Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Relevanta dokument
Hur ett buntband kan förebygga tvång och begränsningar

Att tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning

Att arbeta förebyggande med struktur, förutsägbarhet och delaktighet som verktyg

Att vända intresset bort från dörrarna

TILLSYN AV KONSTSKOLAN LINNEA

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING AV GESUNDEN GRUPPBOSTAD (LSS 9 9)

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Till dig som söker eller har insatsen Personlig Assistans enligt LSS. Hjo kommun

Uppföljning av Aros Stödgrupp, leverantör av boendestöd, SoL, enligt LOV

Generellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning

Äldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Kurs: Specialpedagogik 2, 100p Bedömningsunderlag APL

Verksamhetsuppföljning av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS och daglig verksamhet enligt 9 10 LSS

Gruppbostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service

Gruppbostad och servicebostad

BESLUT. Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Hagens skol- och behandlingshem i Kungsbacka

Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

Älvsjö gruppbostäder, servicebostad och daglig verksamhet

LSS-insatsernas innehåll

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Servicebostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service

Verksamhetsberättelse 2012 Gruppbostäder 2

Verksamhetsuppföljning Verksamhetsområde Kvarngatan/Bruket 5 och 9 November 2017

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Rutin för upprättande av Min plan och genomförandeplan, LSS

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Landskrona stad. Delaktighetsmodellen Rapport efter brukarundersökning

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt 24 b LSS (Lex Sarah)

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Trygg och säker uppföljning av patienten

Mål- och handlingsplan. LSS Svalövs kommun

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Bilaga 1. Bakgrund, definitioner, målgrupper och års boendeplan

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Behöver ditt barn stöd från samhället?

BESLUT. Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

SOSFS 2011:9 ersätter

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Hem för vård eller boende - barn och ungdom

Dialog Insatser av god kvalitet

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne

Anhörigstöd på akutmottagningen

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

Brukarundersökning inom funktionsnedsättning Stockholm Stad

Brukarundersökning inom funktionsnedsättning Stockholm Stad

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Stödboende för barn och unga år

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen. Bostad med särskild service

Förskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år.

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/122-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post:

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Välkommen med din ansökan Kristina Viking och Thomas Söderstedt

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Läropussel, minikonferens

Upprätta genomförandeplan

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Skyddsåtgärder. sid. 1 av 6. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Hem för vård eller boende för barn med föräldrar

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal

Gruppboende och serviceboende

Gruppbostad. - Vad är det?

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet

För vår administration registreras Din ansökan med personuppgifter i FUB-gårdens register

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

TILLSYNSRAPPORT ÖVER ENSKILD VERKSAMHET ENLIGT LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Kvalitetsberättelse för Storgatan 50, 2016

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Verksamhetsbeskrivning

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1

Introduktion lärande exempel Det här lärande exemplet beskriver ett gruppboende där det bor fem unga personer med omfattande stödbehov. Efter ett flertal lex Sarah anmälningar som gällde tvångs- och begränsningsåtgärder påbörjades ett omfattande utvecklingsarbete. Ett lärande exempel innehåller en beskrivning av ett eller flera arbetsätt och vad man vill uppnå. I de fall exemplet är hämtat från en verksamhet lyfts också erfarenheter av arbetssättet fram vad man bedömer har fungerat bra eller dåligt likaväl som andra frågeställningar som uppkommit. De lärande exemplen är inga färdiga koncept som kan följas i syfte att nå ett visst mål eller för att leva upp till de krav och mål som enligt lag gäller för en verksamhet. Varje arbetsätt måste anpassas till den verksamhet det gäller. Det är också respektive verksamhet som ansvarar för att de arbetssätt som tillämpas och de förändringar som genomförs är förenliga med gällande lagstiftning. 3

