Råd och anvisningar inför inlämningsuppgifter och uppsatser, opponentskap och försvar. Utbildningar inom Vårdvetenskap och Medicinsk vetenskap

HÖGSKOLAN Dalarna Råd och anvisningar inför inlämningsuppgifter och uppsatser, opponentskap och försvar. Utbildningar inom Vårdvetenskap och Medicinsk vetenskap Institutionen Hälsa och Samhälle 2005-08-20, rev. 07-10-31, 08-05-27,

INNEHÅLL Del I: Allmänna råd och anvisningar för skriftliga uppgifter 2 Problemhantering 3 Syfte med uppgiften 3 Disposition och avvägningar 5 Hantering av litteratur 6 Referenshantering 7 Formalia 10 Några korta råd om skrivande 11 Kriterier för bedömning av skriftlig inlämningsuppgift 12 Del II: Examensarbete/uppsats 13 Att skriva PM 13 Problemområde 14 Litteraturgenomgång och tidigare forskning 15 Syfte och frågeställning 15 Empirisk undersökning eller litteraturstudie 16 Metod 17 Etiska ställningstaganden 17 Resultatredovisning 18 Diskussion 18 Formalia 19 Handledning 19 Egna anteckningar 21 Del III: Råd och anvisningar inför opponentskap och försvar av uppsatser och andra skriftliga arbeten 22 Seminariet 22 Kriterier för bedömning av uppsats 23 Egna anteckningar 23 Bilaga: Mall för uppsats, och framsida 24 Innehållet bygger till stora delar på skriften RÅD OCH ANVISNINGAR INFÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER, UPPSATSER, OPPONENTSKAP OCH FÖRSVAR framtagen vid Örebro Universitet, Institutionen för Vård och Omsorg, reviderad 2004, samt även på kompletteringar gjorda 2003 vid Institutionen för Vårdvetenskap och Sociologi, Gävle Högskola 1

Under din utbildning vid Högskolan Dalarna, Institutionen för Hälsa och Samhälle, kommer Du att genomföra självständiga studieuppgifter som ska redovisas skriftligt. Det mest omfattande arbetet är det slutliga fördjupningsarbetet, en uppsats på C- nivå. Skriftliga redovisningar och examensarbeten bör följa vissa normer. Dessa råd och anvisningar utgör ett komplement till den information du kommer att få via studiehandledningar i kurserna du läser. Det som finns beskrivet i Del I gäller alla slag av skriftliga inlämningsuppgifter och redovisningar. Anvisningar specifikt för det avslutande examensarbetet/uppsatsen återfinns i Del II medan Del III behandlar genomförande av opposition på och försvar av uppsats. DEL I ALLMÄNNA RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA UPPGIFTER Alla skriftliga uppgifter, som genomförs under utbildningen, tjänar ett dubbelt syfte. För det första tjänar de som träning/inlärning/kunskapsredovisning i det utbildningsavsnitt där uppgiften ingår. För det andra utgör varje sådan uppgift en träning i problemhantering, kritiskt tänkande och analys, disposition och avvägningar, språkbehandling samt formell utformning av en skriven produkt. Alla dessa förmågor är betydelsefulla komponenter i din kommande yrkeskompetens. Förmåga till självständigt, kritiskt tänkande är kärnan i all akademisk utbildning. I Högskolelagen, 1 kap. 9 står det: följande: Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Denna förmåga tränas och prövas i alla moment av utbildningen. Kritiskt tänkande betyder inte att kritisera i betydelsen göra ner eller försöka visa att något är dåligt. Det betyder att man ska ifrågasätta och reflektera över både det andra tänkt och gjort och sina egna tankar och slutsatser. Det är viktigt att fundera över det man läser, hör och erfar, och att man i sina resonemang visar vad som talar för och emot en uppfattning eller ståndpunkt. I arbetet som sjuksköterska är ett kritiskt förhållningssätt en viktig förmåga och en betydelsefull tillgång: att kritiskt kunna reflektera över hur man uppfattar patientens situation och samtidigt värdera sin egen roll och insats. Sträva efter att öva upp detta under dina studier. 2

