Olof Johansson. Framgångsrika och effektiva skolor med akademisk optimism. Hur ser verktygslådan ut? Vad betyder orden:

Relevanta dokument
Sammanfattning SOU 2015:22

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Rektorn och styrkedjan

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)

Vårt datamaterial har gett oss intressanta inblickar i hur rektorer upplever sin funktion och roll. Några utmärkande resultat följer här.

Utmaningarna för förskolan


Rektor och styrkedjan (SOU 2015:22) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 30 oktober 2015

Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22)

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

Hela vägen till eleverna en styrkedja för kvalitet i skolan

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Samhällets utmaningar

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Rektorsprogrammets syfte

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Hur är läget på din skola?

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård

Beslut. en Skolinspektionen

Det kommunala skoluppdraget

Skolledaren som hjälte

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Pedagogiskt ledarskap

SKOLJURIDIK FÖRTROENDEVALDA UPPLÄGG FÖR

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Rektorsprogrammet MÅLDOKUMENT

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

INNEHÅLL. SKOLPLANENS SYFTE... sid. 5 VAD STYR OCH.PÅVERKAR VERKSAMHETEN?... sid. 5

Utbildningspolitisk strategi

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

Beslut och verksamhetsrapport

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Antagen av kommunfullmäktige

Analys av Dialogmöte

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Gullhedskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Skola Ansvarig Rektor:

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468

Lärares administrativa uppgifter

Skolplan Med blick för lärande

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium

Utbildningskontoret Kvalitetsarbete

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Bildningsstaden Borås

Verksamhetsplan. version 2. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen.

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Sida 1 (7)

Vad är viktigt för det som är viktigt om skolans ledning

Kvalitetsplan

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Ett välskött skolsystem

Specialpedagogik för lärande

Verksamhetsplan

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola

Kommunikation är en genomgripande process 7/2/2012. Hvordan kommuniserer skoleledere? Att kommunicera

Förskola, före skola - lärande och bärande

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

Rektorns pedagogiska ledarskap

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013

Huvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning

Sammanfattning medlemsenkät Basfrågor. Medlemsenkät I dokumentet presenteras uppgifter från förbundets medlemsenkät 2017.

Transkript:

Framgångsrika och effektiva skolor med akademisk optimism Hur ser verktygslådan ut? Olof Johansson 1 2 Vad betyder orden: Framgångsrika skolor Effektiva skolor Akademisk optimism Värdestyrning 3 Rektor och styrkedjan- hur kan den lokala styrkedjan bli starkare Konsten är att kombinera styrformerna: Styra Leda Stödja Och kunna skapa: Tillit och förtroende Höga förväntningar framtidstro 4 What directs schools Political Governess Juridical Governess Pedagogical Governess with the goal as means with the task to create a school to create a to create a school for equity a school for equity for equity and learning with legal rights of all children the individual Bevaka kunskapsområdet, orientera sig inom forskning om undervisning och lärande. Leda och organisera arbete på skolan där lärarens profession undervisning - står i fokus i relation till elevernas lärande. Skapa förutsättningar för att pedagogiska frågor bearbetas systematiskt och utifrån resultat och behov på individ, grupp och skolnivå. Organisera lärarnas Kompetensutveckling för att utveckla verksamheten och höja måluppfyllelsen. Stimulera kollegialt lärande och samarbetsformer för pedagoger. Figure: Three important players in relation to creation of equity schools 5 6 1