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande För några år sedan inträffade några akuta situationer vid ett gruppboende som resulterade i flera lex Sarah anmälningar till IVO som gällde tvångs- och begränsningsåtgärder. Det blev startskottet för ett utvecklingsarbete. Idag har mycket blivit bättre. Situationerna med utmanande beteende har minskat, personalen vet hur de ska agera om något akut inträffar och de boende har bättre verktyg för att kommunicera och uttrycka sina viljor. Nedan beskriver chefen för verksamheten och några bland personalen hur man arbetar idag. Fem unga med omfattande stödbehov Boendet är en gruppbostad enligt LSS. Gruppbostaden har fem unga vuxna personer med utvecklingsstörning, autism och andra tilläggsdiagnoser. Det förekommer utmanande beteende där de boende riskerar att skada varandra men även sig själva. Samtliga boende har ett omfattande stödbehov. Flera har behov av insatser från psykiatrin. Alla personer har en egen fullvärdig lägenhet och delar gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena är väl tilltagna och erbjuder fria ytor. Det finns därmed utrymme både för en mer privat sfär och kollektiv gemenskap utifrån behov och önskemål. Det finns en gemensam ingång till gruppbostaden men alla boende har också möjlighet att gå direkt ut från den egna lägenheten om de önskar. Varje boende har ett eget staket runt den egna uteplatsen vilket skapar större integritet och en privat plats att vistas på utomhus. Det finns även en innergård för gemensamma aktiviteter. Gruppbostaden är omringad med ett lågt staket och en grind som samtliga boende självständigt kan öppna. 4

Verksamheten har hög grundbemanning. När någon av de boende mår dåligt och det blir oro på boendet så finns möjlighet att ta in extra-personal. De arbetar ständigt för att ha tillgång till väl inskolade vikarier som känner de boende väl. Verksamheten framhåller att det är oerhört viktigt att personalen är erfaren. Stöd för kommunikationen bilder, tecken och fotografier på personalen Personalen lägger stor vikt vid planering och tydlighet för att säkra tryggheten för de boende. Det finns alltid fotografier uppsatta på den personal som arbetar under de olika arbetspassen. Man sätter även upp bilder för de aktiviteter som planeras och genomförs så de boende vet vad som kommer att hända under dagen. Det är bilder på allt från maträtter, de boende själva, aktiviteter, anhöriga, sinnestillstånd och så vidare för att underlätta och stödja kommunikationen. Många i personalgruppen kan teckenstöd och fler kommer att gå utbildning i detta eftersom flera boende behöver tecken som stöd vid kommunikation. Personalen arbetar med att utveckla olika arbetssätt för att försäkra sig om att hitta sätt att kommunicera med alla boende. Att den enskilde kan göra sig förstådd och förmedla vad den vill och önskar samt att de förstår vad personalen och de övriga boende säger är grundläggande för att undvika missförstånd, frustration och utmanande beteende. Som stöd för kommunikation finns bilddataprogrammet Hargdata samt kommunikationsstödet Pictogram. Personalen använder även strukturerade scheman och timstock som hjälpmedel. Att personalen känner de boende och deras sätt att kommunicera väl är en viktig förutsättning för att kommunikationen ska fungera. Det är noga dokumenterat vilket stöd den enskilda boende behöver för att kommunicera och personalen arbetar ständigt med att utveckla den kommunikativa miljön i samråd med logoped. Lugn och trygg personal gör den boende lugn och trygg Personalen arbetar utifrån ett lågaffektivt bemötande och förhållningssätt. Det innebär att personalen uppträder och bemöter den boende med lugn och visar sig positiv och glad. Den boende speglar sig i personalens bemötande och det ger ofta effekten att den boende blir lugn och trygg. Det är personalens erfarenhet att detta är extra viktigt i utmanande och akuta situationer. 5

