Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga medel för att stödja kommunen i arbetet med att utveckla vården och omsorgen av äldre personer. Kristina Süvari 2009-11-01
2 INNEHÅLL SIDA 1. Sammanfattning 3 2. Omstrukturering av korttidsplatser vid Kinnaborg 3 2.1 Syfte 3 2.2 Mål 3 2.3 Bakgrund 3 2.4 Metod 3 2.5 Genomförda aktiviteter 4 2.6 Utvärdering av projektets mål 6 2.7 Måluppfyllelse/Resultat 7 2.8 Slutord 7 3. Rehabiliterande arbetssätt för enhetschefer inom äldreomsorg 8 3.1 Bakgrund 8 3.2 Syfte 8 3.3 Mål 8 3.4 Genomförda aktiviteter 8 3.5 Utvärdering av projektets mål 9 2
3 1. Sammanfattning I augusti 2007 fick jag i uppdrag att leda projektarbetet inom området Rehabilitering. Detta delades i två underprojekt, nämligen; Omstrukturering av korttidsplatser vid Kinnaborg, samt Rehabiliterande arbetssätt för enhetschefer inom äldreomsorgen. Av dessa var det projektet gällande Kinnaborg som tog och fick mest utrymme under projekttiden. De två delarna presenteras här var för sig. 2. Omstrukturering av korttidsplatser vid Kinnaborg 2.1 Syfte Trygghetsplatser och rehabplatser omstruktureras till korttidsvård med rehabinriktning för att likvärdigt tillgodose samtliga vårdtagares behov av rehabilitering. All personal på Kinnaborg har ett förhållnings- och arbetssätt som aktiverar och stödjer den enskilde utifrån dennes förutsättningar, mål och motivation. 2.2 Mål Alla personer som kommer till korttidsplats får tillgång till kartläggning av sitt behov av omvårdnad och rehabilitering. Detta görs inom tre dagar efter ankomst till Kinnaborg. Alla personer på korttidsplats har ett, för alla berörda, känt mål med sin vistelse. Biståndsbeslut och hälso- och sjukvårds-/rehabiliteringsbedömning omsätts alltid i en genomförandeplan. 2.3 Bakgrund I Marks kommun finns en enhet, Kinnaborg, där man bedriver korttidsvård. Inom enheten fanns vid projektets början platser för bl a avlösning och växelvård, en avdelning med trygghetsplatser samt en särskild enhet för rehabilitering. Inför vistelse på rehabiliteringsplatserna var rehabiliteringsbehovet identifierat, vanligen vid en vårdplanering. Behovet av rehabilitering var dock ofta stort också vid t ex växelvård och hos dem som kom till trygghetsplatserna. Detta behov identifierades eller tillgodosågs inte på samma sätt som vid rehabavdelningen. Trots att behoven ofta var lika skiljde sig omhändertagandet åt på de olika vårdplatserna. 2.4 Metod Projektledare tillsattes 1 nov 2007 och en projektgrupp bildades. I denna ingick tre undersköterskor och en sjuksköterska, alla med placering på Kinnaborg. Övriga deltagare var enhetschefen för Kinnaborg, en sjukgymnast i Samrehab, en biståndsbedömare samt projektledaren. Under kartläggningsfasen, som pågick till början av mars 2008, identifierades flera förbättringsområden, vilket utmynnade i ett antal åtgärdsförslag till styrgruppen. Förslagen kategoriserades som patientprocesser, personalprocesser respektive övriga processer. Övergripande målsättning var att skapa struktur, ge förutsättningar för ett varaktigt arbetssätt samt öka omvårdnadspersonalens kompetens. 3
4 Projektgruppen fick klartecken att gå vidare med de flesta av förslagen. Metoder som sedan använts är arbetsgrupper, kurser och utveckling i det dagliga arbetet. 2.5 Genomförda aktiviteter Tre arbetsgrupper startade i augusti 2008: Deltagarna i vårdplaneringsteamet samt en av sjuksköterskorna på Kinnaborg arbetade med att formulera kriterier för plats på Kinnaborg. Kriterierna skulle grunda sig på vårdtagarens behov av medicinsk och annan omvårdnad, aktivitet, rehabilitering, trygghet och avlastning för närstående. Man skulle också formulera ett arbetssätt för vårdplaneringsteam, sjuksköterska, biståndsbedömare respektive hemrehabteam som skulle användas vid inläggning av vårdtagare/patienter på Kinnaborg. I nästa arbetsgrupp ingick åtta undersköterskor från Kinnaborg. De skulle med stöd av projektledaren kartlägga hur omvårdnadspersonalens dagliga arbete på Kinnaborgs fyra avdelningar skedde, och föreslå