BUDGET 2015
INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Hur planeras skattepengarna att användas 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 7 Utveckling i världen 7 Utvecklingen i kommunerna 7 Arbete 8 Löner och priser 9 Befolkning 9 STYRPROCESS 12 process 12 Målkedjan 12 HUSHÅLLNING OCH KVALITET 13 Vision 13 Verksamhetsmål 13 Finansiella mål 16 Mål medarbetare 17 EKONOMI 18 Finansiell analys av åren 2013-2015 18 SJÖBO SOM ARBETSGIVARE 28 VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet 31 Politisk verksamhet 33 Verksamhet för personer med funktionsnedsättning 35 Äldreomsorg 36 Individ- och familjeomsorg 37 Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 40 Gymnasieskola 42 Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och flyktingverksamhet 44 Turism- och fritidsverksamhet 46 Kulturverksamhet 48 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 50 Teknisk verksamhet skattefinansierad 52 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 54 Plan- och byggverksamhet 56 Räddningstjänst 57 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 58 Balansräkning 59 Kassaflödesanalys 60 Noter 61 Driftbudget per nämnd 62 Investeringsbudget 63 Exploateringsbudget 64 Resursfördelningsmodell 65 Styrprinciper för Sjöbo kommun 66 Ordlista 69 Utdrag ur förslag på beslut 71 Fotografierna tillhörn Sjöbo kommun KSau:s förslag till KS 2015-11-12
INLEDNING inom vård, skola, omsorg och socialtjänst. Det är viktigt med god kvalitet och goda resultat inom dessa områden för att uppnå visionen. Kommunstyrelsens ordförande har ordet En expansiv budget som satsar på välfärdstjänsterna! Som en del i den dynamiska Öresundsregionen har Sjöbo förutsättningar att med goda boendemiljöer och en fantastik natur erbjuda en god livskvalitet till våra medborgare. En region där Sjöbo ska bli ett självklart alternativ för boende och företagande. Det är en expansiv budget som presenteras med satsningar på välfärdstjänster som kommer bidra till att Sjöbos attraktivitet som boendekommun kommer att stärkas. Prioriteringarna är gjorda så att vi ska kunna uppnå Vision 2020 och budgeten ska stödja verksamheternas strävan mot Sjöbo en plats för tillväxt. I olika rankningar och mätningar kan vi följa utvecklingen inom ett flertal verksamhetsområden. Resultaten förbättras successivt men vi kan inte slå oss till ro med detta utan servicen till Sjöboborna måste utvecklas och förbättras. Skolan är fortsatt det område där förbättringar måste ske och utvecklingen prioriteras. Genom att hålla en hög servicenivå gentemot medborgarna ökas kundnöjdheten. Det kräver effektiva verksamheter och engagerade medarbetare. Samhällsservice med god kvalitet Ambitionen är att genom en medveten resursfördelning prioritera välfärdsuppdraget För pris och lönekompensation tillsammans med befolkningsförändringar har verksamheterna erhållit cirka 23 mnkr. Individ och familjeomsorgen har dessutom tilldelats ytterligare 5 mnkr för att kunna öka kvalitén. Vi ska även framöver har en äldreomsorg som är bland landets bästa. Därför görs en särskild satsning på äldreomsorgen. Förutom medel för befolkningsökning tilldelas 2,4 mnkr för kvalitetsökning, övergång till digitala larm och för att minska antalet ofrivilligt deltidsanställda. I skolan har vi möjlighet att ge barn och unga en god start i livet. För att klara detta krävs att resultaten i våra skolor förbättras och att fler elever når kunskapsmålen. Detta uppnås genom ett målmedvetet arbete för att höja kvaliteten, sätta kunskapen i fokus och belöna de lärare som gör goda insatser. För att höja läraryrkets status kommer Sjöbo för femte året i rad prioriterar lärarna när medel för strategiska lönesatsningar fördelas. En omfattande renovering och tillbyggnad av Lövestad skola pågår. När skolan står klar är samtliga skolor renoverade och erbjuder en bra arbetsmiljö med moderna läromiljöer. För personer med funktionshinder görs en särskild satsning genom att antalet gruppbostäder utökas såväl 2015 som 2016. Dessutom tilldelas verksamheten ytterligare resurser till följd av ökad efterfrågan. Totalt utökas kommunbidraget med 7 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 9 procent. Livskraftig Befolkningen har under 2000-talet utvecklats positivt. 2015 förväntas befolkningen öka med 0.5 % vilket motsvarar ett 90-tal invånare. För att möta efterfrågan på 3
