Vågfysik. Superpositionsprincipen

Relevanta dokument
Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

Vågrörelselära och optik

Kapitel 35, interferens

TFYA58, Fysik, 8 hp, 3 delar

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Vågrörelselära och optik

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Vågfysik. Vilka typer av vågor finns det? Fortskridande vågor. Mekaniska vågor Elektromagnetiska vågor Materievågor

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

2. Mekaniska vågrörelser i en dimension

Vågrörelselära. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den.

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

Problem Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november Givet:

Vågrörelselära. Uppdaterad: [1] Elasticitet (bl.a. fjädrar) [15] Superposition / [2] Elastisk energi /

= T. Bok. Fysik 3. Harmonisk kraft. Svängningsrörelse. Svängningsrörelse. k = = = Vågrörelse. F= -kx. Fjäder. F= -kx. massa 100 g töjer fjärder 4,0 cm

92FY27: Vågfysik teori och tillämpningar. Tentamen Vågfysik. 17 oktober :00 13:00

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Mekaniska vågor. Emma Björk

Övning 6 Antireflexbehandling

IFM Department of Physics, Chemistry and Biology. Ljudlaboration. Namn. Personnummer Datum Godkänd. Peter Andersson Per Sandström

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Våglära och Optik Martin Andersson

Tentamen i Fysik för M, TFYA72

Lösningar till repetitionsuppgifter

Vågrörelselära och optik

Interferens (Kap. 35) Interferens (Kap. 35) Interferens mellan vågor från två punktformiga källor. Skillnad mellan interferens och diffraktion

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Vågor och Optik. Mekaniska vågor (Kap. 15) Mekaniska vågor (Kap. 15)

Mer om EM vågors polarisation. Vad händer om man lägger ihop två vågor med horisontell och vertikal polarisation?

TFEI02/TEN1: Va gfysik teori och tilla mpningar. Tentamen Va gfysik. 30 maj :00 12:00

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Övning 9 Tenta

Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Vågrörelselära och optik

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

interferens och diffraktion

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Repetition Harmonisk svängning & vågor - Fy2 Heureka 2: kap. 7, 9, 13 version 2016

Alla svar till de extra uppgifterna

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

TFEI02/TEN1: Va gfysik teori och tilla mpningar. Tentamen Va gfysik. O vningstenta 2014

TFEI02: Va gfysik teori och tilla mpningar. Tentamen Va gfysik. 19 oktober :00 13:00

Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen.

TFEI02/TEN1: Va gfysik teori och tilla mpningar. Tentamen Va gfysik. 18 augusti :00 19:00

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616)

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad rättas inte!

Vågrörelselära och optik

1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft.

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

F2: Kvantmekanikens ursprung

Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola

Vågrörelselära och optik

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Vågrörelselära och optik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

TFEI02: Va gfysik teori och tilla mpningar. Tentamen Va gfysik. 17 augusti :00 19:00

Föreläsning 6: Polarisation

Parbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Hur elektromagnetiska vågor uppstår. Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Det elektromagnetiska spektrumet

Luft. film n. I 2 Luft

Föreläsning 6: Polarisation

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Tentamen i Fotonik , kl

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

13. Plana vågors reflektion och brytning

TFEI02/TEN1: Va gfysik teori och tilla mpningar. Tentamen Va gfysik. 20 oktober :00 13:00

För positiva tal x och y gäller: Peta P LOGARITMLAGAR PREFIX. tera T giga G mega M kilo k hekto h 10 2.

Handledning laboration 1

ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Tentamen i Fotonik , kl

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Transkript:

Vågfysik Superposition Knight, Kap 21 Superpositionsprincipen Superposition = kombination av två eller fler vågor. Vågor partiklar Elongation = D 1 +D 2 D net = Σ D i Superpositionsprincipen 1

2 vågor på en sträng Två vågor som rör sig i motsatt riktning med v = 1 m/s. 5 foto (1s emellan): Summera vågorna, punkt efter punkt Stående vågor En stående våg är en superposition av två vågor. 2

Stående vågor Ta två sinusvågor som rör sig i motsatt riktning. Anta att de har samma frekvens, våglängd och amplitud. Röd Grön Punkter där D1 = D2: vågorna i fas. Punkter där D1 = -D2: vågorna ur fas. Blå våg är superpositionen av två vågor. Den blå pricken rör sig inte! Lägg ihop alla blå vågor i en graf. Bukar och noder Noder: destruktiv interferens Bukar: konstruktiv interferens I = CA 2 3

Stående vågors matematik Noder: A(x) = 2a sin kx = 0 kx m = m π, m = 0, 1, 2 x m = m λ/2, m = 0, 1, 2 Fortskridande våg möter vägg Vad händer när en fortskridande våg möter ett gränssnitt eller en vägg? Exempel: 1D transversella vågor i ett rep med diskontinuitet. Linjär täthet µ=m/l v = (T s / µ) 1/2 stor µ liten µ T s samma Långsam Fort liten µ stor µ T s samma Inverterad Långsam Vid diskontinuiteten: En del av vågens energi fortskrider, en del reflekteras. Den reflekterade vågen får en fasändringπnär den går från ett medium med liten µ (tunn) till ett med stor µ (tjock). 4

