TANKAR OM SKÅNE 2030 Framtiden för Skåne kan utvecklas olika beroende av vad vi, i egenskap av nyckelaktörer, åstadkommer. Yttre omständigheter så som global handel, migration, växthuseffekt samt nationell och internationell politik är givetvis svåra att påverka, men fl era områden kräver insatser på lokal och regional nivå: sysselsättning, social sammanhållning, innovation och företagande, skola och utbildning, attraktionskraft och livskvalitet, klimat och miljö, tillgänglighet, integration, folkhälsa, med fl era. Livskvalitet För att väcka tankar allt mellan drömmar och farhågor beskrivs här fyra tankar om Skåne som utgår ifrån två dimensioner: För det första, hur uppfattar människor sina livsvillkor i Skåne ökar eller minskar den upplevda livskvaliteten? För det andra, hur blir den relativa ekonomiska utvecklingen för Skåne? Skånsk bubbla... Världsmetropolen... Med framtidsbilderna vill vi få igång tankarna kring Skåne 2030 och vilka vägval vi står inför. Framtidsbilderna tar sin utgångspunkt i ett antal faktorer, utmaningar och möjligheter som fi nns i faktadelen Brännpunkt: Skåne 2030. De fyra framtidsbilderna är extrema och överdrivna i sina karaktärer för att få igång en diskussion. Det fi nns därmed ingen given framtidsbild, troligen blir ingen av de sanning. I ett resonemang kring möjliga framtidsbilder för Skåne kan vi dock öppna upp för en diskussion om vart vi vill och de utmaningar som fi nns för att nå dit. Ekonomi Den onda cirkeln... Bakbundet Skåne... Livskvalitet Ekonomi Inom ramen för Strukturbild för Skåne togs under 2011 fram fyra framtidsbilder kring Skånes befolkningsutveckling och ortsstruktur, se dessa som kompletterande resonemang med lite nya dimensioner. FOKUS: SKÅNE 2030 9
10 FOKUS: SKÅNE 2030
VÄRLDSMETROPOLEN INNOVATIVT CENTRUM Byggandet av ESS och MAX IV ger effekter för hela Skånes näringsliv. Flera internationella företag väljer att etablera sig i Skåne och satsningen innebär ett uppsving för bostadsbyggandet. Privata och offentliga FoU-satsningar ger bättre resultat och kommersialiseras i allt högre utsträckning. Innovationsstrategin går från ord till handling och resulterar i många uppmärksammade nya företag. Befi ntliga företag, framför allt små- och medelstora, drar nytta av att vara en del av en innovativ region. Entreprenörskapen frodas och Skånes näringsliv har breddats. PERFEKT MATCHNING Men den största effekten på regionens ekonomi är det faktum att allt fl er människor oavsett härkomst och ålder har de rätta kvalifi kationer som leder till ökad sysselsättning. Fler i jobb med ökad disponibel inkomst innebär också kraftigt minskat ohälsotal. De många nationaliteterna har blivit en betydande tillgång för regionens företag i en global värld. Livskvaliteten bland skåningar ligger på en mycket hög nivå. Närheten till kontinenten och snabba förbindelser till hela världen via Kastrup och höghastighetståg är styrkor som nu ger full utdelning. MEN HÄNGER VI MED Det trendiga och hypade gör dock att Skånes identitet går förlorad. Utländska ägare invaderar Skåne och kvar blir en splittrad världsmedborgare en skåning. Den till synes mekaniska planeringen har tenderat att glömma att det faktiskt är för människor den planerar. Det är hård konkurrens om marken i Skåne. Bostadssegregationen har inte minskat och skrytbyggen och snabba pengar, gör att den spännande mångfalden i stadsmiljön åsidosätts. Skåne har vänt trenden, men hängde vi med? Øresund CITY INFRASTRUKTUR OCH FYSISK PLANERING FÖR FRAMTIDEN Framsynta investeringar i regionens infrastruktur, med inslag av både medfi nansiering och avgifter, har snabbat på tillväxten. Kollektivtrafi kens andel har stadigt ökat, vilket även beror på effektiv samhällsplanering där nyproduktion av bostäder främst har skett i kollektivtrafi knäralägen. Skåne är nu en del av en världsmetropol Øresund City som fungerar som en enhetlig funktionell arbetsmarknadsregion i nära interaktion med Stockholm, Oslo, Göteborg och Hamburg. FOKUS: SKÅNE 2030 11
12 FOKUS: SKÅNE 2030
BAKBUNDET SKÅNE DET GÅR BÄTTRE FÖR SKÅNE Ekonomin skjuter ny fart i Skåne, delvis på grund av Danmarks återhämtning. Tillväxten är dock koncentrerad till västra Skåne, där många nya företag startar och växer inom kunskapsintensiva näringar. Regionens tyngd inom forskning och innovation har förstärkts med ESS, MAX IV, Medicon Village med fl era. Utbildningssystemet lyckas bättre med att tillgodose arbetsmarknadens behov av kvalifi cerad arbetskraft. MEN DET BYGGS FÖR LITE BOSTÄDER Den ekonomiska utvecklingen har bidragit till ökad infl yttning, men bostadsbyggandet hänger fortfarande inte med. Fler pendlare ger ökat tryck på kollektivtrafi ken, som emellertid begränsas av fl askhalsar i järnvägsnätet. Höga bostadspriser i städerna i kombination med liten tillit för kollektivtrafi ken gör att fl er pendlar med bil. Problem med att samordna