hur det dagliga arbetet kunde organiseras på ett sätt som skulle medverka till att uppfylla projektets syfte och mål. Den tredje arbetsgruppen bestod av en sjuksköterska på Kinnaborg samt de två arbetsterapeuter och två sjukgymnaster som arbetade på Kinnaborg under projekttiden. Deras uppdrag var att föreslå en tidsaxel för patientens vistelse på Kinnaborg som bl a skulle omfatta vilka bedömningar och undersökningar skulle göras när patienten kom till Kinnaborg, vilka yrkeskategorier som skulle göra vad och när och i vilken ordning, hur mål formulerades, hur patienten skulle bli delaktig och vad som skulle ske vid utskrivning. Utbildningsinsatser En orientering i motiverande samtal gavs till all omvårdnadspersonal, under ledning av extern utbildare. Omfattningen var två halvdagar och syftet med kursen var att ge redskap för samtal och bemötande samt att öka förmågan till och ge redskap för att motivera/påverka personer i riktning mot de mål som satts upp för behandling/vistelse/bistånd. En rehabiliteringsutbildning för omvårdnadspersonal genomfördes under vår och höst 2008. Kursen omfattade tre heldagar och leddes av en extern utbildare. Även enhetschef, arbetsterapeuter och sjukgymnaster deltog vid vissa moment. Några undersköterskor har också deltagit i metodkurser såsom rörelse för äldre. Studiebesök I mars 2008 gjorde projektgruppen, vid tillfället utökad med två undersköterskor, ett studiebesök vid en korttidsenhet i Alingsås. Andra kompetenser Under kartläggningsarbetet identifierades behov av kompetens för kurativa samtal och omvärldskontakter som stöd för patienter/närstående som befinner sig i kris efter en förändrad livssituation. Denna kompetens skulle troligen behöva bestå av en kurator. Projektledaren fick i uppdrag att utreda frågan. Detta har tyvärr inte lett till någon lösning i frågan. 4
5 Bemanning Projektgruppen identifierade behov av ökade resurser beträffande sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Redan tidigt under projektet förändrades sjuksköterskebemanningen till tre sjuksköterskor. Under perioden 080901 090228 utökades resurserna från en till två arbetsterapeuter respektive sjukgymnaster. Syftet var förutom att arbeta med bedömning, behandling och handledning, att delta i utveckling av arbetssättet, enligt uppdrag till arbetsgrupp ovan. Utbud av aktiviteter Omvårdnadspersonalen fick i uppdrag att inventera vilka kunskaper som fanns i gruppen då det gällde att leda olika aktiviteter. Syftet var att upprätta en kunskapsbank att ha som stöd om man ville starta en specifik aktivitet för patienterna. Kontakt togs med frivilligverksamheten för att undersöka möjligheten till någon mer aktivitet utöver vad som då erbjöds på Kinnaborg. Lokaler Det finns vid projektstarten inte så gott om lokaler för aktiviteter utanför avdelningarna. Projektledaren undersökte möjlighet att använda andra, inom huset befintliga lokaler. Detta har ännu inte varit möjligt. Namnbyte De benämningar som avdelningarna hade vid projektets början (korttiden 1, korttiden 2, tryggheten, rehabcenter) bedömdes när projektet var klart inte längre spegla innehållet. Det var därför angeläget att det blev en nystart även beträffande namnen. Projektgruppen uppmanade under hösten 2008 brukare, besökare och personal på Kinnaborg att lämna förslag på nya namn för de fyra avdelningarna. Namnbytet genomfördes vid nyåret. Organisationstillhörighet och bemanning Under projekttiden har organisationstillhörigheten för omvårdnadspersonalen vid Kinnaborg ändrats så att alla nu är anställda i Socialförvaltningen och därmed har samma enhetschef. Syftet är att underlätta verksamhetsutveckling, kompetensutveckling, schemaläggning, flexibilitet vid vakanser samt främja ett gemensamt arbetssätt. Dokumentation Under den tid projektet löpt har all rehabiliteringspersonal i kommunen fått tillgång till Socialförvaltningens system för omvårdnadsdokumentation, Safedoc. Omvårdnadspersonalen har via de sk IT-piloterna fått fortsatt utbildning i att använda Safedoc. Verksamhetsutveckling husgrupp Med syfte att hålla arbetssättet vid Kinnaborg levande efter projekttidens slut, och även utveckla det, bildades en husgrupp bestående av representanter för de olika personalkategorierna. Dessa har ett gemensamt ansvar för att bevaka hur arbetssättet följs, och medverka till att utveckla det. Representanterna förankrar inåt i respektive organisationer. Gruppen förvaltar policydokumentet och ansvarar för att det hålls uppdaterat. 5
