1 Grundvärden för trafikmiljön

1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största längs- och snedlutning med hänsyn till bilars bromsning och start i backe största skevning i horisontalkurva med hänsyn till risken att bilar glider i sidled erforderlig sikt för att bilar ska kunna stanna inför hinder på vägbanan i vertikal- och/eller horisontalkurva lägsta tillåtna friktion på beläggningar och vägmarkeringar minsta horisontalkurvor. 1.1.1 Total friktion Friktionstal är kvoten mellan friktionskraft och normalkraft mellan hjul och vägbana. Den totala friktionen kan uppdelas i en tangentiell del, bromsfriktion, och en radiell del, sidofriktion. Dimensionerande friktionstal för total friktion, bromsfriktion och sidofriktion ges i FIGUR 1-1. 0,7 Friktionskoefficient 0,6 0,5 Total friktion 0,4 Bromsfriktion 0,3 0, Sidofriktion 0,1 0 10 0 30 40 50 60 70 80 90 100 110 10 130 14 Hastighet (km/h) FRIK. XLS Observera att friktionstalen endast gäller vid resp. hastighet och ej utgör medelvärden från aktuell hastighet till stopp. FIGUR 1-1 Dimensionerande friktionstal i VGU VGU VV publikation 004:80 004-05 5

Dimensionerande friktionstal f motsvarar ca /3 av uppmätta friktionsvärden på relativt nybelagda vägar med bra däck vid vått väglag och låsta hjul. f = 0,6 x EXP(-0,0063 x V) ATB VÄG 003 kräver för större ytor friktionstal >0,5 mätt enligt VVMB 104 Bestämning av friktion på belagd väg. Mätförfarandet sker vid ca 70 km/h med våt vägbana och låsta hjul. VGU dimensionerar således för 80 % av minimikravet. ATB VÄG 003 kräver för mindre ytor, <,0 m, friktionstal >0,45. 1.1. Sidofriktion och sidoacceleration Sidofriktionen eller sidoaccelerationen är den del av den totala friktionen som förare normalt utnyttjar under körning i kurva. Sidofriktion är ett grundvärde i VGU för att: bedöma bilars hastighetsnivå i horisontalkurvor bestämma minimivärden för radier i horisontalkurvor vid samtidig bromsning. Dimensionerande friktionstal för sidofriktion för val av horisontalradier ges i FIGUR 1-1 ovan. Bedömning av hastigheter vid körning i små radier som i korsningar och ramper görs för två körsätt, mjukt och hårt, se närmare kapitel 3. Sidoacceleration är sidofriktionen multiplicerad med 9,8 m/s. Dimensionerande sidofriktion f s är: f s = 0,8 x EXP(-0,0096 x V) 1.1.3 Bromsfriktion och retardation Bromsfriktion är den del av den totala friktionen, som utnyttjas vid inbromsning. Bromsfriktionen är ett grundvärde i VGU för att beräkna stoppsiktssträckor och bromssträckor på avfarter i trafikplatser m.m. Fullt utnyttjad bromsfriktion motsvarar en mycket hård inbromsning. Vid bedömning av bromssträckor vid normal körning, till exempel på avfartsramper och vid inbromsning i korsningar, används mjukare inbromsningsförlopp, se vidare kapitel 3. Dimensionerande friktionstal för bromsfriktion ges i TABELL 1-1. Retardationen är bromsfriktionstalet multiplicerad med tyngdaccelerationen g = 9,8 m/s. Vid överslagsmässiga beräkningar för bromssträckor utnyttjas de i TABELL 1-1 angivna bromsfriktionstalen alternativt medelretardationer. Med 6 VGU VV publikation 004:80 004-05

