Kvalitetsredovisning Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014/2015 Järfälla Barn och elevhälsa Beställning till Barn- och elevstödet Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Mattias Blomgren Enhetschef Järfälla Barn- och elevhälsa

2015-09-10 1 (15) Innehåll 1. GRUNDUPPGIFTER... 2 1.1. Personal... 2 1.2. Övrigt... 2 2. KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2014/2015... 3 2.1. Övergripande uppdrag... 3 2.1.1. Bidra till ökad måluppfyllelse... 3 2.1.2. Inkluderande arbetsmetoder... 4 2.1.3. Kunskapsspridning... 5 2.1.4. Samarbete med övriga verksamheter... 6 2.1.5. Systematiskt kvalitetsarbete... 7 2.1.6. Personal och kompetenskrav... 8 2.2. Enhetens måluppfyllelse i förhållande till beställning... 9 2.2.1. Språk- läs och skrivutvecklare... 9 2.2.2. Matematikutvecklare... 9 2.2.3. Tal- och specialpedagoger... 10 2.2.4. Skoldatatek... 11 2.2.5. Pedagogiskt stödteam... 12 2.2.6. Förskole- och skolpsykologer... 14 3. ÖVRIGT... 15

2015-09-10 2 (15) 1. GRUNDUPPGIFTER 1.1. Personal Namn på enhetschef Mattias Blomgren Antal personal (motsvarande heltidstjänster) 23.2 Andel (%) personal med annan högskoleexamen 15 % Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel (%) lärare med specialpedagogisk högskoleexamen 33 % 100 % Kommentera: Inom JBE Barn- och elevstöd finns även skol- och förskolepsykologer samt en socionom. Se beställning. Beskriv hur enheten valt att organisera sig för att svara upp till beställningen JBE består av en ledningsgrupp med enhetschef, bitr enhetschef, medicinskt ansvarig samt intendent. I övrigt är JBE Barn- och elevstöd organiserat enligt beställning. Internt är JBEs organisation anpassad för att tillmötesgå förskolors och skolors behov olika funktioner kan därför överlappa beställningens olika beskrivna grupper. Har samtlig personal i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Ja Nej Har samtlig personal kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 6 kap. 10 skollagen? Nej Ja Har samtlig personal kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Ja Nej 1.2. Övrigt Övriga upplysningar om verksamheten Under året har JBE arbetat fram en ny vision/nya ledord som tydligare ska spegla riktningen och allas gemensamma uppdrag, oavsett profession: Järfälla Barn- och elevhälsa, Samverkan för hälsa och kunskap hela vägen Genom politikens extra satsning för 2015 inom området elevhälsa möjliggjordes för JBE att starta upp projekt: Skolsatsning för elever i riskgrupp. Läs mer under rubrik Bidra till ökad måluppfyllelse samt Dnr Bun 2015/115, projektdirektiv.

2015-09-10 3 (15) 2. KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2014/2015 Kvalitetsredovisningen bygger på beställningen från barn- och ungdomsförvaltningens kansli. Nedan följer en rad påståenden som enheten ska värderas mot. Under varje påstående görs en helhetsbedömning och analys av resultatet. 2.1. Övergripande uppdrag 2.1.1. Bidra till ökad måluppfyllelse JBE:s insatser har bidragit till att barn och elever i behov av särskilda insatser har nått utbildningens mål. Stämmer: inte alls till viss del till stor del helt Vad grundar ni er bedömning på? Vilka utvecklingsområden ser ni? Vilka kommande åtgärder och utvecklingsinsatser ser ni och hur ska dessa utföras? Resultat från föregående KRs utvecklingsområde - Det systematiska kvalitétsarbetet JBE har arbetat fram en bättre grund. Blanketter har setts över och digitala hjälpmedel har använts i större utsträckning. Genom att det egna systematiska kvalitetsarbetet fungerar bättre blir utvecklingsområden mer synliga och genom det anpassas också åtgärder och insatser för ökad måluppfyllelse. Grund för bedömning: JBE har under 2015 arbetet enligt fokusområden nämnda i beställningen; tidiga insatser, ökad kompetensutveckling för de verksamma och ett tydligt arbete med inkludering. Utveckling inom dessa områden gynnar elever och visar sig, inte minst, i form av ökad måluppfyllelse. Bedömningen inom detta område grundas även utifrån förskolors och skolors svar på enkät samt regelbunden återkoppling under läsåret. Bland annat har det framkommit att JBEs stöd hjälper verksamheterna att komma vidare i ett arbete de på egen hand startat och att samverkan och gemensam förståelse ökar möjligheterna till ökad måluppfyllelse. JBE personalens svar/reflektion visar också att Järfälla Barn- och elevstöd bidrar till barns och elevers kunskapsutveckling. - Inkluderande lärmiljöer bidrar till ökade resultat. Därför är JBEs fokusområde med inkludering en fortsatt prioriterad fråga och ett fortsatt utvecklingsområde dvs hur samarbeta med fsk/sk på ett sätt som gynnar ökad måluppfyllelse för alla barn/elever? - Att svar på denna fråga också ska kunna ses i relation till kunskapsutvecklingen (resultat på nationella prov/betyg) och se om det följer ett mönster. Stöd/insatser från JBEs Barn- och elevstöd märks det i resultaten för kommunen som helhet? - fortsatt gott samarbete med verksamheterna som tar del av vårt stöd. Anpassa stöd efter behov men i det finna nya och framgångsrika lösningar för alla.