PROBLEMHANTERING Det skriftliga arbetet kan exempelvis gälla en förelagd examinationsuppgift, en självständigt vald fördjupningsuppgift, redovisning av praktikuppgifter, eller en uppsats. I samtliga fall skall uppgiften/problemet styra hela arbetet. Detta innebär att man klart skall redovisa arbetets syfte och i förekommande fall de frågeställningar som skall besvaras eller belysas och diskuteras. Syftet med arbetet kan t ex vara att reflektera över innehållet i ett visst kursavsnitt, att referera, recensera, jämföra eller analysera något man tagit del av, eller att relatera sina erfarenheter under en praktikperiod till det teoretiska kursinnehållet. I vissa fall kan läraren ha preciserat frågor, eller man kan ha fått i uppgift att själv formulera frågor. Syftet och frågeställningarna skall uttryckas klart och tydigt. Detta styr sedan vad som skall tas upp i arbetet och vad som inte hör dit, samt vilka resonemang som bör föras och vilka slutsatser som är relevanta. Det är också utifrån uppgiftens syfte och frågeställningar som examinator bedömer arbetet. SYFTET MED UPPGIFTEN Se till att du är helt klar över vad uppgiften går ut på. Vad är det du ska göra? Ofta kan det stå i uppgiften att du ska diskutera, reflektera, eller analysera. Vad innebär det? Vad är det för krav som då ställs på dig? Att Diskutera innebär att noga utreda, undersöka och samtala kring något. Termen kan härledas från latinets discutare, där förleden är dis- (i sär) och efterleden är quatere (skaka). Det har med tiden fått betydelsen att 'undersöka, pröva'. Att diskutera kan alltså omfatta att med ett kritiskt förhållningssätt identifiera och samtala kring delar/aspekter av det man läst eller varit med om och som man uppfattar som relevanta och viktiga: att se delarna i förhållande till varann eller i relation till helheten. Genom Reflektion kan man påverka och förändra sitt lärande på ett positivt sätt och därigenom även sin kompetens och förståelse av ett kunskapsområde. Att reflektera innebär att du ska tänka på något, överväga något, tänka om ditt tänkande. Reflektion är en tankeprocess där information och egna erfarenheter värderas i relation till något annat: till annan kunskap, information eller erfarenhet. Genom reflektion bearbetas egna erfarenheter och tankar kring de erfarenheterna vilket bidrar till att skapa förnyelse av kompetensen inifrån så att säga. Studenten skriver ett Reflektionsprotokoll där innehåll i det lästa eller det upplevda kopplas samman med egna erfarenheter och redovisas på ett systematiskt logiskt sätt. Ett reflektionsprotokoll handlar om vad som händer och har hänt i läsarens medvetande i samband med läsningen, vilka egna tankar som har väckts, vad man behöver fundera över och vad man vill diskutera och samtala om. Reflektionerna handlar inte nödvändigtvis om rätt eller fel. De kan däremot vara mer eller mindre välunderbyggda. Du 3

får t.ex. inte nöja dig med att säga 'Det håller jag inte med om' eller 'Det stämmer inte med mina erfarenheter'. Du måste tala om varför du inte håller med och vara medveten om att de egna erfarenheterna inte alltid är allmängiltiga. Ett reflektionsprotokoll kan innehålla följande nivåer, där reflektion förstås ska vara den centrala aspekten: Referat Recension Återkoppling Reflektion Metareflektion Kort genomgång och beskrivning av innehållet. Vad handlar det om? Kort omdöme om boken/artikeln/texten vad tyckte du var bra, vad uppfattade du som mindre tilltalande? Vad i boken/artikeln/texten tyckte du var relevant för ditt eget kommande arbete som sjuksköterska? Fanns något i boken/böckerna som utmanade ditt tänkande? Vad? Hur? Fanns det något som bekräftade ditt tänkande/dina ideer/dina värdebaser? Tror du att det kommer att påverka din vardagsverklighet på något sätt? Hur? och varför reagerade du på det sättet? (Varför väcktes reflektionen?) En analys (av grekiska: analysis, upplösning) innebär att dela upp t.ex. ett problem i mindre delar och undersöka varje del för sig. Det betyder att du på ett tydligt sätt ska beskriva/diskutera delar av frågeområdet som är av intresse, hur delarna förhåller sig till helheten och vice versa. DISPOSITION OCH AVVÄGNINGAR Arbetet skall vara klart och logiskt uppställt och utformat. Det skall klart framgå hur man gått till väga för att lösa sin uppgift och/eller sökt besvara sina frågeställningar, samt varför man valt viss litteratur eller ett visst tillvägagångssätt. Resonemang och slutsatser i arbetet skall klart bygga på de fakta och/eller erfarenheter man redovisar. En vanlig struktur på en rapport eller en uppsats är att använda följande rubriker: Titelsida för arbetet där du också anger vem som är författaren och i vilket sammanhang arbetet gjorts Introduktion som beskriver, sammanställer och refererar till känd kunskap inom ämnesområdet. Introduktionen ska logiskt leda fram till syftet, men utan att besvara frågeställningarna, genom att författaren underlättar för läsaren genom att sätta arbetet i ett sammanhang, beskriva och utveckla begrepp o s v. Syfte och frågeställningar där avsikten med arbetet tydliggörs. Syftet ska vara tydligt och klart beskrivet samt även vara avgränsat. Metod som beskriver tillvägagångssättet i detalj. Resultat som i text, tabeller och figurer redovisar och besvarar de uppställda frågeställningarna på ett objektivt icke värderande sätt. Har man frågeställningar är det klokt att använde dessa som underrubriker i resultatet. 4