Hur uppstår stående vågor? Sträng med längd L som sitter fast vid x=0 och x=l. Två väggar! Gränsvillkor: D(0,t) = 0 och D(L,t) = 0 för alla t för alla t Två vågor uppstår med samma amplitud och våglängd som rör sig mot varandra. Stående vågor i en sträng För att en stående våg skall uppstå måste våglängden ha en av följande värden: λ = 2L 1 2L λ1 λm = = m m v f1 = 2L f = mf m 1 Grundfrekvens, Grundton Harmoniker, Övertoner m = antalet bukar! 5

Stränginstrument 1 a överton 2 a överton 3 e överton f v 2L 1 = = 1 2L T s µ T s högre ton µ lägre ton Stående elektromagnetiska vågor 6

Stående ljudvågor - musik Longitudinell stående våg (2 bukar) Stående ljudvågor i ett rör 7

Stående ljudvågor i ett rör Frekvensspektrum ger instrument dess typiska färgklang flöjt blockflöjt Frekvenserna är multipler av en grundton (436 Hz). Andra övertonen är stark. Frekvenserna är multipler av en grundton (923 Hz). Andra övertonen är svag. 8

Interferens i 1D Superposition av två sinusvågor med samma frekvens och amplitud, som utbreder sig i SAMMA riktning. D1 ( x1, t) = a sin( kx1 ωt + ϕ10) = asinϕ1 med: x 1, x 2 avstånd till källa 1, 2 D ( x, t) = asin( kx ωt + ϕ ) = a sinϕ och φ 10,φ 20 faskonstant för källa 1, 2 2 2 2 20 2 D = D 1 + D 2 Faskonstantφ 0 ϕ 0 = 0 Faskonstanten beror på källan, inte på mediet. π ϕ 0 = 2 ϕ = π 0 9

Konstruktiv - Destruktiv D 1 (x) = D 2 (x), vågorna i fas φ 1 = φ 2 (+ m 2π) φ = m 2π m = 0, 1, 2, 3 D 1 (x) = - D 2 (x), vågorna ur fas φ 1 = φ 2 + π (+m 2 π) φ = (m+1/2) 2π m = 0, 1, 2, 3 Fasskillnad mellan två vågor Definition: ϕ = Villkor för interferens: 2π x + ϕ0 λ x = väglängdskillnad φ 0 = inherent fasskillnad För identiska källor: φ 0 = 0 konstruktiv interferens: x = mλ destruktiv interferens: x = (m+1/2)λ 10

Vågor i fas konstruktiv interferens φ = 0, 2π, 4π, φ 0 = 0 x = mλ med m= 0, 1, 2, Vågor ur fas destruktiv interferens φ = π φ 0 = π x = 0 φ 0 = 0 x = λ/2 φ 0 = π/2 x = λ/4 11

Interferensens matematik ϕ = ϕ = 2mπ 2( m + 1 ) π 2 Konstruktiv interferens Destruktiv interferens Tillämpning: optiska tunna skikt Tunna beläggningar (<1 µm) för att minska reflektion från glasytan. Exempel: anti-reflection coating Antag n luft < n film < n glas 12

Optiska tunna skikt 2π ϕ = x + ϕ0 λ f 2π ϕ = 2nd λ våglängd i skiktet x = 2d ϕ 0 = 0 Konstruktiv interferens -> Destruktiv interferens -> (anti-reflection coating) 2nd λc = m 2nd λd = m 1 2 λ f = λ n Interferens i 2D och 3D konstruktiv interferens destruktiv interferens 13

Interferens i 2D och 3D identiska källor konstruktiv Interferens i A. väglängdsskillnad r A = λ destruktiv Interferens i B väglängdsskillnad r B = 0,5 λ Interferens i 2D och 3D För identiska källor: φ 0 = 0 konstruktiv interferens: r = mλ destruktiv interferens: r = (m+1/2)λ Ekvationer identiska med 21.22 och 21.23 1D 2D, 3D x r (avstånd till källan) 14

Linjer av konstruktiv och destruktiv interferens konstruktiv Interferens Intensitet maximal destruktiv Interferens Intensitet noll Simulerade interferensmönster För två identiska källor i fas: För två källor ur fas: nodal lines: D=0 grön antinodal lines: D varierar från 2a (röd) till -2a (blå) 15

Svävning ( Beats ) Superposition av vågor från två källor med liten skillnad i frekvens (1-2 Hz). Uppfattas som en ton med modulation (stark, svag, stark, ) f beat svävningsfrekvens = ω 2π ( f ) mod 2 fmod = 2 = 1 f2 16