Nämnd, onsdag den 12 december 2012

Kallelse, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) Vid förhinder v g kontakta Helena Wottle 0498-26 94 44, e-post: helena.wottle@gotland.se Tid: kl 09.00 16.30 Plats: Dagö, Wisborg, Visby Ärenden: Nämnd, onsdag den 12 december 2012 Ärende 1. Mötets öppnande 2. Val av justerare och tidpunkt för justering Beslut 3. Godkännande av dagordning Beslut Överenskommelse om samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BUS 4. 9.00 Anna Derwinger Hallberg, BarnSam Rapport Bilaga ss 1-23 Ungdomskraft 5. 9.30 Jan Svensson och Anders Weiborg Rapport InterCom 6. 10.15 Inger Svenserud och Bo Kristiansson Rapport 7. AU 95 Utredning studie- och yrkesvägledning Beslut 8. AU 96 Lärlingsutbildningar hantverksprogrammet och industriprogrammet Beslut Bilaga ss 24-35 9. AU 97 Utbildningsorganisation i gymnasiet - antal platser Beslut 10. AU 98 Förvaltningstillhörighet gymnasiesärskolan och Lärvux Beslut Bilaga ss 36-40 11. AU 99 Samarbetsavtal om gymnasieskolan sjöfartsutbildning Beslut Bilaga ss 41-42 12. AU 99 Samarbetsavtal om gymnasieskolans estetiska program, inriktning dans och teater Beslut Bilaga ss 43-44 13. AU 100 Programpeng 2013 - gymnasiet Beslut Bilaga ss 45-75 14. AU 101 Internbudget 2013 Beslut Bilaga ss 45-75 15. AU 101 Kostnad för gymnasieskolans lokal i byggnaden Via Nova, Solrosen, Visby Beslut Bilaga s 76 Information från förvaltning: i. Kommunikation GVF/GVN 13.00-14.00 Rektorer 16. ii. Lokalfrågor iii. Lövsta-utredningen Rapport iv. Samverkan v. Samverkan estetiska programmet, inriktning estetik och media 17. Delegations- och anmälningsärenden Rapport 18. Övriga frågor 19. Mötets avslutande Kl 15.00-16.30 Efter avslutat möte ger KFF utbildning i barns rätt och jämställdhetsintegrering. Bilaga s 84 Per Edman, ordförande i. ii. iii. iv. v. Bilaga ss 77-79 vi. Bilaga ss 80-83

BUS-överenskommelse Gotland Region Gotlands överenskommelse om samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) 2012-06-30 1 1 av 84

Inledning Region Gotlands styrkort Enligt koncernstyrkortet för Region Gotland 2011-2015 skall Regionen för gotlänningarna: Ansvara för hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, social och ekonomisk välfärd samt erbjuda god offentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken. Därtill skall man svara för en rättsäker myndighetsutövning som inger förtroende och ansvara för hållbar regional utveckling som baseras på resurseffektivitet. Som en av strategierna för styrkortets genomförande står att Region Gotland prioriterar barn och ungdomar. Samverkan för barnets skull Barn och unga i behov av särskilt stöd är inte någon enhetlig grupp. Det kan vara barn och unga som är asylsökande eller barn och unga som har funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa. Det kan också vara barn och unga med sviktande stöd från sina vårdnadshavare. För en del sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets utveckling försenas eller hindras. Enighet om att samverkan behövs De allra flesta barn och unga i behov av särskilt stöd finns i förskola och skola och deras familjer har eller har haft kontakt med mödra och barnavårdshälsovården. En del av dem har dessutom träffat socialtjänsten, BUP, barnläkare, husläkare och habilitering. Barn kan behöva särskilda stödinsatser från både hälso- och sjukvården, socialtjänsten och från förskolan och skolan för att kunna få möjlighet till god utveckling och för att få sin rätt till en likvärdig utbildning tillgodosedd. Ett övergripande mål för samhället är att alla barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Föräldrarna har det grundläggande ansvaret. Men utöver det måste alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan ta ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn och unga som kan behöva särskilt stöd. Ofta behövs samarbete för att kunna tillgodose barnens behov och det finns ett antal lagbestämmelser för att möjliggöra detta. Överenskommelsen ger struktur för samverkan Region Gotlands överenskommelse om samverkan för barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) syftar till att tydliggöra ansvaret och att beskriva gemensamma utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn och unga i behov av särskilt stöd ska få de insatser de 2 av 84 2

behöver och har rätt till. Överenskommelsen riktar sig till alla nivåer i de berörda förvaltningarna, Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF), Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (GVF), Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF), Kultur- och fritidsförvaltningen (KFF) och Socialförvaltningen (SOF) i Region Gotland. Förvaltningarna är skyldiga att samverka Att tillgodose ett barns behov av särskilt stöd innebär utöver de personliga vinsterna för barnet även på sikt en samhällsekonomisk vinst. Stödet kan möjliggöra en god allmän utveckling och det kan också ge barnet möjlighet att slutföra sin utbildning med godkända betyg. Varje förvaltning är här skyldig att följa lagstiftningen och att samverka så att inget barn blir utan det stöd som barnet har rätt till. Lena Lager Anders Karlström Ann-Chatrin Norrevik socialdirektör hälso- och sjukvårdsdirektör skoldirektör Jan Holmquist utbildningschef Maria Modig förvaltningsdirektör 3 3 av 84

1. Gemensam BUS-överenskommelse Denna överenskommelse gäller samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS), i fortsättningen kallad BUS-överenskommelse Region Gotland. Förvaltningarna är överens om att: skapa förutsättningar för samordnade insatser till barn och unga i behov av särskilt stöd låta barnet/den unga och vårdnadshavaren vara delaktiga i planeringen och beakta deras synpunkter upprätta en samordnad individuell plan vid behov och tydliggöra uppföljningsansvaret erbjuda de fristående skolorna att ingå i de överenskommelser och rutiner om samverkan som finns inom Region Gotland. Utgår från lagar och föreskrifter BUS-överenskommelsen utgår från lagar, författningar och föreskrifter. Lagstiftningen anger respektive förvaltnings ansvar. En förteckning över relevanta lagar finns i bilaga 1. I de fall då lagar och föreskrifter inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samverkan och överenskommelser mellan förvaltningarna och verksamheterna. Klargör skyldigheter BUS-överenskommelsen uttrycker och klargör att nämnderna och deras verksamheter har skyldighet att tillgodose att barn och unga i behov av särskilt stöd får de insatser de behöver och har rätt till. Beskriver strukturer för samverkan BUS-överenskommelsen beskriver gemensamma övergripande utgångspunkter och samverkan för att barn och unga i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. BUS-överenskommelsen ska stödja samordningen av insatser och ligga till grund för samarbetsrutiner. Riktar sig till ledning och medarbetare BUS-överenskommelsen ska vara ett stöd till ledning och medarbetare inom förvaltningar och verksamheter i Region Gotland. Verksamhets- och förvaltningsledningen har ansvar för att gemensamt utforma riktlinjer och arbetsmodeller så att insatserna harmonierar med varandra i enlighet med denna och andra regionala överenskommelser. 4 av 84 4

Giltighetstid BUS-överenskommelsen börjar gälla när parterna har undertecknat den. Den slutar gälla när överenskommelsen sägs upp eller omförhandlas. BUS-överenskommelsen ska omförhandlas om någon part begär det. BUS-överenskommelsen revideras årligen av BarnSam. Målgrupp BUS-överenskommelsen omfattar barn 0-18 år som är i behov av särskilt stöd. Med barn menas i texten barn och unga under 18 år. 2. Gemensamma utgångspunkter Alla berörda förvaltningar har ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. Förvaltningarna i BUS-överenskommelsen är överens om att allt arbete kring barnet ska utgå från följande perspektiv: Barnkonventionen omfattar alla upp till 18 år Varje barn ska respekteras och tillförsäkras de rättigheter som anges i Barnkonventionen utan åtskillnad av något slag (artikel 2). Barnets bästa ska vara vägledande vid alla beslut som rör barn (artikel 3 och 5). Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt och att få den respekterad (artikel 12). Helhetssyn och samarbete Alla barn och unga har rätt att få sina behov av insatser från skolan, socialtjänst och hälsooch sjukvård utredda och tillgodosedda. Barnets behov ska ses i ett sammanhang där fysisk och psykisk hälsa, relationer, skolsituation, hemsituation samt fritid ömsesidigt påverkar varandra. Insatserna ska utformas utifrån en helhetsbedömning. Ett barns intressen ska aldrig åsidosättas på grund av att skilda förvaltningar har olika verksamhets- och kostnadsansvar. 5 av 84 5

Barnet och vårdnadshavaren ska ha inflytande Barnet och vårdnadshavaren ska vara delaktiga i och ha inflytande över de beslut som rör barnet. Det innebär att: barnet och vårdnadshavaren samtycker och är delaktiga i besluten barnet och vårdnadshavarens erfarenheter, kunskaper och önskemål tas tillvara i valet av vård och insatser. Tidiga insatser viktiga Tidiga insatser kan ha avgörande betydelse för ett barns utveckling. Förvaltningarna har ansvar, var för sig och gemensamt att tidigt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. Chefer och ledning ansvarar för att medarbetarna som kommer i kontakt med barn ska veta var det finns information och rådgivning och till vilka verksamheter de kan hänvisa vidare. Respektive huvudman ansvarar för att besluta om och genomföra insatser inom den egna verksamheten. Evidens- och kunskapsbaserade insatser Insatserna ska ges enligt evidens- och kunskapsbaserad praktik. Verksamheterna ska arbeta för att den professionella erfarenheten och yrkeskunskapen tas till vara och utvecklas. En framgångsfaktor för samarbete är gemensam kompetensutveckling. Även brukar- och intresseföreningarnas kunskaper och erfarenheter är viktiga för verksamheternas utveckling. Insatser på olika nivåer Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn och unga som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i sin vardagsmiljö. Exempel på denna så kallade hälsofrämjande nivå, som i stort sett alla barn kommer i kontakt med, är skolan, kultur- och fritidsverksamhet, barnhälsovård samt ungdomsmottagningen. Det är viktigt att varje verksamhet i sin organisation har tillgång till de resurser/kompetenser som krävs för att klara av att utreda barns och ungas behov. När den hälsofrämjande nivåns kompetens/resurser inte är tillräckliga och de har behov av konsultation ska andra nivåer kontaktas. Brister på en nivå motiverar inte insatser på en annan nivå. Specialistverksamheterna ska komplettera de övriga verksamheterna med konsultation och ansvarar för bedömning och utredning som kräver särskilda kunskaper, diagnostik och behandling. Det är viktigt att rätt prioritering sker av vilka barn som ska få insatser från specialistnivån. Specialistnivån behövs för en liten andel av alla barn. 6 av 84 6