INLEDNING hyreslägenheter kommer första etappen av byggnation på kvarteret Viljan påbörjas under 2015. Det är ett första steg mot att utveckla stationsområdet till en dynamisk plats för boende, handel och kollektivtrafik. En upplevelse som kommer att förstärkas när järnvägen byggs. Genom att knyta ihop bebyggelsen med de vackra naturreservaten och strövområdena förstärks profilen som en grön kommun med ett attraktivt och naturnära boende. För att bidra till en levande landsbygd är det viktigt att skapa förutsättningar för bredbandsutveckling så att alla hushåll framöver kan få tillgång till fibernät. Kommunen kommer aktivt arbeta för att möjligöra så att marknaden kan ta ett utökat ansvar för bredbandsutbyggnaden på landsbyggden. Kollektivtrafiken behöver stärkas både till de större städerna och inom kommunen. Detta för att öka möjligheten till både arbetspendling och resor till fritidsaktiviteter samtidigt som hushållens beroende av egen bil minskar, vilket bidrar till en ökad hållbarhet. Sjöbos förutsättningar stärks genom samarbete med andra kommuner och aktörer, där vi drar nytta av varandras fördelar. Vi ska inte vara främmande för att samverka med nya samarbetsparters. Upplevelser för boende och besökare Det är viktigt att kunna erbjuda Sjöbobon platser där man trivs även utanför det egna hemmet. Här utgör fritids- och kulturverksamheten viktiga framgångsfaktorer som kompletteras av det storstadsnära läget och tillgången till stadens utbud. med den pågående byggnationen av en ny simhall kommer utbudet inom fritidsområdet att stärkas markant. Besöksnäringen är en annan viktig del som bidrar till ortens utveckling och en ökad service till invånarna. Besökare med en positiv upplevelse av Sjöbo bidrar också till att göra kommunen mer attraktiv och att fler upptäcker Sjöbo. Genom att öka Sjöbos attraktivitet för ungdomar och låta arbetet genomsyras av barnperspektivet ökar sannolikheten för att ungdomarna flyttar tillbaka till kommunen som vuxna. Positiv utveckling Sjöbo står sig väl i förhållande till omvärlden och har haft en positiv inflyttning under många år, med undantag för 2010. Framförallt erbjuds hus till rimliga priser och för den som så önskar finns det möjlighet att själv bygga sin villa. Framöver är det viktigt att i ökad utsträckning tillgodose den grupp som efterfrågar boende i flerfamiljshus. Även när det gäller arbetslösheten står sig Sjöbo väl med en arbetslöshet som är lägre än såväl Skånes som rikets. Detta gäller också ungdomsarbetslösheten. Inte minst det lokala näringslivet är en viktig framgångsfaktor när det gäller arbetslösheten. Jag kan med glädje notera att det lokala näringslivet uppvisar positiv utveckling för till exempel nyföretagande. Den förändring som tidigare märkts av i omvärlden med omställning från tillverkningsindustri till ett kunskapsintensivt näringsliv märks allt tydligare även i Sjöbo. Näringslivet i kommunen behöver breddas framförallt mot växande kunskapsbranscher för att anpassas till en framväxande tankeekonomi. För att främja och förstärka möjligheterna till en aktiv fritid med ett brett och varierat utbud av aktiviteter som ska tilltala olika intressen kommer 2015 en ny modern idrottshall stå färdig i Lövestad. Tillsammans Arbetslösheten bland unga är ett stort bekymmer. Insatserna för att minska utanförskap och öka sysselsättningen stärks genom satsning på tjänster för yrkesintroduktion. 4