I utredarens uppdrag ingår att: kartlägga rektorernas arbetssituation, redovisa rektorernas och huvudmännens uppfattning i frågor som rör pedagogiskt ledarskap, kartlägga vilka förutsättningar huvudmännen ger rektorer att utöva sitt ledarskap, och analysera hur rektorernas ansvar, befogenheter och pedagogiska ledarskap kan stärkas och föreslå åtgärder i sådant syfte. Utredningens material Intervjuer Enkäter till rektorer, lärare, chefer, ordföranden 7 8 Med tanke på intervjuresultatet: Vad skulle hända om vi alla följde lagar och förordningar? Övergripande slutsats Många av rektorernas utmaningar kan kopplas till svagheter i den lokala styrkedjan Det största enskilda problemet för rektorerna är brist på tid Hur skulle det påverka skolan? Hur skulle det påverka elevernas social fostran? Hur skulle det påverka elevernas kunskapsutveckling? 9 10 Rektorers uppfattningar om pedagogiskt ledarskap Rektorers uppfattningar om pedagogiskt ledarskap Definitioner av pedagogiskt ledarskap analyserat för meningsbärande ord i vetenskapliga definitioner samt myndighetsdefinitioner av pedagogiskt ledarskap Definitioner av pedagogiskt ledarskap analyserat för meningsbärande ord i vetenskapliga definitioner samt myndighetsdefinitioner av pedagogiskt ledarskap En 10 minuters bikupa: Vad är syftet med ert pedagogiska ledarskap? Vad vill ni se för effekter i verkligheten? Utse någon som redovisar dels de bärande ord begrepp ni använt i samtalet, dels vilka effekter ni vill se av ert arbete! 11 12 2

Tabell 5.5: Rektorernas uppfattningar om pedagogiskt ledarskap analyserat för meningsbärande ord i vetenskapliga definitioner samt myndighetsdefinitioner av pedagogiskt ledarskap Anm: Totalprocent i varje cell. Rektorer, 2979 Rektorer fristående 397 svar Chefer, Antal svar 415 Ordf. 170 Lärare 2922 Lära 55 28 75 74 56 Elev 53 26 72 39 32 Leda 50 19 97 50 34 Pedagog 39 15 65 46 64 Mål 31 13 47 19 13 Utveckla 28 34 65 28 19 Undervisning 26 11 30 23 28 Förutsättning 17 8 25 4 11 Skapa 17 3 28 7 7 Uppdrag 15 5 12 5 8 Kunskap 15 7 11 14 12 Att leda och ansvara för det pedagogiska arbetet på skolan genom resultatuppföljning och kvalitetssäkring. Beslut om utvecklingsinsatser, organisation, kalendarium, resursfördelning, rekrytering är några exempel som jag kan leda pedagogiskt genom. Genom visionsarbete och ett gott och närvarande, stödjande, utmanande ledarskap når vi gemensamt framgång på skolan. 13 14 Rektorer som har ordet allt i sina svar utgörs av 133 personer. Nedan återges svaren från fem rektorer: Allt som har med skolans uppdrag att göra - organisera undervisning, utveckla undervisningen och personalen, stödja. Allt som innefattar tolkning av skolans uppdrag och hur det ska genomföras i praktiken. Allt som passerar under en skoldag Allt som är kopplat till elevernas möjligheter att lyckas i skolan. Allting jag gör i min vardag för att utföra mitt uppdrag med att alla elever ska utvecklas i en lärande miljö så långt det är möjligt för eleven utifrån elevens egna förutsättningar 15 Tabell 5.2: I vilken utsträckning har du (rektor) som pedagogisk ledare för lärare på din skola ett aktivt pedagogiskt ledarskap? Anm: Procentandel svar 5 eller 6 på den sex-gradiga svarsskalan. Rektorer, Rektorer, fristå. 2979 397 Samtal med lärare om deras undervisning i relation till elevers behov av stöd Samtal med lärare om pedagogiska undervisningsmetoder Samtal med lärare om brister i deras undervisning Samtal med lärare om pedagogisk utveckling av deras ämnen Samtal med lärare om skolans sociala uppdrag Samtal med lärare om skolans kunskapsuppdrag Lärare, 29922 45 65 17 23 39 9 9 15 8 20 34 9 38 54 19 49 62 49 16 En 10 minuters bikupa: Vissa forskare hävdar att det så kallade osynliga kontraktet mellan rektor och lärare som innebär att rektor ska sköta skolans administration och lämna åt lärarna att sköta undervisningen är brutet. Andra att det fortfarande gäller! Vilken uppfattning har du? Finns kontraktet? Och om ja vilken effekt har det på ditt pedagogiska ledarskap? Tabell 5.4: Vissa forskare hävdar att det så kallade osynliga kontraktet mellan rektor och lärare som innebär att rektor ska sköta skolans administration och lämna åt lärarna att sköta undervisningen är brutet. Vilken uppfattning har du? Tabellen avser ala lärare. Ja, det är brutet och rektor ska via sitt pedagogiska ledarskap leda och stödja lärarna att utveckla sin undervisning Ja, det är på väg att brytas upp men det är fortfarande känsligt om rektor via sitt pedagogiska ledarskap ska leda och stödja lärarna att utveckla sin undervisning Nej, det är inte brutet på vår skola, vilket innebär att rektor inte förväntas via sitt pedagogiska ledarskap leda och stödja lärarna att utveckla sin Undervisning % svar Antal svarande 35 668 24 467 17 338 17 Vet ej 24 466 Svarande 1 939 18 3

