvudmannen, - de anmälda kränkningarna utreds och nödvändiga åtgärder vidtas för att förhindra kränkningar i framtiden, samt - alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet. I detta kan ingå att arbeta med elevernas språkbruk och jargong, genomföra en fördjupad kartläggning av tryggheten på skolan och utifrån detta analysera orsaker och sätta in relevanta åtgärder. Ärendet Skolinspektionen har den 22 mars 2019 i samband med ett besök på Primaskolan Farsta, inom ramen för en tematisk kvalitetsgranskning, tagit emot signaler från elever om bristande trygghet på skolan. Mot ovanstående bakgrund har Skolinspektionen startat en riktad tillsyn och genomfört ett besök på Primaskolan Farsta den 12 april Skolinspektionen tar i utredningen ställning till om Primaskolan i Sverige AB, som är huvudman för Primaskolan Farsta, följt bestämmelserna om att tillförsäkra eleverna en studiemiljö som präglas av trygghet och att samtliga fall av kränkande behandling anmäls utifrån författningarnas krav. Motivering till beslutet Skolinspektionen bedömer att utbildningen inte i tillräcklig utsträckning utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet. Vidare bedömer Skolinspektionen att samtliga fall av kränkande behandling inte anmäls till rektorn, och inte heller vidare till huvudmannen. Trots att skolledning och huvudman genomfört en del insatser för att komma tillrätta med otryggheten på skolan bedömer Skolinspektionen att arbetet inte är tillräckligt, utan insatserna behöver intensifieras. En del i detta arbete är att säkerställa att rektor och huvudman får kännedom om samtliga fall av kränkande behandling. Trygghet Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet. I intervjuer med elever, lärare och elevhälsan på skolan framkommer att det generellt är otryggt på skolan, och att det ofta förekommer knuffar, stök, bråk,

3 Skolinspektionen 3 (5) svordomar, skadegörelse och slagsmål. Det förekommer även enligt de intervjuade bland annat att elever tvingas slåss mot sin vilja, att ett flertal elever är respektlösa mot både lärare och elever, att elever undviker att gå ensamma på skolan, att elever undviker ögonkontakt med vissa andra elever, att det sker gängbildningar och att det finns några elever och situationer som både elever och lärare upplevt som hotfulla. Vidare beskriver elever i intervjuer allvarliga situationer som innefattar kränkningar, hot och/eller mobbing. Enligt skolpersonal förekommer situationer på skolan som är så hotfulla att personal ibland undvikit att tillrättavisa elever. Elever uppger i intervju att det finns några lärare som säger till elever som stökar, samt att det finns några lärare som elever har respekt för. Vidare framkommer i intervju med elever att det generellt är en hård och tuff attityd mellan elever på skolan och att vissa elever är respektlösa gentemot skolpersonal. Både elever och skolpersonal beskriver att tryggheten på skolan minskat betydligt under de senaste två åren samt att personalomsättningen varit stor gällande skolledning och skolpersonal. Enligt elevhälsan försvåras relationsskapandet mellan lärare och elever av den höga personalomsättningen. Elever uppger dessutom i intervju att de själva överväger att byta skola, då skolsituationen förändrats negativt. Elever i de äldre årskurserna uppger att det under senare tid blivit en liten förbättring för dem gällande tryggheten på skolan, just för att de tillhör de äldre årskurserna, men de tror att det är mer otrygghet bland eleverna i de yngre årskurserna på skolan. Elever uttrycker dessutom en oro för att de negativa beteendena på skolan, som ett antal äldre elever har, redan har spridits till flera av de yngre eleverna som börjat ta efter det negativa beteendet. I intervjuer med lärare, elevhälsa och rektor framkommer att huvudmannen känt till de otrygga förhållandena på skolan under en tid. I intervju med rektor framkommer vidare att de redan förra läsåret identifierat att skolan behövde arbeta med att öka både tryggheten och studieron, baserat på resultaten från huvudmannens enkätundersökning. Huvudmannen har satt in vissa insatser på skolan för att stödja arbetet för att skapa en tryggare skolmiljö. Insatserna har bland annat varit stöd till rektor och elevhälsa, utökning av specialpedagogstjänsten och kuratorstjänsten, samarbete med socialtjänstens fältassistenter samt att huvudmannen bekostat väktare på skolan under några dagar när det var som stökigast på skolan. På skolan organiseras även rastaktiviteter med hjälp av elever som trivselledare. Elever har utbildats till trivselledare och två personal har uppdraget att stödja trivselledarna i planeringen och genomförandet av trivselaktiviteter. I intervju med elever framkommer dock att trivselledarna upplever att de tar får ta en stor del av ansvaret själva. I intervju med elevhälsan framkommer att de vuxna som ska stödja trivselledarna i arbetet med rastaktiviteter inte varit närvarande i tillräcklig utsträckning, då den ena av dem periodvis inte varit närvarande på skolan och den andra har fått annat uppdrag på skolan. Dessutom har eleverna på skolan olika rasttider, vilket innebär att det är svårt att samordna rastaktiviteterna. Rektor och skolpersonal uppger att schemalagd närvaro av vuxna under raster har utformats, både för att bemanna otrygga platser och för att välkomna eleverna när de kommer på morgnarna. Den