Kultur och fritid Skola Skola och socialtjänst Socialtjänst Socialtjänst och Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Hälsofrämjande och förebyggande Kulturoch fritids verksamhet Förskola Skola Elevhälsa Öppna förskolan Socialtjänstens förebyggande verksamhet Mödrahälsovård Barnhälsovård Ungdomsmottagningen Första linje Första linjens barn- och ungdomspsykiatri Primärvården Specialist Socialtjänst: Individ- och familjeomsorg Omsorg om personer med funktionsnedsättning Barnahus Funktionell familjeterapi team Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomshabilitering Specialiserad barn- och ungdomspsykiatri Tabell 1. Översikt över tre nivåer av insatser hälsofrämjande och förbyggande, första linje samt specialistnivå. 3. Strukturer och ansvar för samverkan Enligt Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska verksamheter inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och verksamheter som bedrivs enligt LSS ha rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete, hur samverkan ska bedrivas samt ansvaret för medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet. Skollagen (2010:800) kapitel 4 innehåller bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete, inflytande och samråd inom skolan. En fungerande samverkan bygger på en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna, god kunskap om varandras uppdrag, en jämlik relation och tydliga rutiner. Det behövs mötesplatser där socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och andra aktörer tillsammans kan diskutera och besluta om de aktuella målgrupperna och deras behov. Sådana platser behöver finnas på olika nivåer och med olika yrkesgrupper. Det är viktigt att dessa mötesplatser och strukturer för samverkan inkluderar aktörer i såväl offentlig som privat regi. 7 av 84 7

Samverkan på olika nivåer i regionen I BUS-överenskommelsen beskrivs samverkan utifrån tre nivåer; regional samverkan i BarnSam, och chefssamverkan på verksamhetsnivå i Barnnätverket samt samarbete kring barnet/den unga. Politiker Samverkan på regional Regionstyrelsen nivå Ordförande i BUN, GVN, HSN, KFN, SON Samverkan på verksamhetsnivå Samarbete kring barn och unga på individnivå Tabell 2. Samverkan på olika nivåer i Region Gotland. Tjänstemän BarnSam Förvaltningschefer BUF, GVF, HSF, KFF, SOF, LK Barnnätverket Verksamhets- och enhetschefer BUF, GVF, HSF, KFF, SOF, LK Medarbetare från verksamheter som möter barn och unga i behov av särskilt stöd Samverkan på regional nivå Regional politisk samverkan Regionstyrelsen, med särskilt uppdrag till representanter från Barn- och utbildningsnämnden, BUN, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, GVN, Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, Kultur- och fritidsnämnden KFN, och Socialnämnden, SON, har bland annat i uppdrag att ta initiativ till att förbättra samverkan kring barn och unga. Regionstyrelsen ska även identifiera gemensamma utvecklingsområden och skapa gemensamma målbilder. Regional tjänstemannasamverkan BarnSam är ett förvaltningsövergripande arbetsutskott till koncernledningsgruppen och består av förvaltningschefer från BUF, GVF, HSF, KFF och SOF tillsammans med vissa sakkunniga från förvaltningarna, verksamhetsledare i BarnSam samt representant från ledningskontoret (LK) chefen för folkhälsoenheten. Förvaltningschefer i BarnSam ska gemensamt leda, initiera, utveckla och följa upp samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. 8 8 av 84

Samverkan på verksamhetsnivå Barnnätverket Barnnätverket består av verksamhets- och enhetschefer tillsammans med vissa sakkunniga från de fem förvaltningarna i BarnSam. Folkhälsochef från ledningskontoret leder barnnätverket och verksamhetsledare i BarnSam är sekreterare. Barnnätverket arbetar på uppdrag av BarnSam för att på en övergripande nivå säkerställa att barns behov av insatser från flera förvaltningar i samverkan tillgodoses. BarnSam och barnnätverket har tillsammans ett särskilt ansvar för att: det finns en tydlig struktur, beslutsordning och uppföljning (t ex genom gemensamma kvalitetsindikatorer) som främjar samverkan kring barn och unga ta fram rutiner och riktlinjer för samverkan kring särskilda målgrupper (t ex barn barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykisk sjukdom eller kognitiv nedsättning) och se till att de är väl kända i verksamheterna det finns rutiner för hur brister i samverkan uppmärksammas och åtgärdas berörda verksamheter tar ett gemensamt ansvar för att samordna insatserna och involvera de verksamheter som behövs i planeringen kring barnet att det finns rutiner för samordnade individuella planer (SIP) medarbetare får de förutsättningar som krävs för att kunna samarbeta, såsom tid, mandat och kompetensutveckling alla medarbetare som arbetar i en verksamhet som berör barn och unga har stöd och rutiner för att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får veta om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa för att skydda ett barn BarnSam via Barnnätverket ansvarar för att implementera och följa upp de verksamhetsnära riktlinjerna och rutinerna i respektive verksamhet och förvaltning. 9 av 84 9

Samarbete kring barnet Särskild samverkan kring barnet Barnets/den ungas behov ska kartläggas utifrån ett helhetsperspektiv. Då barnet behöver stöd ska, vid behov, övriga aktörer identifieras och involveras för att samordna insatserna för barnet/den ungas och vårdnadshavaren. Såväl hälso- och sjukvårdslagen, HSL, Socialtjänstlagen, SoL, som Skollagen innehåller bestämmelser om dokumentation. Samordnade individuella planer En samordnad individuell plan är, enligt Socialstyrelsens termbank, en vård- och omsorgsplan som beskriver insatser och åtgärder som den enskilde behöver från både hälsooch sjukvård och socialtjänst. Individuell plan enligt HSL och SoL I SoL och HSL finns bestämmelser om att socialtjänst och hälso- och sjukvård, vid behov tillsammans ska upprätta en individuell plan. Behovet av en individuell plan uppmärksammas av socialtjänstens och/eller hälso- och sjukvårdens verksamheter och den andre huvudmannen är då skyldig att delta i upprättandet av planen. Barnet/den unga och dess närståendes kan också ta initiativ till en plan och deras uppfattning om behovet ska ha stor betydelse. Arbetet med den individuella planen ska påbörjas utan dröjsmål. I inledningen av arbetet ska de aktörer som behövs i samverkan kring barnet identifieras. Förskolan och skolan ska därför involveras tidigt. Planen ska upprättas tillsammans med barnet/den unga och vårdnadshavaren. Barnet/den unga eller vårdnadshavaren måste samtycka till att en individuell plan upprättas. Personalen ska därför stödja och motivera barnet/den unga och vårdnadshavaren för att få till stånd en individuell plan då det anses nödvändigt. Individuell plan enligt LSS Den som har en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS ska erbjudas en individuell plan enligt 10. Planen ska innehålla beslutade och planerade insatser och ska upprättas i samråd med barnet/den unga eller vårdnadshavaren. De kan själva begära att en plan ska upprättas. Socialtjänsten ska arbeta för att insatserna i planen samordnas. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska underrätta varandra om upprättade planer. 10 av 84 10

Åtgärdsprogram Enligt Skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Generellt gäller i skolan att rektorn skyndsamt ska utreda behovet av särskilt stöd om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska i utredningsförfarandet ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och elevernas utveckling mot målen ska stödjas. Rätt till delaktighet och information Barnet/den unga eller vårdnadshavaren ska, i princip, alltid ge sitt samtycke till att verksamheterna samarbetar. Medarbetarna i de olika verksamheterna ska underlätta barnets/den ungas och vårdnadshavarens möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Medarbetarna har en viktig roll att informera och vid behov ge vägledning om möjliga alternativ. Flera lagar och föreskrifter stärker barnperspektivet och lyfter fram barnets rättigheter, se bilaga 1. Bestämmelser i HSL och i patientsäkerhetslagen ger hälso- och sjukvården skyldighet att särskilt beakta barnets behov av information, råd och stöd när en förälder har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, är allvarligt somatiskt sjuk eller missbrukar. Enligt SoL har barn och unga rätt att få relevant information under ett ärendes gång och att deras inställning så långt det är möjligt ska klarläggas. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS innehåller bestämmelser om barnets rätt att få information och att barnets inställning ska klarläggas så långt möjligt. Enligt Skollagen ska barn och elever ges inflytande över utbildningen och eleven och vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling. Eleven och vårdnadshavaren ska även få möjlighet att delta då ett åtgärdsprogram utarbetas. Samverkan med fristående skolor Alla elever, oavsett om de går i kommunala eller fristående skolor, har rätt till stöd på samma villkor då alla skolor omfattas av samma lagstiftning. De fristående skolorna är egna huvudmän och omfattas inte automatiskt av regionens överenskommelser och rutiner. 11 av 84 11