Av lärarna definierar 73 % pedagogiskt ledarskap för rektorer främst som olika aspekter av organisatoriskt ledarskap. I denna kategori har exempelvis enkätsvar klassificerats om att rektorn: ansvarar för skolans pedagogiska inriktning, svarar för att läroplanen och andra styrdokument efterlevs, arbetar med kvalitetsarbete, står för en övergripande idé om hur läroplanens mål- och krav ska implementeras, prioriterar skolutveckling, organiserar tid, personal och lokaler, skapar arenor för samtal, är duktig på lagar och regler, skyddar lärarna från onödig administration och ger lärarna bra förutsättningar för att bedriva undervisning, ger utrymme för och medverkar till lärarnas fortbildning samt sköter kontakter med skolans omvärld. Kommunala rektorer och 1:e lärarnas arbetsuppgifter Procent Antal Ja, 1:e lärarna kommer att få tydliga pedagogiska ledningsuppgifter och 4,5% 112 därigenom avlasta mitt pedagogiska ledarskap Ja, 1:e lärarna kommer att få vissa pedagogiska ledningsuppgifter och 55% 1377 därigenom komplettera mitt pedagogiska ledarskap Nej, 1:e lärarnas pedagogiska uppgifter kommer ej att påverka mitt 31,5% 790 pedagogiska ledarskap. Annat, vad: 9% 226 Svarande 2505 19 20 Tabell 5.8 Hur bedömer rektorn hindren för utövande av det pedagogiska ledarskap som du (rektorn) har för avsikt att genomföra under nuvarande läsår? Anm: Kolumnprocent. Beräknat på för ala skolor, 2979, Chefer i er, 415 samt ordföranden i ala nämnder, 170. Jag ser inga hinder för att jobba på det sätt jag redovisat Jag ser hinder för att jobba på det sätt jag redovisat Rektorer Chefer, Ordför. 27 33 45 73 67 55 21 Tabell 5.9 Beskrivning av bärande ord i svaren på frågan: Vad kan hindra rektor att utföra sitt pedagogiska ledarskap under det nuvarande läsåret! Bärande ordform/ Rektorer, Kommun 2979 Chefer, Kommun 415 Ordför. 170 Tid 75 51 38 Adm 23 32 21 Uppgift 23 26 21 Brist 23 25 25 Möte 14 4 6 Elev 14 19 11 Akut 11 6 4 Många 11 20 20 Händelser 6 3 0 Huvudman 4 5 1 Lärare 4 3 6 Ekonomi 2 12 13 22 Nedan redovisas fem rektorers förklaringar till att de inte kan utföra det pedagogiska ledarskap de sagt sig vilja utföra med hänvisning till tidsaspekten: 1. Administrativa arbetsuppgifter tar alltför stor del av min arbetstid. Vidare är det svårt att möta en personalstyrka på 45 individer individuellt inom ett tidsspann som bygger grogrund för goda pedagogiska samtal, det är en stor utmaning. 2. Akuta arbetsuppgifter som är mycket tidskrävande; arbete kring personal som inte fungerar, enskilda elevärenden, administration osv. 3. Att få tid för mig och mina pedagoger att träffas för diskussioner, svårt att få för att bara pedagoger skall träffas. 4. Jag har väldigt många elever (600) och mycket personal (47). Mycket tid går åt till att arbeta med mer eller mindre akuta problem och jag får inte tid att lämna mitt skrivbord... Bara medarbetar- och lönesamtal med 47 medarbetare tar en ansenlig tid. 5. Lärares arbetstid. Personalen är inte på plats då man vill samverka samarbeta och utveckla. 2015-09-01 Arbetstidsavtalet är anpassat till ensamarbeteolof@tdj.se och omodernt. 23 En 10 minuters bikupa Vilka förklaringar har ni till att rektorerna i så stor utsträckning inte säger sig kunna jobba med de frågor som de planerat att arbeta med i relation till pedagogiskt ledarskap? Vilka ord skulle du använda för att förklara: Tid Lust Kunskap Förbättrad arbetsfördelning Efterfrågestyrt Hög arbetslastning Duktiga pedagoger Elevresultaten goda nog Känsliga processer Bristande förmåga att analysera lärandesituationer 24 4

