Bilaga 1. Rapportnr: 2015:4

Bilaga 1 Rapportnr: 2015:4

2

Innehållsförteckning Vattenresurser i Gävle kommun... 5 Beskrivning av vattenresurser Gävle kommun... 7 Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling... 7 Geologi, hydrogeologi och hydrologi... 7 Påverkan och hot... 8 Nuläge dricksvattenförsörjning i Gävle kommun... 8 Bristområden... 9 Planering... 9 Vattenskydd... 10 Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten... 11 Mellankommunal samverkan... 11 Grundvattenresurser... 12 Ön Hedesundafjärden (1)... 12 Hedesundaåsen (2)... 14 Isälvsavlagring Norrbomuren (3)... 16 Valboåsen (4)... 17 Björke/Hille (5)... 21 Trödje (6)... 23 Totra (7)... 25 Bergby (8)... 27 Stråtjära (9)... 29 Sand- och grusförekomst Axmar (10)... 31 Uppsalaåsen - Marma (11)... 32 Uppsalaåsen - Skutskär (12)... 34 Ytvattenresurser... 35 Storsjön (13)... 35 Öjaren (14)... 35 Gavleån (15)... 36 Lundbosjön (16)... 37 Testeboån, nedre delen (17)... 38 Dalälven Bramsöfjärden (18), Hedesundafjärden (19), Untrafjärden (20)... 39 Hamrångefjärden (21)... 39 Viksjön (22)... 40 Kartor och underlagsmaterial... 41 Litteraturförteckning... 42 3

Grundvatten Mycket högt prioriterad Högt prioriterad Måttligt prioriterad Ej i urval sjöar och vattendrag Sjöar Vattendrag Figur 1 Karta över prioriterade vattenresurser i Gävle kommun, beskrivning enligt numrering nedan. 1 Ön, Hedesundfjärden 7 Totra 13 Storsjön 19 Hedesundafjärden 2 Hedesunda 8 Bergby 14 Öjaren 20 Untrafjärden 3 Norrbomuren 9 Stråtjära/Häckelsäng 15 Gavleån 21 Hamrångefjärden 4 Valboåsen 10 Sand- och grusförekomst Axmar 16 Lundbosjön 22 Viksjön 5 Björke/Hille 11 Uppsalaåsen - Marma 17 Testeboån 6 Trödje 12 Uppsalaåsen - Skutskär 18 Bramsöfjärden 4

Vattenresurser i Gävle kommun Tabell 1 Grundvattenmagasin i Gävle kommun med info om bl. a uttagskapacitet, VISS status, vattentäkt och vattenskyddsområde. * at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kommun Nr i karta Vattenmagasin Vattenförekomst ID (VISS) Bedömd Uttags miljö uttagskapacitet Påverkans- Kvantitativ Kemisk Status analys- poäng status (VISS) (VISS) Vattentäkt (antal ansl) Vattenskyddsområde (fastställt) Gävle 1 Ön Hedesundafjärden SE669243-156744 5-25 l/s sand och grus 13,76 god god nej nej Gävle 2 Hedesunda SE669991-156512 5-25 l/s sand och grus 30,4 at risk* god allmän (1500) Ja (1973) Gävle 3 Norrbomuren SE671255-156247 5-25 l/s sand och grus 41,8 at risk* god liten enskild (<50 pers. el. uttag 1nej Gävle 4 Valboåsen SE672544-156524 >125 l/s sand och grus 41 at risk* at risk* allmän (>50 000) Ja (2006) Gävle 5 Björke/Hille SE673847-157557 5-25 l/s sand och grus 30,3 otillfredsställande god reservtäkt Ja (1982) Gävle 6 Trödje SE674521-157689 5-25 l/s sand och grus 23 god god enskild (100 fastigheter) Ja (1975) Gävle 7 Totra SE675659-156838 1-5 l/s sand och grus 27 god god allmän (3200) Ja (2006) Gävle 8 Bergby SE675996-156689 5-25 l/s sand och grus 24,2 otillfredsställande god reservtäkt Ja (2006) Gävle/Söderhamn 9 Stråtjära/Häckelsäng SE677385-156267 5-25 l/s sand och grus 33,6 otillfredsställande god allmän (375) Ja (1984) Gävle 10 Sand- och grusförekomst Axmar SE676593-156972 1-5 l/s sand och grus 23,5 god at risk* allmän (160) nej Älvkarleby 11 Uppsalaåsen-Marma SE670605-158918 >125 l/s sand och grus 22,67 god god allmän (9500) ja (1974,1990,1996) Älvkarleby 12 Uppsalaåsen-Skutskär SE672305-158980 25-125 l/s sand och grus 17,18 god god nej nej Tabell 2 Urval och prioritering av grundvattenmagasin Kommun Nr i karta Vattenmagasin Vattenförekomst ID (VISS) Prioritet klass Påverkans Status klass klass Prioriteringstal Uttagsmöjlighets Vatten uttagsklass Motivering prioritet Gävle 1 Ön Hedesundafjärden SE669243-156744 Hög 2,8 3 3 3 2 Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Gävle 2 Hedesunda SE669991-156512 Hög 2,6 3 2 2 3 Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Gävle 3 Norrbomuren SE671255-156247 Måttlig 2,2 3 1 2 2 Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Gävle 4 Valboåsen SE672544-156524 Mycket hög 3 4 1 2 4 Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Gävle 5 Björke/Hille SE673847-157557 Måttlig 2 3 2 1 1 Höjd prioritet, viktig som möjlig reserv eller komplement vatten Gävle 6 Trödje SE674521-157689 Hög 2,8 3 3 3 2 Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Gävle 7 Totra SE675659-156838 Hög 2,4 2 2 3 3 Höjd prioritet, befintlig täkt Gävle 8 Bergby SE675996-156689 Hög 2,6 3 3 2 2 Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Gävle/Söderhamn 9 Stråtjära/Häckelsäng SE677385-156267 Hög 2,2 3 2 1 2 Höjd prioritet, befintlig täkt Gävle 10 Sand- och grusförekomst Axmar SE676593-156972 Hög 2,4 2 3 3 2 Höjd prioritet, befintlig täkt Älvkarleby 11 Uppsalaåsen-Marma SE670605-158918 Mycket hög 3,4 4 3 3 3 Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Älvkarleby 12 Uppsalaåsen-Skutskär SE672305-158980 Mycket hög 3,4 4 3 3 3 Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal 5

Tabell 3 Prioritering av vattenresurser (Läs mer i huvuddokumentet under kapitel Metod - Urval av regionalt prioriterade och potentiella dricksvattenresurser) Prioritering av vattenresurs Prioriteringstal 1 Mycket högt prioriterad >3,0 2 Högt prioriterad 2,5-2,99 3 Måttligt prioriterad 1,5-2,49 4 Ej prioriterad <1,49 Tabell 4 Prioriterade ytvattenresurser i Gävle kommun. Kommun Nummer i karta Namn Sjöarea [km 2 ] MLQ i Medeldjup Maxdjup mynningen [m] [m] [m 3 /s] Bedömd maximal uttagsmöjlig het [Mm 3 /år] Dominerande markanvändning inom delavrinningsområdet Vattentäkt (antal ansl) Huvud- Vattentyp avrinnings- område Avrinningsområdesarea vattenföreko IDnr [km 2 ] mst (VISS) Vattenskyddsområde (fastställt) Sandviken/Gävle 13 Storsjön Sjö 52000 Gavleån 2169,52 SE672215-156026 70,6 6,21 12,3 4,99 15,72 Sjö 47,4 %, Skogsmark 40,25 % nej nej Sandviken/Gävle 14 Öjaren Sjö 52000 Gavleån 171,46 SE672883-155647 19,6 4,67 10 0,39 1,23 Skogsmark 56,11 %, Sjö 40,23% ja (30000) nej Gävle 15 Gavleån, ovan Stabäcken Vattendrag 52000 Gavleån 2459,45 SE672928-157021 5,13 16,16 Urbant 94,42 %, Skogsmark 5,40 % nej nej Gävle 16 Lundbosjön sjö 51000 Testeboån 1066,14 SE673981-156335 6,1 10,1 2,58 8,13 Skogsmark 49,86 %, Sjö 44,13 % nej nej Gävle 17 Testeboån, mynnar i havet vattendrag 51000 Testeboån 1111,6 SE673516-157221 2,7 8,51 Urbant 71,40 %, Skogsmark 27,41 % nej ja, delvis Gävle/Älvkarleby 18 Bramsöfjärden Sjö, älv 53000 Dalälven 28612,28 SE669683-157918 60,2 9,59 141 444,21 Skogsmark 49,96 %, Sjö 45,31 % nej nej Gävle/Älvkarleby 19 Hedesundafjärden Sjö, älv 53000 Dalälven 28323,76 SE668910-156800 30 3,08 140 441,06 Skogsmark 49,23 %, Sjö 39,15 %, jordbruksmark 6,01 % nej nej Gävle/Älvkarleby 20 Untrafjärden Sjö, älv 53000 Dalälven 28660,9 SE670297-158347 9,4 9,59 141 444,21 Skogsmark 55,49 %, Sjö 41,16 %, Urbant 3,36 % nej nej Gävle 21 Hamrångefjärden sjö 50000 Hamrångeån 510,46 SE675667-157200 13,6 4,07 9 2 6,30 Skogsmark 61,13 %, Sjö 35,20 %, Urbant 2,08 % ja, infiltration utan fördröjning ja, delvis Gävle 22 Viksjön sjö 50000 Hamrångeån 368,18 SE676110-156321 14,6 3,68 6,04 1,33 4,19 Skogsmark 62,67 %, Sjö 36,08 % nej nej 6

