Arbetsplan 2011-2018, diskussionsunderlag Med individen i fokus Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutets ändamål är att bedriva vetenskaplig forskning, främst inom lantbruk och näringsfrågor. Vägledande för forskningsarbetet är den kunskapsteori som utarbetades av Rudolf Steiner och som lett fram till riktlinjer för det biodynamiska lantbruket. Biodynamisk forskning grundar sig i ambitionen att öka kunskapen om det andliga i naturen. Den vill dessutom medverka till att omsätta denna kunskap i en odling som bygger på samarbete med naturen. Detta forskningsprogram vill bidra till ökad kunskap om: Hur den individuella människan kan få så bra näring som möjligt Hur individuella gårdar och odlingar kan utveckla sin särart i samarbete med naturen Verksamheten vid SBFI är en del av Rudolf Steinerhögskolan och växer på ett självklart sätt ut i olika områden som till exempel forskning, utbildning och information. Genom detta uppstår behov av ett samarbete med Biodynamiska Föreningen, Skillebyholm, Nibble naturbruksgymnsium, Vårdinge folkhögskola, Associera lantbruksrådgivning, m.fl som idag är verksamma inom angränsande områden. Allt kunskapsarbete är en sann mänsklig aktivitet. Som sådan mår den bra av att befruktas såväl av ett kvinnligt som av ett manligt sätt att uppfatta världen. Alla delar inom SBFIs organisation bör därför präglas av en jämn fördelning mellan könen.
Arbetsuppgifter En biodynamisk forskning förfogar över en rad unika forskningsmetoder. Frågor om det spirituella i jordbruket och om de specifikt biodynamiska åtgärderna bidrar också till att motivera en fristående biodynamisk forskning. Större delen av det biodynamiska forskningsfältet är däremot gemensam med jordbruket i allmänhet och med den ekologiska odlingen i synnerhet. Verksamheten vid Biodynamiska Forskningsinstitutet bör bedrivas så att det blir en självklar del av samhället. Detta blir möjligt genom att aktivt söka samarbete omkring olika forskningsfrågor med andra institutioner och högskolor samtidigt som de egna unika forskningsfrågorna fördjupas. På olika sätt bör SBFI inspirera till doktors- och examensarbeten omkring frågor som i en vid bemärkelse har betydelse för det biodynamiska arbetet. 1.Gården som livsplats Livsgårdar Livsgårdar är inspirationsplatser där den verkliga potentialen av ett samarbete mellan människa och natur kan upplevas på många plan, fysiskt, själsligt och andligt. Det är mycket angeläget att på någon eller några platser kunna förverkliga så mycket som möjligt av den biodynamiska impulsen. Livsgårdar kan tjäna som källor till upplevelser och inspiration samtidigt som de erbjuder rum att genomföra studier och utvecklingsarbete. Dessa platser kan vara olika stora och med vitt skilda inriktning. För att verkligen kunna uppleva hur en biodynamisk odling bildar en levande enhet är cirka 40-60 hektar med varierad natur en lämplig storlek. En plats att utgå från redan idag är Skilleby gård, där mycket arbete lagts ned för att öka tillgängligheten till gårdens olika delar. Skilleby försöksgård kan utveckla sig till en viktig plats för att göra ändamålet med den biodynamiska odlingen upplevbar för alla sinnen. Biologiska rytmer En levande varelse känns igen inte bara genom sin form utan också på det sätt den utvecklar sig i tiden. Kännedom om rytmer är av allra största vikt för alla som vill samarbeta med naturen. Miljötjänster Odlare producerar så mycket mer än livsmedel. Betydelsen av dessa ekosystemtjänster är troligen kraftigt underskattad. Biodynamiska gårdar utgör viktiga källor till ökad kunskap om hur viktig en verklig odlingskultur är för biologisk mångfald och miljö. Odlingen och miljön All odling innebär en förbrukning av resurser. Hur vi tar till vara på våra resurser på bästa sätt är en livsavgörande fråga inte bara i Sverige utan för hela mänskligheten. Det goda exemplets kraft är en viktig resurs att utveckla och detta utgör grunden för det fortsatta arbetet inom projektet BERAS. Djuren på gården Utan djur ingen biodynamisk odling! Men många forskningsfrågor som rör djuren på gården, deras dagliga liv och deras hälsa återstår att lösa Gården och samhället Jordbruk står på tusen sätt i förbindelse med det omgivande samhället. Hur kan vi göra dessa så fruktgivande som möjligt för alla parter? Storleksrationalisering och lönsamhetstänkande utmanar oss till nya samarbetsformer mellan odlare och konsument. Hur kan forskningen bidra till att anta denna utmaning? Ekologisk teknik Tekniksidan är mycket eftersatt inom den biodynamiska odlingen. Här krävs krafttag för att bli trovärdiga.
