Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar har tagits upp av grödan där gödsling skett. Grödan är i begynnande stråskjutning DC 3 till 32 på de flesta platserna. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och fältet som gödslats varierar mellan 11 och 47 kg per hektar. Håslöv 2, 5 maj 17 (Foto: Hans Nilsson) Väderdata Väderdata från stationer som finns nära mätfälten visar att det under den senaste veckan var en frostnatt på de flesta av platserna. Medeltemperaturen har ökat något jämfört med föregående vecka och låg den senaste veckan på mellan 7 och 9 grader. Marktemperaturen har endast ökat lite sedan förra veckan till mellan 8 och 9 grader. Fälten i nordväst fick runt 1 mm regn 28 april och i Trelleborgstrakten kom så mycket som 31 mm 29 april. I övrigt och på övriga platser, var det endast små nederbördsmängder den senaste veckan.
Utvecklingsstadium och hastighet i upptaget Vid mätningen 5 maj hade grödan nått utvecklingsstadium DC 3-31 på 13 av 18 platser, och på ett fält DC 32. På fyra av platserna var grödan fortfarande i bestockningsfas (tabell 1). Jämfört med mätningen 28 april uppmättes 1 till 18 kg större kväveleverans i nollrutorna. Den största ökningen uppmättes i rutor där stallgödsel tillförts och på det fält där förfrukten var vitklöver. Detta tyder på att kvävemineraliseringen har kommit igång på de flesta av fälten, något som kan ses i de diagram för enskilda platser som redovisas sist i brevet. Tabell 1. Grödans upptag av kväve 5 maj Plats Sort Förfrukt DC-stadium Upptag i nollruta () Upptag i fält () Kattarp 1 Brons s-betor 22 19 45 Kattarp 2 Norin vitklöver 31 44 7 Västraby 1 Ellvis havre 31 31 68 Västraby 2 Ellvis vall 24 33 52 Furulund 1 Brons vårkorn 23 18 42 Furulund 2 Brons höstraps 23 26 Håslöv 1 Linus höstraps 31 23 69 Håslöv 2 Linus höstvete 32 22 56 Trelleborg 1 Brons höstraps 31 36 67 Trelleborg 2 Brons konservärt 31 25 66 Sjöstorp 1 Julius höstraps 31 29 Sjöstorp 2 Julius rödklöver 31 29 69 Löderup 1 Mariboss höstraps 3 25 54 Löderup 2 Mariboss höstvete 3 32 43 Kristianstad Praktik vårkorn 3 37 65 Fjälkinge Nordh höstvete 31 59 96 Falkenberg 1 Julius höstvete 3 22 35 Falkenberg 2 Julius vårraps 31 43 85 Sida 2
Data om försöksplatserna Den viktigaste uppgifterna om fälten ser du under diagram 1a och 1b. All grunddata, utförd gödsling m.m. på fälten där nollrutorna finns hittar du i säsongsnytt från förra veckan, vecka 18, på www.greppa.nu/säsongsnytt. Där hittar du också tidigare brev. Skillnader mellan platser Skillnaden mellan platserna beror sannolikt på olika faktorer. Sent sådatum som i Kattarp 1, dessutom på kall mellanlera, ger ett ganska långsamt upptag. De lättare jordarna har tendens till mindre upptag liksom fält med spannmål som förfrukt, men än så länge är det inte så stora skillnader beroende på förfrukt. På gårdarna utan stallgödsel är upptaget i nollrutan inte oväntat störst efter vitklöver som både efterlämnar en god markstruktur och kväve från fixeringen. Tydligast platsskillnad finns på gårdarna med stallgödsel där Fjälkinge sticker ut med ett upptag i nollrutan på nästan kg kväve per hektar. I diagram 1 visas upptaget kväve i de olika fälten i stapeldiagram där staplarna är fördelade på upptag i nollrutan och upptaget gödselkväve. Diagrammet är uppdelat i två delar, där den övre (1a) visar fält som enbart får mineralgödsel och den nedre (1b) fält som tillförs både stallgödsel och mineralgödsel. I medeltal för enbart mineralgödslade fält har 56 kg per hektar tagits upp av grödan. I nollrutan var upptaget i medeltal 26 kg per hektar. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats är således i medeltal 3 kg per hektar. Sida 3
Kväveupptag () Skåne/Halland, vecka 19, 17 Gårdar utan stallgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 26 27 24 14 47 33 31 41 31 13 19 44 18 26 23 22 36 25 29 29 22 Diagram 1a. Kväveupptag den 5 maj i höstvete som enbart tillförs mineralgödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. I fälten som också tillförts stallgödsel har upptaget i medeltal varit ungefär 1 kg per hektar större än i de enbart mineralgödslade fälten, 66 kg, och motsvarande, 11 kg, större i nollrutorna, 37 kg per hektar, d v s rutor som tillförts stallgödsel hösten 16 eller tidigare i växtföljden. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats är i medeltal 29 kg per hektar mer i gödslade delar av fältet. Sida 4
Västraby 1 Västraby 2 Löderup 1 Löderup 2 Kristianstad Fjälkinge Falkenberg 2 Förfrukt havre vall h-raps h-vete v-korn h-vete v-raps Jordart LL LL sa LL mo LL ML LL l Sa Sådatum 5-sep 1-okt 7-okt 7-okt -sep -sep 17-sep Tillfört kväve kg N/ha 135 143 131 131 5 162 17 Sida 5 Kväveupptag () Gårdar med stallgödsel eller biogödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 37 42 37 27 19 28 11 59 31 33 25 32 37 43 Utnyttjat gödselkväve 27% 13% 22% 8% 15% 23% 25% Organisk gödsel 3 ton/ha 3 ton/ha 25 ton/ha vart 4:e år 25 ton/ha vart 3:e år Biogödsel 25 ton/ha Biogödsel m 3 /ha vart 2-3 år Biogödsel 5 m 3 /ha vart 5:e år Diagram 1b. Kväveupptag 5 maj i höstvetefält som tillförs stallgödsel och mineralgödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukt anges inom parentes.