Beskrivning av vattenresurser Gävle kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Gävle kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. Prioriteringen av grundvattenresurserna har i huvudsak gjorts utifrån en beräkning av prioriteringstal där det regionala perspektivet väger tungt, sedan kan prioriteringen höjts eller sänkts beroende på de lokala förutsättningarna. Exempel har lokalt viktiga resurser för vattenförsörjningen fått en högre prioritet. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Gävle kommun har en total areal på 3 200 km 2. Gävle hör till landskapet Gästrikland tillsammans med kommunerna Hofors, Ockelbo och Sandviken. Markanvändningen består till 75 % av produktiv skogsmark och vattenarealen är ca 10 %. Huvuddelen av befolkningen bor i Gävle tätort, med ca 71 000 personer. Under perioden 2006 till 2014 har folkmängden ökat årligen i kommunen och sedan 2006 har den ökat med ca 5 000 personer (SGU, 2012). Under 2014 ökade befolkningen med 1078 invånare vilket är den största ökningen sedan 1975. Ökningen har fortsatt även under 2015 och i mars 2015 uppgick folkmängden i Gävle kommun till 98 970 invånare (SCB, 2015). Befolkningsutvecklingen för Gävle kommun beräknas öka kraftigare än tidigare beräkning enligt scenario Hög Stor Omflyttning. Enligt scenariot är Befolkningsutvecklingen starkt positiv. Utvecklingen baseras på en stor inflyttning samt en ökad utpendling till Stockholm-Uppsalaregionen tack vare förbättrade kommunikationer. Fram till 2030 beräknas antal invånare öka till 120 000, figur 2 (Gävle kommun, 2015). Figur 2. Befolkningsutveckling i Gävle kommun mellan 1990-2014 samt den beräknade ökningen fram till 2030. Geologi, hydrogeologi och hydrologi Gävle kommun ligger längs Norrlandskusten och regionen omfattar urbergsområden under högsta kustlinjen. Urbergsområdena har en mediankapacitet mellan 500-1 200 l/h i länet, dock kan kapaciteten nära kusten vara lägre då det inte är lämpligt att borra för djupt för risken att ta in bräckt vatten (SGU, 1994). Ett flera kilometer brett stråk sedimentär berggrund med huvudsakligen sandsten (Dalasandsten) löper från Storvik i väster till Gävlebukten i öster. 7

Sandsten har som regel bättre förutsättningar för vattenutvinning än kristallina bergarter, då det finns mer porutrymmen och sprickor. Dock har det i provtagningar under 50-talet konstaterats höga kloridhalter. Berg- och jordarter är relativt svårvitrade, men förekomst av leror och finkorniga jordar ökar motståndskraften mot försurning. Närmare kusten och ner mot Uppsala är det kalkrikare än västerut mot Sandviken. Naturligt höga kloridhalter förekommer i kustnära områden sam en följd av relikt havsvatten i berggrund och jordlager. En större isälvsavlagring (Gävle-Valboåsen) med huvudsakligen mycket goda uttagsmöjligheter (25-125 l/s) sträcker sig genom kommunen från Hedesunda till norr om Gävle stad (SGU). En del grundvattenförekomster inom länet har av SGU klassat med en viss uttagskapacitet, men saknar idag bekräftad uttagspotential från vattentäkter eller detaljerade hydrogeologiska undersökningar. Två stora vattendrag, Gavleån och Testeboån löper genom kommunen. Gavleån är redan idag viktig för dricksvattenförsörjningen då ån har både en naturlig kontakt med grundvattnet i Gävle-Valboåsen och att en konstgjord infiltrering sker av ytvatten till grundvattnet för att kompensera det uttag som görs för dricksvattenförsörjningen. Testeboån är en viktig vattenresurs och kan i framtiden komma att ha en större betydelse för dricksvattenförsörjningen. Påverkan och hot De största hoten mot dricksvattenförsörjningen i kommunen är infrastruktur och påverkan från pågående verksamheter och exploateringstrycket på och i kring Gävle-Valboåsen samt bristen på reservvatten. Den största risken att förorena grundvattenmagasinen kommer från vägar och järnväg, framför allt från spridning av miljögifter från trafikolyckor och olyckor med farligt gods. Annan påverkan är saltning av vägar, miljögifter från både pågående och nedlagda verksamheter, bekämpningsmedelsrester från ogräsbekämpning, enskilda avlopp och jordbrukspåvekan. En överhängande risk finns även för vattenbrist i vissa områden. Klimatförändringarna kommer att få en större betydelse att vattenmagasinen inte fylls på under våren då det normalt sett är ett högt flöde, vilket kan leda till uttorkning under sommar och höstmånader. Nuläge dricksvattenförsörjning i Gävle kommun I kommunen finns det 6 allmänna vattentäkter. 5 stycken ligger på Gävle-Valboåsen och en av dessa är reservvattentäkt samt en täkt vid Hamrångefjärden (Totra). Vattentäkterna försörjer 90 % av kommunens invånare med vatten. Huvuddelen av befolkningen i Gävle kommun försörjs med vatten från vattenverken i Åbyvallen och Sätraverket, som tar sitt vatten från Gävle- Valboåsen, cirka 80 000 personer är anslutna till vattenverken för närvarande. Distributionsområdet från Valboåsen omfattar Forsbacka, Överhärde, Valbo, Gävle tätort, Hille och Björke. Andra kommunala vattenverk finns i Hedesunda, Axmar och Hamrångefjärden (Totra) och i Bergby (Lössenåsen) som är en reservtäkt. Två utbyggnadsprojekt av vatten- och avloppsnät pågår, ett till Norrlandet som beräknas helt klart till 2016 och ett vid sjön Trösken utanför Furuvik, där enbart anslutning till fastigheter återstår. Gävle Vatten köper för närvarande vatten från Älvkarleby vatten (Uppslaåsen) för att försörja Furuvik. Enbart grundvatten tas till dricksvattenförsörjningen för Gävle kommun med stöd av inducering och infiltration av ytvatten i Gävle-Valboåsen från Gavleån och Hamrångefjärden (Totra) där 8

ytvatten pumpas direkt från Hamrångefjärden till grundvattenbrunn. Sjön Öjaren som delvis ligger i Gävle kommun är ytvattentäkt till Sandvikens kommun. Om huvudvattentäkten skulle slås ut av någon anledning, finns idag ingen reservvattentäkt eller komplementvatten. Gästrike Vatten utreder för närvarande möjligheterna att få till en gemensam vattenproduktion med Älvkarleby. Huvudansvarig för den kommunala dricksvattenförsörjningen är Gävle kommun. Gästrike vatten AB svarar för driften av den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunen. Dotterbolaget Gävle Vatten AB är ansvarig (huvudmannaskapet) enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV, SFS 2006:412). Fem större enskilda vattentäkter (fler än 50 personer anslutna och/eller ett uttag på mer än 10 m 3 /dygn) finns inom kommunen i Oslättfors, Hillevik, Norra Åbyggeby, Säljemar-Småmuren och Trödje. I Norrbomuren finns också en samfällighetsanläggning men med färre än 50 personer anslutna. Bristområden Gävle tätort kan komma att bli ett bristområde med den befolkningstakt vi har idag i tätorten, speciellt i Valbos vattentäkt, västra delen av Gävle-Valboåsen. Små vattenmagasin med enskild vattenförsörjning löper hög risk att få vattenbrist, speciellt vid kusten och under sommar och höstmånaderna. Utpekade potentiella bristområden är vid Axmar och Furuvik. Det är därför viktigt att i tidigt planeringsskede ta fram plan på hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas i dessa områden. Viktiga planeringsdokument att lyfta dessa potentiella problemområden är i kommunal vattenförsörjningsplan, VA-plan, VA-strategi, översiktsplan och detaljplaner. Inga områden bör därför detaljplaneras eller ges bygglov innan VA-frågan är löst. Planering Ett miljöstrategiskt program togs fram av kommunen år 2014. I programmet lyfts dricksvattenfrågan och vikten med skydd av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjningen. Ett övergripande mål inkl. delmål är framtagna. Övergripande mål: Det ska finnas ett långsiktigt hållbart skydd av råvatten och dricksvatten Delmål; -Nuvarande vattentäkter och blivande reservvattentäkter ska skyddas och säkras senast år 2020, -Råvattenförekomster som kan vara väsentliga för framtida dricksvattenförsörjningen ska skyddas genom planläggning senast år 2017 Vattenförsörjningen beskrivs i stort i den befintliga översiktsplanen (Gävle kommun, 1990) och översiktsplan för Gävle stad (Gävle kommun, 2009). En aktualisering av översiktsplanen beräknas vara klar under 2016 (Gävle kommun, 2015). En översiktsplan är vägledande för beslut i plan- och bygglovsfrågor, men är inte juridiskt bindande. Gävle kommun har i dagsläget ingen aktuell vatten- och avloppsplan men arbete pågår med ta fram både VA-översikt, VA-strategi och VA-plan innan årsskiftet 2015. Även arbete med att ta fram en vattenförsörjningsplan pågår och en utredning av kommande behov av vatten- och 9