Regionen erbjuder de fristående skolorna att ingå i de överenskommelser och rutiner om samverkan som finns i Region Gotland. Samverkan vid placering utanför det egna hemmet Ansvarsfördelning Principer för insatser till barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig inte från dem som gäller för barn och unga som bor i det egna hemmet. Vid placering utanför hemmet har socialtjänsten samordningsansvaret. Socialtjänsten avgör om den enskilde ska få insatser enligt socialtjänstlagen, lagen om vård av unga och/eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och hälso- och sjukvården avgör om barnet/den unge ska erhålla hälso- och sjukvård. Varje verksamhetsområde ansvarar för utredning och bedömning inom sitt kompetensområde. Respektive förvaltning har, inom sina ansvarsområden, rätt att sluta avtal med annan part som på deras uppdrag tillhandahåller vissa stöd- eller behandlingsinsatser. Barnet/den unga Socialtjänst och skola Hälso- och sjukvård Placerad i familjehem, hem för vård och boende (HVB), förstärkt familjehem (frivillighet/tvång). Sociala och pedagogiska insatser, d v s vård enligt socialtjänstlagen/lagen om vård av unga och skolgång enligt skollagen. Hälso- och sjukvårdsinsatser, d v s medicinsk vård avseende läkarinsats och medicinering samt psykiatrisk bedömning, utredning, behandling och rådgivning/konsultation till personal. Placerad i familjehem, hem för vård och boende (HVB), förstärkt familjehem, SIS-hem utanför länet (frivillighet/tvång). Sociala och pedagogiska insatser, d v s vård enligt socialtjänstlagen/lagen om vård av unga och skolgång enligt skollagen. Hälso- och sjukvårdsinsatser, d v s medicinsk vård avseende läkarinsats och medicinering samt psykiatrisk bedömning, utredning, behandling och rådgivning/konsultation till personal. Hälso- och sjukvården på Gotland tillhandahåller specialistvårdsremiss till BUP på placeringsorten. 12 12 av 84

Inskriven vid psykiatriska klinikens heldygnsvård (frivillighet/tvång). Samverkan och planering kring utskrivning och permissioner. Ev. pågående sociala och pedagogiska insatser, d v s vård enligt socialtjänstlagen/lagen om vård av unga och skolgång enligt skollagen avbryts inte. Hälso- och sjukvårdsinsatser, d v s medicinsk vård avseende läkarinsats och medicinering samt psykiatrisk bedömning, utredning och behandling. Tabell 3. Ansvarsfördelning i samband med placering utanför det egna hemmet. Kostnadsfördelning Principen för kostnadsfördelningen utgår från förvaltningarnas ansvar enligt gällande lagstiftning. Kostnadsfördelning sker mellan berörda aktörer i varje enskilt fall utifrån ansvaret för insatserna och ska vara klarlagd innan placering sker utanför hemmet. Ingen av parterna kan i efterhand kräva den andra på kostnadstäckning om inte detta ansvar klart framgår i genomförandeplanen. Vid akutplacering ska kostnadsfördelningen skyndsamt klarläggas efter beslut om placering. Den beslutande myndigheten kontaktar övriga aktörer som eventuellt har kostnadsansvar för del av placering och de är skyldiga att snarast delta i diskussion om kostnadsfördelning. Anmälningsskyldighet och sekretess Möjligheterna för samverkan mellan regionen och andra samhällsaktörer kring individer bygger, i princip alltid, på den enskildes eller vårdnadshavarnas samtycke enligt lagstiftning om sekretess, se bilaga 1. För ett fungerande samarbete är det viktigt att frågor om sekretess tydliggörs och verksamheterna ska verka för att sekretesslagen inte ska bli ett hinder för samverkan. Vårdnadshavarens samtycke krävs för att sekretessen ska kunna brytas, förutom i de fall som anges nedan. Socialtjänsten behöver på olika sätt få kännedom om barn som far illa eller riskerar att fara illa för att kunna fullgöra sin uppgift att ingripa till ett barns skydd. Socialtjänsten och hälsooch sjukvården har en strängare sekretess än förskolan och skolan. Vid anmälan från förskolan, skolan eller hälso- och sjukvården till socialtjänsten bryts sekretessen av anmälningsskyldigheten. Likaså har socialtjänsten rätt att få ta del av information av dem som är anmälningsskyldiga, enligt samma sekretessbrytande regel. 13 av 84 13

4. Verksamheter som ingår i överenskommelsen Verksamheterna nedan möter dagligen barn och unga och omfattas därför av BUSöverenskommelsen. De har en skyldighet att initiera samverkan då barnet/den unga är i behov av insatser från annan förvaltning. Åldern i målgrupperna för förvaltningarnas uppdrag varierar vilket ställer ytterligare krav på samverkan. Kontinuiteten i insatserna och uppföljningen ska särskilt beaktas vid övergången mellan olika verksamheter. Målgrupp Hälso- och sjukvård Gravida Mödrahälsovård Barn- och ungdomspsykiatri Habilitering 0-1 år Mödrahälsovård Barnhälsovård Barnmedicin Barn- och ungdomspsykiatri Habilitering Socialtjänst och Skola Socialtjänst Socialtjänst Kultur- och fritid Kultur- och fritids verksamhet 1 5 år Barnhälsovård Barnmedicin Barn- och ungdomspsykiatri Habilitering Tandvård Förskola Socialtjänst 6 18 år Primärvård Obligatorisk och Barnmedicin frivillig skola Barn- och och elevhälsa ungdomspsykiatri Socialtjänst Habilitering Ungdomsmottagning Tandvård Tabell 4. Verksamheter som ingår i BUS-överenskommelsen. Kultur- och fritids verksamhet Kultur- och fritids verksamhet 14 14 av 84

Hälso- och sjukvården Mödrahälsovård Mödrahälsovård erbjuds i samband med graviditet. Målet är att främja medicinsk hälsa hos mor och barn samt psykosocial hälsa för familjen under graviditet och förlossning. Stöd ges för att främja ett ansvarstagande föräldraskap. Barnhälsovård Barnhälsovården erbjuds alla barn 0 6 år. BHV:s övergripande mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn. Barnet följs genom regelbundna hälsokontroller och utvecklingsbedömningar och vaccinationer. Föräldrautbildning erbjuds alla förstagångsföräldrar och föräldrastödet är sen generellt och/eller riktat. Primärvård Primärvårdens hälso- och sjukvård uppdrag omfattar även barn och ungdomar i åldrarna 0 18 år. Primärvården möter, bedömer och behandlar barn och ungdomar med somatisk och psykosomatisk problematik och vid behov remitterar man vidare. Psykisk ohälsa hänvisas eller remitteras till BUP (se nedan). Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Barn- och ungdomspsykiatrins insatser riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 0 18 år med psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig växt och mognad, och till deras familjer. Barnets behov ska vara av sådan omfattning och intensitet att den kräver specialistresurser och att hjälpinsatser vid mödra- och barnhälsovård, barnomsorg, skola, socialtjänst, ungdomsmottagning och barnläkare i öppenvård inte är tillräckliga. Barn- och ungdomspsykiatrin på Region Gotland skall erbjuda både specialiserad vård och första linjens barnpsykiatri. Insatserna utgör sjukvårdsinsatser, utredningar och behandling av lindriga psykiska problem som ångest, sömnstörningar och lindriga depressioner. Första linjens barnpsykiatri på Gotland omfattar inte barnhälsovård, skolhälsovård och ungdomshälsa. Barnmedicin Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning på Visby lasarett erbjuder vård inom medicinska specialiteter till barn och ungdomar 0-18 år, med kroniska sjukdomar eller funktionshinder samt tillfälligt sjuka barn som är yngre än 2 år. I stort sett alla kroniska tillstånd, undantag lindriga allergiska besvär, följs på barn- och ungdomsmottagningen. 15 av 84 15

Habilitering Habiliteringen för tar emot barn och ungdomar i åldrarna 0 18 år med omfattande och livslånga funktionsnedsättningar. Det kan exempelvis vara barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autismspektrumstörning, rörelsehinder eller flerfunktionsnedsättningar. I habiliteringens uppdrag ingår att informera och utbilda om funktionsnedsättningen. Habiliteringen ger även stöd och konsultation till anhöriga och i viss mån till personal i förskola och skola. Habiliteringsinsatserna kan vara råd, stöd och behandling samt förskrivning och utprovning av hjälpmedel. De syftar till att förebygga och minska de svårigheter som funktionsnedsättningen kan medföra i det dagliga livet för barnet/den unga. Ungdomsmottagning Ungdomar t.o.m. 22 år kan vända sig till ungdomsmottagningen om de behöver råd, stöd eller någon att prata med i frågor som gäller psykosocial och sexuell hälsa. De kan testa sig för någon sexuellt överförbar infektion eller prata om sin sexualitet, preventivmedel eller relationer. Tandvård Folktandvårdens barn- och ungdomstandvård omfattar barn och ungdomar i åldern 0-19 år. Klinikerna följer Folktandvårdens vårdprogram för "Barn- och ungdomstandvård" samt den handlingsplan som gäller vid Misstanke om barn som far illa. Socialtjänsten Socialtjänsten ansvarar för stöd och insatser för barn och unga enligt lagarna SoL, LSS samt tvångslagen LVU, Lagen om vård av unga. Insatserna behöver oftast samordnas med hälsooch sjukvården eftersom barnet/den unga inte kan tillgodogöra sig socialtjänstens insatser om han eller hon inte samtidigt får psykiatriska, medicinska, vårdande insatser och rehabiliterings eller habiliteringsinsatser. Insatser enligt SoL och LSS Socialtjänstens utredningar innebär att ur ett helhetsperspektiv kartlägga barnets/den ungas resurser och behov samt vårdnadshavarens möjligheter att tillgodose dessa. Utredningen ligger till grund för beslut om eventuella insatser. Insatser inom socialtjänsten för barnet/den ungas ska göras i samförstånd med barnet/den ungas och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Insatser som kan erbjudas barnet/den ungas och dess familj anpassas efter barnets behov och ser ut på många olika sätt. En insats grundar sig 16 av 84 16