Ledarskapskategorier och kompetenser Tillämpa Lösa Bygga upp relevant komplexa förtroendefulla Kunskap problem relationer Målsättande och tydliga förväntningar Strategisk resursfördelning Säkerställa undervisningskvalitet Leda lärares lärande och utveckling Säkerställa en trygg och säker miljö Ska ge hög kvalitet På undervisning och Lärande! Vem har MAKTEN över tiden? Har vi: Ont om tid? Gott om tid? Alltid tid? Aldrig tid? Orealistisk syn på tid? (Robinson, 2014) 25 26 Tid ser olika ut beroende på var och vem du är. Teknisk/ rationell tid Sociologiskt perspektiv på tid Fenomenologisk tid Monokronisk/ polykronisk tid Mikropolitisk/Sociopolitisk tid Rektor ett serviceyrke? Rektors arbetsdag består av många korta arbetsuppgifter 1/3 av rektors tid går till oplanerade samtal, rutin administration och Övrigt Rektorer använder mer tid till att agera och stödja än att förbereda Det finns stora individuella skillnader i hur rektor använder sin tid 27 28 Jag kan styra min tid -ja, i hög grad -ja, i tillräcklig grad -Nej Rektorernas självskattning av tiden de använder till det pedagogiska ledarskapet är högre än i de tidsloggar som rektorerna gör. Tidsloggarna ger 13 % medan självskattningen ger 20 %, pedagogiskt ledarskap. En 10 minuters bikupa Tänk en stund på din egen arbetssituation diskutera sedan er situation som den upplevs i gruppen! Bikupa 10 minuter: Hur vill ni förklara svaren på dessa frågor? Och vilka effekter kan skillnaden skapa? 29 30 5

Tabell 6.4 Hur män och kvinnor uppfattar om arbetsuppgifter och uppdrag stämmer samt möjligheten att styra sin tid. Anm: Tabellen baseras på 23 svarande rektorer. Ja i hög grad Ja i tillräcklig grad Nej Överensstämmer 13 % 57 % 30 % dina arbetsuppgifter med ditt uppdrag? Män 0 % 100 % 0 % Kvinnor 20 % 33 % 47 % Kan du styra din 4 % 48 % 48 % tid? Män 0 % 75 % 25 % Kvinnor 7 % 33 % 60 % Tabell 6.4 Hur män och kvinnor uppfattar om arbetsuppgifter och uppdrag stämmer samt möjligheten att styra sin tid. Anm: Tabellen baseras på 23 svarande rektorer. Ja i hög grad Ja i tillräcklig grad Nej Överensstämmer 13 % 57 % 30 % dina arbetsuppgifter med ditt uppdrag? Män 0 % 100 % 0 % Kvinnor 20 % 33 % 47 % Kan du styra din 4 % 48 % 48 % tid? Män 0 % 75 % 25 % Kvinnor 7 % 33 % 60 % 31 Bikupa 10 minuter: Hur vill ni förklara skillnaden mellan mäns och kvinnors svar på dessa fråga? Och vilka effekter kan skillnaden skapa? 32 Det framkommer klart att rektorers tidsanvändning i en majoritet av fallen överskrider en normal 40- timmars vecka. De flesta hamnar på värde runt 47 50 timmar per vecka. Detta är ett förhållande som varit känt sedan lång tid tillbaka. Vi finner också att det är en stor variation i hur rektorerna använder sin tid. Det finns också de som lyckas genomföra sina arbetsuppgifter inom en normal 40-timmars vecka. Den variation som vi får fram gäller vissa arbetsuppgifter. Tid är en begränsad resurs Vad måste ske för att nå en högre måluppfyllelse och arbetstillfredsställelse? 33 34 En 10 minuters bikupa Om vi tar tid på allvar Vad är de största problemen? Vad skulle du vilja se för förändring? Vad krävs för att det ska vara möjligt? Rektorerna har via skollagen (2010:800) erhållit både rätten att fördela arbetsuppgifter till annan tjänsteman samt att bygga om skolans inre organisation. Dessa möjligheter utnyttjas sparsamt av rektorerna. De rektorer som oftast använder sig av denna möjlighet är de som har biträdande rektorer. 35 36 6