avloppsystem av Gästrike Vatten. I arbetet med att aktualisera översiktsplanen beaktas dessa frågor. Andra viktiga planeringsdokument att förhålla sig till är ett förslag på riksintresse för dricksvattenförsörjning för Valboåsen som förnärvarande är på remiss till 31 maj 2016. Havsoch vattenmyndigheten kommer att ta beslut under 2016. Kommunen bör färdigställa vatten- och avloppsplan samt vattenförsörjningsplan Kommunen bör behandla den befintliga och långsiktiga vattenförsörjningen i översiktsplanen. En karta eller beskrivning bör finnas som visar var vattenresurser finns som är eller kan vara skyddsvärda för den befintliga och långsiktiga vattenförsörjningen Vattenskydd Alla allmänna vattentäkter utom Axmarby har vattenskyddsområden. Men skyddsområdena inklusive föreskrifter behöver revideras eller ses över på alla de befintliga vattentäkterna för att omfatta reglerna i miljöbalken kapitel 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (Naturvårdsverket, 2011). Ett skydd på de regionalt viktiga vattenresurser som inte har befintliga vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering. De enskilda vattentäkterna framför allt de större (fler än 50 personer anslutna eller med ett uttag på mer än 10 m3) bör också ha ett formellt vattenskydd. Riksintressen för dricksvattenförsörjning är ett nytt begrepp, i dagsläget har länet inget utpekat sådant område men Havs- och vattenmyndigheten kommer att under 2016 att besluta vilka områden som kommer att bli riksintressen. För Gävle kommun är det Gävle-Valboåsens anläggningar i Valbo och Sätraverket som ligger som förslag till ett sådant riksintresse. I Gävle ansvarar kommunen för tillsynen på 5 vattenskyddsområden medan länsstyrelsen har tillsynsansvaret på 2 (Gävle-Valboåsen och Lössenåsen). Länsstyrelsen är dessutom dispensmyndighet till alla de 7 vattenskyddsområdena i kommunen. Mer om vattenskydd går att läsa om huvuddokumentet kapitel 7 Hur säkra vårt vatten?. Kommunen behöver inrätta vattenskyddsområde för alla allmänna vattentäkter Kommunen behöver revidera eller se över vattenskyddsområden för allmänna vattentäkter med ett föråldrat skydd (beslutade före 1998) för att omfattas av regler i miljöbalken kapitel 7 Lokala föreskrifter för mindre enskilda vattentäkter bör utarbetas av kommunen De högt prioriterade vattenresurserna för den långsiktiga vattenförsörjningen har också ett behov av att få ett formellt skydd för skadlig påverkan 10

Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för säkerheten inom kommunen och det finns ett krisledningsutskott som ska fullgöra kommunstyrelsens uppgifter som krisledningsnämnd. För vattenförsörjningen har Gästrike Vatten AB ansvaret förutom vid extra ordinära händelser. Kommunen har tagit fram ett handlingsprogram och en förbundsordning för räddningstjänsten. Handlingsprogram ska tas fram för varje ny mandatperiod. Det är Gästrike Räddningstjänst som står för räddningsinsatser vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen. Gästrike räddningstjänst är ett kommunalförbund där samverkan sker mellan kommunerna Gävle, Älvkarleby, Ockelbo, Sandviken och Hofors. Gästrike Räddningstjänst har i sin tur tagit fram mer specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk till vattentäkt vid olycka. Beredskapsplaner bör kontinuerligt ajourhållas. Reservvatten bör säkerställas Mellankommunal samverkan En mellan kommunal samverkan sker idag på flera plan när det gäller vattenförsörjningen. När det handlar om beredskap ingår Gävle kommun i Gästrike Räddningstjänst där samverkan sker mellan kommunerna Gävle, Älvkarleby, Ockelbo, Sandviken och Hofors. Ett samarbete sker idag mellan kommunerna Hofors, Ockelbo, Gävle och Älvkarleby då Gästrike Vatten AB är ansvarig för drift och underhåll i dessa kommuner. Huvudsakliga vattenförsörjningen för Gävle kommun kommer från Gävle-Valboåsen. Åsen är mycket högt prioriterade ur regional synpunkt som dricksvattenresurs och ska skyddas och bevaras för den befintliga och den potentiell framtida vattenförsörjningen i länet. En mellankommunal samverkan kring denna fråga är av stor vikt för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen kommunerna i regionen. 11

!!! Grundvattenresurser Ön Hedesundafjärden (1) Figur 3. Vattenförekomst och påverkanskällor på Ön, Hedesunda.!!!!! Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Isälvsavlagring i Hedesundafjärden, grundvattenförekomst benämns i VISS Ön Hedesundafjärden EU CD SE669243-156744, ligger söder om Hedesunda. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Förekomsten sträcker sig på åsen mellan Hedesundafjärden/Brokfjärden och Öbyfjärden i Dalälven. Vattenresursen är högt prioriterad (2) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 3. Magasinet är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Kan vara mycket goda uttagsmöjligheter i bästa del av grundvattenmagasinet. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Möjligheterna till förstärkt grundvattenbildning genom inducering från Dalälven är stor då förekomsten ligger i direktkontakt med älven. 12

Vattenförekomsten har god kvantitativ status enligt VISS. Nivåundersökningar saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms förekomsten inte vara i risk att inte uppnå god kvantitativ status 2021 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är liten bedöms det som troligt att kvaliteten är god. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Bedömningen är att mycket liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 13,76, måttlig påverkans risk (SWECO, 2013). Den största risken för förekomsten är väg 507 som löper längs åsen, figur 3 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Annan potentiell påverkan kan vara exploateringstryck av bostäder på åsen. Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras till grundvattnet i åsen, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Orsak kan vara översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på åsen och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten i dagsläget. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för vattenresursen och beaktas i översiktsplanen. 13

!!! Hedesundaåsen (2) Figur 4. Vattenförekomst och påverkanskällor i Hedesunda. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasinet Hedesunda, beläget i Gävleåsen och benämns lokalt Hedesundaåsen. Magasinet är en grundvattenförekomst benämns i VISS EU CD SE669991-156512. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Magasinet sträcker sig mellan Färjsundet i Hedesundafjärden i söder och Ersbo och Lisselbo i norr, en sträcka på närmare 12 kilometer. Magsinet omfattar isälvssediment vars ytskikt består av lera, organiskt sediment och svallsand. I söder är markytan i nivå med Hedesundafjärden, 51 52 m ö.h. och når 85 m över havet i norr. Därmed ligger området helt under högsta kustlinjen, HK, som i området är belägen ca 190 m ö.h. Medelmäktigheten av den vattenmättade zonen bedöms vara mindre än 10 m. Magasinet är karterat av SGU år 2010 (SGU, 2010a). Vattenresursen är högt prioriterad (2) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Den beräknade naturliga grundvattenbildningen till magasinet, liksom bedömd uttagsmöjlighet, är ca 30 l/s under centrala Hedesunda. I övriga delen av åsen är bedömd uttagskapacitet 1-5 l/s, figur 4 (SGU, 2010a) En allmän vattentäkt finns i norra delen av Hedesunda samhälle och medeluttag låg på ca 270 m 3 /dygn år 2010, vilket motsvarar ca 3,1 l/s. Ca 1500 är anslutna till 14