Diskussion där resultatet diskuteras och värderas i relation till syftet och till tidigare kunskap. Diskussionen bör också omfatta själva metoden, att kritiskt diskutera den egna arbetsprocessen. Det är framför allt i diskussionen som författarens egna synpunkter kommer fram, tänk dock på att ha underlag för din argumentation i arbetet. Avsluta gärna med en klar och entydig slutsats Referenser som anger de referenser i litteraturen som använts som stöd för argumentationen i arbetet. Välj ett av de rekommenderade systemen och använd det konsekvent i arbetet. Textens disposition följer oftast inte arbetsgångens kronologiska förlopp. Dispositionen görs med tanke på läsaren i syfte att underlätta förståelsen av texten genom att ha en logisk klarhet i framställningen. Det är oftast något helt annat än den ordningsföljd som själva arbetsprocessen hade, där man ofta rör sig fram och tillbaka mellan moment som datainsamling, läsning, analys, skrivande. Alltså just en process. Som regel måste avvägningar göras av olika slag. Uppgiften eller frågeställningen är ofta sådan att man måste göra en avgränsning, t ex innehållsligt eller tidsmässigt, för att uppgiften skall kunna behandlas tillräckligt grundligt. Man kan också behöva avgränsa det erfarenhetsmaterial och/eller den litteratur man väljer att bygga sina resonemang och slutsatser på. Inga avgränsningar får dock göras godtyckligt, t ex för att man märker att man inte klarar att ta med mer än man gjort, eller för att man lättast hittade just vissa artiklar eller böcker. Avgränsningarna måste motiveras, så att slutresultatet blir en meningsfull helhet. HANTERING AV LITTERATUR I skrivandet ingår praktiskt taget alltid att man tar del av vad som tidigare skrivits om det ämne eller det område som arbetet handlar om. För att presentera och diskutera den litteraturen bör man i sin text i första hand välja att referera, d v s med egna ord sammanfatta innehållet. Med egna ord betyder just med egna ord. Man får alltså inte återge andra författares texter, och endast ändra vissa ord, uttryck eller formuleringar. Ibland kan man välja att citera en text. D v s inom citattecken återge exakt och ordagrant någon central mening, beskrivning eller definition från en annan författare. Citerar man något eller någon måste det alltid framgå att det är fråga om ett citat. Ange då källan inklusive sidhänvisning. Det är dock klokt att undvika för mycket citat, sträva efter att referera till litteraturen istället. All den litteratur som man refererar till eller citerar ur ska förutom att det anges i själva texten också återfinnas i en referenslista längst bak i arbetet. REFERENSHANTERING Vid Institutionen Hälsa och Samhälle rekommenderas du att använda endera av två olika referenssystem, Harvard eller Vancouver. Vilket system du väljer att använda avgör du själv, men se till att vara konsekvent. På bibliotekets hemsida finns en del information om 5

referenshantering http://www.du.se/templates/infopage 2508.aspx?epslanguage=SV. Här följer också en kort beskrivning. Harvard-systemet bygger på att i texten referera till författare samt årtal. Det kan göras på lite olika sätt, vilket framgår av exemplen: Florin (2005) anger att rapporter eller inlämningsuppgifter inom en högskoleutbildning med nödvändighet måste referera till redan publicerade arbeten Att referera till redan publicerade arbeten är kännetecknande för rapporter eller inlämningsuppgifter inom en högskoleutbildning (Florin, 2005) När man skriver rapporter eller inlämningsuppgifter inom en högskoleutbildning är det god praxis att referera till redan publicerade arbeten. Den här uppfattningen stöds av arbetet av Florin (2005). I referenslistan anges referenserna i bokstavsordning. Utförandet skiljer sig en del åt beroende på typ av referens. Se exempel: Artiklar: Författaren, initialer för förnamn. (Årtal) Titel på artikeln. Tidskrift årgång (nummer), sidor. Böcker: BLOGGS, J. (1993a) The art and science of accurate referencing. British Journal of Writing 1(1), 5-7. Författaren, initialer för förnamn. (Årtal) Titel på boken. Edition. Tryckort: Förläggare BLOGGS, J. 1992 The anatomy and physiology of referencing styles, second edition. London: Taylor Press. Publikationer från Internet: Författare, Initialer till förnamn. (Årtal) Titel på dokument eller sida. Tillgänglig på Internet: Webbsidans address [Hämtad datum] ICN (2004) Position statement: Scope of Nursing practice. Tillgänglig på Internet: http://www.icn.ch/psscope.htm [hämtat 080819]. Ytterligare information om referenssystemet Harvard hittar du under Del IV samt på t ex http://libweb.apu.ac.uk/subjects/reference/harvard.php http://www.his.se/upload/10631/referenser.pdf Vancouver-systemet anger referensen med siffror i kronologisk ordning i dokumentet. Varje referens anges i texten med en siffra utifrån när det först dök upp i dokumentet. Den första 6

referensen får alltså siffran 1, den andra siffran 2 o s v. Samma siffra används sedan varje gång du refererar i din text till just det arbetet. Om du hänvisar till flera referenser så ange dem i kronologisk ordning skilda åt med ett komma. Att referera till redan publicerade arbeten är kännetecknande för rapporter eller inlämningsuppgifter inom en högskoleutbildning (5, 12) Referenslistan på slutet är ordnad i nummerordning. Utförandet skiljer sig en del åt beroende på typ av referens. Se exempel: Artikel: Författaren till artikeln (initialer för förnamn). Titel på artikeln. Tidskrift publiceringsår; Årgång (nummer): sidonummer. Böcker: You CH, Lee KY, Chey WY, Menguy R. Electrogastrographic study of patients with unexplained nausea, bloating and vomiting. Gastroenterology 1980; 79: 311-4. Författare till boken (initialer för förnamn). Boktitel. Edition. Tryckort: Förläggare; År för publicering. Eisen HN. Immunology: an introduction to molecular and cellular principles of the immune response. 5th ed. New York: Harper and Row; 1974. Ytterligare information om referenssystemet Vancouver hittar du under Del IV samt på t ex T ex på följande webbsidor: http://www.icmje.org http://www.bma.org.uk/ap.nsf/content/libreferencestyles#vancouver FORMALIA Den formella utformningen av det skrivna arbetet är viktig för att innehållet ska bli tydligt och för att undvika missförstånd och feltolkningar. Hit hör uppställning, rubriksättning, tabeller och grafer, bilagor samt referenshantering. Detta behandlas utförligt i Del II nedan, då det särskilt gäller uppsatserna. Man bör dock träna sig i att tänka på de formella aspekterna redan i tidigare arbeten. Typsnittet i brödtext ska vara Times new Roman eller Garamond, storlek 12, skrivet med radavstånd 1,5 för att underlätta läsande och möjlighet att kommentera i text. Rubrikerna skall vara enhetliga och konsekvent använda i arbetet, dvs. en typ av rubrik för huvudavsnitt, en annan för underavsnitt, osv. Ha inte mer än högst tre rubriknivåer. 7