Utnyttjat gödselkväve De flesta fält har gödslats två gånger och den totala gödselgivan varierar mellan 118 och 5 kg per ha. Mängden upptaget kväve motsvarar nu som mest 27 % av tillfört, Håslöv 1 respektive Västraby 1 (diagram 1a och1b). Jämförelse med förra året Kväveupptaget och utvecklingstakten är något senare i år än de två föregående åren. Vid mätningar 6 maj 16 bestämdes vetets utvecklingsstadium till DC 31-32. Kväveupptaget var i medeltal 64 kg per hektar i fälten och 26 kg i nollrutorna. Året dessförinnan, 8 maj 15, var de flesta av fälten i DC 31-32 och med 24 kg upptaget kväve i nollrutorna och 7 kg per ha i fälten (diagram 2). I bilden nedan har vi jämfört mellan år för de gårdar som varit med alla år från 13 och lagt in årets värden från just dessa gårdar. Här finns alltså inte alla årets gårdar med. Diagram 2. Kväveupptag i höstvete i Skåne åren 13-17, vid olika datum. Sida 6
Platsvis kväveupptag Kattarp och Västraby Kattarp 1 fält Kattarp 1 Kattarp 2 fält Kattarp 2 Västraby 1 fält 13 april 21 april 28 april 5 maj Västraby 1 Västraby 2 fält Västraby 2 Diagram 3. Kväveupptag i nollruta och fält för Kattarp och Västraby Furulund och Sjöstorp 13 april 21 april 28 april 5 maj Furulund 1 fält Furulund 1 Furulund 2 fält Furulund 2 Sjöstorp 1 fält Sjöstorp 1 Sjöstorp 2 fält Sjöstorp 2 Diagram 4. Kväveupptag i nollruta och fält för Furulund och Sjöstorp Sida 7
Håslöv och Trelleborg Håslöv 1 fält Håslöv 1 Håslöv 2 fält Håslöv 2 Trelleborg 1 fält Trelleborg 1 Trelleborg 2 fält Trelleborg 2 13 april 21 april 28 april 5 maj Diagram 5. Kväveupptag i nollruta och fält för Håslöv och Trelleborg Löderup Löderup 1 fält Löderup 1 Löderup 2 fält Löderup 2 13 april 21 april 28 april 5 maj Diagram 6. Kväveupptag i nollruta och fält för Löderup Sida 8
Fjälkinge och Kristianstad Kristianstad fält Kristianstad Fjälkinge fält Fjälkinge 13 april 21 april 28 april 5 maj Diagram 7. Kväveupptag i nollruta och fält för Fjälkinge och Kristianstad Falkenberg Falkenberg 1 fält Falkenberg 1 Falkenberg 2 fält Falkenberg 2 13 april 21 april 28 april 5 maj Diagram 8. Kväveupptag i nollruta och fält för Falkenberg Sida 9
CropSAT och vegetationsindex Antalet satellitbilder tagna över Skåne- Halland är hittills begränsat och de som finns har flertalet den grövre upplösningen * m från satelliten DMC. Nedan visas en vegetationskarta baserad på en bild som togs 1 maj av ett höstvetefält utanför Ängelholm. Vegetationskartorna visas via Greppa Näringens hemsida www.greppa.nu under Räkna själv, eller via webbplatsen www.cropsat.se. Exempel på vegetationsindex från ett höstvetefält utanför Ängelholm 1 maj 17, satellit DMC (upplösning * m). Indexvärdena varierar mellan,28 och,41. Precisionsodling Sverige (POS) testar att översätta indexvärden till kväveupptag i grödan genom att kalibrera från positionsbestämda sensormätningar (Söderström et al. 15). Det gäller då grödan är i stadium DC 3-45. Läs mer om detta på www.cropsat.se. Stina Olofsson, Cecilia Linge och Hans Nilsson Regionkontoret Alnarp Sida 1