på ett beslut enligt SoL och prövas mot behovet. Det innebär att en ansökan om en specifik insats kan avslås om behovet bedöms kunna tillgodoses på annat sätt. Öppenvårdsinsatser är psykosocialt förändringsarbete riktat till barnet/den ungas och dess familj. Dygnsvård kan bestå av placering i familjehem eller hem för vård och boende. LSS är en rättighetslag som syftar till att den som har en funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv på samma villkor som alla andra. En insats enligt LSS förutsätter att den enskilde själv ansöker om den. För att bli beviljad en insats enligt LSS måste barnet/den unga tillhöra den personkrets som definieras i lagen och ha behov av insatsen. Beslut enligt SoL och LSS kan överklagas. Förebyggande insatser Socialtjänsten ansvarar för ett förebyggande socialt arbete riktat direkt till barn, ungdomar och föräldrar. De erbjuder i varierande omfattning även service i form av råd och stöd som föräldrar kan ansöka om utan att en utredning behöver inledas. Insatser enligt LVU Grunden för vård enligt LVU kan vara att den unge själv lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet, 3 upp till 21 år, eller att föräldrarna inte kan ge det stöd som den unge behöver för att få en bra uppväxt, 2 upp till 18 år. Förvaltningsrätten fattar beslut om omhändertagandet efter utredning och begäran från socialnämnden. Vård enligt LVU ska inledas utanför hemmet och innebär att socialnämnden tillfälligt övertar ansvaret för vården av barnet/den unga från vårdnadshavarna. Socialtjänsten är skyldig att göra en utredning enligt 11 kapitlet 1 SoL när en enskild ansöker om en insats. Vid en anmälan enligt 14 kapitlet 1 SoL, bedömer socialtjäntsten först om en utredning ska inledas. Den grundläggande principen i SoL är frivillighet. SoL ger inte kommunen någon rätt att använda tvång. Tvång regleras i LVU. Vård enligt LVU kan överklagas och nämnden ska kontinuerligt överväga om den fortfarande behövs. Strävan ska alltid vara att vården ska vara frivillig. Skolan Frivilliga och obligatoriska skolformer Förskola Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet 17 av 84 17

och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt förskolans riktlinjer ska personalen uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Grundskola/gymnasieskola/grundsärskola/gymnasiesärskola Skolans huvuduppdrag är kunskaps- och värdegrundsuppdraget och elevens rätt till utbildning gäller under hela skoltiden, även under behandlingssituationer eller i samhällets vård. I utbildningen ska hänsyn tas till elevernas olika behov. Skolan ska fortlöpande informera eleven och vårdnadshavaren om elevens utveckling. Rektorn har ansvar för att genomföra utbildningen enligt fastställda mål och tillgodose elevernas särskilda behov för att nå kunskapsmålen. Till rektorns hjälp finns elevhälsan. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsoarbetet i skolan ska skapa en miljö som främjar lärande utifrån varje elevs enskilda behov. Elevhälsans personal ska samverka med övrig skolpersonal kring miljön och andra frågor som skolan har att hantera. Samverkan ska, vid behov även ske med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Enligt skollagen kan elever som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav, för att de har en utvecklingsstörning eller hjärnskada, tas emot i särskolan. Vårdnadshavaren ansöker om en plats i särskolan. Beslutet ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Kultur och fritidsförvaltningen Kultur och fritid är en icke lagstadgad verksamhet så när på ett bibliotek. Verksamhetens målgrupp är alla medborgare, men politiken har gett uppdrag att prioritera barn och unga i våra verksamheter. Kultur och fritid arbetar främjande vilket betyder att det friska lyfts fram och utvecklas hos individen. Ungdomsavdelningen Ungdomsavdelningens verksamhet riktar sig till ungdomar i åldern 13-25 år och består av bland annat av Ungkulturhus, Ungdomsgårdar, Träffpunkter, Fältfritidsledare. Ungdomsavdelningen tillhandahåller mötesplatser eller möter ungdomar där de finns och huvuduppdraget är att främja ungas växande och utveckling. Fritid Fritidsavdelningen möjliggör aktiviteter genom att ge stöd åt föreningslivet på olika sätt. Det kan vara genom kontantstöd, hyressubventioner eller kunskapsmässigt stöd m.m. Även 18 av 84 18

baden tillhör denna enhet. Baden arbetar mycket i samarbete med t ex skolan för att ge möjlighet för alla barn på Gotland att lära sig att simma. Bibliotek Biblioteken är idag mycket mer än en plats där man lånar böcker. Det är en mötesplats med ett mångfacetterat utbud. Här arbetar man med barn och unga, de allra minsta barnen i sagostunder och sedan åldersindelat efter barnets utveckling i syfte att vara en naturlig del i kunskapsinhämtningen för den unge. Kultur Kulturavdelningen ger stöd och råd till olika föreningar eller aktörer för produktioner riktade till barn och unga, ansökningar riktade till barn med speciella behov ser avdelningen särskilt positivt till. I länsinstitutionernas (t ex länsmuseet, länsteatern, gotlandsmusiken) uppdrag ligger också att producera och förmedla barn- och ungdomskultur. 19 av 84 19

Bilaga 1 Lagstiftning och riktlinjer Samverkan på systemnivå Enligt Förvaltningslagen 6 ska varje myndighet lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska verksamheterna ha rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete, hur samverkan ska bedrivas samt ansvaret för medarbetarnas kompetens och kompetensutveckling. De har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa, eller riskerar att fara illa, vilket regleras i lagstiftningen för förskola, skola (29 kap 13 Skolagen ( 2010:800), socialtjänst (5 kapitlet 1 a SoL 2001:453) och hälso- och sjukvård (2f, 2g HSL 1982:763 och 6 kapitlet 5 PSL 2010:659). Samarbete på individnivå HSL, SoL, LSS, LPT och LVU innehåller krav på individuella planer för att tydliggöra huvudmännens gemensamma ansvar för personer med behov från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Lagparagraferna i HSL 2f och SoL 2 kapitlet 7 lyder: När den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med hälso- och sjukvården upprätta en individuell plan. Bestämmelserna om individuell plan är inte avgränsad i åldersgrupper eller begränsad till personer med omfattande behov, utan gäller alla människor, både vuxna och barn med behov av vård och insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. För mer information läs bland annat Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, cirkulär 09:66 SKL. Exempel på Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) som innehåller krav på individuell plan: SOSFS 2005:27 Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård SOSFS 2007:10 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOSFS 2008:18 Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård SOSFS 2008:20 Ändringar i föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOSFS 2009:6 Bedömningen om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Enligt Skollagen 29 kapitlet 13 ska huvudmannen för verksamhet som avses i lagen och den som är anställd i sådan verksamhet, på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som 20 av 84 20

far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Informationsskyldighet Bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ger skyldigheter att särskilt beakta barnets behov av information, råd och stöd. I socialtjänstlagen står att när en åtgärd rör ett barn skall barnet få relevant information och hans eller hennes inställning ska, så långt det är möjligt, klarläggas. Skollagen innehåller bestämmelser om att barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och att eleven och vårdnadshavare fortlöpande ska informeras om elevens utveckling. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) HSL reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Enligt 2 i HSL är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag, inte en rättighetslag. Det innebär bland annat att det inte går att överklaga om man till exempel inte får den läkare eller den utredning/behandling man vill ha. Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) Socialnämnden ska enligt 5 kapitlet 1 SoL verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga. Där står även att socialnämnden, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, ska samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Vidare står i 5 kapitlet 7 att socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Här avses också barn och ungdomar med funktionsnedsättning. I 3 kapitlet 5 står att insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor och att de får och kan påverka den hjälp och service de behöver i det dagliga livet. Socialtjänsten ska fortlöpande följa upp vilka som omfattas av LSS och vilka deras behov av stöd och service är. Enligt 6 ska verksamheterna vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och 21 av 84 21

myndigheter. Enligt 10 ska kommunen erbjuda den enskilde en individuell plan i samband med beviljande av LSS-insatser och enligt 15 ska kommunen samverka med organisationer som företräder människor med funktionsnedsättningar. Skollagen (2010:800) Skolans ansvar regleras i skollagen. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I skollagen 3 kapitlet 8,9 står att om det på något sätt framkommer att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Vidare står att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Elevhälsan är en del av skolan och omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning i ambition att motverka ohälsa, enligt 2 kapitlet 25 skollagen. Föräldrabalken (1949:381) Vårdnadshavares ansvar regleras bland annat i föräldrabalken, 1 : Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vidare står att den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov blir tillgodosedda, 6 kapitlet 2. Huvudmännen ansvarar för att ha kontakt med och ge vårdnadshavare information om barnets behov och utveckling Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT (1991:1128) LPT innehåller de centrala bestämmelserna om psykiatrisk tvångsvård i Sverige. En huvudregel i svensk sjukvård är att ingen ska vårdas mot sin vilja eller behandlas utan samtycke. I vissa fall kan dock undantag göras från detta. Kriterier för tvångsvård enligt LPT är allvarlig psykisk störning, oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård samt att patienten motsätter sig vård. Tvångsåtgärder inom vården regleras bland annat av LPT och LVU. Lagen om vård av unga, LVU (1990:52) Den som är under 18 år ska beredas vård enligt LVU om det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av vårdnadshavaren och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv. Vård kan beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i 22 av 84 22

hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Vård ska också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU (1998:603, 1998:641) Sluten ungdomsvård är en påföljd för brott för unga lagöverträdare som alternativ till fängelse. Denna form av påföljd har funnits från och med 1 januari 1999 och regleras i Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård. Straffet verkställs på ett särskilt ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SIS). Straffet är tidsbestämt och kan vara mellan 14 dagar och upp till 4 år. Till skillnad från fängelsedömda kan inte den som blivit dömd till sluten ungdomsvård bli frigiven efter att två tredjedelar av strafftiden avtjänats. Patientsäkerhetslagen, PSL (2010:659) Patientsäkerhetslagen syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Lagen reglerar hälso- och sjukvårdpersonalens skyldigheter. Enligt 6 kapitlet 1 ska hälso- och sjukvårdspersonalen utforma sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och vården ska så långt som möjligt utformas i samråd med patienten. I frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa ska hälso- och sjukvårdspersonal enligt 6 kapitlet 5 samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Offentlighets- och sekretesslagen, OSL (2009:400) Lagen innehåller bestämmelser om myndigheters handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar. Den innehåller också bestämmelser om tystnadsplikt och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Lagen gäller för många personalgrupper i Sverige, bland annat personal inom hälso- och sjukvård och kommun. Personuppgiftslagen, PUL (1998:204) Lagen trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Personuppgiftslagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU, det så kallade dataskyddsdirektivet. Övriga EU länder har alltså liknande skyddslagar vilket underlättar flödet av information inom unionen. I personuppgiftslagen finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Företag, myndigheter, föreningar och andra kan utse personuppgiftsombud som självständigt kontrollerar att personuppgifter behandlas korrekt inom verksamheten. 23 av 84 23