förslag: RUBRIK, rubrik, rubrik Rubrikerna i innehållsförteckningen skall överensstämma med dem i texten. Fackuttryck och förkortningar som inte är allmänt vedertagna skall förklaras första gången de förekommer i texten. Tabeller och figurer (bilder och grafer) skall hänvisas till i texten och placeras så nära berörd text som möjligt. De skall alltid ha en rubrik som på ett tydligt sätt förklarar innehållet. Hänvisa i texten med Tabell I, Tabell II o.s.v. i den ordning tabellerna dyker upp och placera tabellrubriken över tabellen. Figurer nämns i texten som Figur 1, Figur 2, o.s.v. och rubriken placeras under figuren. Referenshanteringen är mycket viktig i såväl uppsatsarbete som andra typer av rapporter och inlämningsuppgifter. Det får inte råda någon tvekan om källan, och det ska vara lätt för läsaren att själv gå till den refererade källan. Oavsett vilket referenshanteringssystem man väljer är det viktigt är att det används korrekt och konsekvent. Bilagor numreras (om det finns flera), placeras efter referenserna och skrivs i innehållsförteckningen som bilaga med nummer och rubrik, men utan sidnummer. Hänvisa till bilagan i texten. Bilagor kan utgöras av sådant som man behöver kunna ta del av för att förstå texten eller bedöma undersökningen, men som är för omfattade att ha i själva texten. Exempel kan vara informationsbrev som använts vid undersökningen, instrument (enkätformulär, intervjufrågor, observationsprotokoll) eller relevanta delar av intervjuutskrifter. Sträva efter att använda ett korrekt svenskt skriftspråk. Läs noga igenom det du har skrivit och be gärna någon annan att språkgranska. Använd inte talspråk. Skriv fullständiga meningar utan att göra dem för långa. Tänk på att meningsbyggnad, ordföljd och syftningar måste vara riktiga och att du hanterar tempus på ett riktigt och enhetligt sätt. Sträva efter att texten ska vara sammanhängande och lättläst. Mer information kan du hitta i handböcker i språkbehandling. NÅGRA KORTA RÅD OM SKRIVANDE Precisera texten genom att använda begrepp som du entydigt definierat och håll dig sedan konsekvent till det begreppet. Koncentrera texten genom att rensa bort allt ovidkommande. Håll dig till saken och skriv sakligt. Var tydlig genom att skilja på antaganden, hypoteser, resultat, belagda påståenden och argument. Undvik löst formulerat eget tyckande och generaliseringar. I ett avslutande diskussionsavsnitt kan mer spekulerande tankar och frågor ha sin plats, men bör då presenteras som just sådana, t ex för att peka på behov av fortsatt forskning eller som förslag på tänkbara förklaringar till och förståelse av det resultat som tidigare presenterats. Klargör för läsaren genom att tydligt ange syfte, avgränsningar och anspråk. 8

Disponera din text så att den presenteras för läsaren på ett logiskt sätt där din argumentation blir synlig. Välj en princip för din disposition, t ex kronologisk, rumslig, orsak-verkan, tematisk, etc. efter vad som passar sig bäst till ditt ämne och det du vill berätta. Gör det tydligt i texten, t ex Nedan presenteras de fem faserna i processen Varje faktor tas upp var för sig för att sedan relateras till varandra ; Inledningsvis presenteras X och därefter diskuteras först fördelarna och sedan nackdelarna. Markera nytt stycke på ett konsekvent sätt, antingen genom att inleda med ett indrag på t ex 0,5 cm eller genom att lägga en blankrad mellan styckena. Blanda inte de olika sätten. Börja inte ett nytt stycke bara genom radbrytning. Det kan bli oklart för läsaren om ett stycke slutar på det här sättet. Tycker du att den här raden verkar börja ett nytt stycke? Börja gärna ett avsnitt med en kärnmening där styckets huvudbudskap formuleras. Efter en sådan inledning kan du fortsätta genom att utveckla, exemplifiera, modifiera m.m. Knyt ihop styckena genom att skapa en röd tråd som löper genom texten. Undvik både för långa och för korta stycken. Skriv så enkelt som möjligt. Välj enkla uttryck och meningskonstruktioner framför krångliga om inte kraven på precision motiverar det. Undvik dock talspråk, slang och ovårdat språk om det inte handlar om direkta citat från t ex intervjuer. Belägg dina påståenden med egna data eller med hänvisning till andra. Oavsett vilket, så gör en kritisk bedömning av dessa data. Var tydlig i ditt sätt att uttrycka dig så att det framgår vilket innehåll du står för själv skriv gärna det i jagform till skillnad från det du hämtat från andra och refererar i din text. KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV SKRIFTLIG INLÄMNINGSUPPGIFT Följande kriterier tillämpas vid bedömning av skriftliga inlämningsuppgifter: De krav som ingår i uppgiften ska vara uppfyllda Arbetet skall vara klart och logiskt utformat utifrån den givna uppgiften. Principerna för urval av underlagsmaterial och litteratur skall vara redovisade. Det skall vara klar åtskillnad mellan redovisning av material, referat ur litteratur och egna kommentarer. Det ska alltså tydligt framgå av texten vad som är vad. Språket skall vara korrekt och lättläst. Begrepp ska vara använda på ett adekvat och Värdeneutralt sätt. Fackuttryck och förkortningar skall förklaras. Formalia: tydlig uppställning, tabeller och grafer numreras och kommenteras, enhetligt och tydligt referenssystem och hantering av bilagor. 9