6 Kick-off Med syfte att förstärka kunskapen om det nya arbetssättet och göra en gemensamhetsskapande aktivitet har all personal deltagit vid en av fyra kickoffer under mars/april 2009. Revidering policydokument Vid projektets start fanns sedan flera år ett sådant dokument. Med detta som bas har ett nytt policydokumentskapats. Syftet är att beskriva arbetssätt och förutsättningar vid korttidsplatserna och därmed skapa en gemensam syn och vara vägledande för personalen vid Kinnaborg. Dokumentet ska vara ett levande arbetsmaterial för personal vid Kinnaborg och ska användas vid kvalitetssäkring och utveckling av verksamheten. Revidering av informationsmaterial till vårdtagare och närstående Arbetsgruppernas har reviderat befintliga informationsbroschyrer så att de motsvarar det nya arbetssättet. 2.6 Utvärdering av projektets mål Detta har gjorts genom: Enkät till omvårdnadspersonal: All omvårdnadspersonal fick i februari 2008 anonymt besvara en enkel enkät innehållande både öppna och slutna frågor om arbetets innehåll, dokumentation och om synen på den egna kompetensen. Samma enkätundersökning genomfördes i november 2009. På frågor om hur man arbetar rehabiliterande och vilka aktiviteter som erbjuds vårdtagarna skiljer sig svaren mellan tillfälle 1 och 2. Vid den senare enkät-undersökningen svarar man fylligare och ger fler exempel på hur man arbetar rehabiliterande. Det syns också att bredden på aktiviteterna har ökat. Man nämner t.ex. att vårdtagarna kan delta i gruppaktiviteter på någon av de andra avdelningarna, vilket ju bidrar till att öka utbudet för den enskilde. Det framgår i enkätsvaren att dokumentation i Safedoc kvarstår som ett utvecklingsområde. Synpunkter från berörda: Långsam genomströmning av patienter identifierades under kartläggningen inte som ett problem, men biståndsbedömare med ansvar för placering på Kinnaborg har sett att en ökad genomströmning blivit en effekt i och med det förändrade arbetssättet. Då patientens behov blir kända på ett tidigt stadium, utförs planerade insatser i tid och patienten kan återgå till hemmet inom utsatt tid. Då det gäller de sk. trygghetsplatserna har kartläggningen av behovet hos dessa vårdtagare medfört att de inte, som tidigare, söker gång på gång till en trygghetsplats. 6
7 2.7 Måluppfyllelse/Resultat Kartläggning/bedömning av vårdtagarens behov inom tre dagar Vid granskning av arbetsterapeuternas och sjukgymnasternas patientdokumentation under två perioder sommaren 2009 har projektledaren kunnat konstatera att bedömningar görs på de flesta patienter inom 3 dagar från ankomst. Undantagen gäller patienter med återkommande planerad växelvård. Alla personer på korttidsplats har ett, för alla berörda, känt mål med sin vistelse. Måldiskussioner förs i samband med bedömningar och fortlöpande under vistelsen. Målet för vistelsen dokumenteras idag på papper i en mapp som förvaras hos brukaren. Det används i arbetet med patienten och mellan personal. Granskning visar att dokumentationen inte överförs till den datastödda omvårdnadsdokumentationen i den utsträckning som den borde. Biståndsbeslut och hälso- och sjukvårds-/rehabiliteringsbedömning omsätts alltid i en genomförandeplan. I enkätundersökningen svarar omvårdnadspersonalen både att det finns genomförandeplaner för alla vårdtagare eller för några. Man uppger att man läser i genomförandeplanen för att få reda på vilka insatser vårdtagaren får i det ordinarie boendet. Däremot uppger man inte att man tillför information till genomförandeplanen i samband med att vårdtagaren lämnar Kinnaborg. 