Gäller fr.o.m. ht 08 LBD110, Bild och form, Visuella gestaltningsformer och kulturorientering, 30 högskolepoäng Visual Arts and Culture Survey, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är interimistiskt fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildningen, Göteborgs universitet, 2007 06 12, och gäller från och med höstterminen 2007. Ansvarig institution: Högskolan för Design och Konsthantverk Medverkande institutioner: Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Undervisning 55 % Konst 45 % 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet, inriktning Bild och form, och kan även ges som fristående kurs. Kursen utgör den första kursen av två i inriktningen. Kursen kan ingå i lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i, förskoleklass och grundskola. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen också ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i gymnasieskolan. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt godkänt färdighetsprov (se kommentarmaterial). 4. Innehåll Studierna inom inriktningen belyser hur förtrogenhet med ämnesinnehållet, förankringen i bildgestaltning, ämnesdidaktik och erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samverkar och bildar en helhet. Kursens innehåll är fördelat över fyra delkurser av grundläggande, introducerande karaktär. Sidan 1 av 5 Uppdaterad 2008 07 02
Delkurs 1. Introduktion, teori och gestaltningsformer (15 hp, varav 3 hp VFU) Introduction, Theory and Visual Arts (15 higher education credits, of which 3 higher education credits for school based education) Bild och forminriktningens olika gestaltningsformer och konstnärliga kompetenser definieras och diskuteras. Delkursen innehåller praktiskt konstnärligt arbete där studenten får utveckla sin gestaltningsförmåga inom bild och formområdet. Det praktiska gestaltandet anknyts till en teoretisk del som följs upp genom en problematisering av praktikens (VFU) förhållande till teorin. Under kursen introduceras studenten för den samtida konstens skiftande uttrycksregister. Delkurs 2. Bild och form för aktivt och kreativt lärande (6 hp, varav 1,5 hp VFU). Visual Arts and Creative Learning (6 higher education credits, of which 1.5 higher education credits for school based education) I delkursen undersöker studenten på ett problematiserande sätt bild och formområdets gestaltningsformer i ett mottagarperspektiv. Studenten förbereds för att kunna främja barns och ungas utveckling genom bildundervisning där aspekter av bildskapande, bildframställning, bildkommunikation, bildtolkning och bildanalys fokuserar lärandet. Via besök inom olika skolformer möter studenten barn och unga i skapande verksamhet inom bild och formområdet och får därigenom uppfattningar om barns och ungas upplevelser av och förhållningssätt till densamma (VFU). Relationen mellan VFU och HFU problematiseras och diskuteras kontinuerligt under utbildningen. Studenten utvecklar sin förmåga att dokumentera sitt eget lärande och förmågan att didaktisera sina erfarenheter av förhållandet mellan teori och praktik. Studenten tränar sin förmåga till värdering och bedömning av bildämnet. Delkurs 3. Kulturorientering (6 hp, varav 1,5hp VFU). Culture Survey (6 higher education credits, of which 1.5 higher education credits for schoolbased education) I delkursen problematiseras begreppet kultur. Särskilt beaktas den kulturella mångfalden samt det historiska, pedagogiska och estetisk filosofiska perspektivet i diskussioner om kulturbegreppets skiftande villkor och uttrycksformer. Studenten introduceras i bild och forminriktningens roll i skolan samt bildpedagogisk historik och teoribildning genom kursmoment i konstteori. Orientering ges även inom skilda grenar av samtidskonsten. Studenten tränas i sin förmåga att reflektera utifrån ett didaktiskt, konstnärligt/estetiskt, kulturellt och etiskt perspektiv kring delkursens innehåll. Mot bakgrund av barns och ungas utveckling och lärande fokuseras på tolkningsfrågor, analysmetoder liksom olika kunskapsteoretiska aspekter på bild, konst och massmedier. Sidan 2 av 5 Uppdaterad 2008 07 02