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Ärendenr GVN 2012/116 1 (3) Handlingstyp Förslag Handläggare Alf Nilsson Datum 27 november 2012 Förslag gällande lärlingsutbildningar vid Hantverksprogrammet, inriktning finsnickeri, och vid Industritekniska programmet, inriktning driftsäkerhet och underhåll (inkl svetsteknik) Förslag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att erbjuda lärlingsutbildningar vid Hantverksprogrammet, inriktning finsnickeri, och vid det Industritekniska programmet, inriktning driftsäkerhet och underhåll med kompletterande svetskurser som lärlingsutbildning. Slutgiltigt beslut om utbildningarna skall starta är beroende på antalet sökande och fattas i samband med den preliminära antagningen. Bakgrund Anledningen till att förutsättningarna för lärlingsutbildning utretts är att Hantverksprogrammet inriktning finsnickeri och Industritekniska programmet inriktning svetsteknik haft få sökande de senaste åren. Det låga söktrycket har medfört att ingen antagning gjordes hösten 2012. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fattade vid sammanträdet den 25 oktober 2012 beslut att avveckla nämnda utbildningar som skolförlagda. I samband med beslutet fick utbildningschefen i uppdrag att utreda möjligheten att ersätta de skolförlagda utbildningarna med lärlingsutbildningar. Arbetet har genomförts av Christopher Polhemgymnasiet i samarbete med berörda branscher och resultatet av utredningen redovisas i bilaga 1. Beräknad kostnad för lärlingsutbildning 1. Hantverk finsnickeri lärling Åk. 1 (inkl. 4 sf) Åk 1-2 Åk 1-3 Personalkostnad 650 000 390 000 650 000 Övriga kostnader 70 000 70 000 70 000 Lokaler 350 000 350 000 350 000 Elevvård 13 163 13 163 19 704 Måltider 45 367 45 367 68 064 Total kostnad 1 128530 868530 1157768 8 (4+4) 8 12 Kostnad per elev 141 066 108566 96 480 a) Personalkostnaderna inkluderar lärkostnader för gymnasiegemensamma ämnen (0,2) och karaktärsämneslärare (tillsammans 1,2 tjänst när utbildningen är fullt utbyggd). b) Årskurs 1 inkluderar 4 elever i årskurs 3 som avslutar den skolförlagda utbildningen läsåret 2013/2014. c) Skolans gemensamma kostnader som belastar programmen ej inräknat (t.ex. ledning, SYV). 24 av 84 Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/gvf

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 2 (3) Kommentar Oavsett om lärlingsutbildningen startar lämnar skolan inför hösten 2013 snickerilokalen och en kostnad på 850 tkr. Om lärlingsutbildningen startar genomförs lärlingsutbildningens skolförlagda del i lokaler som vi redan betalar för. Angivet belopp på 350 tkr är en uppskattning av utbildningens andel av lokalkostnaden för den nya lokalen. Lokalbytet innebär en besparing på 450 tkr. I den nya lokalen krävs installation av en spånsug som beräknas kosta 200 tkr. Utöver detta tillkommer kostnad för flytt (förstärkning av vaktmästarresursen) och en intäkt när delar av maskinparken säljs. Annan verksamhet i lokalen Utöver lärlingsutbildningen används lärare och utrustning för: - undervisning av elever som har en yrkesintroduktion, - kompletterande vuxenutbildning samt - uthyrning kurser på kvällstid. 2. Industritekniska programmet inriktning driftsäkerhet och underhåll med kompletterande svetskurser Åk. 1 (inkl.6 sf) Åk 1-2 Åk 1-3 Personalkostnad 650 000 390 000 650 000 Övriga kostnader 209 000 209 000 209 000 Lokaler 300 000 300 000 300 000 Elevvård 16 420 16 420 19704 Måltider 56 720 56 720 68 064 Total kostnad 1 232140 972 140 1246768 10 (4+6) 10 12 Kostnad per elev 123 214 97 214 103 897 a) Personalkostnaderna inkluderar lärkostnader för gymnasiegemensamma ämnen (0,2) och karaktärsämneslärare (tillsammans 1,2 tjänst när utbildningen är fullt utbyggd). b) Årskurs 1 inkluderar 6 elever i årskurs 3 som avslutar den skolförlagda utbildningen läsåret 2013/2014 c) I och med andra året för lärlingsutbildning räknar man med att 6 elever kan tas in i årskurs 1 hösten 2014. d) Skolans gemensamma kostnader som belastar programmen ej inräknat (t.ex. ledning, SYV) Kommentar Programmets ytor i nuvarande lokal minskas för att lämna plats åt andra utbildningar (se bilaga). Lokalkostnaden för själva lärlingsutbildningen minskas därmed från 620 tkr. till 300 tkr. Flyttkostnader i form av en förstärkt vaktmästarresurs (samordnas med andra flyttar som genomförs). Utrustning som inte är aktuell för lärlingsutbildningen eller övriga programs svetskurser föreslås gå till försäljning. Annan verksamhet i lokalen Utöver lärlingsutbildningen används lärare och utrustning för: 25 av 84

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 3 (3) - undervisning av elever som har en yrkesintroduktion, - kompletterande vuxenutbildning samt - samordnad svetsutbildning för IN, SF och VF. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Utbildningschef Jan Holmquist Bilaga: Underlag till förslag gällande lärlingsutbildningar vid Hantverksprogrammet, inriktning finsnickeri, och vid Industritekniska programmet, inriktning drift och underhållsteknik samt svetsteknik. 26 av 84

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Christopher Polhemsgymnasiet Ärendenr. GVN 2012/116 Handlingstyp Förslag Handläggare Bo Eriksson Datum 2012-11-19 1 (6) Underlag till förslag gällande lärlingsutbildningar vid Hantverksprogrammet, inriktning finsnickeri, och vid Industritekniska programmet, inriktning driftsäkerhet och underhåll (kompl m svetsteknik) Följande dokument är indelat i två områden. Första delen innehåller redogörelse för nuläge inom utredning och planering av lärlingsutbildning, HV-finsnickeri och IN-Driftsäkerhet och Underhåll/kompl m svetsteknik. Andra delen innehåller förslag på samordning av yrkesutbildningar och lokaler Visby Norr. 1. A. Lärlingsutbildning HV-finsnickeri Under okt-nov har det genomförts möten för att diskutera möjligheterna att starta en gymnasial lärlingsutbildning inom Hantverksprogrammet Finsnickeri. Möten har varit positiva och vi gör nu en bedömning att det finns goda möjligheter att starta en sådan utbildning. Möjligheten att starta en lärlingsutbildning till läsåret 13/14 är goda eftersom den då kan samköras med den skolförlagda utbildningen som då är på väg att slutföras. Här följer nu en i punktform beskriven övergripande plan för utbildningen. Start utbildning: aug-13 Företag att samarbeta med: o Specialsnickeriet i När, Jimmy Pettersson o Grötlingbo Möbelfabrik, Niklas Thalén o Gotlands Snickeri, Joakim Olsson o G.A.D. Antal platser: <4 Skola/lärare och företag: Skall träffas igen i december-12 för mer detaljerad planering av framförallt år 1. Under vt-13 fortsätter sedan planering av åk2-3 Lokal: Nuvarande lokal sägs upp och utbildningen etableras och startas i mindre omfattning i Kv. Verkstadsskolan, Broväg (i dag SFkaraktär). Där samordnas den med andra yrkesprogram och Vaktmästeri i ett Hantverkshus. Uppsägning och avetablering av nuvarande lokal görs så snart som möjligt för att möjliggöra att utbildningen kan starta i ny lokal till aug-13. Minskad hyreskostnad: - ca 800 000 kr. 27 av 84 Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator_gvf@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/gvf