2.8 Slutord Jag har i denna rapport ägnat stort utrymme åt att redovisa de genomförda aktiviteterna, då jag velat visa vilken resa all inblandad personal gjort under projekttiden. Det är min uppfattning att resan också är målet! Enhetschefen för Kinnaborg organiserade och genomförde under våren 2009 en endags uppföljning av rehabiliteringsutbildningen för omvårdnadspersonalen, med samma externa utförare. Detta upplevdes som mycket positivt, och blev en bekräftelse på att man är på rätt väg. Jag ser att projektet har skapat förutsättningar för ett fortsatt gemensamt arbetssätt genom policydokumentet Beskrivning av verksamheten vid Kinnaborgs korttidsplatser samt tillsättandet av en husgrupp. Det gäller dock att inte slå sig till ro med detta. Att behålla och vidareutveckla ett arbetssätt innebär att återkommande fråga sig: VAD ska vi göra, HUR ska vi göra det och VEM ska göra det? 7
8 3. Rehabiliterande arbetssätt för enhetschefer inom äldreomsorg 3.1 Bakgrund På Kinnaborg planeras bl.a. verksamhet för korttidsvård efter en tids sjukhusvård, med inriktning rehabilitering och med målsättningen att återvända till sitt ordinära boende, samt för växelvård för personer med behov av en tids rehabilitering i form av korttidsvård. För att nå målsättningen ett funktionsbevarande arbetssätt som fullföljs i det ordinära boendet krävs att hemtjänstens enhetschefer fördjupar sina kunskaper och förvärvar strategier för att arbetsleda i och stärka det rehabiliterande förhållningssättet i det ordinära boendet. 3.2 Syfte Ledarskapets betydelse för en väl fungerande hemrehabilitering och ett rehabiliterande förhållningssätt lyfts fram och utvecklas. 3.3 Mål Enhetscheferna tydliggör betydelsen av ett rehabiliterande förhållningssätt för undersköterskor och vårdbiträden. Den rehabilitering som ska ges och redan ges av undersköterskor och vårdbiträden anses vara viktig och de bekräftas i att de gör rätt saker. Samarbetet i teamet stärks och kontaktmannaskapets roll och innehåll utvecklas. Undersköterskor och vårdbiträden upplever att det finns tid att arbeta rehabiliterande. 3.4 Genomförda aktiviteter Projektledaren hade i april 2008 ett gruppsamtal med berörda enhetschefer kring projektets syfte och mål. Diskussion fördes bl.a. kring vad ett rehabiliterande arbetssätt är och vilka förväntningar ordet rehabilitering skapar. Man funderade också tillsammans kring enhetschefens roll. Det framfördes att samråden, där de olika personalkategorierna som arbetar runt patienten träffas, är mycket viktiga för ett gemensamt lärande. Slutligen diskuterades lämpligt kursinnehåll för fortbildning utifrån dagens samtal. Utbildningsinsatser De flesta enhetscheferna deltog i kurs Motiverande samtal, två halvdagar. Kursen leddes av en extern utbildare och syftet var att ge redskap för samtal och bemötande samt att öka förmågan till och ge redskap för att motivera/påverka personer i riktning mot de mål som satts upp för behandling/vistelse/bistånd. Tillsammans med arbetsterapeuter och sjukgymnaster i hemrehabiliteringsteamen deltog nästan alla enhetschefer i endags utbildning Rehabilitering i kommunal äldrevård under ledning av en extern kursledare. Dagen ägnades åt att diskutera olika aspekter på rehabilitering i hemmet samt att diskutera och planera hur man gemensamt skulle kunna arbeta vidare med strukturer för att upprätthålla ett rehabiliterande arbetssätt. Enhetschefer och rehabpersonal formulerade tillsammans handlingsplaner för utveckling av de viktiga samrådsmötena. Vid uppföljning under tidig vår 2009 visade det sig att man i de flesta hemtjänstområdena följer den uppgjorda 8
9 handlingsplanen vilket bl.a. innebär att enhetscheferna deltar aktivt och det blir regelmässig uppföljning av de ärenden som tas upp. 3.5 Utvärdering av projektets mål Då detta delprojekt fått för lite tid i förhållande till dess syfte och mål har målet inte uppfyllts. Utifrån ovanstående skulle man dock kunna dra slutsatsen att de flesta enhetscheferna tagit till sig att de har en viktig funktion i teamsamverkan kring vårdtagarna. 9