2015-09-10 4 (15) - Projekt Skolsatsning för elever i riskgrupp (långvarigt försörjningsstöd samt nyanlända). - Forskningsprojekt tillsammans med KI som syftar till att utveckla en metod för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Genom att mäta ögonrörelsemönster vid läsning vill man försöka förstå hur ögonrörelsemönster kan användas för att se om ett barn riskerar att få svårigheter med läsning. Projektet sträcker sig över två år med start i oktober 2014. Under den tiden ska elever i år 1-3 screenas. JBE deltar med en skolpsykolog samt en språk- läs och skrivutvecklare som har en samrodnande roll. I samband med denna forskning kommer JBEs skolpsykolog göra uppföljande testning - en kompletterande neuropsykologisk studie. Syftet med fördjupningsstudien är att titta närmare på och bättre förstå de funktioner som kan tänkas ligga bakom och påverka ögonrörelsemönster vid läsning. - Tillsammans med förvaltningen se över rutiner för att ta del av kommunens skolresultat. Hitta en metod som visar på ev korrelation JBEs stöd och kommunens övergripande resultat. Genom den årliga uppföljningen av beställningen ska JBE och förvaltningen samtala om detta. 2.1.2. Inkluderande arbetsmetoder JBE arbetar på ett framgångsrikt sätt för ökad inkludering. Stämmer: inte alls till viss del till stor del helt Vad grundar ni er bedömning på? Vilka utvecklingsområden ser ni? Vilka kommande åtgärder och utvecklingsinsatser ser ni och hur ska dessa utföras? Resultat från föregående KRs utvecklingsområde Från åtgärdande insatser till hälsofrämjande och förebyggande. Enligt plan har JBE deltagit (och fortf deltar) i forskningsprojekt med KI (se punkt 2.1.1). Planenligt har också en speciallärare från JBE startat upp sin forskningsutbildning gällande Learning studies med inriktning inkluderande arbete. Grund för bedömning: Förskolors och skolors svar på enkät samt regelbunden återkoppling under läsåret. Genom samarbetet med JBE har personal fått möjlighet till samtal om inkludering och sett detta utifrån andra/nya perspektiv och på så vis fått möjlighet till nya verktyg för ett mer framgångsrikt arbete. JBE personalens svar/reflektion visar också att Järfälla Barn- och elevstöd bidrar till inkluderande arbetsmetoder. Det finns en ökad medvetenhet inom JBE kring området inkluderande lärmiljöer det förs samtal kring inkludering och inkluderande arbetsmetoder/lärmiljöer är i fokus inom alla insatser. - Att anpassa stöd efter behov samtidigt som nya vägar för framgångsrik fsk/skola ska visas och prövas. - Inkludering även inom de talpedagogiska insatserna. Dvs kunskapsöverföring till personal så att de kan arbeta med anpassade metoder i det dagliga arbete så att barn inom målgruppen (där stöd av talpedagog önskas) får stöd mer än enbart när talpedagog är på plats.