bromsfriktionstal avses viktade medelvärden av bromsfriktionstalen från en hastighet (V 1 ) till en annan hastighet (V ). TABELL 1-1 Bromsfriktionstal och medelretardation för horisontell väg Från V 1 (km/h) Bromsfriktionstal, f b 0 10 0 30 40 50 60 70 80 90 100 110 10 130 Från 0 0,54 0,5 0,50 0,48 0,46 0,44 0,4 0,41 0,39 0,37 0,36 0,34 0,33 0 V 1 10 5,7 0,51 0,49 0,47 0,46 0,44 0,4 0,41 0,39 0,37 0,36 0,34 0,33 10 (km/h) 0 5,07 5,01 0,48 0,47 0,45 0,43 0,4 0,40 0,39 0,37 0,35 0,34 0,3 0 30 4,88 4,93 4,73 0,46 0,44 0,43 0,41 0,39 0,38 0,37 0,35 0,34 0,3 30 40 4,69 4,66 4,58 4,47 0,43 0,4 0,40 0,39 0,37 0,36 0,35 0,33 0,3 40 50 4,51 4,48 4,4 4,3 4, 0,41 0,39 0,38 0,37 0,35 0,34 0,33 0,31 50 60 4,33 4,31 4,5 4,18 4,08 3,98 0,38 0,37 0,36 0,34 0,33 0,3 0,31 60 70 4,16 4,14 4,09 4,03 3,94 3,85 3,75 0,36 0,35 0,34 0,3 0,31 0,30 70 80 3,99 3,98 3,94 3,88 3,80 3,7 3,63 3,53 0,34 0,33 0,3 0,31 0,9 80 90 3,83 3,8 3,78 3,73 3,66 3,59 3,51 3,4 3,3 0,3 0,31 0,30 0,9 90 100 3,67 3,66 3,63 3,59 3,53 3,46 3,38 3,30 3, 3,13 0,30 0,9 0,8 100 110 3,5 3,51 3,48 3,44 3,39 3,33 3,6 3,19 3,11 3,03,94 0,8 0,7 110 Till 10 3,37 3,36 3,34 3,31 3,6,30 3,14 3,07 3,00,9,85,76 0,6 10 V 130 3,3 3, 3,0 3,17 3,13 3,08 3,0,96,89,88,75,67,60 130 (km/h) 0 10 0 30 40 50 60 70 80 90 100 110 10 130 Medelretardation, g x f b Till V (km/h) Bromssträckan erhålls enligt formeln: S b = V1 V g ( f + i) Där S b = bromssträcka (m) V 1 V f b = utgångshastigheten (m/s) = sluthastighet (m/s) = bromsfriktionstal i = lutning i längdled (m/m, t.ex. - 0,06 vid 6 % nedförslutning) Dimensionerande bromsfriktion f b är: f b = 0,55 x EXP(-0,0057 x V) g = normalacceleration (9,8 m/s ) VGU VV publikation 004:80 004-05 7

1.1.4 Start i uppförsbacke Vid start i motlut ska tillgänglig friktion vid fordonets drivaxel kunna övervinna tyngdkraftens komposant på grund av lutning och rullmotstånd, se FIGUR 1-. f d g > i g + C r där f = friktionstal d = andel av fordonets tyngd på drivaxeln g = tyngdacceleration (9,8 m/s ) i = backens lutning (t.ex. 0,06 vid 6 %) Cr = rullfriktion (N/kg) FIGUR 1- Princip för beräkning av startlutning I FIGUR 1-3 har största startlutning vid olika friktion och andel tyngd på drivaxeln beräknats för dimensionerande rullfriktion 0,11 N/kg. Med figurens hjälp kan framkomligheten beskrivas för olika branta lutningar i dåligt väglag. Friktionstal 0,1 motsvarar våt is, 0,3 sand eller dubbdäck på packad snö. Andel tyngd på drivaxeln varierar mellan ca 0,0 för extremt lastad lastbilskombination och ca 0,50 för personbil. Exempel: Beräkna maximal lutning för start i backe för en tvåaxlig lastbil med släpvagn. Fordonsekipaget väger 37 ton med 10 tons belastning på drivaxeln, dvs d= 10/37=0,7 Vägbanan består av packad snö, som är nysandad vilket innebär att friktionen är f = 0,3. Den maximala lutningen fås ur diagrammet till ca 7 %. FIGUR 1-3 Beräkning av startlutning Kraftekvationen har utnyttjats för att bestämma maximala längslutningar för vägar. Dimensionerande andel tyngd på drivaxeln har då valts till en fjärdedel av fordonets totala tyngd (d=0,5) och den lägsta friktionstalen i uppförsbacke till 0,3. 8 VGU VV publikation 004:80 004-05

1. Siktobjekt i vägrummet Siktobjekt är grundvärde i VGU för att bestämma sikt i olika trafiksituationer. Trafikanterna måste ha överblick över vägrummet för att kunna observera och identifiera siktobjekt och sikthinder som: andra trafikanter, t.ex. mötande, korsande eller upphinnande, som man måste se för att kunna samspela med hinder på vägbanan, t.ex. föremål som man måste se för att kunna bromsa eller väja för trafikanordningar, t.ex. vägmärken, vägmarkeringar och trafiksignaler hinder utanför vägbanan, t.ex. i siktområden i vägkorsningar, som man måste kunna se över. FIGUR 1-4 Exempel på siktobjekt i vägrummet VGU använder följande siktobjekt för siktberäkningar, se TABELL 1-. TABELL 1- Siktobjekt för att bestämma siktsträckor OBJEKT HÖJD I m EXEMPEL PÅ ANVÄNDNINGSOMRÅDE Vägbanan 0,00 Stoppsikt för cyklar Vägbanan (hinder på vägbana) 0,0 Stoppsikt och sikt i korsning för bilar Bromsljus från framförvarande bil 0,35 Stoppsikt för bilar i kö Hinder på vägbanan, t.ex. barn, hundar m.m. 0,40 Stoppsikt för cyklar och sikt i korsning Annalkande fordon (strålkastare) 0,60 Sikt i korsning och omkörningssikt Häckar, staket etc. 0,80 Högsta siktskymmande hinder inom siktområden vid korsning i lokalnätet VGU VV publikation 004:80 004-05 9