Delkurs 4. Interaktiv gestaltning (3 hp) Interactive performance (3 higher education credits) I delkursen genomför studenten ett gestaltande arbete. I delkursen skall studenten teorianknyta och begreppsligt analysera sitt eget gestaltningsarbete genom en didaktisk reflektion. Genomförande Inriktningens profil är baserad på samtidskonst vilket ställs mot bildpedagogisk historik och en bred vetenskaplig orientering. Inriktningens profil problematiseras utifrån olika kunskapsteoriska utgångspunkter där exempelvis sociokulturell teori och visuella kulturstudier är centrala. Delkurserna genomförs med hjälp av de undervisningsformer som lärare och studenter finner mest relevanta; föreläsningar, seminarier, lektioner, handledning, workshops, gruppstudier och självstudier. Delkurserna förbereder studenten för yrkesrollen, varför genomförandet planeras i samråd mellan studenten, handledare på HFU och VFU samordnare. Studenten dokumenterar sitt eget lärande fortlöpande i samråd mellan lärare och studenter i form av blog, portfolio, processdagbok eller i annan form. 5. Mål Utifrån en vidgad kunskapssyn och ett vidgat språkbegrepp kommer studierna inom inriktningen att belysa hur estetiska läroprocesser utvecklas med hjälp av olika bildmässiga uttryck och visuella gestaltningar. Kursmålen syftar till att de studerande skall utveckla sådana grundläggande kunskaper och insikter att de med ett yrkesprofessionellt förhållningssätt skall kunna utveckla barns och ungas bildspråkliga och kommunikativa kompetenser. Kursmålen syftar även till att ge studenten förmåga att göra barn och unga medvetna om bild och formämnets betydelse som samhällsfenomen. Med detta avses individens och gruppens relation till skilda kulturella uttryck och perspektiv, samt vilken roll dessa har som identitetsskapare i det globala och mångkulturella samhället. Jämställdhet, mångfald och likabehandling beaktas i innehåll, val av litteratur och utvärdering. Efter avslutad kurs ska studenten känna till och ha förståelse för grundläggande teori och begreppsbildningar och dessas betydelse för barns och ungas kunskaps och identitetsskapande. ha en grundläggande förståelse för bild och form som en aspekt av kommunikation utifrån ett vidgat kunskaps och språkbegrepp och estetiska läroprocesser. ha utvecklat kunskaper i att se, framställa och reflektera kring bildmässiga uttryck och gestaltningsformer. utveckla förståelse för den egna konstnärliga processen, samt ha Sidan 3 av 5 Uppdaterad 2008 07 02
grundläggande kunskaper om dessa uttrycksformers pedagogiska tillämpning. förstå och kunna tillämpa bild och forminriktningens språkliga dimensioner, dels som eget kunskapsområde, dels som redskap i olika lärandesituationer. ha kännedom om barns och ungas bildspråkliga utveckling sett från olika forskningsperspektiv samt kunna tillägna sig och söka kunskap i ämnet. kunna tolka och reflektera kring grundskolans bild och formverksamhet ur didaktiskt, konstnärligt/estetiskt, kulturellt och etiskt perspektiv. ha kunskap om olika kulturinstitutioner i samhället och deras didaktiska betydelse relaterat till inriktningen bild och form. kunna förklara och argumentera kring bild och formundervisningens målsättning, struktur och ansvarsområden för barn, unga och vuxna samt därigenom förberedas före den kommande yrkesrollen. ha tillägnat sig adekvata begrepp och grundläggande ämnesteori för att kunna planera, iscensätta och värdera bildspråkligt lärande. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Kursen examineras ur ett helhetsperspektiv. Bedömning i de olika delkurserna sker vid särskilda tillfällen i form av tentamen och/eller seminarium. Vissa moment kräver för godkänt resultat aktiv närvaro. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student äger rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Den som har godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). 8. Betyg Vid bedömning används en tregradig skala: Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För att få betyget Godkänd skall den studerande kunna: Sidan 4 av 5 Uppdaterad 2008 07 02
visa att de kunskaper som beskrivs i kursinnehållet och dess målbeskrivning är uppnådda visa att denne i huvudsak tillgodogjort sig innehållet i kursmoment, litteratur och föreläsningar på de områden som efterfrågas. bidra aktivt till det gemensamma lärandet. För betyget Väl godkänd skall den studerande, förutom det som anges för betyget Godkänd kunna: visa förmåga till analys och kunna generalisera förvärvade erfarenheter och kunskaper för användning i nya sammanhang och situationer. visa förmåga att kunna inta olika perspektiv på undervisning och lärande. visa på särskild fyllighet, klarhet och självständighet i framställningar, i sin användning av begrepp, i sina redogörelser för olika förhållanden och ståndpunkter. 9. Kursutvärdering Varje kurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara genom en revidering av kursinnehållet mot dess mål. 10. Övrigt Jämlikhets och jämställdhetsaspekterna beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Internationella förhållanden skall beaktas i innehåll och litteratur. Sidan 5 av 5 Uppdaterad 2008 07 02