Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering

Relevanta dokument
BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf

FÖRÄNDRING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Lärande utvärdering/följeforskning Återkoppling. Cecilia Gärdén & Karen Nowé Hedvall

UTVÄRDERING: TEORI, PRAKTIK OCH INSTITUTIONELLA FÖRUTSÄTTNINGAR. Det svenska politiska systemet Bo Persson

Idag: 0 Förändring 0 Lärande 0 Hinder och problem 0 Framgångsfaktorer 0 Lärdomar och erfarenheter från projekt 0 Förutsättningar

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Anne Persson, Professor

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

SKI KDS (KunskapsDelningsSeminarium)

Forskning om informationskompetens i skolsammanhang

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

Verksamhetsplan för förskolan

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Lärande utvärdering: Slutreflektion

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

SKOLAN - KONTEXT EN DELSTUDIE I PROJEKTET INTERNATIONALISERING SOM EN INTERN FÖRBÄTTRINGSKAPACITET

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson Förskolan Gullvivans arbetsplan

Målkatalog för projekt ArbetSam

Arbeta med resultatet Steg 3: Åtgärder. En guide om hur du går vidare från insikt till handling

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

SYFTET är att få en grundläggande utbildning i Svenska Stadskärnors BID-modell.

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

UTBILDNING I KRISHANTERING FRÅN ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE.

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

Vad menar vi med ett innovationssystem?

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering & kränkande behandling Violens förskola

Riktlinjer för premiering och priser i Uppsala kommun samt inrättande av nytt kvalitetspris, jämställdhetspris och omsorgspris

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

Implementering av FaR från ord till handling

Skolbiblioteksforskning och skolbibliotekspraktik

Coachens roll KTP Dalarna Utgåva 1.0 Fredrik Remes Sida: 1 (5) Coachens roll i KTP Dalarna

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013

APL-plats: Period: 2014, vecka Specialpedagogik 2, 100 poäng

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Från snygga till medvetna bilder och filmer

Utvärderingens elementa

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Cecilia Gärdén: Med fokus på folkbibliotek och vuxnas lärande

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Vår verksamhetsidé. Att arbeta i Eksjö kommun ska vara. utmanande och inspirerande.

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

Ledarutveckling över gränserna

HBTQ-handlingsplan för Kultur och Fritid i Osby 2017

MED AKADEMISK INTEGRITET GÅR DET?

Lokal arbetsplan. Läsåret 17/18. Märtagårdens fritidshem

Utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering & kränkande behandling Lyckans förskola

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Bergsvikens förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013

Systematiskt kvalitetsarbete

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Malmö 4 september 2017 Värdegrund & interkulturalitet

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Förskolan Charlottenborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Regional biblioteksplan Kalmar län

Medvetet utförande av ledarskap

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Genom att arbeta tillsammans i industriell symbios är de gemensamma fördelarna större än summan av de enskilda.

Jämställt bemötande i Mölndals stad

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Transkript:

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering En fallstudie av hur bibliotek använder sig av projektutvärderingar Karen Nowé Hedvall, Margareta Lundberg Rodin, Cecilia Gärdén, Gullvor Elf, Högskolan i Borås med medel från Kungliga Biblioteket

Övergripande forskningsfråga: Hur används biblioteksrelaterade utvärderingar för att utveckla verksamheten?. Vilka uppfattningar om utvärderingar finns bland biblioteksföreträdare? Vilken vikt tillmäts dessa utvärderingar jämfört med andra informationskällor? Hur används utvärderingar i bibliotekspraktiken? Hur kan man på nationell, regional och lokal nivå arbetare för att relevanta erfarenheter från biblioteksprojekt tas tillvara för att utveckla verksamheten?

