Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Relevanta dokument
Ett regeringsuppdrag. Skolan förebygger. Traditionell ANT-undervisning. Förebyggande insatser. År Statens folkhälsoinstitut i samarbete med:

Om risk- och skyddsfaktorer

Ohälsa i Sverige. Förebygg Nu Förebyggande insatser. Vad är risk- och skyddsfaktorer? Riskfaktorer och skyddsfaktorer

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan

Resultat från Skolelevers drogvanor

Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar

Regeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention. Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ANTD-förebyggande arbete

SET. Social Emotionell Träning.

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse

Insatser mot cannabis - 27 februari

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Skolan kan förebygga

Skol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN

En rimlig teori räcker inte

Ledarskap i klassrummet

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Perspektiv på prevention

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Teori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen.

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Skolsocial kartläggning

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram

Hur ska vi genomföra rusmedelsförebyggande arbete i skolan?

Stockholmsenkäten 2014

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Hemmasittare Definitioner. Prevalens. Långvarig frånvaro åk 1-6 & 7-9. Förekomst av skolfrånvaro. Upprepad ströfrånvaro åk 1-6 & 7-9

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

reviderad Kunskapsbaserade metoder och program som sprids inom ramen för regerings- uppdraget Skolan förebygger

Intervensjon for elever i risikosonen

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Handlingsplan. för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2013/2014

Skolan som arena för ANDT-prevention

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Handlingsplan för det drogpreventiva arbetet i Landskrona Stads gymnasieskolor samt Estet College och Junior College

Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Prevention i Skolan. Information om PS. PSForskningsbaserat preventionsprogram för grundskolans år 4 9. FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSENHETEN (FoU)

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

F aktorer som påverkar skolfram gång

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

Stockholmsenkäten 2012

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Finns det bra ANDT-läromedel? Jörgen Svedbom, Högskolan för lärande och kommunikation(hlk) Jönköping

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping

Frekvens och kvantitet

Förändringskonceptens bakgrund

Projekt Alkohol- och drogsamordnare Bilaga 1 Rapport Vad mer kan göras med förenade krafter?

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

NYA MÖJLIGHETER METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/ Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment

Protecting YOU Protecting ME

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Birgitta Kimber, Med dr Virginia Molgaard, PhD

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

Donnergymnasiets ANTD-plan

Stockholmsenkäten 2014

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Verksamhetsplan

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

UPP UPPMUNTRA MER. SKOLK & KOMET Dokumentation från en föreläsning med grundskolläraren och doktoranden Martin Karlberg. Göteborg 18 mars 2010.

Handlingsplan. för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2010/2011

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare

Transkript:

Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering mot narkotika Sveriges kommuner och landsting 2007-10-11 2

Traditionell ANT-undervisning Har liten eller ingen effekt på ungas beteenden Effekten kan till och med vara den motsatta 2007-10-11 3

Förebyggande insatser Stärka skyddsfaktorerna runt barn och ungdomar Minska antalet riskfaktorer 2007-10-11 4

Viktiga utgångspunkter Går hand i hand med skolans lärande kärnuppdrag. Kunskapsbaserade metoder ökar chansen att lyckas. Skolan en pusselbit bland flera. 2007-10-11 5

Vad är risk- och skyddsfaktorer? Attityder, förmågor, föreställningar, beteenden eller situationer som påverkar barn och ungas livsvillkor. 2007-10-11 6

Exempel på skyddande faktorer Skolan Tydliga normer/regler Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Höga förväntningar från vuxna Familjen Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer Att uppmärksammas för positiva handlingar God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individen/kamrater Social och kognitiv kompetens Skolframgång Goda kamratrelationer 2007-10-11 7

Exempel på riskfaktorer Samhället Tillgång till droger Lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, etc. Skolan Familjen Individen/kamrater Otrivsel Låg kunskapsnivå Brist på struktur Låga förväntningar Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Tidigt och långvarigt asocialt beteende Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger 2007-10-11 8

Risk- och skyddsfaktorer samspelar Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 1400 1200 1000 800 600 cl 400 200 0 0-2 3 4 Skyddsfaktorer 5 6-8 0-2 3 4 5 6-12 Riskfaktorer Sundell K. Drog- och riskbeteenden hos Stockholmselever. Resultat från Stockholms drogvaneinventering år 2002. Stockholm stad, FoU-enheten. (FoU-rapport 2003:2). 2007-10-11 9

Insatser för alla eller för de mest utsatta? En liten insats till många ger större effekt på folkhälsan än stora insatser till få Universella Selektiva Indikerade 2007-10-11 10