2015-09-10 5 (15) - Bla genom att den speciallärare från JBEs som forskar kring learning study (inriktning inkludering) ska samarbeta med skolor kring metoder som anpassas för att gynna alla elever. - Handledning i större perspektiv. Dvs genom att specialpedagoger från JBEs barn- och elevstöd handleder personal i en hel skola i syfte att utgå från just den skolans behov och bygga former för mer anpassade inkluderande lärmiljöer. Detsamma görs inom förskolan. - Utbildningsinsatser från JBE har inriktning inkluderande lärmiljöer/arbetssätt. Bla kommer specialpedagoger inriktning fsk att testa fram en ny utbildning som handlar om barn inom autismspektrumtillstånd (AST). Detta i syfte att öka förskolepersonalens kompetens för barn inom målgruppen så att förskolan i högre grad kan anpassa sin verksamhet att även inkludera dessa barn. 2.1.3. Kunskapsspridning JBE bidrar till att aktuell forskning och nya kunskaper inom det specialpedagogiska området sprids till kommunens övriga verksamheter. Stämmer: inte alls till viss del till stor del helt Vad grundar ni er bedömning på? Vilka utvecklingsområden ser ni? Vilka kommande åtgärder och utvecklingsinsatser ser ni och hur ska dessa utföras? Resultat från föregående KRs utvecklingsområde Dra slutsatser av screeningresultat som framkommer, tydligare analys. JBE har arbetat för att hålla deadlines så att resultat i tid ska finnas för att möjliggöra utskjutning av resultat till förskolorna. Detta arbete har dock fallit pga omständigheter på kansliet. I övrigt gällande resultatanalys arbetar utvecklarna på JBE med bättre verktyg (frågebatteri) och utbildning för att möjliggöra bättre analys ute på skolorna. Grund för bedömning: Förskolors och skolors svar på enkät samt regelbunden återkoppling under läsåret. Bland annat framkommer att genom kontakt med JBE så får verksamheter tillgång till material och länkar kopplade till ökad kunskapsinhämtning. JBE personalens svar/reflektion visar också att Järfälla Barn- och elevstöd bidrar till kunskapsspridning men att det arbetet kan bli tydligare. Inom JBEs barn- och elevstöd är allt arbete forskningsanknutet. Bland annat forskar en medarbetare inom learning studies (med koppling till inkludering) och utgår från det praktiska arbetet inom Järfällas skolor i sin forskning. - att det forskningsnära också kommer fsk/skolor till gagn på ett mer konkret sätt. - Genom de uppdrag JBE arbetar i samt i de utbildningar som JBE-personal erbjuder. - Se åtgärder (projekt och forskningsstudie med KI) under rubrik måluppfyllelse.

2015-09-10 6 (15) 2.1.4. Samarbete med övriga verksamheter JBE har ett bra samarbete med kommunens övriga verksamheter. Stämmer: inte alls till viss del till stor del helt Vad grundar ni er bedömning på? Vilka utvecklingsområden ser ni? Vilka kommande åtgärder och utvecklingsinsatser ser ni och hur ska dessa utföras? Resultat från föregående KRs utvecklingsområde - Öka samarbete med Socialtjänsten - JSB - genom regelbundna gemensamma träffar. Har inte skett pga omorganisation inom socialtjänsten. Exempel på samarbeten läsåret 2014/2015: - Förskolor och skolor i kommunen - Socialförvaltningen gnm projekt Skolsatsning för elever i riskgrupp - BUMM - Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen. En ggn/mån deltar specialpedagog i möte med representanter från BUMM för samtal kring elever i Järfälla kommuns skolor som fått diagnos inom NPF/AST. - SPSM specialpedagogiska skolmyndigheten. Regelbundna träffar gällande skolutveckling och utveckling av JBEs specialpedagogiska insatser. - Talkliniken. Matematikutvecklarna har deltagit på talklinikens teammöten för samtal kring pedagogiska och organisatoriska rekommendationer, möjligheter gällande anpassning och åtgärder vid matematiksvårigheter. - Forskare KI. Se under rubrik Bidra till ökad måluppfyllelse. Grund för bedömning: Förskolors och skolors svar på enkät samt regelbunden återkoppling under läsåret. JBE-personalen upplevs i de allra flesta fall tillmötesgående, tillgänglig, engagerad och ger snabb återkoppling samt har god förståelse för den problematik som verksamheterna presenterar. Det framkommer även att verksamheterna upplever att JBE anpassat sitt stöd utifrån de behov som finns. Den nya ansökan om insats uppskattas. JBE personalens svar/reflektion visar också att Järfälla Barn- och elevstöd har ett fungerande samarbete med verksamheter som tar del av stödet/insatserna. Gällande samarbete med övriga (soc, BUMM, SPSM etc) grundas bedömningen på samtal och uppföljningar kring gemensamma ämnen. 1. Minska det förväntansglapp som ibland finns mellan förskolors/skolor förväntningar på önskade insatser och det stöd JBE har möjlighet att ge. 2. Bibehålla det goda samarbetet med övriga. 1. Som ett steg mot ökad tydlighet och ett förenklat förfarande - har ansökan om JBE:s insatser ändrats. 2. Fortsatt kontakt och samarbete med övriga som beskrivs ovan genom deltagande och engagemang inom gemensamma områden.