INLEDNING Uthållighet För att även framöver klara den ekonomiska uthålligheten krävs positiva resultat. Ett positivt resultat bidrar till att skapa utrymme för att kunna parera svängningar i den ekonomiska utvecklingen och enklare hantera försämringar i ekonomin utan att det omedelbart ställs krav på korrigerande åtgärder. Av samma anledning är det viktigt att hantera balansgången mellan de investeringsbehov som föreligger i förhållande till det investeringsutrymme som skapas av avskrivningar och resultat. Den framgångsrika kommunen hushållar med resurserna samtidigt som Sjöbobon erbjuds verksamhet med god kvalitet och goda resultat. För att säkra välfärden behöver befolkningsutveckling och kostnader vara i harmoni. Framförhållning är viktig för att kommunens ekonomiska resurser och organisation ska kunna balansera dessa effekter. Det är därför allt viktigare att i den ekonomiska planeringen förändra perspektiver från kort- till långsiktigt. Uthållighet ställer även krav på social och miljömässig hållbarhet. Viktiga framtidsfrågor blir här att förbättra folkhälsan och minska belastningen på miljön. Sjöbo kommun kommer nästa år investera 10 mnkr för att förbättra trafikmiljön och utöka gång- och cykelvägarna. Sommarbyarna står på tur att få tillgång till kommunalt vatten och avlopp. Genom denna utbyggnad av va-nätet ökar servicen till de boende i sommarbyarna samtidigt som vi minskar belastningen på miljön. På kort sikt ska kommunen hantera ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen och verksamhet för funktionshinder tillsammans med ökade investeringsbehov. På längre sikt ökar behoven mest inom förskola, grundskola och äldreomsorg. Om några år pekar alla befolkningskurvor uppåt, vilket kommer att sätta ytterligare press på den kommunala ekonomin. Utmaningar Att nå fram med det positiva budskapet om Sjöbo framförallt till intresserade i västra Skåne är en framgångsfaktor. Sjöbo konkurrerar med övriga kranskommuner till Malmö/Lund och behöver synas i positiva sammanhang. Sjöbos fördelar behöver kommuniceras till personer som kan tänkas överväga att flytta till kommunen. Kommunen står inför stora utmaningar för att i en turbulent omvärld kunna leverera den välfärd som Sjöbobon har rätt att kräva. Vi vill verka för en fortsatt positiv utveckling där alla har samma frihet att göra sina livsval. För Sjöbo i framtiden Stefan Lundgren Kommunstyrelsens ordförande 5
INLEDNING Hur planeras skattepengarna att användas Så här får kommunen sina pengar Kommunens verksamhet finansieras till största delen av kommunalskatt. För varje intjänad hundralapp betalar du som bor i Sjöbo kommun 20,92 kr i kommunalskatt. Så här planeras 100 kr i skatt att användas under 2013 36,80 kr till Förskola och grundskola 30,73 kr till Äldre och funktionshindrade 10,04 kr till Gymnasie- och vuxenutbildning 5,78 kr till Infrastruktur och teknisk verksamhet 5,82 kr till Kommunövergripande administration 4,80 kr till Individ- och familjeomsorg 4,76 kr till Fritid och kultur 1,27 kr till Politisk verksamhet Den största delen av 100 kr används till förskola och grundskola. Tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildning används nästan hälften av 100 kr för dessa verksamheter. En annan stor verksamhet inom kommunen är omsorgen om äldre och funktionshindrade. 6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN! År 2012-2017 Utvecklingen i världen Den 1 svenska ekonomin har under 2014 utvecklats ryckigt. Efter en stark avslutning 2013 har utvecklingen 2014 varit svag. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. Produktionen i byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har däremot vuxit snabbt. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Samtidigt har deras konsumtionsutgifter inte hängt med inkomsterna, vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. Hushållens konsumtionsutgifter förväntas framöver att växa i snabbare takt och nivån på sparandet förväntas efterhand reduceras. Det ger ytterligare hjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak är lägre räntor, en annan är den underliggande inflationen som varit mycket låg. BNP procentuell förändring 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade ur Sveriges Kommuner och Landstings MakroNytt 2/2014. Trots en förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens tillväxt 2014 varit förhållandevis svag. Den lägre exporttillväkten har i sin tur medfört att prognosen för årets BNP-tillväxt har skrivits ned från 2,9 procent till 2,0 procent. Exporten förväntas få bättre fart under andra hälften av 2014 och växa betydligt snabbare 2015, vilket innebär att BNP beräknas växa med 3,5 % 2015. För åren 2016 och 2017 beräknas den internationella tillväxten bli av samma omfattning som 2015, vilket innebära en positiv utveckling för Svenskexport och BNP. Trots en kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt för i år har sysselsättningen utvecklats bättre än förväntat. Utvecklingen i kommunerna Till följd av konjunkturbidrag, andra engångsposter och god ordning i ekonomin har kommunerna de senaste åren redovisat goda resultat. Betydligt fler kommuner än tidigare redovisar underskott 2014. De senaste åren har det genomförts stora premieåterbetalningar av AFA försäkring. Det har diskuterats om återbetalning av 2004 års inbetalda premier ska göras. Eventuellt fattas beslut om ytterligare återbetalning från AFA hösten 2014. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, d.v.s. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagstillväxten stark. Den kraftiga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning. 7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Trots en modest ekonomisk tillväxt med måttlig sysselsättningsökning som följd visade skatteunderlaget god tillväxt 2013. Detta beroende framförallt på att både inkomstindex och antalet pensionärer ökade samtidigt som den automatiska balanseringen av den allmänna pensionen gav extra skjuts åt pensionsinkomsterna. 2014/2015 tilltar den reala skatteunderlagstillväxten ytterligare. Delvis är det en effekt av att sysselsättningen utvecklades starkt i början av 2014. Stor betydelse har också det faktum att priserna på det som kommunerna förbrukar stiger långsammare än lönerna, vilket ger en positiv real effekt. År 2016 leder stigande inflationstakt till större höjning av grundavdragen. Samtidigt ökar också pensionsinkomsterna, varför den starka skatteunderlagstillväxten håller i sig. När konjunkturen åter beräknas vara i balans mot slutet av perioden avtar sysselsättningsökningen och därmed blir även skatteunderlagets reala ökning lite svagare. Trots en stark utveckling av skatteunderlaget får såväl kommunerna som landstingen svårt att uppnå målsättning om god ekonomisk hushållning. Det hänger samman med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. 2014 och 2015 väntas upp mot 70-80 kommuner inte klara balans i sin ekonomi, jämfört med 20-30 de senaste två åren. Efter att under en lång period haft ett relativt lågt demografiskt tryck ökar framöver andelen äldre och unga relativt personer i arbetsför ålder. Det innebär att kostnaderna beräknas öka betydligt snabbare än skatteintäkterna, framförallt åren 2015 2016. De behov som följer av befolkningsförändringar ökar allt snabbare. Från att under den senaste tioårsperioden ha motsvarat en kostnadsökning på ungefär en halv procent per år ökar de nu till drygt en procent per år. De kommunala utjämningssystemen har förändrats och innebär omfördelning mellan kommunerna. Förslaget genomförs successivt under en treårsperiod och resulterar för Sjöbos del i en minskad avgift med cirka 20 mnkr. En uppdatering/översyn av delmodellerna för kollektivtrafik och individ- och familjeomsorg har gjorts. För individ- och familjeomsorgen blir effekten en minskning av Sjöbos avgift med 7 mnkr 2017, om förlaget genomförs. Arbetet med uppdateringen av delmodellen kollektivtrafik har resulterat i att det föreslås att en särskild utredning tillsätts eller att statskontoret får i uppdrag att genomföra en mer förutsättningslös översyn av kollektivtrafikmodellen. Socialstyrelsen kommer att remittera en ny föreskrift gällande särskilt boende. Föreskriften beräknas träda i kraft 2016-01- 01. SKL:s bedömning är att Socialstyrelsens demensföreskrift återkallas i samband med remitteringen och