DEL II EXAMENSARBETE/UPPSATS I slutet av din utbildning kommer du att genomföra ett fördjupningsarbete om 15 högskolepoäng. Några viktiga syften med ett uppsatsarbete är att fördjupa sig inom ett område inom sitt ämne, samt att utveckla och visa ett självständigt och konstruktivt kritiskt tänkande samt att lära sig att: avgränsa och studera ett problem av ämnesspecifikt intresse söka och kritiskt bedöma relevant litteratur genomföra en studie utifrån vald metod bearbeta, analysera, framställa och sammanfatta ett material redovisa och diskutera erhållna resultat både skriftligt och muntligt på ett enkelt, klart, korrekt och logiskt sätt Examensarbetet inleds med att skriva ett PM, en beskrivning av hur arbetet är tänkt att genomföras. Den energi man lägger ner på att skriva PM har man tillbaka i och med att genomförandet av arbetet blir mer genomtänkt. Samtidigt så är det början till den text som du kommer att använda i själva uppsatsen. Nu genomför du detta som en del av dina studier till sjuksköterska, men i din framtida yrkesverksamhet kan du behöva beskriva för någon annan varför du behöver få t ex tid eller ekonomiskt stöd för att genomföra ett projekt. ATT SKRIVA PM Avsikten med ett PM är att tänka efter före, dvs bli klar över och beskriva vad och hur man tänker gå tillväga. Strukturen i en PM överensstämmer till stora delar med strukturen på en uppsats. En vanlig struktur på en PM är att använda följande rubriker: Titelsida där du också anger vem som är författaren och i vilket sammanhang arbetet gjorts Introduktion som beskriver, sammanställer och refererar till känd kunskap inom ämnesområdet. Introduktionen ska logiskt leda fram till syftet, men utan att besvara frågeställningarna, genom att författaren underlättar för läsaren genom att sätta arbetet i ett sammanhang, beskriva och utveckla begrepp o s v. Syfte och frågeställningar där avsikten med arbetet tydliggörs. Syftet ska vara tydligt och klart beskrivet samt även vara avgränsat. Metod som beskriver i detalj hur du tänker gå tillväga för att besvara frågeställningarna. Vilken design, hur kommer datainsamlingen att ske? Etiska överväganden som du gjort i samband med arbetet. 10

Tidsplan som anger ramarna för arbetet. Det är även ett sätt att strukturera för sig själv när olika delar i arbetet ska vara avklarade. Tänk på att det alltid tar längre tid än man tror. Referenser som anger de referenser i litteraturen som använts som stöd för argumentationen i PM. Välj ett av de rekommenderade systemen och använd det konsekvent i arbetet. I uppsatsen använder du i princip samma struktur, men med en del förändringar: Titelsida Introduktion Syfte och frågeställningar Metod Resultat där svaret på frågeställningarna redovisas på ett objektivt sätt. Diskussion där resultatet diskuteras Referenser Här nedan följer en mer noggrann beskrivning av viktiga delar i uppsatsarbetet. PROBLEMOMRÅDE Uppsatsen skall behandla något man undrar över och vill veta något om. Skälet är att nyfikenheten och motivationen är den starkaste drivkraften i ett sådant arbete. Uppsatsen skall alltså bygga på en genuin nyfikenhet - en undran över något. En undran över hur det egentligen är med något, vad något egentligen är, varför det förhåller sig på ett visst sätt eller hur man kan förstå ett visst förhållande. Uppsatsarbetet handlar om att ta reda på något, att om än också i blygsam utsträckning, söka ny kunskap, givetvis med relevans för det ämne inom vilken uppsatsen skrivs. Då man är klar över inom vilket område man vill ta reda på något om inställer sig frågan, vad slags kunskap man vill söka. LITTERATURGENOMGÅNG OCH TIDIGARE FORSKNING All forskning innebär ett pågående samtal mellan människor över tid och rum om de frågor som människan funderar över. Genom att forskningens resultat dokumenteras i skrift, kan man ta reda på vad andra tänkt och vad andra tagit reda på om det man undrar över. Det är därför viktigt att man dels tar reda på vilken forskning som gjorts på området, dels funderar över om det finns några teorier som rör de fenomen man funderar över och som man bedömer är relevanta. Detta innebär att man för ett slags "samtal" med den litteratur man väljer och detta samtal utgör en viktig del i uppsatsen. Man ska alltid relatera sin frågeställning till den forskning som gjorts inom det valda området. Under alla 11