vattenverket (SGU, 2014) Konstgjord grundvattenbildning på åsen bör kunna vara möjlig dock krävs särskilda undersökningar som närmare kan ange förutsättningarna på varje plats. Vattenförekomsten har god kvantitativ status enligt VISS. Nivåundersökningar saknas i VISS. Då vattenuttaget antas generellt vara mindre än grundvattenbildningen bedöms förekomsten ha god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattendom Dom M 1237-11 medger ett uttag i vattentäkt i Brunn på 600 m 3 /dygn dock max 1 000 m 3 /dygn. (Miljöboken) Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Av de kemidata som finns registrerade i SGUs dataarkiv och hos Länsstyrelsen, överskrider inga parametrar miljökvalitetsnormerna. Däremot löper grundvattenförekomsten risk att inte uppnå god status till 2021 då hög påverkansrisk finns. Inga parametrar överskrider utgångspunkt att vända trend enl. provtagning som gjorts inom regionalt provtagningsprogram (verifiering av status) 2010 och 2011 och inom råvattenprovtagning i vattentäkten. Dock anses provtagningsstationerna anses inte kunna representera hela grundvattenförekomsten. Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 30,4, stor påverkansrisk (SWECO, 2013). Med störst potentiell påverkan från åkermark, väg och kvävebelastning. Två potentiellt förorenade områden (EBH) med riskklass 2 finns på förekomsten inom vattenskyddsområdet och bedömt som stor risk för förorening till grundvatten, figur 4. Inventering är avslutad men förstudie är inte påbörjad. Även en pågående naturgrustäkt ligger inom förekomsten (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Riskerna för påverkan bedöms som låga. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på del av förekomsten, beslutat 1973 (VL 2 Kap 64, 1973). Vattenskyddsområdet inklusive föreskrifter bör uppdateras att följa MB 7 kapitlet, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Hedesunda och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 15

!!! Isälvsavlagring Norrbomuren (3) Figur 5. Vattenförekomst och påverkanskällor i Norrbomuren. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Isälvsavlagringen är en del av Gävleåsen. Magasinet är en grundvattenförekomst och benämns i VISS Norrbomuren EU CD SE671255-156247. Magasinet stäcker sig från Fäbodsjön i söder till Valsjön i norr. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger mellan 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 5. Ingen allmän vattentäkt finns på den delen av åsen men en enskild gemensamhetsanläggning finns. Osäkert hur många hushåll som är anslutna till gemensamhetsanläggningen, men antagligen färre än 50 personer och/eller ett uttag på mindre än 10 m 3 /dygn. Vattenförekomsten har god kvantitativ status enligt VISS. Nivåundersökningar saknas. Inom grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag. Vattenuttaget antas inte påverka grundvattenförekomsten mer än mycket lokalt och därför bedöms grundvattenförekomsten som helhet ha god kvantitativ status. Kvalitet 16

!!! Enligt statusklassningen i VISS har förekomsten god kemisk status, dock med låg tillförlitlighet då inga data finns registrerade i SGUs dataarkiv. En verifiering av status har gjorts av Länsstyrelsen 2013, kloridhalten låg på 47 mg/l. (Riktvärde utgångspunkt för att vända trend ligger på 50 mg/l enligt SGU-FS 2008:2). Grundvattenförekomsten löper hög risk att inte uppnå god status till 2021 då hög påverkansrisk finns från väg. Påverkan och hot Förekomsten löper hög risk att inte uppnå god status till 2021 då hög påverkansrisk finns från väg, figur 5. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 41,8, mycket hög påverkans risk. (SWECO, 2013) Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Riskerna för påverkan bedöms som låga. Vattenskydd Inget vattenskyddsområde finns på förekomsten. En översyn bör göras om behov av framtagande av vattenskydd då magasinet utnyttjas i en enskild gemensamhetanläggning. Valboåsen (4) Figur 6. Valboåsen vattenförekomst. Vattenskyddsomåde Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 17

!!!!! Vägar rekommenderad primär väg Järnvägar Järnväg med enkelspår rekommenderad sekundär väg Järnväg med dubbelspår Tillståndspliktig B-verksamhet TV NVDB Saltade vägar Övrig järnväg G Kyrkor Tillsynsobjekt, C, U och K Järnväg under byggnation Y Järnväg - planerad Grustäkter Järnväg - framtida Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan! Figur 7. Påverkanskällor, Valboåsen Verksamheter Tillståndspliktig A-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Sand- och grusförekomst Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Den här delen av Gävleåsen, benämns även Valboåsen och sträcker sig från Valsjön sydväst om Gävle stad till strax norr om Gävle stad. Är en grundvattenförekomst och benämns i VISS Valboåsen EU CD SE672544-156524. Sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) enligt beräkning av prioriteringstal. 18

Kvantitet och uttag Den naturliga grundvattenbildningen har beräknats till ca 80-140 l/s inom primärt tillrinningsområde för hela förekomsten, figur 6. Därutöver förstärks vattentillgången genom att ytvatten från Gavleån induceras i åsen genom de kraftverksdammar som är lokaliserade i ån. Vidare överförs grundvatten från magasinet väster om Valbo kyrka till dammar och brunnar längre österut, efter de höga berglägen som finns i åsen, för att undvika att kraftverksdammarna genererar alltför höga grundvattennivåer med översvämningar som följd. Förstärkningen av grundvatten via inducering från Gavleån sker med ca 150-200 l/s. Enligt kartering som SGU har gjort bedöms uttagsmöjligheten inom magasinet uppgå till 300 l/s med den inducering som sker från Gavleån idag (SGU, 2010b). Magasinet är allmän vattentäkt och försörjer Gävles, Valbos, Överhärdes och Forsbackas invånare med dricksvatten ca 80 000 anslutna. Två vattenverk finns, ett vid Åbyvallen och ett vid Marielund. Brunnsområden finns längs åsen från Överhärde ner till Sätraveken i Marielund. Enligt statusklassningen i VISS har förekomsten god kvantitativ status. Risk finns att kvantitativ status inte uppnås 2021. Låga grundvattennivåer med risk för vattenbrist som följd har förekommit i förekomsten då mer vatten förbrukas än nybildas. Vattendom Gällande miljödom DVA 58 VA 30/90, M 105-99 medger ett maxuttag på 40 000 m3/dygn (årsmedelvärde 460 l/s) i Gävleåsen/Marielund. Dom AD 101/1953 grundvattentäkt på Sätra 2:108 medger uttag av 2,5 l/s (216 m3/dygn). Dom 56/1984 Gävle sjukhus grundvattentäkt, i händelse av beredskap och krig, utta 200 m3/ vatten per dygn. Dom AD 80/1960 medger ett uttag i Åby vattentäkt på 500 000 m3/år dock max 2 000 m3/dygn. Dom AD 15/1946, M 105-99 medger ett uttag i vattentäkt i Överhärde på 10 000 m3/dygn dock endast som reserv. Tillstånd till infiltrationsanläggning i Johanneslöt, tillstånd att utta grundvatten till en sammanlagd mängd på 17 280 m3/dygn och infiltrera i Valboåsen intill en mängd av 17 300 m3/dygn. (Miljöboken) Kvalitet Grundvattnet har generellt en god kvalitet. Dock förekommer förhöjda halter av mangan och järn. Vattnets hårdhet är lägst i väster (3,5-7 tyska grader) och högst i öst (7,4 13 tyska grader) (VBB VIAK 1995). Enligt statusklassning i VISS har vattenförekomsten god kemiskstatus då inga värden ligger över de riktvärden som är satta av SGU (SGU-FS 2013:2)men är bedömd att risk finns att status inte uppnås till 2021. Förhöjda halter av klorid, konduktivitet, sulfat, bly har detekterats och låga halter av miljögifter har påträffats, som högfluorerade ämnen (PFAS, PFOS), bekämpningsmedelsrester (BAM, atrazin, atrazindesetyl), bentazon, tri- och tetrakloreten, DEHP, Bisfenol A och Läkemedelsrester. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 19