2015-09-10 7 (15) 2.1.5. Systematiskt kvalitetsarbete På JBE finns ett systematiskt kvalitetsarbete. Stämmer: inte alls till viss del till stor del helt Vad grundar ni er bedömning på? Vilka utvecklingsområden ser ni? Vilka kommande åtgärder och utvecklingsinsatser ser ni och hur ska dessa utföras? Resultat från föregående KRs utvecklingsområde Systematiskt kvalitetsarbete Arbetat med att förbättra dokument, uppföljningar samt arbetat med personal kring systematiskt kvalitetsarbete. Grund för bedömning: På väg mot förbättrade processer kring kvalitetsarbetet. Detta har bidragit till att det tydliggörs vilka utvecklingsområden som finns. Barn- och elevstödet har tagit fram en digital ansökningsblankett med syfte att förenkla processen för fsk/skolor samt för att komma ifrån individfokus kring uppdragen (formuleringar). Dokumentation över ärenden samt sammanställning och utvärdering har setts över och anpassats för att få mer övergripande bild. 1. Ta del av varandras kompetens genom förbättrade interna processer. 2. Anpassad årlig utvärdering som ges till fsk/skolor där JBE har uppdrag. 3. Få ihop JBE:s arbete med kommunens kvalitetsarbete övergripande dvs resultat och hur vi gemensamt arbetar för och bidrar till ökad måluppfyllelse. 1. Förändra/förbättra interna rutiner. Ex. vis genom att arbeta fram funktionsbeskrivningar. 2. Färdigställa ny utvärdering som är anpassad och där svaren kan användas för fortsatt förbättringsarbete. 3. Se över kvalitetsåret och ha rutinmässiga avstämningar där innehållet är klart och tydligt. Kring detta ingår även kontakt med förvaltningen.

2015-09-10 8 (15) 2.1.6. Personal och kompetenskrav På JBE arbetar personal med rätt kompetens för sitt uppdrag. Stämmer: inte alls till viss del till stor del helt Vad grundar ni er bedömning på? Vilka utvecklingsområden ser ni? Vilka kommande åtgärder och utvecklingsinsatser ser ni och hur ska dessa utföras? Resultat från föregående KRs utvecklingsområde kompetensutveckling kopplat till org behov. JBE har skapat en kompetensutvecklingsplan som svarar upp till den årliga beställningen. Grund för bedömning: Personalen inom Barn- och elevstödet har hög kompetens, gedigen erfarenhet och svarar upp mot beställningens krav. JBE arbetar tydligare med handledning till personal. Därav ett ökat behov av specialiserad handledarutbildning för JBEs personal. Det har varit svårt med rekrytering av talpedagoger med rätt kompetens då det idag inte finns någon talpedagogutbildning. Krävt att vi sett över uppdraget, ett arbete som fortsätter. 1. Handledarutbildning långsiktigt utbilda alla specialpedagoger. 2. Tydligare kompetensutvecklingsplan 3. Utveckling av talpedagoguppdraget 1. Prioriterar handledarutbildning. 2. Har skrivit kompetensutvecklingsplan för all personal. Kring denna finns rutiner och uppföljning. 3. För samtal kring talpedagoguppdraget inom och mellan ledning/talpedagoggruppen.