omständigheter relaterar man sina resultat i kommentarer och diskussion till tidigare forskning och eventuellt relevant teori. Det är viktigt att skaffa sig en bild av det aktuella kunskapsläget om det problem man arbetar med. Tidigare forskning och relevanta teorier tar man reda på ett systematiskt sätt genom litteratursökning i ämnesrelevanta databaser och bibliografier, som t.ex. finns tillgängliga på biblioteket. Det betyder att man söker internationellt publicerad forskning, där sådan finns, och i sitt urval väljer det som framstår som mest aktuellt och relevant. Under utbildningen får alla studenter undervisning i informationssökning: hur man lägger upp en informationssökningsstrategi, råd om hur man söker i databaser mm. Om det finns mycket skrivet inom det område man är intresserad av, behöver man göra ett urval. Hur urvalet görs, styrs som allt annat av vad det är man vill veta. Aktuell information om bibliotekets utbud av databaser, tidskrifter mm finns på bibliotekets hemsida, inklusive preciserade ämnesguider som är en bra utgångspunkt för vidare informationssökning. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Man måste formulera ett syfte med undersökningen. Syftet talar om vad man vill uppnå med undersökningen och avgör egentligen hur hela arbetet behöver utföras. Vidare måste problemet utformas så, att det är möjligt att undersöka, och det måste avgränsas så, att det blir hanterbart inom ramen för det aktuella uppsatsarbetet (operationalisering). Ett väl avgränsat syfte kan ibland vara tillräckligt, men oftast blir det mer klart och tydligt om man formulerar en eller flera frågeställningar utifrån sitt syfte. Hela uppsatsarbetet styrs av syftet och frågeställningarna. Det är kärnan som direkt avgör den logiska strukturen i ett vetenskapligt arbete. Det är mot bakgrund av syfte och frågeställningar som bedömningen görs om den använda undersökningsmetoden är riktigt vald och tillämpad, om resultatredovisningen omfattar det som skall vara med, om diskussionen är relevant, och om introduktionen omfattar det som är nödvändigt för att vägleda läsaren på ett bra sätt fram mot syftet och frågeställningarna. EMPIRISK UNDERSÖKNING ELLER LITTERATURSTUDIE Det är viktigt att överväga om frågeställningen besvaras eller belyses bäst genom att man gör en egen empirisk undersökning eller genom att göra en litteraturöversikt. Det som skiljer en litteraturöversikt från en empirisk studie är att frågorna ställs till litteraturen i stället för till t. ex. människor. Samma metodiska krav gäller dock. Det innebär att urvalet av litteratur måste vara av hög kvalitet (i regel vetenskapliga originalarbeten) och representativt för det som skrivits på området, och att man måste söka svar på sin frågeställning genom 12

systematiska studier av denna litteratur. Det är som regel lämpligt att använda ett instrument för att "ställa frågor" även till litteraturen. Den vanligaste formen av fördjupningsarbete inom sjuksköterskeutbildningens ram är att göra en litteraturöversikt, men empiriska projekt med anknytning till pågående forskningsprojekt i regi av forskare med anknytning till institutionen Hälsa och Samhälle och kvalitetsutvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvården förekommer också. METOD Då man klargjort vilket problem man vill söka kunskap om och har formulerat syfte och frågeställningar, gäller det att utforma en undersökningsmetod som gör det möjligt att söka denna kunskap. Metodavsnittet i ett PM ska tala om vad man avser att göra. Det viktiga är att tydligt tala om hur man tänker gå till väga. Metodbeskrivningen ska omfatta både tillvägagångssättet vid insamlande av materialet, och hur bearbetningen/analysen av materialet skall gå till. I uppsatsen skrivs sedan metodavsnittet utifrån vad som gjordes och hur det gick till, alltså i imperfekt och inte i presens. Ett grundläggande krav på en god presentation av metoden är att den skall vara så tydligt beskriven att vem som helst skall kunna göra om samma undersökning utifrån metodbeskrivningen. Metodbeskrivningen för datainsamling skall innehålla (där det är tillämpligt): Vilka och antal enheter som insamlats: t ex prover, tester, personer, institutioner, litteraturdatabaser/sökord. Urvalsmetod och urvalets karakteristika. Bortfall måste redovisas och diskuteras (det senare kan sparas till diskussionsavsnittet). Vilken metod som använts: t ex observation, enkät, intervju, experimentell metodik, litteraturstudie, kombinationer. Undersökningsinstrument: eget eller befintligt, hur det är utformat. Bearbetningsmetod: analysmetod, statistikanvändning, tolkningsförfarande, redovisningsform. ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN Gällande forskningsetiska regler ska tillämpas. Vid litteraturstudier finns det sällan några etiskt problematiska situationer eftersom man bygger sitt resonemang på redan genomförda studier och rapporterade resultat. Det etiska ställningstagandet i den situationen har mer att göra med det egna förhållningssättet till materialet. Vid empiriska studier är den viktigaste aspekten att s.k. informerat samtycke inhämtas. Det innebär att den person som medverkar i en studie ska vara informerad om studiens syfte och tillvägagångssätt och också ha accepterat att medverka. Informationen ska även omfatta rätten att avbryta sitt deltagande utan att det påverkar behandlingen. Oftast kräver empiriska studier en bedömning av en etisk kommitté. 13