Vad är en utvärdering? En noggrann efterhandsbedömning av utfall, slutprestationer eller förvaltning i offentlig verksamhet, vilka avses spegla en roll i praktiska beslutssituationer (Vedung 1998) en avgränsad systematisk undersökning, eller modell för detta, av redan genomförd verksamhet, dess genomförande, prestationer eller utfall. Till begreppet hör också den dokumentation som finns i form av fysiska eller elektroniska dokument, där resultaten presenteras (muntligt) och skriftligt. (KB:S expertgrupp Berggren et al. 2013 s 4)

Olika typer av utvärderingar som sätter fokus på olika processer eller aktörer Målutvärderingar Intressentutvärderingar Process- eller institutionell utvärdering Brukarutvärderingar Nyttoutvärderingar (Roger Blomgren 2014) Indelas även i instrumentella, konceptuella, symboliska och i processanvändning

Motiv för att utvärdera? Behöver beslutsunderlag Vill ha kontroll Vill öka lärandet i verksamheten/organisationen Vill skjuta upp beslut Vill skapa konsensus För att det ska göras (ritual) För att legitimera verksamheten För att kunna lägga ner något

Folkbiblioteken som kulturhus, Region Skåne Hur gör jag? En utmanande 7-stegs kur för medvetet bemötande på bibliotek - Stockholm Digidel-projekt, Falköping Läskonster och litteraturhus - Sandviken

Datainsamling Totalt 18 intervjuer med ledning, projektledning och medarbetare Projektutvärderingar och andra interna och externa dokument som bakgrundsmaterial

Teoretiska utgångspunkter: Hur kan utvärderingar påverka? Efter Mark & Henry (2004) Process Analysnivå Individ Mellanmänsklig Organisation allmän påverkan systematisk reflektion och analys, bli medveten, Förvärva färdighet, inspiration rättfärdiga, övertala, eldsjäl, liten grupp som driver på förändring symbolisk användning, bilda koalitioner, överväga policy, förbereda förändring, förankring, göra andra medvetna kognitiv/ känslomässig påverkan uppmärksamma, attitydförändring, lärande lokala deskriptiva normer, "så här borde vi göra", lära i grupp sätta agendan för org, söka mer information/kunskap (som förberedning till förändring) Motiverande påverkan Beteende ändra personliga mål och förhoppningar agerar på nya sätt, gör nya saker motivera andra, påtryckningar nya samarbeten, nya sätt att samarbeta, nya sätt för gruppen att arbeta på förändra "motivationsstrukturen ", stimulansåtgärder ändrad riktning på verksamheten, ändrad policy, ändrade styrdokument, kunskapsdelning spridning

Teoretiska utgångspunkter: Varför gör de på detta viset? Efter Höjlund (2014) Lågt intern benägenhet att utvärdera Hög intern benägenhet att utvärdera Högt externt tryck Påtvingat anammande av utvärderingspraxis (coercive adoption) Efterliknande anammande av utvärderingspraxis (mimetic adoption) Lågt externt tryck Normativt anammande av utvärderingspraxis (normative adoption) Självmant anammande av utvärderingspraxis (voluntary adoption) Idealtyper av hur organisationer anammar utvärderingspraktiker. Efter Höjlund, 2014, Four extreme positions.

Uppfattningar om utvärderingar Högst status har skriftliga externa rapporter Interna utvärderingar leder ofta till förändring utveckling Processer & systematisk reflektion uppfattas få mer effekt över tid i verksamheten Följeforskning/utvärdering ger mervärde och mer engagemang Verktyg för att utbyta erfarenheter, lära vidare

Användning av utvärderingar Slutrapporter av externa utvärderingar sprids ofta mer externt Användning beror på: externt tryck, ledningens syn, medarbetares kunskaper & uppfattningar om utvärderingar Resultatet kan leda till kunskap för individ och/eller grupp (men relativt få ger resultat)

Slutsatser för att utveckla Samband finns mellan utvärderingar och nya eller fortsatta projekt Det saknas gemensamma referensramar och förståelse på olika nivåer Nationell nivå behöver ställa tydligare krav Regional nivå kan genomföra kompetensinsatser och stödja lokala projekt Lokala beställare planera med utvärderaren

Reflektioner kring resultat Risk att olika idealtyper anammas normativt Tillräckligt med tid och kunskap saknas ofta för att bearbeta, analysera, samtala,reflektera och implementera Strukturer och incitament behövs En repertoar av utvärderingsinsatser och dess effekter behöver relateras utifrån insikter om verksamhetens och

Vad krävs: - repertoar av olika utvärderingsinsatser förståelse för olika ansatsers effekter - insikter i organisationens behov Finns tillräckligt med kunskap/medvetenhet i era organisationer? Varför och hur följer ni upp/utvärderar idag? Vilka begrepp använder ni? Hur använder ni och implementerar resultat från utvärderingar? När ska utvärdering ske internt respektive externt? Vad behöver ni för kompetens- och resursförstärkning?