2015-09-10 9 (15) 2.2. Enhetens måluppfyllelse i förhållande till beställning 2.2.1. Språk- läs och skrivutvecklare Analysera specialpedagogernas verksamhet utifrån beställningen. Vad har fungerat bra, vad behöver utvecklas? Kommande åtgärder och utvecklingsinsatser? Hur ska de utföras? Fungerat bra: Nätverk, kurser och föreläsningar 1. Samarbetet med JSC kring språkutvecklande arbetssätt. 2. Genomförande och rapportering av screeningresultat. 3. Övergångar mellan år 5-6. Behöver se över behov av samordning och överlämningsrutiner. 4. Ökat samarbete med talpedagoger kring läs- och skrivförberedande kurser. 1. Ta kontakt med ansvarig på JSC för att prata om ett utökat samarbete. 2. Att skolorna möjliggörs att få rapportera in sina resultat via hypergene. 3. Samarbeta med förvaltningen i utformandet av ny plan för överlämning mellan skolor/årskurser. Bör diskutera denna punkt i beställningen med förvaltningen. 4. Planera in gemensam tid för språk- läs och skrivarbete. 2.2.2. Matematikutvecklare Analysera specialpedagogernas verksamhet utifrån beställningen. Vad har fungerat bra, vad behöver utvecklas? Kommande åtgärder och utvecklingsinsatser? Hur ska de utföras? Fungerat bra: Det har fungerat bra att uppfylla punkterna i beställningen med ett undantag Organiserar för en kvalitativ övergång mellan år 5 och år 6 för elever med matematiksvårigheter. Det finns en viss oklarhet över behov av detta från skolornas sida. Deltagande utifrån behov har ifrågasatts. 1. Utifrån punkten Organiserar för en kvalitativ övergång mellan år 5 och år 6 för elever med matematiksvårigheter behöver det ses över behov av samordning och överlämningsrutiner. 2. Stöttning till skolor utifrån screeningresultat. 3. Utveckla/implementera arbetsgång vid misstänkta matematiksvårigheter. För att konkretisera detta finns ett flödesschema. 4. Större samarbete med språk- läs och skrivutvecklare inom JBE samt Skoldatateket. 1. Genom samarbete mellan JBÈ, rektorer och förvaltning.

2015-09-10 10 (15) 2. Genom workshops, anpassade kurser etc kan skolor stöttas utifrån screeningresultat. Att kunna genomföra mer kvalitativa resultatanalyser på skolorna är ett arbete som kan utvecklas i nätverket med matematiksamordnarna. 3. Utveckla/implementera arbetsgången vid misstänkta matematiksvårigheter (flödesschemat) kan göras genom diskussion och arbeta i matematiknätverket och den fördjupade kartläggningskursen. 4. Regelbunden återkoppling matematik- språk/läs/skriv - skoldatatek (i samband med SPSM-möten) för att bestämma gemensamma utvecklingsområden. 2.2.3. Tal- och specialpedagoger Analysera tal- och specialpedagogernas verksamhet utifrån beställningen. Vad har fungerat bra, vad behöver utvecklas? Kommande åtgärder och utvecklingsinsatser? Hur ska de utföras? Antal ärenden 2014/2015 talpedagog förskola: 129 (varav 34 flickor, 80 pojkar). Antal ärenden 2014/2015 talpedagog skola: 188 (varav 67 flickor, 117 pojkar). Ärenden där ej kön uppgetts kan ha haft annan karaktär såsom stöd mot personalgrupp. Fungerat bra: Punkterna i beställningen har i stort fungerat bra. Särskilt lyfts talpedagogernas utbildningar kring tal, språk och kommunikation fram. I år har utbildning erbjudits både på plats i verksamheten men även i lokal på JBE. Deltagare har gett positiv respons. Gällande Språkoteket har fler förskolor än tidigare kunnat nås då personal prioriterat besök på Språkoteket och låna material på plats. 1. Att resultatet från screening i förskoklass kopplas till resp förskola. Här behövs kommunikation mellan förvaltning och JBE. 2. Att göra förskolor och skolor mer uppmärksamma på att talpedagogerna har kompetens kring åtgärder efter medicinsk utredning kring tal och språk så att arbetet med barn/elever utvecklas/förbättras. 3. prioritera att, tillsammans med personal, utarbeta metoder för det enskilda barnets/elevens språkutveckling. Minst två gånger per termin. 4. Finns stor efterfrågan på kurser inom området tal- språk och kommunikation. Se över hur talpedagogerna utifrån förutsättningar kan tillmötesgå behovet. 5. Öka besöksantalet i Språkoteket samt utöka sortimentet som kan användas/lånas ut. 1. Gällande screeningresultat: Ge stöd till förskolor med låga resultat. Koppla dessa till JBEs övriga stödinsatser. För möjlighet att genomföra detta förutsätter att förvaltningen återkopplar resultatet till förskolorna. Övriga inom JBE behöver känna till resultaten då det kan finnas behov av fler och större insatser. Information på gemensam träff kring detta. 2. Gällande kompetens om lämpliga åtgärder efter utredning: I arbetet med ärenden ska talpedagogerna informera om att de har kompetens att stödja verksamheterna i samband med att ett barn/en elev utretts kring tal och språk. 3. Gällande metoder i arbetet med barns språkutveckling:

2015-09-10 11 (15) 1 början av varje termin planera för och avsätta tid för arbetet med metoder kring enskilda barns/elevers språkutveckling. 4. Gällande efterfrågan av kurser: Talpedagogutbildningen ligger nere och det är svårigheter att rekrytera personer med rätt kompetens. Det betyder att talpedagogerna som idag arbetar inte har möjlighet att avsätta tid för att utöka tider för kurser o dyl. Uppdraget kring detta ses över. 5. Gällande Språkoteket Se över sortiment och uppdatera material. För att få fler att besöka Språkoteket ska talpedagogerna under kommande år arbeta fram en konkret plan. Enligt beställning står att talpedagogerna ska hålla nätverk för lärare i förskoleklass. Detta är inget som efterfrågas och borde därför ses över i beställningen. 2.2.4. Skoldatatek Analysera Skoldatatekets verksamhet utifrån beställningen. Vad har fungerat bra, vad behöver utvecklas? Kommande åtgärder och utvecklingsinsatser? Hur ska de utföras? Antal uppdrag 2014/2015: 318 (av olika karaktär). Fungerat bra: Skoldatateket är välkänt och anlitas flitigt. Kontakten med skolorna är positiv, detsamma gäller kontakten med vårdnadshavare. Skolorna har idag börjat förstå vikten av att samverka med vårdnadshavarna kring alternativa verktyg för elever i behov av stöd. Det finns idag ett ökat intresse hos förskolor kring Skoldatatekets utbud. JBEs IT-pedagog som ansvarar för Skoldatateket sitter med i IT-strategigruppen tillsammans med skolledare och IT-avdelning. I samband med det upplevs att det finns en medvetenhet om att Skoldatateket har betydelse och fyller en viktig funktion. Det har skrivits in i kommunens IT-strategi att elever behov av stöd ska ha rätt till en egen enhet (dator el. ipad) så att de alltid har tillgång och kan ha sina egna inställningar. 1. Nå ut till ny personal. Komplettera skolornas egna internkommunikation. 2. Volyminköp av appar. 3. Förenkla ärendehantering när elever saknar ett verktyg. 4. Ökat fokus kring stöd på organisationsnivå. 5. Öka förståelsen kring att alternativa verktyg är bra för alla elever, inte bara för dem i behov. 6. Skoldatateket tillgängligt även för förskolor. Nämnda utvecklingsområden blir bättre hela tiden. Det är viktigt att fortsätta det pågående arbetet, inte stagnera och följa med i utveckingen. Det gäller också att hitta en lagom balans mellan direktinsatser på elevnivå och att öka medvetenheten på organisationsnivå. 1. Bjuda in personal till öppet hus Skoldatateket. Ex frukostträff som anordnades vid