därmed inte kommer att träda i kraft 2015-03-31. Arbete Sysselsättning har utvecklats oväntat starkt i relation till produktionen. Jobben blir fler utan att mycket mer produceras. De senaste årens relativt positiva sysselsättningsutveckling kan till viss del vara en motreaktion mot utveckling under 2000- talets början mot mer och mer slimmade organisationer och företag. Detta gör att den svaga produktivitetstillväxten till viss del kan förmodas vara tillfällig. Det innebär inte att sysselsättningstillväxten skulle avstanna men väl att framtida produktionsökningar i högre grad kan klara sutan mer arbetskraft. Sysselsättningen förväntas att öka något under hösten i takt med att tillväxten tar bättre fart. Antalet arbetade timmar förväntas 2014 öka med 1,2 procent. Arbetslösheten förväntas minska först 2015. 2016 förväntas arbetsmarknaden vara i konjunkturell balans. 8
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Löner och priser Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan 2011 varit i stort sett oförändrat. Utvecklingen beror på lägre räntor, men även den underliggande inflationen har varit mycket låg. Den låga inflationen resulterade i att riksbanken i juli sänkte styrräntan till 0,25 procent. Den låga räntan har medfört en påtaglig försvagning av den svenska kronan. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan medför efterhand en ökad inflation. Även höjda indirekta skatter drar upp prisökningstakten ytterligare. Den långvariga lågkonjunkturen har påverkat lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5 procent både 2013 och 2014. Löneökningar utöver avtalen har också blivit ovanligt låg. I takt med att arbetslösheten sjunker kommer både avtal och löneglidning hamna på successivt högre nivåer. 2015 beräknas ökningen av KPI uppgå till 1,3 procent för att 2016 öka till 2,7 procent. 2017 beräknas ökningen uppgå till 3,4 procent. Samtliga avtal inom den kommunala sektorn är klara och de avtal som slöts under 2013 är treåriga. Regeringen har aviserat att de är beredda att avsätt 3 miljarder till höjda lärarlöner 2016 om arbetsmarknadens parter kan komma överens om att det är höjda lärarlöner som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Befolkning Efter att Sjöbo kommun under 2000-talet haft en positiv befolkningsökning mattades ökningstakten av från och med 2008 för att 2010 redovisa en minskning av befolkningen. Från och med 2011 har befolkningen åter ökat. 2013 ökade befolkningen med 111 personer för att vid årsskiftet uppgå till 18 401 personer. Under 2014 har befolkningsökningen avtagit och t.o.m. oktober ökat med endast 14 personer till totalt 18 415. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING (%) 2014 2015 2016 2017 Riket 1,06 1,12 1,06 0,92 Sjöbo 0,50 0,51 0,49 0,51 2013 uppgick Sveriges befolkning till 9,6 miljoner invånare. Folkökningen i riket förklaras av många födda barn och en stor invandring. En anledning är de stora årskullarna födda runt 1990 som kommer upp i barnafödande åldrar. Befolkningsökningen i Sjöbo beräknas vara något lägre än för riket, vilket framgår av ovanstående tabell. Vilket överensstämmer med den historiska utvecklingen. Jämfört med vad som tidigare prognostiserats är den befolkningsprognos som utgör underlag för budgeten, med undantag för 2014, i princip oförändrad. Bedömningen är nu att befolkningen 2014 kommer att öka med 0,50 % i stället för 0,31 % som angavs i den tidigare prognosen. Befolkningen förväntas årligen att öka med cirka 0,50 %. Det är en förväntan om en ökad inflyttning som svarar för tillväxten. För Sjöbos del beräknas inte födelsenettot bidra till befolkningsökningen i någon större utsträckning. För 2014 ska befolkningen enligt prognosen öka med 92 personer vilket inte kommer att nås då befolkningen i oktober endast ökat med 14 personer. Befolkningen i Sjöbo förväntas uppgå till 18 588 personer 2015-12-31. Med tanke på 2014 års utveckling talar mycket för att befolkningsökningen kommer att bli lägre. 9