Påverkan och hot Enligt en nationell modell av påverkansanalys som har gjorts av Länsstyrelserna har åsen en mycket stor påverkansrisk, 41 poäng (SWECO, 2013) Påverkan kommer framför allt från urban miljö som t ex dagvattenhantering vid hårdgörande av ytor och ovan- och undermarksbyggnationer. Stor risk för förorening till grundvatten finns från hårt trafikerade vägar. Förorening kan vara från olyckor, saltning. Många miljöfarliga verksamheter finns av både pågående och nedlagda verksamheter, figur 7. Angående extremväder och klimatförändringar finns risk för påverkan på åsen. Gavleån som löper längs stora delar av åsen är översvämningskänslig och risk för erosion finns längs större delen av Gavleåns strandzon. Valboåsen fylls på med bl. a inducerat vatten från Gavleån och grundvattennivån är beroende av nivåerna i ån. Även havsnivån i inrefjärden har påverkan på Valboåsen. Havsnivån kan redan idag vara högre än grundvattennivån. Vid stora uttag kan bräckt eller förorenat vatten riskera att induceras till åsen och uttagsbrunnar. Grundvattennivåerna ligger periodvis mycket lågt, speciellt under sommarperioden och risk finns att vattenbrist kan inträffa, med stor sannolikhet kommer risken att öka i och med klimatförändringarna. Vattenskydd Vattenskyddsområde finns fastställt för Valboåsen 2006-05-18 (21FS 2006:33). Skyddsområdet med föreskrifter är förnärvarande under omarbetning av då både avgränsning och föreskrifter är bristfälliga. Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Gävle-Valboåsen och är även dispensmyndighet. 20

!!! Björke/Hille (5) Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Figur 8. Vattenförekomst och påverkanskällor i Björke/Hille. Magasinet är en del av Gävleåsen och stäcker sig från norr om Strömsbro upp till Heden norr om Björke. Magasinet är en grundvattenförekomst och benämns i VISS Björke/Hille EU CD SE673847-157557. Det är en sand- och grusförekomst Akviferstyp: Porakvifer Geologisk period: Kvartär. Det kan finnas vattendelare inom förekomsten. Vattenresursen är högt prioriterad (2). Förekomsten har fått en höjd prioritet utifrån beräkning av prioriteringstal med motivering är viktig som reserv eller komplement till Gävles huvudvattentäkt. Kvantitet och uttag Det är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger mellan 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 8. Ingen aktiv allmän vattentäkt finns för närvarande på den delen av åsen men det har tidigare varit det, täkten finns dock kvar som reservtäkt till Gävle. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 21

Vattendom Dom AD 73/1951 medger ett uttag i vattentäkt i Varva på 160 000 m 3 /år, dock max 700 m 3 /dygn. (Miljöboken) Kvalitet Grundvattenförekomsten har otillfredsställande status då miljökvalitetsnormerna för bekämpningsmedelsresten 2,6-Diklorbensamid, BAM har detekterats över riktvärdet 0,1 µg/l (SGU-FS 2013:2). Inga andra ämnen faller ut över SGUs riktvärden, men bly har detekterats med värden över utgångspunkt att vända trend (SGU-FS 2013:2). Bedömningen baseras på data i SGUs dataarkiv och regional övervakning mellan 2008-2012 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes på grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 30,3, stor påverkansrisk. Med störst potentiell påverkan från åkermark, väg och järnväg, figur 8. Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Havsnivån som beräknas stiga kan komma att öka risken för saltvatteninträngning. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på del av förekomsten (21FS 1982:9). Vattenskyddsområde bör ses över och omfatta reglerna i MB kap.7 då vattenresursen är aktuell som reservvattentäkt. Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Hille och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 22

!!! Trödje (6) Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Figur 9. Vattenförekomst och påverkanskällor i Trödje. Grundvattenförekomst SE674521-157689 är en sand- och grusförekomst norr om Björke. Dock ligger det fel i VISS, där det står att den är en bergsförekomst (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattenresursen har hög prioritet (2) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Uttagsmöjligheterna bedöms till 5-25 l/s, i gren ner mot Silverbäckarna. I övriga förekomsten något lägre uttagsmöjligheter, mellan 1-5 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 9. Ett uttag för enskild vattenförsörjning finns, en samfällighetsanläggning, registrerad på förekomsten. Antal anslutna är osäkert. Men ett uttag är registrerat som mer än 10 m 3 /dygn. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Inom grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag, men grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. Därmed bedöms grundvattenförekomsten ha god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 23

Vattendom Dom AD 22/1987 medger att bortleda 50 m 3 /tim. mellan 15 juni 15 augusti. Vattenståndet i magasinet får dock ej understiga höjden +6,5m (Miljöboken). Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Tillförlitligheten för statusbedömningen i VISS blir låg då grundvattenförekomsten saknar information om vattenkvalitet. Den nationella påverkansanalysen visar dock på måttlig mänsklig påverkan. Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 23, måttlig påverkan. Största påverkansrisken är från kringliggande åkermark och järnvägen med planerad utbyggnad för dubbelspår, figur 9. Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Havsnivån som beräknas stiga kan komma att öka risken för saltvatteninträngning. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på del av förekomsten, fastställt 1975 (99/1975). Vattenskyddet bör ses över för att omfatta regler i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Trödje och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 24

!!! Totra (7) Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Figur 10. Vattenförekomst och påverkanskällor i Totra. Grundvattenmagasinet Totra beläget i Gävleåsen mellan Hamrångefjärden och Bergby, en sträcka på närmare tre kilometer. Magasinet är en grundvattenförekomst och benämns Totra i VISS EU CD SE675659-15683, Det är en sand- och grusförekomst Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Grundvattenmagsinet är karterat av SGU 2012 (SGU, 2012). Vattenresursen har hög prioritet (2). Förekomsten har fått en höjd prioritet utifrån beräkning av prioriteringstal med motivering viktig för lokal vattenförsörjning, befintlig vattentäkt. Kvantitet och uttag Den beräknade naturliga grundvattenbildningen uppgår till ca 14 l/s, figur 10, och de bedömda uttagsmöjligheterna i magasinet är 10 20 l/s (SGU, 2012). Vattentäkten är en grundvattentäkt med konstgjord grundvattenbildning. Ytvatten från Hamrångefjärden infiltreras som förstärkning direkt till grundvattenbrunnar (Lössenåsen) utan infiltrationsfördröjning, varvid vattnet från brunnarna kan klassas som ytvatten. Infiltrerad vattenmängd osäker. Antal anslutna 3200 och ett medeluttag år 2011 på 920 m 3 /dygn (11,5 l/s) och maxuttag på 2200 m 3 /dygn. 25

Undersökningar av kvantitativ status saknas. Inom grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag, men grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. Därmed bedöms grundvattenförekomsten ha god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattendom Dom AD 105/1959 medger ett uttag i grundvattentäkt i Totra på 1 550 m 3 /dygn. Dom M 120-99 ger lagligförklaring av del infiltrationsanläggningarna i Lössenåsen och dels ytvattentäkten i Hamrångefjärden på samfällt vattenområde för Totra by. (Miljöboken) Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god i VISS. Tillförlitligheten för statusbedömningen blir låg då grundvattenförekomsten saknar information om vattenkvalitet (VISS, 2014-06-15) Enligt SGUs rapport K 377 har råvattnet i Totra för höga halter av järn, mangan och organiska ämnen för dricksvattenändamål och renas därför med avseende på detta. Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 27 med största påverkan från åkermark. Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Havsnivån som beräknas stiga kan komma att öka risken för saltvatteninträngning. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på del av förekomsten, fastställt 2006 (21FS 2006:34). Vattenskyddsområdet bör ses över för att omfatta hela infiltrationsområdet. Vattenskyddsområde bör omfattas av regler enligt miljöbalken kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av vattenskyddsområde Lössenåsen. Länsstyrelsen är även dispensmyndighet. 26

!!! Bergby (8) Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Figur 11. Vattenförekomst och påverkanskällor i Bergby. Magasinet Bergby är en grundvattenförekomst benämns i VISS EU CD SE675996-156689 beläget nordost om Bergby samhälle. Förekomsten är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktlig. Vattenresursen är högt prioriterad (2) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger mellan 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 11. En reservtäkt finns i Lössenåsen. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Undersökningar av kvantitativ status saknas, men grundvattenbildningen antas vara större än uttaget vid ett reservuttag. Därmed bedöms grundvattenförekomsten ha god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 27

Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara otillfredsställande då klorid har detekterats över miljökvalitetsnormen 100 mg/l. Inga andra ämnen faller ut över SGUs riktvärden. Bedömningen baseras på data i SGUs dataarkiv och regional övervakning mellan 2009-2013. (VISS, 2014-06-15) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 24,3 med största påverkan från väg, järnväg och åkermark. Framtida planer finns att dra dubbelspår (Ostkustbanan) över grundvattenförekomsten, figur 11. Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Havsnivån som beräknas stiga kan komma att öka risken för saltvatteninträngning. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på del av förekomsten, fastställt 2006 (21FS 2006:34). Vattenskyddet är avsett att skydda vattentäkten i Hamrångefjärden (Lössnaren). Kommunen ansvarar för tillsynen av vattenskyddsområdet i Hamrånge och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 28