fysisk planering och bostadsbyggande i regionen underlättar inte utvecklingen och människors livskvalitet. Positiv input Brist på boende & infrastruktur STORA PROBLEM MED TRANSITTRAFIKEN Pendlingen över Öresund ökar, men inte i samma snabba takt som den tunga trafi ken igenom regionen. Transittransporterna genom Skåne, där lastbilarna utgör huvuddelen, ökar i allt snabbare takt. Det medför kraftiga påfrestningar på regionens transportsystem i form av olyckor, miljöbelastning och förseningar i trafi ken som påverkar människors och företags vardag. SKÅNE BEHÖVER KRAFTSAMLA Skåne hade kunnat bidra till så mycket mer till Sveriges utveckling och skåningar hade kunnat förverkliga sina drömmar, om inte bristerna i boende och transporter hade begränsat den kraft och energi som faktiskt fi nns. Problemet beror både på att Stockholm inte ser Skånes roll och behov samt en del politiska svårigheter att komma överens om vad som behöver göras och hur. Begränsad output FOKUS: SKÅNE 2030 13
14 FOKUS: SKÅNE 2030
DEN ONDA CIRKELN SKÅNE TAPPAR POSITION Den globala fi nansiella oron fördjupas och det europeiska samarbetet krackelerar på grund av euron. Flera företag rationaliserar och fl yttar till större metropoler utomlands. Skånes näringsliv har blivit en fi lialekonomi vilket innebär att underlaget för kreativa talanger och kunskapsintensiva företag minskar. De traditionella näringarna harvar på i tuff global konkurrens. FRAMTIDSTRON ERODERAR Den stärkta självkänsla och framtidstro som Öresundsbron gav Skåne decenniet före och efter invigningen år 2000 har successivt eroderat. Gränshinder består och hämmar utveckling av en gemensam Öresundsregion. Infrastrukturen är eftersatt. Det syns tydligast i att pendlingsströmmarna har avstannat. Ungdomar söker sig helst utomlands för att gå på högt rankade universitet för att rivstarta sin internationella karriär. UTBILDNINGEN HALKAR EFTER Utbildningsresultaten i Skåne är fortsatt sämre än i genomsnitt för riket. Det var länge sedan någon skånsk kommun utmärkte sig i nationella jämförelser. Även de högre lärosätena tappar mark i internationella rankingar. ESS och MAX IV har blivit en utpost och inte gett de förväntade effekterna på den regionala ekonomin. TOTAL SEGREGATION Trots att nettofl yttningen är noll så fortsätter arbetslösheten att öka för varje lågkonjunktur. Svårigheterna att integrera utländska människor är en förklaring, att lågutbildade ungdomar inte får jobb är en annan. I takt med att hopplösheten växer ökar de sociala problemen och otryggheten. Skåne upplevs inte som en plats för människor med ambitioner eller barn i skolåldern. Social oro och tydlig segregation Svag framtidstro Sämre utbildning och omställning Global oro Låg ekonomisk utveckling låg livskvalitet Sämre offentliga finanser Företag & arbetskraft flyttar Hög arbetslöshet/ låg sysselsättning FOKUS: SKÅNE 2030 15
16 FOKUS: SKÅNE 2030
SKÅNSK BUBBLA SVAGARE EKONOMI OCH DELAT NÄRINGSLIV Den relativt svaga ekonomiska utvecklingen i Skåne fortsätter jämfört med de andra storstadsregionerna. Det skånska näringslivet är tudelat. Kunskaps- och forskningsintensiva verksamheter samlas i västra Skåne medan östra och norra Skåne präglas av traditionella näringar i mogna branscher där konkurrenskraften upprätthålls genom löpande rationaliseringar. Satsningar på turism och upplevelser har delvis kompenserat för bortfallet av arbetstillfällen. Många små- och medelstora företag har svårt att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden och kan inte expandera som planerat. MEN FLER VÄLJER FORTFARANDE ATT FLYTTA TILL SKÅNE Skåne som storstadsregion fortsätter att locka människor att fl ytta hit. Här ryms många sätt att leva och verka, från det urbana till pittoreska. I den globala konkurrensen har det handlat om att ha en attraktiv och väl fungerande livsmiljö. En växande befolkning har dock ställt krav på att skapa hållbara stadsmiljöer som kan fortsätta växa utan påverkan på miljön. MEN SKÅNINGARNA ÄR VID GOD VIGÖR Å andra sidan upplever skåningar att de generellt mår bra. Skåne som plats erbjuder många goda livskvaliteter som är viktiga för människors vardag och välbefi nnande: genuin natur och välhållna grönområden, närhet till det mesta samt stort urval av boende, kultur och fritidsaktiviteter. Ohälsotalen ökar inte trots att sysselsättningen inte är högre än tidigare. Samhällets arbete med proaktiv information och insatser inom till exempel kost- och motionsvanor samt upprustning av boende- och stadsmiljöer har gjort att människor generellt sett mår bättre. OCH LÅNAR TILL KONSUMTION Den materiella standarden och konsumtionen hålls uppe tack vare låga räntor och lägre inkomstskatter. Staten uppmanar till inhemsk konsumtion för att få fart på ekonomin. Många människor ser inte risken, en växande lånebubbla, som allt mer liknar den i Sydeuropa. FOKUS: SKÅNE 2030 17