2015-09-10 12 (15) terminsstart ht 2015. Se även punkt 4 2. IT-avdelningen har nu en lösning för volyminköp och utskjutning av appar som testas på några skolor. Ännu inte testad på Skoldatateket. 3. Det är viktigt att kommunens IT-strategi diskuteras på chefsmöten. Just nu verkar flera skolor ligga och vänta på den nya upphandlingen och har därför inte datorer/plattor till alla som behöver det. Istället vänder de sig till Skoldatateket för att få låna, vilket inte är hållbart. IT-avdelningen har varit tydlig med att verksamheterna måste fortsätta beställa av Advania tills ett nytt avtal finns. Här finns fortfarande ett stort förbättringsarbete att göra. 4. Närvaro på APT o liknande ute på skolorna. Den föreläsning som finns kring språkstörning gör att Skoldatateket hamnar i fokus. 5. Genom samarbetet med personal i olika ärenden. Se även punkt 1.IT-pedagogenhar vid flera tillfällen haft klassgenomgångar med elever och pedagoger och där pratat om alternativa verktyg som framgångsrika för alla elever. Återuppväcka Skoldatatekets nyhetsbrev. 6. Att det i beställningen formuleras att även förskolor ska ha möjlighet att ta del av Skoldatatekets utbud. I samband med omorganisation i kommunen (från beställar/utförar till den nya organisationen) har det skett personalförändringar på chefsnivå. Tidigare bitr skolchef hade skapat fungerande och framgångsrika arenor för IT-utvecklingen i Järfälla kommuns förskolor och skolor. Det är viktigt att detta område prioriteras och fortsätter att arbetas med på chefsnivå. Någon med mandat måste hålla i frågan. 2.2.5. Pedagogiskt stödteam Analysera det pedagogiska stödteamets verksamhet utifrån beställningen. Vad har fungerat bra, vad behöver utvecklas? Kommande åtgärder och utvecklingsinsatser? Hur ska de utföras? Antal ärenden 2014/2015 specialpedagog förskola: 84 (varav 11 flickor, 40 pojkar). Antal ärenden 2014/2015 talpedagog skola: 121 (varav 20 flickor, 62 pojkar). Ärenden där ej kön uppgetts kan ha haft annan karaktär såsom stöd mot personalgrupp. Fungerat bra: Handledning/Konsultation/Coachning - Fler uppdrag har handlat om stöd på grupp- och organisationsnivå. Ser en förskjutning från önskemål om stödinsatser till enskilda elever till personal. Handledning i grupp har blivit mer efterfrågat än tidigare. - Samordnande insatser - som att hålla i nätverk och SIP är ett uppskattat stöd på skolorna. - Kunskapsspridning om inkludering, förhållningssätt, bemötande, kommunikation och framgångsrika arbetssätt via kurser och utbildningar men även via konsultationer och handledning. Tilläggsbelopp skola - Uppföljning av externt placerade elever (skolbesök, dokumentation av JBE).

2015-09-10 13 (15) Tilläggsbelopp fsk - Att tillsammans med förskolepersonal skriva ansökan bidrar till att de sätter igång en process som i sin tur är en del i utvecklingen av verksamheten. Närvaroteam - Arbetet i de enskilda ärendena, såsom det är beskrivet i beställningen, har fungerat bra. Handledning/Konsultation/Coachning 1. Öka kunskapen kring SIP och andra nätverksmöten. 2. Sprida kunskap om kursutbudet som finns på JBE. Komplettera kurserna som hålls centralt med att erbjuda utbildningspaket ute på skolorna förslagsvis i kombination med reflektions/handledningsgrupper. 3. Se över arbetsformer för att möjligöra och utveckla lärarstöd genom kollegialt lärande som exempelvis klassrumsauskultation och observationscoaching. Övergå till coachning/konsultation för enskilda och handledning till grupper. Hitta modeller och forum för att från centralt håll bli mer delaktiga i skolornas förebyggande och främjande arbete med bla värdegrunds- och likabehandlingsarbete. 4. Skapa ökad tydlighet kring våra egna rutiner och strukturer för att på så sätt bli tydligare ut mot de som vi ska stötta. Tilläggsbelopp skola - Regelbunden dialog med specialpedagogiska kompetenser i den lokala elevhälsan (samt övrig skolpersonal) utifrån stöd på gruppnivå så att insatserna får en mer förebyggande karaktär. Tilläggsbelopp fsk - Processen kring hur förskolorna skriver sina ansökningar. Idag sker ett stort arbete med en i taget. Behöver utvecklas till att förskolepersonalen arbetas ihop och tar del av varandras kompetens. Närvaroteam - Fokus på att öka kunskapen ute på skolorna kring skolfrånvaro generellt. Skolorna arbetar väldigt olika. Närvaroteamet behöver fokusera på ett mer rådgivande arbete för att främja skolnärvaro. Handledning/Konsultation/Coachning 1. Införskaffa mer kunskap kring SIP, tydliggöra rutiner och samordning. Med utgångspunkt av en film kring hur SIP fungerar ska JBE-personalen arbeta vidare. 2. På gemensamt APT (JBE) berätta om kursutbudet. Frukostmöte för specialpedagoger på kommunens skolor vid terminsstart ht -15 för att sprida information om JBEs verksamhet. Detta skulle kunna ske rutinmässigt varje läsår. 3. Erbjuda kurser/åtgärder förlagda på respektive skolenhet. Komplettera kurserna som hålls centralt med att erbjuda utbildningspaket ute på skolorna gärna i kombination med reflektions/handledningsgrupper. Fokusera på områdena värdegrund och likabehandling samt kollegialt lärande. 4. Genom internt arbete på gemensamt avsatta tider. Tilläggsbelopp skola - Upprätta handlings- och samarbetsplan. I arbetet kan insatser/åtgärder från fler delar av JBES barn- och elevstöd bli aktuella. För bästa resultat behövs en god kontakt mellan den centrala och lokala elevhälsan. Ska finna en rutin för detta.