2. Matkvalitet Mat och hälsa Ett viktigt mål med biodynamisk odling är att erbjuda konsumenten verklig näring. Ett konsumentperspektiv är därför nödvändigt i all biodynamisk forskning. Avgörande är att studera hur maten påverkar hälsan hos konsumenterna. Ett samarbetsprojekt inom Nordisk Forskningsring för Biodynamisk odling har under 2007 och 2008 förberett denna forskningsfråga. Forskningsprojekt omkring denna fråga kräver stora resurser och nära samarbete med näringsfysiologer och medicinskt sakkunniga. Ett första samarbete har redan inletts med Karolinska Institutet. Utsäde Ett levande, utvecklingsbart utsäde är grunden för all odling. Allt arbete med utsäde förutsätter tillgång till mark med skilda betingelser. Idag finns nätverk för utsädesfrågor upparbetade inom till exempel Föreningen Allkors och SESAM. Ett fortsatt arbete med utsäde för biodynamiska betingelser sker lämpligen i nära samarbete med dessa föreningar. Smakgeografi Det finns universella smaker och lokala smaker. Biodynamisk odling är väl lämpad att förverkliga de lokala smaker som till stor del ännu ligger oförlösta i de individuella förutsättningarna på varje gård. För att göra det krävs ett nära samarbete mellan forskning, förädling och odling. Ett projekt som strävar efter att utveckla lokala smaker finns redan utarbetat. Matförädling I vår moderna tid är det inte tillräckligt att producera världens bästa mat-råvaror. De måste också förädlas vidare på nya spännande sätt för att väcka konsumenterna intresse. Ett prov- och förädlingskök skulle med största säkerhet bidra till ett ökat intresse för biodynamiska produkter. Det skulle också kunna utgöra en viktig resurs för odlare i regionen att kunna förädla sina råvaror på ett godkänt sätt. Provköket i kombination med ett kvalitativt och sensoriskt laboratorium skulle dessutom kunna bidra till en ökad medvetenhet om hur den framodlade kvaliteten kan fås att mogna ytterligare på vägen till matbordet. Analysmetodik Biodynamisk forskning har under lång tid arbete på att finna metoder för att påvisa matkvalitet. Mycket återstår att göra och ett eftersatt område är den sensoriska analysen. Tillgång till ett speciellt smaklaboratorium samt till skolad smakpanel skulle tillföra viktiga verktyg i forsknings- och förädlingsarbetet.
3. Vägar till kunskap Som verktyg att förverkliga ambitionerna i detta forskningsprogram har vi tillgång till flera olika vägar till kunskap: Den första ansatsen är den naturvetenskapliga. Den bygger vanligen på experiment, analys, statistisk utvärdering och noggrann hypotesformulering. Den andra ansatsen är den kvalitativa. Den omfattar bland annat enkätundersökningar, intervjuer i olika former, fallstudier och deltagardriven forskning. Den tredje ansatsen kallas goetheanism och är mycket lämpad att förstå det levande. Den fjärde ansatsen vi använder är den antroposofiska. Den kallas ibland för andevetenskap och är en väg att närma sig en förståelse för andliga samband. Den antroposofiska kunskapsvägen rymmer i sig en potential att befrukta alla de övriga forskningsansatserna. Denna kunskapsväg utgör därför grunden till verksamheten vid SBFI. Att göra praktisk erfarenhet upplevbar En skatt av kunskap ligger idag gömd i hjärtat hos de odlare som under många år samlat en rik praktisk erfarenhet. Hur kan denna erfarenhet fås att flöda och därigenom inspirera andra? Två utbildningsprojekt strävar idag mot att lyfta fram den dolda kunskapen i ljuset. Ambitionen är att inrätta mästarprov i Biodynamisk odling som också skulle kunna leda till en akademisk Mastersexamen. Analytiska metoder För den som har en tydligt riktad detaljfråga lämpar sig de analytiska metoderna. Ju tydligare frågan är formulerad desto bättre kan metoderna anpassas till att söka svaret. Ett förstärkt antroposofiskt kunskapsarbete krävs för att kunna formulera de biodynamiska forskningsfrågorna tillräckligt exakt för att utnyttja de analytiska metoderna till fullo. Goetheanism Här blir människan själv ett redskap i kunskapssökandet. Metoden är väl lämpad att studera det levande men tar, precis som livet, tid att bedriva.. Helhetsmetoder, till exempel bildskapande metoder En bild säger mer än tusen ord men i vår stressade tillvaro lyssnar vi sällan längre än till de första fem. Utmaningen med de bildskapande metoderna är hur vi kan få bilderna att tala. Kvalitativ analys Under årens lopp har en rad metoder utvecklats för att beskriva den mänskliga upplevelsen av ett fenomen och den följande begreppsbildningen. Sådana metoder är Grounded theory, Fenomenologi, Fenomenografi och Hermeneutik
4. Utbildning För att utvecklas på ett sunt sätt måste all forskning vara kopplad till undervisning. Idag finns redan många möjligheter att undervisa om biodynamisk odling. Som ett komplement till redan befintliga utbildningar görs i dag inom Rudolf Steinerhögskolan ansträngningar att få till stånd undervisning om biodynamisk odling också på universitetsnivå 5. Information Resultaten från forskningen får aldrig stanna i byrålådan. Idag finns en uppsjö av möjligheter att föra ut forskningens resultat. Risken är dock stor att resultaten från enskilda forskare drunknar i informationsflödet. Ett framgångsrikt forskningsarbete behöver idag kompletteras med professionell förmedling av resultaten. Som ett led att föra ut resultaten från den biodynamiska forskningen planeras nu ett större utställningsprojekt tillsammans med andra aktörer inom området. 6. Finansiering En stor del av forskarens vardag går åt till att säkra finansieringen av olika projekt. Även här behöver dagens forskare ta hjälp av professionella krafter för att inte drunkna i ansökningsskrivande. Verksamheten vid SBFI borde organiseras så att kompetensen vad gäller forskningens finansiering säkras.
Morotsjuice, färsk, övre bilden, två dagar gammal, undre bilden. De formskapande egenskaperna påvisade med hjälp av kopparkristallisation. (Bild Helen Mortensen, Foto Kim Roos)