Om undersökningen genomförs inom en institution (sjukhus, skola, etc.) skall tillstånd också inhämtas av ansvarig person (verksamhetschef, rektor, etc.). RESULTATREDOVISNING Resultatet ska redovisa allt av relevans som har framkommit om det som syfte och frågeställningarna gällde. Sådant som framkommit genom undersökningen men som inte ryms inom frågeställningarna ska i regel inte redovisas i resultatet. Hur resultatet redovisas beror på materialets art. Kvantitativa resultat redovisas ofta med statistiska mått som grund för argumentationen både i löpande text och med tabeller och/eller grafer. Tabeller ska ha en rubrik ovanför tabellen och grafer skall ha en förklarande rubrik under grafen. Tabeller och grafer ska numreras utifrån den turordning de dyker upp i dokumentet och behöver också ha en hänvisning i texten. Kvalitativa resultat återges ofta i text med beskrivningar i ord. Det kan då vara nödvändigt att styrka tillförlitligheten i resultat och slutsatser genom att ta med utdrag ur materialet (citat) och exempel på tillvägagångssättet vid analys och tolkningar. I redovisningen av resultaten ska det inte förekomma egna värderingar. Redovisa vad studien visade på ett sakligt och objektivt sätt. Den egna analysen och värderingen av resultat, i ljuset av litteraturen, ska sparas till diskussionsavsnittet. DISKUSSION Diskussionsavsnittet indelas i en resultatdiskussion och en metoddiskussion. I resultatdiskussionen sker en kritisk värdering av studiens resultat vilket också relateras till syftet med undersökningen, tidigare forskning och relevanta teorier. Resultatets tillförlitlighet och generaliserbarhet skall diskuteras och problematiseras. För- och nackdelar med den valda metoden skall också diskuteras här. På grundval av resultaten kan förslag till vidare forskning ges. Slutligen kan undersökningens centrala resultat sammanfattas i ett separat avsnitt, Slutsatser eller konklusioner. Det är först i diskussionen som du som författare till examensarbetet tydligt kommer fram. I texten har du tidigare sammanställt och redovisat centrala begrepp och kunskapsläget i introduktionen, redovisat genomförandet i metoden och vad det blev för resultat i resultatavsnittet. I diskussionen ska du nu värdera detta och kritiskt diskutera detta. Det är här du visar hur du uppfattar resultatet i ljuset av tidigare kunskap inom området, hur du värderar resultatet, hur du ser på genomförandet av studier ur en metodologisk synvinkel. Det är egentligen det svåraste avsnittet att skriva, och kanske det man börjar med mot slutet. Det är lite synd. Utnyttja tillfället att fånga upp och samla dina tankar kring det du håller på med genom att under hela arbetet ta för vana att kasta ner en kort anteckning om dina tankar och reflektioner kring arbetet. Lägg in rubriken Diskussion i texten och skriv ner dina tankar och reflektioner. Det blir en ovärderlig hjälp för dig när du sedan ska skriva diskussionsavsnittet. 14

FORMALIA Utöver vad som nämnts tidigare i del I om skrivande tillkommer följande punkter när det gäller fördjupningsarbeten. Uppsatsens framsida skall ha fastställt utseende. (Se bil. 1) Uppsatsens titel ska beskriva vad studien handlar om på ett tydligt och intresseväckande sätt utan att vara för lång. Titeln skall även skrivas på engelska. Innehållsförteckning ska vara korrekt vad gälle rubriker och sidnummer Sammanfattning. Första sidan i uppsatsen skall utgöras av en sammanfattning av studien. Sammanfattningen ska vara högst 300 ord och omfatta studiens alla delar med rubrikerna introduktion, syfte, metod, resultat, diskussion och kliniska implikationer. I sammanfattningen får endast sådan information som finns i uppsatsen förekomma. Inga hänvisningar till referenser får göras. Sammanfattningen skall göra det möjligt för en läsare att bedöma, om uppsatsen är av intresse för henne/honom. Fyra till fem sökord som kategoriserar studien ska anges efter sammanfattningen. Sammanfattningen ska även skrivas på engelska. HANDLEDNING Att skriva uppsats är ett självständigt arbete. Det innebär att du som student själv antas driva och genomföra ditt uppsatsarbete. Grundinställningen inom institutionen Hälsa och Samhälle är att uppsatsarbetet bedrivs i samarbete med en annan studerande. I undantagsfall kan man skriva en uppsats helt själv. Det är inte handledarens uppgift att bestämma val av ämnesområde eller metod för ditt projekt, även om handledaren kan ställa vissa krav. Handledarens uppgift är att vägleda dig i det metodologiska arbetet utifrån sin egen skolning och erfarenhet. Handledning kan ske enskilt och/eller i grupp. Handledaren är emellertid inte arbetsledare, det är du själv. Du har själv ett ansvar för såväl planering som genomförande av studien. Detta kan du förvänta dig av din handledare Handledaren stödjer dig i ditt arbete genom den handledning som ges. Som studerande har du rätt till ett visst antal timmars handledning (se studiehandledningen). Tänk på att det är flera moment som ska rymmas inom dessa timmar. Den mest tidskrävande uppgiften för handledaren är i regel att läsa och kommentera utkast till uppsatsen. Utöver det vetenskapliga innehållet kommenterar handledaren även den skriftliga framställningen i uppsatsen (struktur, språk, logik). Använd din handledningstid på ett konstruktivt sätt. Avtala tid med handledaren i förväg, Skicka inte väldigt ofärdiga texter till handledaren, men vänta inte heller tills du själv tycker dig vara helt färdig innan du involverar din handledare. Var klar över vad du själv vill få ut av handledningstillfället. Skicka gärna med frågor som du vill få belysta. 15

Handledaren fungerar som ditt stöd i arbetsprocessen, men det är du själv som lägger fram ditt arbete för seminariegranskning och examination. Den studerande svarar självständigt för den färdiga uppsatsen vilken bedöms av examinator. Byte av handledare Som student har du i regel samma handledare under uppsatsarbetet. Om du av någon anledning anser dig behöva byta handledare under uppsatsarbetet behöver du anhålla om det hos programansvarig, som i samråd med kursansvarig tar ställning till denna begäran. Vad gäller vid fusk? Institutionen har en skyldighet att anmäla en student som blir påkommen med att fuska till högskolans disciplinnämnd (t.ex. att kopiera hela eller delar av andras manus eller texter utan att tydligt ange referenser till verket, eller att ha hitta på data). Tänk på att du ska referera till litteraturen - inte kopiera den!!! Använd dina egna ord i din argumentation och använd olika referenser som stöd för den argumentationen. EGNA ANTECKNINGAR 16