Tabell 7.5 Har det organisatoriska stödet från huvudmannen förstärkts eller förändrats i syfte att underlätta för rektorerna efter införandet av 2011 års skollag (2010:800)? Anm Kolumnprocent Endast 29 % av rektorerna uppger att de gjort förändringar i sin organisation med stöd av lagen. En förklaring till detta är troligen att de inte upplever sig kunna belasta olika medarbetare med ytterligare uppgifter. Rektorer kom. 2 814 svar Rektorer frist. 397 svar Chefer kom. 415 svar Ordf. kom. 170 svar Ja 32 42 66 61 Nej 68 58 27 25 Vet ej - - 7 14 Bikupa 10 minuter: Hur vill ni förklara skillnaden mellan rektorer och chefers svar på denna fråga? Och vilka effekter kan skillnaden skapa? 37 38 Tabell 7.10: Förfogar du över de resurser, både ekonomiska och personella, som du behöver för att fullt ut kunna bedriva en bra skolverksamhet för varje enskild elevs lärande enligt de uppdrag som skollagstiftningen ger till dig som rektor? Amn: Kolumnprocent för varje svarskategori Ja, det gäller för mig som rektor att arbeta inom de ramar som huvudmannen ger för så hög måluppfyllelse som möjligt. Nej, skollagstiftningen uttrycker så höga ambitioner för varje enskild elevs lärande att de ekonomiska ramarna från huvudmannen troligen aldrig kan bli av en sådan storlek att de matchar de olika styrdokumenten, vilket påverkar måluppfyllelsen. Rektorer ala 29 Rektorer fristående 59 Chefer 39 Ordföranden 53 Rektorer ala 71 Rektorer fristående 41 Skolchefer 61 Ordföranden 47 39 Tabell 7.10: Förfogar du över de resurser, både ekonomiska och personella, som du behöver för att fullt ut kunna bedriva en bra skolverksamhet för varje enskild elevs lärande enligt de uppdrag som skollagstiftningen ger till dig som rektor? Ja, det gäller för mig som rektor att arbeta inom de ramar som huvudmannen ger för så hög måluppfyllelse som möjligt. Nej, skollagstiftningen uttrycker så höga ambitioner för varje enskild elevs lärande att de ekonomiska ramarna från huvudmannen troligen aldrig kan bli av en sådan storlek att de matchar de olika styrdokumenten, vilket påverkar måluppfyllelsen. Rektorer ala 29 Rektorer fristående 59 Chefer 39 Ordföranden 53 Rektorer ala 71 Rektorer fristående 41 Skolchefer 61 Ordföranden 47 Bikupa 10 minuter Uttrycker skollagstiftningen för höga ambitioner? Om så på vilka områden? Och hur påverkar detta ert arbete? 40 Mina förslag: ett nationellt handlingsprogram Ett nationellt handlingsprogram inrättas för att stärka skolans styrkedja Mina delförslag: Obligatorisk fördjupningsutbildning för rektorer En statlig rekryteringsutbildning En justerad inriktning på rektorsprogrammet En utbildning för skolchefer Ökad tonvikt vid styrkedjan inom lärarutbildningen Utbildning och dialog med skolans förtroendevalda 41 42 7

What Does It Take to Unfreeze Culture? Hur ser då rektors verktygslåda ut? Är makt en aspekt? Olof@tdj.se 2015-09-01 43 44 Makt som styrredskap Makt i relation till position Formell makt enligt lag o förordning Garant för Demokrati Makt som styrredskap Makt i relation till position Formell makt enligt lag o förordning Garant för Demokrati Maktens redskap Agendasättning Belöningar & bekräftelser Kunskap om verksamheten Arbetsledning kunskapsmanagement Informationsspridning 45 46 8