4 Skolinspektionen 4 (5) schemalagda närvaron har, vid tidpunkten för Skolinspektionens besök, tillämpats under fem dagar och täcker 2-3 timmar varje dag. Vidare berättar skolpersonal att andra insatser som genomförts för att skapa trygghet är skapandet av en konsekvenstrappa, möten med socialtjänst, vårdnadshavare och polis samt att skolchefen varit på skolan och stöttat personalen. Skolchefen har bland annat stöttat skolan i arbetet med att identifiera vilka insatser som är mest akuta att genomföra på skolan, som till exempel tydligare lektionsstruktur och att undvika förflyttningar. Rektor berättar i intervju att skolan omorganiserat så att klasserna har egna hemklassrum för att undvika förflyttningar och därmed öka tryggheten. Även den centrala elevhälsan har kopplats in för att stödja skolans elevhälsa och den centrala elevhälsan har, enligt huvudmannens kommentarer och synpunkter på protokollet från Skolinspektionens tillsynsbesök, kommit med förslag på olika trygghetsskapande aktiviteter. Elever och elevhälsan på skolan berättar i intervju att insatserna som beskrivits ovan visserligen bidragit till att tryggheten blivit en aning bättre, men skolmiljön präglas fortfarande av otrygghet. I intervju med elever framkommer att vissa förutsättningar faktiskt ändrats till det sämre, då till exempel en elevassistent i en klass samt en personal som fanns tillgänglig för eleverna på rasterna slutat utan att dessa personer blivit ersatta. Någon fördjupad kartläggning av tryggheten på skolan har, enligt elevhälsan, inte gjorts under nuvarande läsår. Anmälan av kränkande behandling Enligt skollagen är en lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Elever berättar i intervju att det förekommer både verbala och fysiska kränkningar samt att det uppstått situationer då lärare fått kännedom om att elever blivit kränkta utan att lärarna agerat. Elever har också signalerat till elevhälsan att de upplever att det finns vuxna som inte vågar agera när de ser någon elev bli kränkt. Vidare framkommer i intervju med elevhälsan att det redan under föregående läsår var uppenbart att toleransnivån på skolan var påtagligt hög gällande elevernas kränkande språk mot varandra. Lärare uppger i intervju att de inte hinner anmäla alla kränkningar som sker, vilket även rektorn bekräftar att hon känner till. Rektorn uppger dock att det är tydliggjort för skolpersonalen vikten av att kränkningar anmäls till rektorn. I intervju med elevhälsan framkommer att skolan har rutiner för anmälan av kränkande behandling och det finns en anmälningsblankett, men att rutinen inte alltid följs och att det endast är de värsta kränkningarna som anmäls

5 Skolinspektionen 5 (5) till rektorn. Enligt elevhälsan orsakar den tuffa jargongen på skolan många situationer som kan uppfattas kränkande och det kan vara svårt för skolpersonal att avgöra om det som sker är på lika villkor eller om det kan röra sig om kränkande behandling. Motivering till föreläggande som ingripande Primaskolan Farsta uppfyller inte de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Primaskolan i Sverige AB föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På Skolinspektionens vägnar X Malin Norell X Lillie Eiriksdottir Bäckwall Beslutsfattare Signerat av: Malin Norell Föredragande Signerat av: Lillie Eiriksdottir Bäckwall I handläggningen av ärendet har även utredare Luca Nesi medverkat.