Att personalen behåller sitt lugn och inte bidrar till att trappa upp situationen fungerar ofta avväpnande för den boende. Personalen har utbildning i metoden och hur den omsätts hos var och en beskrivs i varje enskilds genomförandeplan. De provar sig ofta fram för att ta reda på vilket stöd och bemötande som fungerar bäst för den enskilde. Alla händelser dokumenteras också för att personalen ska kunna analysera vad som utlöser oron eller beteendet. De utgår alltid från det som upplevs som positivt för den boende och jobbar sedan vidare utifrån det i dialog med den enskilde. Arbetssättet hjälper till att motverka att det händer igen, ger möjlighet att lindra i ett tidigare skede och fungerar förebyggande. Genomförandeplanerna är detaljerade I genomförandeplanen har personalen fokuserat på besvärliga situationer som identifierats för var och en. Målet är att hitta arbetssätt som förebygger akuta situationer. Ofta bygger arbetet på personalens närvaro, lugnt och positivt bemötande, avledande aktiviteter och motiverande arbete. Genomförandeplanerna är väldigt detaljerade och kan till exempel innehålla tio punkter om den boendes önskemål om hur morgonen ska fungera innan hen åker till sin dagliga verksamhet, hur personalen kan stödja den boende i användningen av hens synt, hur stödet bäst kan utformas när hen ska åka på fritidsaktivitet och så vidare. Genomförandeplanerna ändras och uppdateras ständigt vartefter man utvärderar alla händelser och hittar nya, bättre sätt för personalen att stödja den boendes behov och önskemål. Tvångs- och begränsningsåtgärder fungerar dåligt Personalen arbetar för att ständigt uppmärksamma tvång- och begränsningsåtgärder och vad det skulle kunna vara i den enskilda verksamheten. All personal uppmanas att lyfta och diskutera incidenter runt utmanande beteende när det förekommer. Erfarenheten visar att begränsningsåtgärder fungerar väldigt dåligt och att de boende närmast blir provocerade och att det ökar frustrationen och triggar igång akuta situationer. De alternativa arbetssätt som personalen nu hittat fungerar mycket bättre. Att ha en öppen attityd, att lyfta upp det som händer och ständigt diskutera frågorna anser personalen är en viktig framgångsfaktor. 6

Samverkan med hälso- och sjukvård extra viktigt vid akuta situationer Flera boende har behov av kontakt med psykiatrin och använder psykofarmaka. Verksamheten har därför utvecklat samverkan med psykiatrin utifrån den enskilde boendes behov. Vid svår ångest och självskaderisk har det hänt att personalen fått hjälp av polisen med transport till den psykiatriska kliniken. Det har också funnits tillfällen då fysiska våldsamheter uppstått och i dessa fall har personalen gått emellan för att skapa utrymme och lugn i syfte att dämpa den frustration som uppstått. Utifrån dessa situationer försöker personalen lära sig vad som fungerar bäst och justerar rutinera om det behövs. Nu finns tydliga rutiner för hur dessa situationer ska hanteras. Exempelvis kan boendepersonalen vara med på akuten och vid inläggning eftersom de känner den boende väl och kan erbjuda trygghet. Ofta behövs de också för att hjälpa till med kommunikationen och underlätta så mycket som möjligt för den boende. Personalen följer även upp akuta situationer efteråt med den boende för att bearbeta det inträffade och prata om hur man kan förbättra stödet om situationen skulle uppstå igen. Personalen tycker att verksamhetens viktigaste framgångsfaktorer kan sammanfattas så här: En grundförutsättning för arbetet är en nära dialog med de boende så att deras behov och önskemål hela tiden står i centrum. Hög bemanning med personal som är välutbildad och som känner de boende och deras funktionsnedsättning väl. God kommunikativ miljö där alla boendes kommunikationsstöd är väl utvecklat. Utbildning och handledning i lågaffektivt bemötande. Genomförandeplaner som tydligt och konkret visar på vilket sätt den enskilde behöver och önskar få stöd för att vardagen ska fungera. Hög medvetenhet hos personalen om tvångs- och begränsningsåtgärder och en ständigt pågående diskussion om arbetssätt och utveckling. Samverkan med hälso- och sjukvården. 7

Lärande exempel Mot mindre tvång och begränsningar (artnr 2016-9-23) kan beställas från Socialstyrelsens publikationsservice. www.socialstyrelsen.se/publikationer E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se Fax: 035-19 75 29 Artikeln kan även laddas ner från www.socialstyrelsen.se 8