Vad menar vi med kunskapsbaserade metoder? Teoribaserade Utvärderade i studier med interventions- och kontrollgrupp Studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter Anpassade till svenska förhållanden 2007-10-11 11

Effektiva metoder/program Teori om risk- och skyddsfaktorer Träningsmoment (t.ex. rollspel, hemövningar) Utbildning till dem som leder programmen Medel som säkerställer kvalitén, t.ex. en manual 2007-10-11 12

Fyra hörnstenar 1. Föräldrar 2. I klassrummet 3. Elevhälsan 4. Fritiden 2007-10-11 13

Hörnsten 1 - Föräldrar Samarbete mellan skola och föräldrar Föräldraprogram 2007-10-11 14

Hörnsten 1 Föräldrar Samarbete mellan skola och föräldrar Stärker skolklimatet och barnens studieprestationer 2007-10-11 15

Hörnsten 1 Föräldrar Föräldraprogram Värme och ramar Samspel och kommunikation Gränssättning kring alkohol och droger 2007-10-11 16

Hörnsten 1 - föräldrar Föräldraprogram Hantera problembeteenden: Regler Konsekvenser Förebygga negativt beteende: Samspel/Kommunikation Stärka anknytning: Uppmärksamma Uppmuntra Berömma 2007-10-11 17

Hörnsten 2 - I klassrummet Lärarens ledarskap Socialt och emotionellt lärande Skolnärvaro Arbete mot mobbning 2007-10-11 18

Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Tydliga regler och rutiner som främjar positivt beteende Uppmuntra elever när de fungerar bra 2007-10-11 19

Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Regler konsekvenser Tydliga instruktioner Uppmärksamma Ignorera Positiv tid tillsammans; beröm, belöning, positiv förstärkning 2007-10-11 20

Elever om lärares uppmuntran & skäll 100 80 % 60 40 20 Ofta beröm Ofta skäll 0 4 5 6 7 8 9 Årskurs 2007-10-11 21

Hörnsten 2 I klassrummet Socialt och emotionellt lärande Känslohantering Problemlösning Samarbete Vänskap och relationer 2007-10-11 22

Hörnsten 2 I klassrummet Se skolk som en larmsignal När barnen faller ut från skolan, är vägen kort till äldre, antisociala och kriminella vänner. Citat av David P. Farrington, kriminolog på Cambridge University 2007-10-11 23

Hörnsten 2 I klassrummet Insatser mot mobbning Förebyggande arbete Likabehandlingsplaner 2007-10-11 24

Hörnsten 3 - Elevhälsan Hälsa och lärande går hand i hand 2007-10-11 25

Hörnsten 4 - Fritiden Fritidsaktiviteter med struktur där barn och ungdomar får utveckla ett intresse tillsammans med trygga kompisar 2007-10-11 26

Hörnsten 4 - Fritiden En studie om ungdomars fritid En studie av 703 14-åringar och deras föräldrar: Ungdomar som deltog i ostrukturerad öppen verksamhet: Hög nivå av problembeteenden Ungdomar som deltog i strukturerade fritidsaktiviteter: Låg nivå av problembeteenden 2007-10-11 27

En förebyggande policy i skolan Främja Förebygga Upptäcka Åtgärda Följa upp 2007-10-11 28

En policy skapar tydlighet Konsensus alla drar åt samma håll Många aktörer många drar åt samma håll Uthållighet man drar åt samma håll under lång tid Relevanta mål man drar åt rätt håll 2007-10-11 29

En policy skapar tydlighet Synergieffekter olika insatser förstärker varandra Bästa beprövade metoder att medvetandegöra organisationen om varför man gör det man gör. En del av vardagsarbetet de förebyggande insatserna byggs in i den ordinarie verksamheten 2007-10-11 30

Ex. förebyggande program FÖRÄLDRAR Active parenting COPE I KLASSRUMMET Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Lärarledarskap ELEVHÄLSAN Motiverande samtal (MI) De otroliga åren Komet för lärare Komet för föräldrar Social och emotionell träning (SET) Föräldrakraft Stegvis Föräldrastegen Olweus mobbningsförebyggande program Steg för steg/nya Steg Örebro preventionsprogram (ÖPP) 2007-10-11 31

Läs mer om programmen på www.fhi.se/skolanforebygger 2007-10-11 32

Bra länkar www.fhi.se/skolanforebygger www.set.se www.stad.org www.kometprogrammet.se www.gislasonlowenborg.com www.oru.se www.ogden.se www.casel.org www.alkoholkommitten.se www.fhi.se/mi www.uib.no/psyfa/hemil/mobbing www.svenskacope.se www.activeparenting.se www.familjeforum.com www.incredibleyears.com www.forebygging.no 2007-10-11 33