!!! Stråtjära (9) Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Figur 12. Vattenförekomst och påverkanskällor i Stråtjära. Grundvattenmagasinet Stråtjära är en grundvattenförekomst, benämns i VISS Stråtjära isälvsavlagring EU CD SE677385-156267. Förekomsten är en isälvsavlagring. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagringen är en del av Gävleåsen och sträcker sig strax norr om Axmartavlan (Häckelsäng) till Skog/Stråtjära vid Bergviken, en sträcka på närmare 25 kilometer. Vattenresursen är högt prioriterad (2). Förekomsten har fått en höjd prioritet utifrån beräkning av prioriteringstal med motivering viktig för lokal vattenförsörjning, befintlig vattentäkt. Kvantitet och uttag Uttagsmöjligheterna bedöms till mellan 5-25 l/s i norra delen som ligger i Söderhamn och i den södra delen i Gävle kommun till 1-5 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 12. En allmän vattentäkt finns i norra delen av förekomsten, Stråtjära (Söderhamns kommun). Med ett medeluttag på 103 m 3 /dygn (1,2 l/s) år 2010. Antal anslutna 375 personer. (SGU, 2014) 29

Undersökningar av kvantitativ status saknas i VISS. Inom grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag, men grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. Därmed bedöms grundvattenförekomsten ha god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattendom Dom AD 43/1956 medger ett uttag i vattentäkt i stråtjära på 15 m 3 /dygn räknat som medeltal per år. Maximalt uttag på ett dygn är dock 20 m 3 /dygn. (Miljöboken) Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara otillfredsställande då klorid har detekterats över miljökvalitetsnormen 100 mg/l. Halter över riktvärdet finns detekterade mellan åren 2009-2010 inom regionalt provtagningsprogram. Inga halter överskrider SGUs riktvärden i vattentäkten enligt data i SGUs dataarkiv mellan 2001-2012. Tillförlitligheten för statusbedömningen blir låg då grundvattenförekomsten endast har övervakning som visar på vattenkvaliteten i norra delen av förekomsten i vattentäkten. (VISS, 2014-06-15) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 33,6 med största påverkan från väg. RV 83 löper längs hela åsen och E4:an längs mer än hälften av nedre delen av åsen, figur 12. Vattenskydd Vattenskyddsområde finns för en liten dela av förekomsten vid vattentäkten i Stråtjära, Söderhamns kommun, fastställt 1984 (VL 2 Kap 64). Söderhamns kommun behöver se över vattenskyddet så att det omfattas av reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). 30

!!! Sand- och grusförekomst Axmar (10) Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Figur 13. Vattenförekomst och påverkanskällor i Axmar. Grundvattenmagasinet Axmar är en sand- och grusförekomst, benämns i VISS EU CD SE676593-156972. Magasinet ligger strax väster om Axmarby. Har en yta på ca 90 ha. Vattenresursen är högt prioriterad (2). Förekomsten har fått en höjd prioritet utifrån beräkning av prioriteringstal med motivering viktig för lokal vattenförsörjning, befintlig vattentäkt. Kvantitet och uttag Uttagsmöjligheterna bedöms till mellan 1-5 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 13. En allmän vattentäkt finns på förekomsten med ca 160 anslutna. Medeluttaget år 2010 var 20 m 3 /dygn, vilket motsvarar ca 0,25 l/s. Ingen vattendom finns för täkten. Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god, inga halter överstiger riktvärdena. (VISS, 2014-06-15) 31

!!! Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 23.5, måttlig påverkans risk. Störst påverkan är från järnvägen som löper över förekomsten, framtida ostkustbanan planeras även över grundvattenförekomsten, figur 13.!!!!! Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Havsnivån som beräknas stiga kan komma att öka risken för saltvatteninträngning. Vattenskydd Inget vattenskyddsområde finns på förekomsten. Kommunen behöver ta fram ett vattenskydd som omfattas av regler enligt MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Uppsalaåsen - Marma (11) Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Figur 14. Vattenförekomst och påverkanskällor i Marma. 32

Grundvattenmagasinet Marma är en sand- och grusförekomst. Är en utpekad grundvattenförekomst och benämns i VISS EU CD SE670605-158918. Grundvattenmagasinet Uppsalaåsen Marma finns i den del av Uppsalaåsen som är belägen mellan ett område två kilometer söder om Mehedeby och platsen där Dalälven skär igenom åsen strax norr om Älvkarleby kraftstation. Grundvattenmagasinet är beläget inom Tierps kommun och till största delen uppbyggt av sand och grus. Den är 17 km lång, till ytan ca 18 km 2 och är belägen mellan ett område, två kilometer söder om Mehedeby och platsen där Dalälven skär igenom åsen strax norr om Älvkarleby kraftstation. Åsen ligger här under högsta kustlinjen (HK). (SGU, 2011). Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Möjligt grundvattenuttag bedöms vara 100 150 l/s vid fullt utnyttjande, figur 14. Magasinet tillförs vatten i huvudsak från den nederbörd som faller direkt på avlagringen. Ett visst tillflöde kan ske från omgivande terräng och genom infiltration från Dalälven i magasinets norra del. Flera allmänna vattentäkter finns på förekomsten. Tierps och Älvkarlebys kommuner gör konstanta uttag på två platser inom magasinet, dels i Mehedeby (Tierps kommun) och dels i Kronsågen (Älvkarleby kommun). Därutöver finns reservvattentäkter i Marma och Sand (Älvkarleby kommun). I Mehedeby finns två vattentäkter, en äldre och en nyare, vilka är sammankopplade. Dessa betjänar tillsammans omkring 500 personer. Det sammanlagda medeluttaget ur dessa var 44 m 3 per dygn under 2007 (0,5 l/s). Vid Kronsågens vattenverk, till vilket ca 9 000 personer är anslutna, hade man under 2007 ett medeluttag på 3 315 m 3 /dygn (38 l/s) (SGU, 2011). Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska och kvantitativa status bedöms vara god, inga halter överstiger riktvärdena. (VISS, 2014-06-15) En utredning som genomfördes 1986 visade att vattenkvaliten vid kommunens tre brunnar i Östanån påverkades av älvvattnet, främst med stigande vattenföring i älven. Detta indikeras starkast av variationerna i hårdhet. I övriga delar av magasinet visar vattenanalyser på ett medelhårt (70 80 mg Ca/l) och i övrigt bra vatten (SGU, 2011). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 22,67, måttlig påverkans risk. Störst påverkan är från väg, järnväg och tillståndspliktig B-verksamhet, figur 14. Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Vattenskydd Fyra vattenskyddsområden finns fastställda på förekomsten. Uppsalaåsen i Mehedeby, Tierps kommun(1990) Uppsalaåsen i Marma, Älvkarleby kommun; (1996), Uppsalaåsen i Kronsågen, Älvkarleby kommun (1996), Uppsalaåsen vid Östanån, Älvkarleby kommun (1974). Vattenskyddsområdena behöver revideras för att omfatta regler enligt miljöbalken 7 kapitlet, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). 33

!!! Uppsalaåsen - Skutskär (12) Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Figur 15. Vattenförekomst och påverkanskällor i Skutskär. Grundvattenmagasinet Uppsala-Skutskär ligger norr om magasinet Marma. Det är den nordligaste delen av Uppsalaåsen och ligger i Älvkarleby kommun. Är en utpekad grundvattenförekomst och benämns i VISS EU CD SE672305-158980. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Uttagsmöjligheterna bedöms till mellan 25-125 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 15. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Vattendom Dom AD 10/1962 medger ett uttag i vattentäkt i Mon på 4 800 m 3 /dygn (Miljöboken) Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska och kvantitativa status bedöms vara god, inga halter överstiger riktvärdena (VISS, 2014-06-15). Dock är tillförlitligheten låg då få data finns tillgängliga för förekomsten. 34

Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 17,18, måttlig påverkans risk. Störst påverkan är från rekommenderad väg för farligt gods, RV 76, tillståndspliktig B-verksamhet och EBH-objekt med riskklass 1, figur 15. Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Havsnivån som beräknas stiga kan komma att öka risken för saltvatteninträngning i kustnära områden. Vattenskydd Inget vattenskyddsområde finns fastställt på förekomsten. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras och beaktas i översiktsplanen. Ytvattenresurser Utöver grundvattenresurser finns ett antal ytvattenresurser som är och/eller kan vara viktiga för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen i kommunen. Grundvatten är att föredra för vattenförsörjningen då ytvattnet lämpar sig sämre till dricksvatten då dyrbar rening ofta krävs. Ytvatten har ofta fler föroreningar, temperaturen ojämnare, högre humushalter och vattendragens lågvattenföring. När grundvattnets kapacitet inte räcker till har man att välja på ytvatten eller konstgjord infiltrering till grundvattnet. Storsjön (13) Storsjön (benämnd i VISS EU CD: SE672215-156026) ligger till största delen i Sandvikens kommun förutom den västra delen och utloppet i Gävle kommun. Ytan är 73,6 km 2 och har ett maxdjup på 15 m och medeldjup på 3,7 m. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 15,7 Mm 3 /år. Sjön ligger i Gavleåns avrinningsområde. Markanvändningen i Storsjöns avrinningsområde uppgår 81,5 % skogsmark och 5,3 % jordbruksmark. Sjön är ingen allmän ytvattentäkt. Årsundas grundvattentäkt kan ha viss kontakt med ytvattnet i sjön. Inget vattenskyddsområde finns fastställt för sjön. Vattenskyddsområde har tagits fram och arbete pågår nu med fastställandet. Enligt vattenförvaltningen, VISS har sjön otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Miljöproblem är flödesförändringar, kontinuitetsförändringringar och miljögifter. Vattenförekomsten har förhöjda halter av arsenik, krom, zink, antracen, naftalen, oktylfenol, nickel, benso(g,h,i)perylen samt kvicksilver. Kvicksilverhalterna i fisk överskrider EU:s gränsvärde på 0,02 mg/kg våtvikt. Det är osäkert om påverkan finns från enskilda utsläppskällor i anslutning till vattenförekomsten eller om de höga halterna beror på den generella kvicksilverproblematik som finns i Sverige. Främsta föroreningsrisk i sjöns omgivning är övergödning och miljögifter. Öjaren (14) Öjaren (benämnd i VISS EU CD: SE672883-155647) ligger i Sandviken och Gävle kommun och hör till Gavleåns avrinningsområde. Sjön har en yta på 19,6 km 2 och har ett maxdjup på 10 m och medeldjup på 3 m. Sjön befinner sig ca 72 m över havet. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 1,2 Mm 3 /år. I huvudsak skogsmark dominerar markanvändningen men även i viss mån jordbruk. Öjaren är idag viktig vattenresurs för Sandvikens kommun, som med stöd av 35

grundvatten försörjer större delen av Sandvikens kommuns invånare med vatten samt vatten till Sandvik AB. Se mer under bilaga Sandvikens kommun. Enligt vattenförvaltningen, VISS har förekomsten måttlig ekologisk status och sjön uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status med avseende på hydrologisk regim och konnektivitet. Anledningen är att flödet och/eller vattenståndet avviker alltför mycket från ett naturligt tillstånd på grund av reglering. Avseende på konnektivitet är att sjön påverkas av ett eller flera vandringshinder. Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. Inga mätningar har gjorts av de prioriterade ämnena i vattenförekomsten. Halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Främsta påverkan på sjön är två allmänna större vägar samt järnväg finns inom Öjarens avrinningsområde. Andelen tung vägtrafik är ca 200 fordon per dygn enligt SWECOs remiss vattenskyddsområde, 2014. Öjaren var tidigare en kommunalt anvisad utomhus bad, men är numera flyttad till Dammsjön i Högbo, dock badar många där fortfarande. Skogsbruket är en stor påverkans risk, då området domineras av skogsmark. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Övrigt inom avrinningsområdet finns bergtäkt, sågverk och camping. Inga förorenade områden med riskklass 1-2 finns inom området. Inget vattenskyddsområde finns beslutat för Öjaren, enbart vattenskydd för grundvattenförekomsten vid Öjaren som beslutades 1977. Förslag finns framtaget på vattenskyddsområde med föreskrifter som omfattar Öjaren och dess tillrinningsområde men är ej fastställt än. Gavleån (15) Gavleån har sitt inlopp beläget vid Forsbacka, vid Storsjön och utlopp i Gävlebukten. Längden är ca 30 km. Avrinningsområdet upptar omkring 2 500 km 2 och upptar ca hälften av Gästrikland och med källflöden i Dalarna. I avrinningsområdet finns stora sjöar som Storsjön, Öjaren, Ottnaren och Hyn i vårt län och i Dalarnas län även Hinsen, Logärden, Hyn och Storsjön samt ett stort antal mindre sjöar och vattendrag. Sträckan som löper från Valbo ner till inre fjärden, figur 16, (benämnd i VISS EU CD: SE672928-157021) har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Förekomsten uppnår ej god status med avseende på: Hydrologisk regim. Anledningen är att den är rensad eller omgrävd, samt reglerad. Morfologiskt tillstånd. Anledningen är att närområdet och/eller svämplanet till stor del utgörs av aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Konnektivitet, på grund av att den påverkas av ett eller flera vandringshinder. Vattenförekomsten uppnår ej god status då riktvärdena för arsenik och zink i vatten överskrids. Andra ämnen som överskrider gränsvärdena är antracen, fluoranten, DEHP, kloralkaner och kvicksilver (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Gavleån är en mycket viktig resurs för dricksvattenförsörjningen i Gävle kommun. Idag används både infiltrerat och inducerat vatten till grundvattnet i Valboåsen som är huvudvattentäkt för invånarna i Gävle, Forsbacka, Valbo Björke och Hille. Ytvattnet förstärker 36

grundvattenbildningen i åsen, nära 70 % av vattenuttaget som görs ur åsen beräknas vara 70 % inducerat ytvatten. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 16 Mm 3 /år.!!!!!!!!!! En mängd verksamheter i anslutning till Gavleån kan påverka eller påverkar kvalitén i vattnet. Inom avrinningsområdet finns bl. a två stora stålindustrier, Sandvik AB i Sandviken och Ovako Steel AB i Hofors. Inget vattenskyddsområde finns idag som omfattar Gavleån. Gästrike Vatten ser över behovet att uppdatera det befintliga vattenskyddsområde som omfattar grundvattentäkterna i Valboåsen att även omfatta till viss del Gavleån. Utpekat vattendrag Figur 16. Gavleåns utsträckning längs Valboåsen. Järnväg!!!!!!!! Järnväg!! NV VicNatur Vattenskyddsområde Järnväg - planerad Järnväg - framtida Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Lundbosjön (16) Lundbosjön (benämnd i VISS EU CD: SE673981-156335) ligger i Gävle kommun och hör till Testeboåns avrinningsområde. Sjön har en yta på 6,1 km 2 och har ett medeldjup på 10 m, maxdjup är okänt. Skogsmark dominerar markanvändningen. Lundbosjön är ingen allmän vattentäkt idag. Sjön har dock en uttagskapacitet att kunna utgöra en resurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 8,1 Mm 3 /år. Enligt vattenförvaltningen, VISS har sjön måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på konnektivitet på grund av att 37

den påverkas av ett eller flera vandringshinder. Förekomsten uppnår inte god kemisk status då mätningar i fisk tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. Inga mätningar av övriga prioriterade ämnen har gjorts i vattenförekomsten. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG samt 2013/39/EU) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram våtvikt (µg/kg vv). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Inga andra påverkanskällor förutom skogsbruket finns i Lundbosjöns närmsta delavrinningsområde. Mycket lite bebyggelse finns kring sjön. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Uppströms Lundbosjön ca 10 km längs Testeboån vid Kolforsen finns ett MIFO-objekt med riskklass 2 (Kolforsens tjärfabrik) och ytterligare 10 km uppströms Testeboån ligger Ockelbo centrum. Vid Ockelbo finns bl. a ett MIFO-objekt med riskklass 1 (Frankssons såg) samt väg 272 och järnväg som är potentiella föroreningskällor. Inget vattenskyddsområde finns för Lundbosjön idag. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Testeboån, nedre delen (17) Testeboån bildas vid Åmot och mynnar i Gävlebukten vid Strömsbro, strax norr om centrala Gävle. har en total längd på ca 60 km. Ån är en av länets längsta vattendrag. Hela avrinningsområdet har en area på 1111 km². Huvudsakliga markanvändningen i hela avrinningsområdet är skogsmark och uppgår till ca 90 % och jordbruksmark med ca 3 %. Den nedre delen av Testeboån (benämnd i VISS EU CD SE673516-157221) går från nordväst om Åbyggeby ner till Avan. Medelvattenföringen är 12,9 m 3 /s och medellågvattenföringen är 2,7 m 3 /s vid Testeboåns mynning i havet. Markanvändningen inom delavrinningsområdet är skogsmark ca 70 %, Urbant 20,5 % och jordbruksmark 10,3 %. Enligt vattenförvaltningen, VISS har förekomsten SE673516-157221 måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på konnektivitet på grund av att den påverkas av ett eller flera vandringshinder. uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Vattenresursen är en potentiellt viktig resurs för infiltration till grundvattenbrunnarna vid Sätraverken i centrala Gävle. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 8,5 Mm 3 /år. Främsta påverkanskällorna inom delavrinningsområdet är järnväg och MIFO-objekt med riskklass 1. Liten del av Valboåsens vattenskyddsområde (2006:33) omfattar Testeboåns delavrinningsområde, men huvudsyftet är att skydda åsen. Gästrike Vatten ser över behovet att uppdatera det befintliga vattenskyddsområde som omfattar grundvattentäkterna i Valboåsen att även omfatta till viss del Testeboån. 38