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Christopher Polhemsgymnasiet 2 (6) Mer detaljerad beskrivning av hur utbildningar, lokaler och utrustning samordnas återfinns längre fram i denna redogörelse. Utrustning: Större delen av nuvarande utrustning kan säljas av och pengarna återgår då till GVF/CPG. Försäljning bör påbörjas i dec-12 alt. jan-13 för att inte förlora tid. Anpassning av lokaler: Den nya lokalen måste utrustas med spånsug/utsug enligt gällande arbetsmiljöregler. Även annan anpassning av lokalen kan behövas. Flytt av utrustning/maskiner: Inhyrd personal behövs för flytt och planering av lokal. Lärarna har inte tid och möjlighet att under läsåret påbörja flytt ur och i lokaler. Om denna flytt samordnas med vaktmästeriets så kan en förstärkning av vaktmästargruppen med t.ex. en person under en period vara en möjlig lösning Karaktärsämnen, praktiskt: o Åk1 ht: Grundläggande utbildning genomförs på skolan under 2 dagar/vecka. Maxlängd = 1 termin, vilket ger ca 30 skoldagar. Notera att detta är en maxgräns. o Åk1 Vt: Elev på företag 2 dag/vecka o Åk2: Elever på företag 3 dag/vecka o Åk3: Elever på företag 4 dag/vecka Karaktärsämnen teori o Entreprenörskap (krav från Skolverket), kan samläsas med NB o Skolan måste kunna ta emot elev från företag för att genomföra de teoripass som företagen inte kan genomföra samt att det även kan vara aktuellt med vissa praktiska moment Lärarresurs Karaktär: o Skolan måste ha en lärare som genomför grundkurser på skolan samt har kontinuerlig uppföljning av elev på arbetsplatserna o År 1 samkörs med skolförlagd utbildning under läsåret 13/14. Åk3, 4 elever + lärling <4 elever. Lärarresurs, 1 person, 100 % o År 2, 14/15: Preliminärt <8 elever. Grundkurs åk1 <4 elever + åk2 för <4 elever. Teoretisk lärarresurs: ca 60 % o År 3, 15/16: Preliminärt <12 elever. Grundkurs åk1 <4 elever + åk2-3 <8 elever. Teoretisk lärarresurs: ca 80 100 % Gymnasiegemensamma ämnen: Samläsning med SF alt. annan grupp på Visby Norr Möjligheter utöver lärlingsutbildning? o Lärare och utrustning kan och bör användas inom Introduktionsprogrammen, yrkesintroduktion o Möjlighet att genomföra vuxenutbildning i mindre omfattning o Uthyrning till kvällskurser, studiecirklar 28 av 84

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Christopher Polhemsgymnasiet 3 (6) 1. B. Lärlingsutbildning IN Under okt-nov har det genomförts möten för att diskutera möjligheterna att starta en gymnasial lärlingsutbildning inom Industriprogrammet. Möten har varit positiva och vi gör nu en bedömning att det finns goda möjligheter att starta en sådan utbildning. Möjligheten att starta en lärlingsutbildning till läsåret 13/14 är goda eftersom den då kan samköras med den skolförlagda utbildningen som då är på väg att slutföras. Här följer nu en i punktform beskriven övergripande plan för utbildningen. Företag att samarbeta med o Cementa o Nordkalk Antal platser: < 4 första året då den samkörs med skolförlagd utbildning. Ev. kan det bli fler platser framöver då Cementa preliminärt kan öppna för fler elever om det finns ett stort intresse bland ungdomarna Skola/lärare och företag: Skall träffas igen i december-12 för mer detaljerad planering av framförallt år 1. Under vt-13 fortsätter sedan planering av åk2-3 Utbildningens inriktning, Driftsäkerhet och underhåll med kompletterande svetskurser. Enligt företagens önskemål. Bör vara möjligt att planera för Lokaler: Programmets ytor i nuvarande lokal minskas för att lämna plats åt bl.a. SF-programmets karaktärsämnen. Utrustning: Utrustning som inte är aktuell för lärlingsutbildning eller övriga programs svetskurser går till försäljning Flytt av utrustning/maskiner: Inhyrd personal behövs för flytt och planering av lokal. Lärarna har inte tid och möjlighet att under läsåret påbörja flytt ur och i lokaler. Här krävs flytt av utrustning inom IN och SF. Om denna flytt samordnas med vaktmästeriets så kan en förstärkning av vaktmästargruppen med t.ex. en person under en period vara en möjlig lösning för att underlätta. Karaktärsämnen, praktiskt: o Åk1 ht: Grundläggande utbildning genomförs på skolan under 2 dagar/vecka. Maxlängd = 1 termin, vilket ger ca 30 skoldagar. Notera att detta är en maxgräns. o Åk1 Vt: Elever på företag 2 dag/vecka o Åk2: Elever på företag 3 dag/vecka o Åk3: Elever på företag 4 dag/vecka Karaktärsämnen teori 29 av 84

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Christopher Polhemsgymnasiet 4 (6) o Skolan måste kunna ta emot elev från företag för att genomföra de teoripass som företagen inte kan genomföra samt att det även kan vara aktuellt med vissa praktiska moment Lärarresurs Karaktär: o Skolan måste ha en lärare som genomför grundkurser på skolan samt har kontinuerlig uppföljning av elev på arbetsplatserna o År 1 samkörs med skolförlagd utbildning under läsåret 13/14. Åk3, 6 elever + lärling <4 elever. Lärarresurs, 1 person, 100 % o År 2, 14/15: Preliminärt <10 elever. Grundkurs åk1 <4-6 elever + åk2 för <4 elever. Teoretisk lärarresurs: ca 60 % o År 3, 15/16: Preliminärt <12 elever. Grundkurs åk1 <4-6 elever + åk2-3 <8-10 elever. Teoretisk lärarresurs: ca 80 100 % Gymnasiegemensamma ämnen: Samläses med SF alt. VF Möjligheter utöver lärlingsutbildning? o Svetsutbildningarna samordnas i lokalen på Broväg då IN, SF, VVS är i lokalen och dess närhet. o Lärare och utrustning kan och bör användas inom Introduktionsprogrammen, yrkesintroduktion o Möjlighet att genomföra kompletterande vuxenutbildning i mindre omfattning bibehålls 2. A. Samordning och flytt av utbildningar och lokaler Visby Norr, Broväg och Herkulesväg Följande samordningsförslag innebär att Kv. Verkstadskolan, Hus03, Broväg, utvecklas till Hantverkshus. Långsiktigt mål för huset; Lärling HV-finsnickeri, SF-karaktär, IN-Lärling, VF- Fastighetsteknik, Vaktmästeri/Fastighetstekniker, VVS, HV-finsnickeri: Nuvarande lokal sägs upp och utbildningens kvarvarande skolförlagda elever (4 st.) samt den nya lärlingsutbildningen etableras i Kv. Verkstadsskolan, den lokal som SF har i dag (se tidigare skrift om lärling HV). Besparing i hyreskostnader <800 000 Maskiner/utrustning som inte skall användas till lärlingsutbildning går till försäljning under vt13. SF, karaktärsämnesundervisning på land: Flyttas in i samma lokal som IN. Utrymme finns. Tunga maskiner, kräver flytthjälp. Hus 04, Vaktmästerilokal vid Hackspetten. Sägs upp till aug-13, om möjligt. Vaktmästeri, CPG flyttar över till Kv. Verkstadsskolan, Hus 03 (tidigare fastighetsteknik). Klart till läsårsstart 13/14!? Besparing i hyreskostnader < 150 000 30 av 84

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Christopher Polhemsgymnasiet 5 (6) Fastighetsteknik: Kvar i Hus 03. Etableras i lokal bredvid vaktmästeri. Kräver mindre anpassning av lokal. YH-Vind, Mekanik/hydraulik: Flyttas och etableras i lokaler på Solrosen, tidigare lokaler för Lastbil och Mobila maskiner. För YHutbildningen bättre lokaler Använder i dag IN-lokalen i mindre omfattning (ca 1 dag/vecka) men kräver viss uppställningsyta. Kv. Verkstadsskolan, Hus 03 Följande kan preliminärt samordnas till läsåret 13/14; o HV- Finsnick, (skol), avslut 13/14 = 4 elever o HV-Finsnick-Lärling = <4elever o IN-Svets (skolförlagd)avslut 13/14 = 7 elever o IN-Lärling = < 4 elever o VF-Fastighet åk2-3 = 14 elever o SF åk1-3 = 28 elever? o CAD-undervisning för TE = 25 elever o Ev. Individuellt val Svets, 1 grupp 100p = 8-10 elever o CPG Vaktmästeri/Fastighetsskötsel, Bör samordnas med Solrosens vaktmästeri,= 3-4 pers. o Kompletterande vuxenutbildning, t.ex. svetsarprövning o Gymnasiegemensamma ämnen: Några grupper kan ha sina Gy-gemensamma ämnen i denna lokal. o Elevantal läsår 12/13; Totalt ca 70-90 beroende på schemaläggning 2. B. För- och nackdelar För att genomföra detta inom denna inte alltför långa tidplan krävs; o Beslut o Samordnarfunktion o Pengar för att genomföra anpassning av lokaler Omklädningsrum: Behöver ses över och kompletteras Lärare: Lärare inom IN kan kompetenskomplettera till VVSkaraktärsämneslärare och undervisa inom åk1-3 i delar av kurser Lärare och elever inom dessa program får en samhörighet Utsug snickerilokal? Ett nytt måste installeras. Detta finns inte i lokalen i dag. Sammantaget ett bättre och billigare alternativ än att etablera delar av utbildningarna på Lövsta Kv. Verkstadskolan blir ett Hantverkshus med; Finsnickeri, Svets, SF, VVS, Fastighetsteknik, Vaktmästeri etc. Utbildningarna har många beröringspunkter inom karaktärsämneskurserna. Gymnasiets Fastighetstekniker/Vaktmästare samordnas med utbildningar/verksamhet. Elever kan därmed bli delaktiga i underhållsarbete med skolans utrustning och lokaler 31 av 84

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Christopher Polhemsgymnasiet 6 (6) Kompetens och utbildningar bevaras på Gotland 2. C. Utred vidare om följande går att genomföra till läsåret 2014/15 Flytta VVS från Väduren Hus02 till Hus O3, Broväg, samma lokal som IN och SF Gör att gymnasiets Svetsutbildningar samordnas i en och samma lokal Etablera Måleri-grund, Måleri- Lärling samt kompletterande Bygg- Trä i Väduren Hus 02 Flytta Grundläggande plåtutbildning åk1 samt lärling till Verkstadsskolan, Hus03. Utbildning, utrustning och lärarresurser kan då samordnas med bl.a. IN Utred möjligheten att etablera Introduktionsprogrammen (IM), YI- Norr, i dessa lokaler. Här finns möjlighet att anpassa lokalerna så att IM kan samordnas med BA, EE, VF, IN, HV, SF, vaktmästeri. Bo Eriksson Rektor, Christopher Polhemgymnasiet 32 av 84

