Projekt barn. Fostransideal, föräldrapraktiker och föräldraskapets professionalisering Anslagsgivare: Forte Christine Roman (projektledare) & Daniel Sjödin
PRESENTATIONENS DISPOSITION syfte teoretiska bakgrund uppläggning några preliminär resultat
PROJEKTETS SYFTE Öka kunskapen om: föräldrapraktiker och fostransideal i Sverige betydelsen av klass (och genus) i görandet av föräldraskap
INFLUENSER 1. Teorier om föräldraskapets utveckling: ökad barncentrering, ökad(e) krav, risk och osäkerhet, experters ökad roll Parental mania, parental paranoia, intensive mothering
2. Bourdieuinspirerad forskning om social klass och fostran: klasskillnader i föräldraskap familj och klassreproduktion
SVERIGE INTRESSANT FALL socialdemokratisk välfärdsstatsregim. omsorgen om barnen delas mellan föräldrar och pedagoger fäder tar jämförelsevis stor praktiskt ansvar för barnen
STUDIENS UPPLÄGGNING Empiriskt material: 60 semi-strukturerade individuella intervjuer (93 enkäter) Intervjuteman: Fostransideal, vardagslivet med barnen, emotionellt och praktiskt stöd, oro och rädslor, förhållningssätt till experter, mm Urvalskriterier: föräldrar till förskolebarn (3-7 år) olika sociala klasser (utbildning, inkomst, yrke) olika kön regional variation
Utfall Social klass: 27 arbetarklass (45 %), 22 lägre medelklass (37 %), 11 högre medelklass (18 %) Kön: 14 män (23 %), 46 kvinnor (77 %) Variation region och antal barn
PRELIMINÄRA RESULTAT Organiserade aktiviter Kunskap, rådgivning, expertis
ORGANISERADE FRITIDSAKTIVITETER Medelklass (USA, GB) = fler aktiviteter. Reproduktion av social klass! Tre perspektiv: - Kulturella logiker. - Strukturella begränsningar. - Ekologiska faktorer.
Det fjärde perspektivet: - Institutionaliseringen av barndomen och lek. - The gaze of the parent. - Kontroll, risk, övervakning.
VÅRA RESULTAT Varför aktiviteter? Sociala skäl. Hälsa. Roligt (barnen som aktörer). Nytta och nöje! Hjälpa barnen bli funktionella vuxna.
KLASS-SKILLNADER
KLASS-SKILLNADER
Förklaringar till likheter: Dominerande föräldraskapskultur och föräldraskapsideal: - T.ex. intensive parenting, concerted cultivation.
Förklaringar till likheter: Dominerande föräldraskapskultur och föräldraskapsideal: - T.ex. intensive parenting, concerted cultivation. Institutionaliseringen av lek och barndom: -Risk, kontroll, övervakning.
Förklaringar till likheter: Dominerande föräldraskapskultur och föräldraskapsideal: - T.ex. intensive parenting, concerted cultivation. Institutionaliseringen av lek och barndom: -Risk, kontroll, övervakning. Förklaringar till skillnader: (Kulturella logiker) Strukturella begränsningar: - Tid viktigare resurs än pengar.
KUNSKAP, RÅDGIVNING, EXPERTIS Läser och söker information den första tiden efter första barnet.
KUNSKAP, RÅDGIVNING, EXPERTIS Läser och söker information den första tiden efter första barnet. Därefter läser de flesta inte särskilt mycket!!!
KUNSKAP, RÅDGIVNING, EXPERTIS Läser och söker information den första tiden efter första barnet. Därefter läser de flesta inte särskilt mycket. Kvinnorna tenderar vara de som söker kunskap. Diskuterar (ibland) med männen.
Nästan alla säger att de behövt råd vid något tillfälle: - T.ex. aggressivitet, trots, sömn, mat. Stöd och bekräftelse snarare än råd: - Inte ensamma. Andra barn är som deras. De gör rätt. Vänner med barn är viktigast. - Råd, tips, erfarenhetsutbyte, stöd.
Barnens mor- och farföräldrar, 2 tydliga grupper. 1. Frågar aldrig om och vill inte ha råd (största gruppen). - Annan syn på barnuppfostran och barn än de själva. - Föräldrarna kommer inte ihåg hur det var. - Gjorde inte ett bra jobb som föräldrar. - Samhället är så annorlunda idag. 2. Vänder sig mycket till sina egna mammor. -Har uppfostrat egna barn kunniga. - Sunda värderingar. - Liknande syn på barnuppfostran.
2 typer av föräldrar: 1. Google-mammor (ej pappor): - Läser MYCKET men ändå ska det kännas rätt. Magkänsla. - Tar in mycket men väljer det som överensstämmer med egen syn på barnuppfostran. - Osäkra eller nyfikna? 2. Självtillräckliga föräldrar: - Självständiga. - Frågar inte om råd. - Trygga. - Sunt förnuft och magkänsla. - Vet vad som är rätt. - Viktigt tänka själv.
Skeptiska till generella metoder, alla barn är olika. Skeptiska till experter. Sökandet av kunskap och information: situations- och problembaserad. Konkreta tips snarare än generella uppfostringsmetoder: Trial and error. Magkänsla, sunt förnuft eller att det skall kännas rätt.
The cloud
NÅGRA PRELIMINÄRA PRELIMINÄRA SLUTSATSER/ SPRÅNGBRÄDOR: - Olika idealtyper av föräldrar (gällande kunskap och råd) - Föräldratyperna varierar mellan klasserna. - Klassbakgrund viktig. Stabil medel- och arbetarklass mer trygga och självsäkra? - Flera olika arbetar- och medelklasser? - Magkänslan och det sunda förnuftets betydelse för reproduktion av föräldraskapsideal och praktiker. - Expertberoende är överdrivet. Kompetenta kunskapsutvärderare. Källkritik. - The cloud.