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE För perioden 2015 2017 prognostiseras en ökning av befolkningen med cirka 90 personer årligen varav merparten i åldersgruppen 65 79 år. Befolkningen i ovanstående diagram är beräknad per den 31 december respektive år. Vid beräkning av befolkningsförändringens påverkan på den kommunala servicen räknas förändringen som ett genomsnitt mellan två år. Detta görs för att fånga den förändring som sker under året. Nedanstående diagram och analys är utformat i enlighet med denna modell. Befolkningsutveckling i åldersklasser 2015 2017 2015 beräknas åldersgruppen 65 79 år öka med cirka 85 personer. Även de allra äldsta ökar under perioden, dock i betydligt lägre omfattning medan åldersgruppen 80 89 år förväntas minska för att från och med 2017 öka. Den äldre befolkningen i Sjöbo ökar under åren 2015 2017 med knappt 250 personer. Antalet äldre ökar därmed inte lika snabbt som tidigare. Antalet barn i förskoleålder förväntas åren 2015 2017 öka med 32 barn även detta en minskning i fröhållande till tidigare prognoser. Ökningen är störst 2016 då antalet förskolebarn förväntas öka med 18 barn. Antalet skolbarn ökar under perioden med 92 barn. Ökningen är jämfört fördelad över perioden. Det är 7-9-åringarna tillsammans med 13 15-åringarna som svarar för merparten av befolkningsökningen medan åldersgruppen 10-12 år förväntas minska. 2015 minskar åldersgruppen 16 18 år det vill säga gymnasieungdomarna, med cirka 16 personer. Därefter beräknas antalet gymnasieungdomar åter börja öka. Åldersgruppen 19-64 år minskar enligt prognosen framförallt 2014 och 2015. 10
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE De behovskrävande åldersgrupperna kommer att öka väsentligt framöver. Ett ökat antal äldre och fler barn i både förskolan och grundskolan innebär att behoven till följd av demografiska förändringar beräknas motsvara 1 procent per år från och med 2015. Befolkningsutvecklingen t.o.m. oktober indikerar att en lägre ökning än prognostiserat av antalet personer medan antalet 90-åringar och 16-18 åringar är fler än beräknat. Ur ett resursfördelningsperspektiv innebär det att verksamhet för förskola, fritidshem och grundskola kan ha tilldelats för mycket resurser medan äldreomsorgen istället erhållit för lite resurser. 11
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE STYRPROCESS process en är kommunens verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Kommunfullmäktige gör i budgeten en beställning av årets verksamhet och anger utifrån vilken målsättning och vilka ekonomiska ramar den ska bedrivas. Kommunfullmäktige antar årligen, i enlighet med Kommunallagen, en treårsbudget. processen inleds i januari med en genomgång av omvärldsförändringar, förutsättningar och budskap. Under mars månad överlämnar nämnderna en budgetskrivelse. Av beskrivningen ska framgå viktiga förändringar, hur verksamheten klarar av sitt uppdrag och sina mål, löne- och rekryteringsläge, ekonomisk utveckling och kommentarer kring investeringsbehov. Under februari april uppdateras de ekonomiska förutsättningarna utifrån ny skatte- och befolkningsprognos, och övriga förändringar sedan föregående budget fastställdes i juni året innan. Parallellt görs en översyn och utvärdering av indikatorerna. Förslag på vilka indikatorer som ska tas bort samt vilka som ska tillföras, utarbetas. Sedan utarbetar budgetberedningen förslag till kommunbidrag, investeringsbudget och indikatorer. En skrivelse med förslag på kommunbidrag sänds till nämnderna i slutet av april. I början av maj förs en gemensam diskussion mellan budgetberedningen och representanter för nämnderna om det utskickade förslaget och de prioriteringar som gjorts. Därefter fastställer budgetberedningen, med beaktande av erfarenheter från budgetdialogen, förslag till budget. Förslaget presenteras för representanter för nämnder, förvaltningar, bolagen, förbunden och de fackliga representanterna. När kommunstyrelsens arbetsutskott behandlat budgetberedningens förslag till budget tas förslaget upp för facklig samverkan. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fattar beslut om budgeten under juni månad. Sedan ska respektive nämnd upprätta en internbudget som ska beslutas av nämnden senast i december året innan budgetåret börjar. Målkedjan Enligt Kommunallagen (KL) 3:9 ska kommunfullmäktige besluta om mål och riktlinjer för verksamheten. Dessa är i huvudsak av övergripande karaktär. Målmodellen består av tre olika dimensioner: verksamhet, ekonomi och medarbetare. Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision 2020. Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Målområdenas syfte är att bidra till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Varje målområde består av upp till fem inriktningsmål och till varje inriktningsmål hör en text som ska vara beskrivande och inspirerande, inte styrande. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Vilka verksamheter som ansvarar för att uppnå respektive indikator framgår av avsnittet verksamheterna. För samtliga indikatorer gäller att graden av måluppfyllelse mäts genom att årets utfall jämförs med föregående års utfall. De finansiella målen följs upp för kommunen totalt medan personalmålen följs upp per nämnd. Respektive förvaltningschef upprättar en verksamhetsplan med den fastställda budgeten som underlag. Verksamhetsplanen 12
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE utgör en beskrivning av den planerade verksamheten och används för att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten. Planen beskriver vilka aktiviteter/åtgärder som ska vidtas utifrån beslutade ekonomiska ramar för att under året uppnå de mål som fastställts av riksdag, kommunfullmäktige och nämnd. Planen ska koppla den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin. Så konkret som möjligt ska de åtgärder beskrivas som krävs för att uppnå uppsatta mål och av beskrivningen ska det framgå åtgärder/aktiviteter som vidtas, ansvarig och tidplan. I verksamhetsplanen ska även framgå hur den aktuella indikatorn ska mätas. Därefter ska respektive enhet upprätta en lokal handlingsplan utifrån förvaltningschefens verksamhetsplan. I verksamhetsplanen ska det framgå vilka åtgärder enheten kommer att vidta för att uppfylla sina uppdrag. Sista steget i målkedjan är medarbetarens individuella plan som anger medarbetarens åtgärder för att bidra till att kommunens målsättning uppnås under året. Modell för målstyrning Kommunfullmäktige Övergripande policydokument och riktlinjer Målområde/Inriktningsmål/Indikatorer Nämnder/Bolag Nämndsspecifika mål Verksamhetsplan/Affärsplan Upprättas av förvaltningschef Enheter Lokal handlingsplan Medarbetare Individuell handlingsplan L A G A R A V T A L HUSHÅLLNING OCH KVALITET Syftet med vision, inriktningsmål och indikatorer är att skapa en grund för god ekonomisk hushållning både ur verksamhetsmässigt och finansiellt perspektiv. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende. Verksamhetsmål Målområde 1 - Livskvalitet Ett gott liv och en aktiv fritid Sjöbos invånare erbjuds ett gott liv i livets alla skeenden. Här finns ett rikt och varierat kulturliv. Det är nära till god vård och omsorg för alla i kommunen. Sjöbo erbjuder en aktiv fritid. Naturen och tystnaden finns nära för alla. Idrott i en god idrottsmiljö finns för barn, unga och vuxna. Folkhälsan blir allt bättre. INDIKATOR Nöjd-Region-Index ska förbättras. Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Respektive verksamhet ska förbättra Nöjd- Kund-Index Folkhälsan för befolkningen i Sjöbo kommun ska förbättras. Tillgänglighet och delaktighet Alla kommuninvånare känner sig delaktiga i samhället och i samhällets utveckling. Alla har möjlighet att ta del av det som bjuds och kan påverka utbudet. I Sjöbo är det nära till beslutsfattare och korta beslutsvägar. Det är lätt att hitta rätt i samhället och i livet. INDIKATOR Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Tillgängligheten på hemsidan ska öka. 13