2015-09-10 14 (15) Tilläggsbelopp fsk - Att presentera förslag på ny arbetsprocess under ett verksamhetsmöte där alla fskchefer sitter. Delta på förskolors APT och berätta om detta. Närvaroteam - För att få en helhetsbild över skolfrånvaron och arbeta med bättre rutiner och kunna bidra med goda exempel och nya arbetssätt för att gynna skolnärvaro önskas information om skolfrånvaro från respektive skola varje termin. Denna information finns på förvaltningen. Behöver hitta en rutin för överlämning av information. 2.2.6. Förskole- och skolpsykologer Analysera förskole- och skolpsykologernas verksamhet utifrån beställningen. Vad har fungerat bra, vad behöver utvecklas? Kommande åtgärder och utvecklingsinsatser? Hur ska de utföras? Förskolepsykologer Fungerat bra: - JBE:s förskolepsykologer har under året kunnat leva upp till att erbjuda förskolor en god tillgänglighet av psykologkompetens. Samarbetet med förskolorna har fungerat utmärkt. - Handledningen och nätverk med andra förskolepsykologer har varit givande och fungerat som fortbildning och fördjupning. - JBE:s förskoleteam möjliggör samarbete med olika yrkeskategorier inom förskolan. Har möjliggjort fortbildning och teambildning. 1. Utöka erbjudande av fortbildning till personal angående exempelvis anknytning, hur möta barn som utmanar, barn med trauma. 2. Utveckla samarbetet med JBEs special- och talpedagoger genom exempelvis gemensamma projekt som utgår från verksamheternas behov. 3. Förtydliga roller och arbetsuppgifter mellan förskolepsykologer och specialpedagoger. 4. Se över och planera för kompetensutvecklingsplan så den egna fortbildningen följer behov som förskolorna har. 1. Tillsammans med chef se över uppdrag och göra prioriteringar. 2. Gemensam tid övriga professioner, gemensam reflektion och gemensam fortbildning 3. Se punkt 2. 4. Se punkt 4 ovan. Skolpsykologer Beställningen behöver ändras utifrån: - förändrat arbete kring mottagande i grundsärskolan - den ökade tillgången på utredande skolpsykologer på plats i kommunens skolverksamheter.

2015-09-10 15 (15) 3. ÖVRIGT Viktiga områden att se över: - Pojkar/flickor. Förskolor/skolor söker stöd för pojkar i betydligt större fall än de söker stöd för flickor. Beror det på att pojkar har större behov eller att verksamheterna uppmärksammar pojkar mer? Vad kan JBE bidra till i detta, vad kan förvaltningen övergripande bidra med i detta arbete? - Enheter som inte söker stöd av JBEs Barn- och elevstöd. Varför är det så? Hur ser dessa enheters resultat ut? Har de eget framgångsrikt arbete/goda resurser? - insatserna från JBE är anpassade efter förskolors och skolors behov. Dock kvarstår fortfarande önskemål från skolorna kring mer/annorlunda (?) stöd gällande elever med långvarig skolfrånvaro (ofta benämnt som hemmasittare, ett begrepp som vi gärna undviker). Övrigt: - För att möjliggöra bättre samarbete och ökad kvalitet bör personal från JBE finnas med i kommunens olika övergripande arbeten exvis gällande språksatsning, när språkplan skrivs etc. - i beställning anges samarbete med Socialförvaltningen genom att de tillhandahåller en personal från Järfälla stöd- och behandling. Avtalet kring detta har inte förlängts och denna funktion finns inte längre som komplement till Barn- och elevstödets insatser. - önskemål om att se över kvalitetsredovisningen JBE ska svara på inför nästkommande år. Vad frågas om och hur? Möjligt att anpassa och svara i Hypergene? - Den beställning som idag finns riktar sig till JBE:s centrala insatser som kallas Barnoch elevstödet. Namnet Barn- och elevstöd anger något som inte riktigt ligger i linje med arbetet kring inkludering och inkluderande lärmiljöer. Det har istället en ton av individfokus som inte ger rätt bild av vad arbetet bör innehålla för att vara framgångsrikt. JBE:s förslag är därför att återigen ta tillbaka namnet Stöd och utveckling. 2015-10-15 Mattias Blomgren Datum Uppgiftslämnare