Dalälven Bramsöfjärden (18), Hedesundafjärden (19), Untrafjärden (20) Dalälven bildas i Norge och Dalarna och sydligaste delen rinner genom Uppland och Gästrikland för att sedan mynna i Bottenhavet i Älvkarleby kommun, öster om Skutskär. Älven är 542 km lång och är Sveriges tredje största älv. Avrinningsområdet är 28 954 km 2 och medelvattenföringen är ca 350 m 3 /s. Medellågkapaciteten för fjärdarna Bramsöfjärden, Hedesundafjärden och Untrafjärden ligger på ca 140 m 3 /s. Markanvändningen ligger på ca 50 % skogsmark och några procent inslag av jordbruksmark och urban mark. Dalälven är en viktig vattenresurs och potentiellt viktig för dricksvattenanvändningen i framtiden. Inga allmänna dricksvattentäkter finns idag i Dalälven för vårt län. Maximal uttagskapacitet har beräknats till ca 440 Mm 3 /år. Enligt vattenförvaltningen, VISS har Bramsöfjärden (EU CD SE669683-157918), Hedesundafjärden (EU CD SE668910-156800), Untrafjärden (EU CD SE670297-158347) måttlig ekologisk status. Förekomsten har vandringshinder upp- och nedströms. Förekomsterna uppnår ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar och vattendrag. Enligt en undersökning av miljögifter Länsstyrelsen i Dalarana har gjort finns förhöjda halter av endosulfan, PBDE, fluoranten och HCH i nedre delen av Dalälven (Risbecker, Organiska miljögifter i Dalälven inledande undersökningar. Rapport 2009:22, 2009). Dalälven har extrema hydrologiska förhållanden som kan med pågående klimatförändringar komma att ytterligare förstärkas. Regleringsdammarna kan dock jämna ut flödena speciellt under vårfloden men har mindre möjlighet att jämna ut flödena under höstens nederbördsperiod. De höga flödena kan orsaka översvämningar, erosion och skred och som i sin tur påverkar kvalitén på vattnet. Inget vattenskyddsområde finns för nedre Dalälven. Behov av vattenskydd bör ses över speciellt i områden som kan vara intressanta för utbyggnad kring Dalälven. Speciella områden kan vara där det finns ytvatten som står i kontakt med grundvatten och/eller en infiltration till grundvattnet är möjlig. Hamrångefjärden (21) Hamrångefjärden (SE675667-157200) ligger i Gävle kommun och hör till Hamrångeåns avrinningsområde. Sjön är en avsnörd havsvik och har en yta på 13,6 km 2 och har ett medeldjup på 4,07 m och maxdjup 9 m. Skogsmark dominerar markanvändningen och viss urban verksamhet och åkermark. Hamrångefjärden är en allmän vattentäkt. Vattentäkten är en grundvattentäkt med konstgjord grundvattenbildning. Se mer under grundvattenförekomst Totra. Ytvatten infiltreras som förstärkning direkt till grundvattenbrunnar (Lössenåsen) utan infiltrationsfördröjning, varvid vattnet från brunnarna kan klassas som ytvatten. Medeluttaget i produktionsbrunnar var år 2011, 920 m 3 /dygn. Vattendom finns på medeluttag 1100 m 3 /dygn och maxuttag på 2200 m 3 /dygn. Infiltrerad vattenmängd är okänd. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 6,3 Mm 3 /år. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Dock finns få data att tillgå om kvaliteten. 39

Påverkanskällor i närmsta delavrinningsområde är i huvudsak skogsmark, åkermark och fyra MIFO-objekt med riskklass 2, bl. a ett sågverk med dopping och en kemtvätt, inventering utförd men ingen förstudie klar. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Vattenskyddsområde finns för del av sjön och del av tillrinnings område till sjön år, fastställt 2006 (21FS 2006:34). Viksjön (22) Viksjön (SE676110-156321) ligger i Gävle kommun och hör till Hamrångeåns avrinningsområde. Sjön har en yta på 14,6 km 2 och har ett medeldjup på 3,68 m och maxdjup 6,04 m. Skogsmark dominerar markanvändningen. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Dock finns få data att tillgå om kvaliteten. Viksjön utgör inte någon allmän vattentäkt idag. Sjön har dock en uttagskapacitet att kunna utgöra en resurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 4,2 Mm 3 /år. Inga andra påverkanskällor förutom skogsbruket finns i Viksjöns närmsta delavrinningsområde. Viss bebyggelse finns kring sjön och E4 passerar nordöstra hörnet av sjön. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Inget vattenskyddsområde finns för Viksjön idag. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet. 40

Kartor och underlagsmaterial Lantmäteriet Bakgrundskartor vid illustrationer - GSD-Vägkartan, GSD-Översiktskartan Lantmäteriet Geodatasamverkan Länsstyrelsen Potentiellt förorenade områden (EBH), grustäkter, Tillsynsobjekt A,B, C och U anläggningar Naturvårdsverket Vattenskyddsområden (Vic-natur) SMHI - SMHI vattenwebb (2014). Modelldata per avrinningsområde. Sveriges Geologiska Undersökningar- Grundvattenmagasin, Jordartskarta - samt regionala karteringar i Gävleborgs län, Sveriges Geologiska Undersökning Sveriges Geologiska Undersökningar Vattentäktsarkivet (SGU nationell datavärd som innehåller information och data om de allmänna vattentäkterna i huvudsak, kommunerna uppdateringar informationen) Sveriges Geologiska Undersökningar. (den 04 09 2013). SGU-FS 2013:2. Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten. Trafikverket Riksintresse järnväg, rekommenderad väg för farligt gods Vattenmyndigheten - Vattenförekomster - Vattenmyndighetens GIS-skikt levererade från SGU och SMHI (2013), yt- och grundvattenförekomster avgränsade för vattenförvaltningen (grundvattenförekomst kan vara en sammanslagning av flera grundvattenmagasin). Vattenmyndigheten - Statusklassningar VISS (Vatteninformationssystem Sverige) 41

Litteraturförteckning Gävle kommun. (1990). Översiktsplan Gävle kommun. Gävle kommun. (2009). Översiktsplan Gävle stad 2025. Gävle kommun. (2015). Översiktsplan Gävle kommun år 2030. Med utblick mot år 2050. Miljöboken. (u.d.). Domstolsverket, Sveriges domstolar. Hämtat från www.miljoboken.se. den 18 11 2015 Naturvårdsverket. (2011). Handbok om Vattenskyddsområde. Handbok 2010:5. Naturvårdsverket. Utgåva 1. Risbecker, L. (2009). Organiska miljögifter i Dalälven inledande undersökningar. Rapport 2009:22. Länsstyrelsen Dalarna. SCB. (2015). Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2015 och befolkningsförändringar 1 juli-30 september 2015. Hämtat från http://www.scb.se/sv_/hittastatistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningenssammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/kvartals--och-halvarsstatistik---kommunlan-och-riket/395387/. den 01 12 2015 SGU. (1994). Uttagsmöjligheter i berggrund. Grundvattenkartor serie Ah nr 17. Uppsala: Sveriges geologiska undersökningar. SGU. (2010a). Grundvattenmagasin Hedesunda K280. SGU. (2010b). Grundvattenmagasin Valboåsen K 281. SGU. (2011). Grundvattenmagasinet Uppsalaåsen - Marma, K306. SGU. (2012). Grundvattenmagasin Totra, K 377. SGU. SGU. (2014). Vattentäktsarkivet. Uppgifter hämtade från kommuner och huvudmän av allmänna vattentäkter. Information om allmänna och enskilda täkter; information som typ av täkt, antal anslutna, uttagsmängd, vattenskyddsområde, vattendom mm. Hämtat den 06 08 2014 SGU. (u.d.). Grundvattenmagasin i jordlager J1, magasindelsområde. SGU-FS 2013:2. (u.d.). Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten. SF-SGU 2013:2. SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013. Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen. VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). VISS-VattenInformationsSystem Sverige. Hämtat från www.viss.lansstyrelsen.se. 42

43

Länsstyrelsens rapporter 2015 2015:1 Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödsarbetet 2015:2 Hemlöshet en fråga om bostäder 2015:3 Förvaltningsplan för kronhjort i Gävleborgs län Länsstyrelsen Gävleborg Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Bilaga Gävle Kommun Rapportnr: 2015:4, Version 1, år 2016 ISSN: 0284-5954 Foto: Anna Bredberg bild omslag 44