DEL III RÅD OCH ANVISNINGAR INFÖR OPPONENTSKAP OCH FÖRSVAR AV UPPSATSER OCH ANDRA SKRIFTLIGA ARBETEN Att försvara sitt arbete vid ett slutseminarium, liksom att opponera på en annan uppsats, är en del av examinationen. Att försvara ett arbete innebär att kunna svara på frågor kring innehållet i uppsatsen; kunna förklara och diskutera varför man gått till väga på det sätt som man gjort och i förekommande fall kunna ta till sig relevant kritik. Att opponera på ett arbete innebär att kritiskt värdera ett arbetes fördelar och nackdelar. Det är viktigt att notera att en kritisk granskning också omfattar att se fördelar och inte ensidigt identifiera mindre bra saker. SEMINARIUM Följande arbetsgång är vanlig vid seminariebehandling av akademiska arbeten: 1. Författaren (oftast kallad respondenten) får ordet för eventuella påpekanden av fel som har betydelse för förståelsen av uppsatsen. Stavfel och andra mindre fel som saknar betydelse för förståelsen av uppsatsen bör inte tas upp muntligt utan kan lämnas skriftligt till författaren. 2. Opponenten ger ett kort referat av uppsatsens innehåll. Detta tjänar framför allt till att klargöra att opponenten uppfattat arbetet så som författaren avsett och är av vikt för den fortsatta diskussionen mellan opponenten och författaren. Referatet skall vara ett självständigt återgivande av alla viktiga delar av arbetet: problemets bakgrund, undersökningens syfte och frågeställningar, använd litteratur, art av undersökning, vald metod, huvudresultat och slutsatser. Det skall koncentreras på det väsentliga och bör inte överskrida 10-15 minuter. Referatet ska inte innehålla värderingar, men man kan nämna att man tänker återkomma till någon del senare i diskussionen. 3. Författaren får därpå frågan om hon/han är nöjd med sammanfattningen. Det är då viktigt att tala om, om man tycker att något viktigt utelämnats eller missuppfattats och i så fall klargöra detta. 4. Därefter vidtar den egentliga oppositionen. Den består av ett samtal mellan opponent och författare. Opponenten har ansvar för att de frågor han/hon anser vara viktiga att ta upp blir behandlade inom den tid som står till förfogande. Det är lämpligt att utgå från de olika huvuddelarna av uppsatsen och diskutera såväl förtjänster som brister. Speciellt viktigt är det att gå igenom metoden och resultatet i förhållande till syfte och frågeställningar. Opponentens förhållningssätt skall vara problematiserande. Opponenten startar en diskussion genom att ställa frågor som; hur tänkte du när du valde din metod?, eller som 17

en önskan att få veta mer: berätta hur du gick till väga när du gjorde din enkät... Författaren måste ges tillfälle att svara eller bemöta kritiken och få möjlighet att försvara sitt arbete genom att motivera sitt tillvägagångssätt eller sina slutsatser. 5. Avslutningsvis kan opponenten göra en kort helhetsbedömning av arbetet, där såväl förtjänster som brister framhålls. 6. Efter oppositionen lämnas utrymme för övriga seminariedeltagare att ställa frågor eller att kommentera arbetet. Det är seminarieledarens ansvar att se till att tidsramen hålls. Avslutningsvis brukar seminarieledaren, som ofta också är examinator för den aktuella uppsatsen, även kommentera arbetets förtjänster och brister. 7. Olika rutiner förekommer för meddelande av betyg (se studiehandledningen). I vissa ämnen meddelas betyg till den studerande i enrum i anslutning till seminariet. I andra ämnen får författarna examinatorns omdöme om uppsatsens styrka och svagheter av examinator i anslutning till seminariet. Studenten lämnar in slutversionen av uppsatsen senast en vecka efter slutseminariet varefter examinatorn meddelar betyg. KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV UPPSATS Följande kriterier ska vara uppfyllda (samma krav på metodiskt genomförande och stringens gäller för såväl litteraturstudier som för empiriska studier): Ett för ämnet relevant problem skall behandlas. Uppsatsen skall ha en logisk struktur. Detta innebär att det finns ett logiskt sammanhang mellan bakgrund, syfte och frågeställningar, metod, resultat, diskussion och slutsatser. Problemet skall vara insatt i sitt kunskapsområde, dvs relevant teori och tidigare dokumenterad kunskap av vetenskaplig kvalitet. Metoden skall vara motiverad, och tydligt och korrekt redovisad, så detaljerat som möjligt. De resonemang som förs rörande val av metod och resultatredovisning skall visa på förmåga till kritisk reflektion. Detta gäller såväl beträffande informationsinsamling som i bearbetning och analys. Etiska överväganden skall redovisas och diskuteras där detta är relevant. Slutsatser och tolkningar skall tydligt bygga på redovisat material. Diskussionen skall relatera resultaten till undersökningens syfte samt till redovisade teorier och forskning. Resonemang omkring resultatens tillförlitlighet skall redovisas. Skriftspråket skall vara korrekt och lättläst. Begrepp ska vara adekvat och värdeneutralt använda. Fackuttryck och förkortningar skall förklaras. Formalia: tydlig uppställning, tabeller och grafer numrerade och kommenterade, enhetligt och tydligt system för referenser, noter, bilagor. Adekvat titel och en sammanfattning (abstract) som ger relevant information om arbetet. 18

EGNA ANTECKNINGAR. 19

En mall till uppsatsen kan hämtas på högskolans hemsida: nuvarande student/blanketter/mall för examensarbeten TITEL PÅ ARBETET EVENTUELL UNDERRUBRIK FÖRFATTARE Högskolan Dalarna Examensarbete Nr 200x:xx 20