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Ärendenr GVN 2012/123 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 14 november 2012 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utredningsuppdrag: flytt av Hantverksprogrammets inriktning finsnickeri till Lövsta Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att snickeriutbildningen förläggs till Lernia:s lokaler enligt underlag från Christopher Polhemgymnasiet. Bakgrund Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (GVN) gav 2012-10-25 förvaltningen följande uppdrag: - att utreda möjligheterna att flytta kvarvarande verksamhet vid hantverksprogrammets inriktning finsnickeri till Lövsta och samordna användandet med gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen. Alternativet har varit aktuellt under 2012 då ledningsgruppen i februari gav uppdraget att göra en kostnadsanalys för ett sådant alternativ. Ursprungligen tillkom förslaget genom att gymnasiesärskolan tagit fasta på de pedagogiska fördelar en flytt till Lövsta skulle innebära för deras egna elever samtidigt som det skulle frigöra ytor på Solrosenområdet (ca 2 klassrum i Desideriahuset). En möjlig samordning med gymnasiets Hantverksprogrammets snickeriinriktning har i ett senare skede övervägts. Förvaltningen, i samverkan med Lövsta och gymnasiesärskolan, har med hjälp av Byggcentrum tagit fram en planskiss för alternativet. Byggcentrum har beskrivit två alternativ för en ombyggnad till snickeri, alt 1 omfattar 314 m 2 och alt 2 omfattar 251 m 2. Konsultföretaget bedömer kostnaden för en ombyggnad enligt gällande byggnadsnormer till 25 000 kr/m 2, med hänsyn taget till lokalens nuvarande status (ladugårdsbyggnad med till viss del jordgolv). 33 av 84 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland Ärendenr GVN 2012/123 2 (3) En kalkyl för investeringen i olika avskrivningsalternativ är enligt nedan: Kostnadskalkyl Snickeri Lövsta 25 år Kostnader Investering (251 m 2 ) 6 275 000 Ränta 4 % 251 000 Avskrivning 25 år 251 000 Ny kapitalkostnad 502 000 Yta m 2 Bra 251 Driftkostnad/m 2 200 50 200 Total årskostnad 552 000 Kvadratmeterpriset i alternativet uppgår till 2200 kr/m 2. Kostnadskalkyl Snickeri Lövsta 33 år Kostnader Investering (251 m 2 ) 6 275 000 Ränta 4 % 251 000 Avskrivning 33 år 190 152 Ny kapitalkostnad 441 152 Yta m 2 Bra 251 Driftkostnad/m 2 200 50 200 Total årskostnad 491 000 Kvadratmeterpriset i alternativet uppgår till 1960 kr/m 2. Region Gotland tillämpar generellt inte kortare avskrivningstider än 25 år där snarare 33 år skall ses som den gängse avskrivningstiden för byggnader (enligt fastighetschef Roger Möller, TKF). Detta är direkt kopplat till god redovisningssed som beskriver att avskrivningstiden skall kopplas till tillgångens förväntade ekonomiska livslängd. Besparingen på befintliga lokaler uppgår till 850 000 kr (lokalkostnad och städkostnad för Lernia snickerilokal). Rektor vid gymnasiesärskolan bedömer inte att kostnaden för en investering i Lövsta står i paritet med den förväntade pedagogiska vinsten. 34 av 84

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland Ärendenr GVN 2012/123 3 (3) Alternativet snickeriinriktningen i Lernia:s lokaler Som ett alternativ till att flytta verksamheten till Lövsta har berörd skola (CPG) i samverkan med förvaltningen utrett möjligheten att i ett längre perspektiv samla industri- och byggutbildning till ett gemensamt område och på ett effektivt sätt utnyttja befintliga byggnader. Förslaget innebär att nuvarande snickeri (909 kvm)flyttas till den ursprungliga snickerilokalen på Broväg (350 m 2 ) samt att nuvarande vaktmästarlokal sägs upp och samordnas i Lerniahuset. Investeringsbehovet är att inrätta en spånsuganläggning (200-300 tkr). Besparingen på befintliga lokaler uppgår till 950 000 kr (lokalkostnad och städkostnad för Lernia snickerilokal och nuvarande vaktmästarlokal). Bedömning En investering på Lövsta enligt ovan innebär att förvaltningen under lång tid framöver står med ett snickeri på Lövsta med en hög kostnadsbild. Med tanke bland annat på snickeriutbildningens omfattning och osäkerhet avseende sökandebilden långsiktigt är det förvaltningens bedömning att en investering på Lövsta enligt beskrivningen ovan inte är motiverad. Mats Lagerqvist Försörjningsansvarig 35 av 84

Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Diarienr BUN 2012/473 och GVN 2012/126 Datum 2012-11-21 Förvaltningstillhörighet gymnasiesärskolan och Lärvux Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår respektive nämnd att besluta Att behålla nuvarande organisation för gymnasiesärskolan och Lärvux. Att uppdra åt respektive förvaltning att utveckla formerna för samverkan mellan i första hand introduktionsprogrammet och gymnasiesärskolan. Bakgrund och ärendebeskrivning Utredningsuppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut GVN 144 2011-12-21 att ge förvaltningen i uppdrag att, tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen, utreda för- och nackdelar med en överföring av gymnasiesärskolan och särvux till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Uppdraget ska redovisas för nämnden senast 2012-04-30 (framflyttat). Barn- och utbildningsnämndens beslut BUN 2011 120 Förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen utreda för- och nackdelar med en förflyttning av gymnasiesärskolan och särvux till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Uppdraget skall redovisas till BUN senast den 3/10 (framflyttat datum). Utredning har som mål att komma med ett förslag till beslut så att eventuella förändringar kan träda i kraft inför läsåret 2013/2014. Utredningsgrupp Per Olof Sahlberg, BUF sammankallande och huvudansvarig Alf Nilsson, GVF Håkan Edlund, Särskolan Anders Stoltz, Särskolan Bakgrund Särskolan i Region Gotland omfattar idag grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild undervisning för vuxna (Lärvux) i en samlad organisation. 36 av 84 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE 621 81 Visby Telefon +46 (0) 498 26 34 06 E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339 8328 Postgiro 18 97 50 3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/buf

Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 2 (5) För elever med utvecklingsstörning 1 finns grundsärskolan som ett alternativ till grundskolan. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare sker när utredningen genomförs. Grundsärskolan består av nio årskurser och omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Grundsärskolan följer Läroplan för grundsärskolan 2011. Utbildningen i gymnasiesärskolan är till för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav eftersom de har en utvecklingsstörning. Utbildningen i gymnasiesärskolan består av nationella och individuella program. Regeringen har nu lämnat förslag till en ny gymnasiesärskola. I "En gymnasiesärskola med hög kvalitet", Prop. 2011/12:50 lämnas förslag till ändringar i skollagen (2010:800). Förslaget innebär att bestämmelserna för gymnasiesärskolan fr o m ht 2013 i stora delar anpassas till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. I särskolans organisation finns även samundervisningsgrupper med grundskola. Här handlar det främst om elever med lindrig utvecklingsstörning som även kan läsa vissa ämnen mot grundskolans kursplan. Samarbetet är reglerat i ett styrdokument mellan grundskola och grundsärskola. Bifogas utredningen. Grundsärskola och gymnasiesärskola har även åldersblandade grupper främst mellan elever som läser mot inriktningen träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program. Målet för den särskilda utbildningen för vuxna Lärvux är att vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen är den enskildes behov och förutsättningar. Lärvux omfattar grundläggande Lärvux, vilket motsvarar grundsärskolan samt gymnasial Lärvux, vilket motsvarar nationella eller individuella program i gymnasiesärskolan. Även här pågår ett reformarbete med anpassningar till den nya kommande gymnasiesärskolan. Lagstiftning och nya reformer Propositionen "En gymnasiesärskola med hög kvalitet", Prop. 2011/12:50 innebär att bestämmelserna för gymnasiesärskolan fr o m ht 2013 i stora delar anpassas till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. En förändrad programstruktur ska likna gymnasieskolan med ny betygsskala, ett gymnasiesärskolearbete och ett gymnasiesärskolebevis. 1 Det som i gällande skollag (2010:800) sägs om personer med utvecklingsstörning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 37 av 84

Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 3 (5) Den största förändringen är att elever och föräldrar aktivt ska välja mellan gymnasiesärskolans program och yrkesintroduktion och individuellt alternativ inom gymnasieskolans introduktionsprogram. Grundsärskolan: Två huvudinriktningar: - Inriktning ämnen - Inriktning träning och ämnesområden Gymnasiesärskola: Två huvudinriktningar: - Nationella programmen - Individuella programmet Elevutveckling Läsåret 2012/2013 Läsåret 2013/2014 Läsåret 2014/2015 Läsåret 2015/2016 Läsåret 2016/2017 Grundsär 61 elever ca 58 elever ca 56 elever ca 56 elever ca 56 elever Gysär 66 elever ca 61 ca 56 ca 46 ca 46 Huvudinriktning nationella program i gymnasiesärskolan Av eleverna på gysär torde ca 1-3 elever/år vara aktuella att kunna gå nationella yrkesprogram. Samverkan bör ske med gymnasiets Introduktionsprogram, främst yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Lärlingsutbildning kan bli aktuell för gysärelever från 2013. Också denna utbildning bör samverka med introduktionsprogrammen Utredningen föreslår: Samverkan med gymnasiets introduktionsprogram är av stor vikt. Flera av eleverna som går i gymnasiesärskolan har ingått i grundskolans och grundsärskolans samundervisningsklasser. Vi föreslår att den del av gymnasiesärskolan där elever med huvudinriktning nationellt program samverkar med gymnasieskolan. Vi tror det är viktigt att se introduktionsprogrammen som en helhet inklusive nämnda elever från gymnasiesärskolan. Inom gymnasiet bör en rektor ha viss kunskap om särskolefrågor och denne rektor bör ansvara för introduktionsprogrammen och ha ett uppdrag att samverka runt aktuella elever inskrivna i gymnasiesärskolan. Samma samverkansuppdrag bör ligga på rektor för gymnasiesärskolan. Huvudinriktning Individuella programmet i gymnasiesärskolan Elever som idag tillhör denna huvudinriktning tror vi inte kommer att vara aktuella för samverkan med gymnasiets introduktionsprogram. Idag finns de flesta av dessas elever på Säveområdet vilket vi menar att man ska göra också i framtiden. Dessa elever kommer främst från grundsärskolans inriktning träning. Den speciella kompetens som krävs av personal som arbetar med denna elevgrupp är gemensam, oavsett om eleven går i grundsär eller gymnasiesär. Utredningen föreslår: Gymnasiesärskolans individuella program föreslås finnas kvar inom nuvarande särskoleorganisation inom barn- och utbildningsnämnden. 38 av 84

Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 4 (5) Inom särskolan bedrivs idag en verksamhet lokaliserad till Lövsta som kallas Pegasus. Vi föreslår att den verksamheten för närvarande inte får någon förändrad tillhörighet utan fortsätter bedrivas av särskolan. Lärvux Majoriteten av Lärvux eleverna kommer från gymnasiesärskolans individuella program. Lärarbehovet sammanfaller i hög grad med individuella programmet. Vissa år kan enstaka elever på Lärvux läsa ämnen på Grundvux. Just nu pågår ett arbete med nya reformer också inom detta område. Utredningen föreslår: Lärvux (tidigare särvux) föreslås ligga kvar inom BUN tillsvidare. Samverkan bör ske utifrån individers behov. (På sikt tror vi att Lärvux bör ligga inom den kommunala vuxenutbildningens ansvarsområde och där nödvändig lärarkompetens ska erbjudas.) Ekonomi Kostnader som uppstår vid samverkan bör regleras i likhet med vad som gäller runt samundervisningsklasserna. I det särskilda samordningsuppdraget som åvilar rektor för individuella alternativet/yrkesintroduktionen och rektor för gymnasiesärskolans utbildningar bör samordning av lärarresurser vara ett prioriterat område som vid behov regleras i särskilda ekonomiska överenskommelser. Skolenheter Om en organisation med programrektorer genomförs på gymnasiet måste skolområden skapas som överensstämmer med en sådan organisation. Den programrektor som ansvarar för introduktionsprogrammen bör också vara den som har viss kunskap om särskolefrågar för att kunna samverka runt de elever som är mottagna i gymnasiesärskolan enligt ovan beskrivna förslag. BUN Rektor... Gymnasiesär: - Nationella programmen... -Individuella programmet... Grundsär: Inriktning träning och ämnesområden Uppdrag att samverka med rektor för Introduktionsprogrammet Samverkan Elever enligt samundervisningsmodellen : - Individuella alternativet - Yrkesintroduktion Pedagogtjänster: - lärare med adekvat kompetens kan samutnyttjas. GVN Rektor... Introduktionsprogrammet: - Individuella alternativet - Yrkesintroduktion... - PRIV - Språkintroduktion (Delar av dessa utbildningar är förlagd till olika gymnasieskolor) Uppdrag att samverka med rektor för Gymnasiesärskolan. 39 av 84

Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 5 (5) Ärendets beredning Ovanstående utredning med förslag till beslut läggs fram till barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden från respektive förvaltning och är ett resultat från den förvaltningsgemensamma arbetsgruppen. Handläggare BUF Per Olof Sahlberg GVF Alf Nilsson Förvaltningschef BUF Ann-Chatrin Norrevik GVF Jan Holmqvist 40 av 84

Samverkansavtal mellan Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Region Gotland och Rederi AB Gotland kring Sjöfartsutbildningen Parter Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Region Gotland, org.nr 212000-0803 (huvudman) Rederi AB Gotland, org.nr 556000-8020 (samverkanspart) Syfte Samverkansavtalet syftar till att uppnå långsiktig stabilitet för den gymnasiala sjöfartsutbildningen på Gotland, och att säkerställa tillgång på platser för arbetsförlagt lärande och kvalitet i utbildningen. Utbildning Parterna samverkar kring utbildningens innehåll i det lokala programrådet för utbildningen. Samverkansparten tillhandahåller 12 (tolv) elevplatser per årskurs för arbetsplatsförlagt lärande (APL) och verksamheten utformas i enlighet med den utbildningsplan som gäller för utbildningen. Handledarutbildning Samverkansparten tillhandahåller handledare i den omfattning som svarar mot utbildningens behov. Huvudmannen erbjuder och genomför handledarutbildning för de handledare som samverkansparten utser. Innehåll och form för handledarutbildningen fastställs av rektor på förslag av det lokala programrådet. Marknadsföring Huvudmannen ansvarar för marknadsföringen. Parterna planerar, genomför och följer upp marknadsföringsinsatser lokalt, regionalt och rikstäckande i samverkan. Samverkanspartens marknadsföringsinsatser är kostnadsfria för huvudmannen. Ekonomiskt åtagande Samverkansparten åtager sig ett ekonomiskt ansvar för ofinansierade utbildningskostnader (underskottsbidrag) på följande villkor: Underskottsbidragets storlek baseras på den vid var tid gällande bidragsbeloppet för utbildningen multiplicerat med antalet ej tillsatta elevplatser. Antalet utgör skillnaden mellan tolv platser och antalet inskrivna elever. Åtagandet per årskurs gäller under hela utbildningstiden, tre år, och i den omfattning under årskurs 2 och 3 som gällde den 15 september i årskurs 1. Åtagandet per årskurs gäller under hela utbildningstiden, tre år. Maximalt belopp per årskurs och år uppgår till 500 000 (femhundratusen) kronor. Maximalt totalbelopp per år uppgår till 1 000 000 (en miljon) kronor. Eventuellt underskottsbidrag utbetalas efter fakturering två gånger per år, i oktober och mars. 41 av 84

Huvudmannens ansvar för utbildningen Samverkansavtalet innebär ingen inskränkning i huvudmannens rätt att ensidigt besluta i frågor som det av skollag, gymnasieförordning och andra statliga lagar och förordningar eller kommunala styrdokument och policies, ankommer på huvudmannen att besluta. Samverkansavtalet förhindrar ej heller huvudmannen att sluta avtal med andra samverkansparter i något avseende. Avtalets upphörande Uppsägning av avtalet kan ske av samverkansparten senast före utgången av september månad året före kommande antagningsomgång. Samverkanspartens förpliktelser som följer av avtalet gäller till dess inskrivna elever fullbordat sin utbildning. Visby, den xx december 2012 Visby, den xx december 2012 Per Edman Ordförande Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden NN Verkställande direktör Rederi AB Gotland 42 av 84

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Ärendenr GVN 2012/116 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 26 november 2012 Överenskommelse mellan gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och barn- och utbildningsnämnden Bakgrund Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningschefernas förslag. Bakgrund På grund av att elevtalet minskar på gymnasieskolan har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden gjort en översyn i syfte att begränsa utbildningsutbudet. För estetiska programmet planeras för en klass med 30-32 elever där inriktningarna musik, bild- och formgivning, dans och teater ska kunna inrymmas. Söktrycket för dans och teater har varit lågt under många år och GVF:s stab beräknar att det kommer att bli så också i fortsättningen. Elfrida Andréegymnasiet har arbetat fram ett förslag där inriktningarna dans och teater vardera tilldelas fem platser i utbildningsutbudet. För att få ekonomi i verksamheten förutsätts då att de karaktärsämneskurser som ingår i respektive inriktning läses i c-form, vilket innebär att samtliga elever inom inriktningen oberoende av årskurs samläser dessa kurser. För eleverna innebär det 600 poäng under tre år och för att genomföra utbildningen krävs en lärarresurs motsvarande 200 poäng per år. Förutom lärarresurser behövs även speciella lokaler för dessa inriktningar. Ur ekonomisk synpunkt är det inte försvarligt att GVN hyr lokaler för denna begränsade verksamhetsvolym. Med tanke på att Kulturskolan inom BUF erbjuder dans och teater bör en samverkan mellan GVN och BUN kring inriktningarna dans och teater vara både ändamålsenlig och ekonomiskt effektiv ur ett regionalt perspektiv. 43 av 84 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland Ärendenr GVN 2012/116 2 (2) Överenskommelsen Förvaltningscheferna föreslår därför de båda nämnderna att ett samverkansavtal upprättas med följande innehåll. GVF köper karaktärsämneskurser för inriktningarna dans och teater inom estetiska programmet av BUF i den omfattning och med det innehåll som följer av aktuella ämnes- och kursplaner för det estetiska programmet. I köpet ingår kostnader för lärarresurs, lokalkostnad och övriga kostnader som är nödvändiga för undervisningens fullgörande. BUF genomför den försålda delen av utbildningen i enlighet med skollagen, gymnasieförordningen, läroplan för gymnasieskolan samt tillämpliga ämnes- och kursplaner. GVN beslutar senast under april månad varje år om utbildningen ska starta för årskurs 1 följande hösttermin. Överenskommelse om ersättningsbeloppets storlek för kommande läsår fastställs på förvaltningschefsnivå senast under april månad varje år. Överenskommelsen gäller i tre år för varje påbörjad utbildningsomgång. Jan Holmquist Ann-Chatrin Norrevik 44 av 84

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Diarienr 1 (1) Handlingstyp Beslut Datum 12 december 2012 Internbudget 2013 beslut -Internbudget -Grundbelopp 45 av 84 Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/gvf