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Attraktivt och mångsidigt boende Samhälle eller landsbygd, flerfamiljshus, villa, gård eller lägenhet valmöjligheterna när det gäller boende är i Sjöbo många. Nya bostadsområden för nybyggnation finns både centralt i Sjöbo och i områden utanför centralorten. Kommunen erbjuder unika möjligheter vad gäller nybyggnation med närhet till skolor, affärer och företagsbyar, men också till skog och rekreation. INDIKATOR Kommunens flyttnetto ska vara positivt. Mångfald och valfrihet Sjöbo har plats för alla och uppmuntrar och värnar om mångfald i samhället. Kommunen är till för alla och alla har samma frihet att göra sina livsval. Och det finns mycket att välja på genom hela livet fri och offentlig förskola, skola och yrkesutbildningar, privat och offentlig vård och omsorg. Sjöbo är öppen för alla oavsett etnisk bakgrund, kultur, religion eller sexuell läggning. INDIKATOR Antalet verksamheter där medborgaren kan välja aktörer vid erhållande av service ska öka. Målområde 2 - Kunskap Elevens förutsättningar står i centrum Alla barns och ungas unika egenskaper och förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap och färdigheter är ständigt i fokus i skolarbetet. Eleverna har stor delaktighet och stort inflytande över skolans arbete. Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten Sjöbos pedagogiska verksamhet utvecklas ständigt. Nya pedagogiska rön fångas upp och appliceras i skolarbetet. Detta ger hög kvalitet på utbildningen och kontinuerlig förnyelse inom hela skolområdet i Sjöbo. INDIKATOR Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnena ska öka. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år, ska öka. Möjligheter till livslångt lärande I Sjöbo finns goda möjligheter till vidareutbildning med många olika studievägar. INDIKATOR Antalet deltagare som slutför vuxenutbildning och blir godkända ska öka. Andelen av befolkningen som söker till universitet/högskola ska öka. Yrkesinriktad högre utbildning I dag finns grundskola, gymnasieskola med program för yrkesutbildning inom transport och bygg. Högskoleutbildningar etableras i kommunen. Eftergymnasiala utbildnings- och lärlingsprogram etableras med stor flexibilitet för att tillgodose småföretags och olika branschers behov av yrkesutbildad arbetskraft. Målområde 3 - Företagande och arbete Positivt klimat för entreprenörskap INDIKATOR Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg 11 och 13 ska det finnas minst 25 000 kvm exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Lantbruksföretagen har genomgått en förändring under den senaste tioårsperioden. Sjöbo arbetar för en god lantbruksutveckling. Hästnäringen är en betydande del av kommunens gröna näringar och en fortsatt positiv utveckling sker. Djuromsorgen och livsmedelsproduktionen inom de gröna 14
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE näringarna håller hög kvalitet för att erbjuda konsumenterna förstklassiga, närproducerade livsmedel och detta har stärkt lantbruksföretagens konkurrenskraft. Ett livskraftigt näringsliv Sjöbos näringsliv präglas av stabilitet, resurshushållning och utvecklingskraft, det vill säga hållbarhet med lönsamma företag och många arbetstillfällen. Tillgången på välutbildad arbetskraft är god och kommunen eftersträvar att erbjuda de utbildningar som efterfrågas. Näringslivet karaktäriseras av mångsidighet och nyskapande. INDIKATOR Antalet nyregistrerade företag per 1 000 invånare ska öka. Samverkan med forskning och utbildning Samarbete mellan företag, näringsliv, högskola, universitet, forskning, den offentliga sektorn och politiken är viktigt för näringslivsutvecklingen, och en integrerad del i Sjöbos näringslivspolitik. Nya produkter, nya forskningsrön, utveckling av skolor och utbildningar utvecklar Sjöbos näringsliv. Målområde 4 - Infrastruktur Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet Det är lätt att ta sig fram. Vägnätet, såväl för motorfordon som för gående, cyklister och allmänna kommunikationerna har hög standard och hög säkerhet. INDIKATOR Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och det ska inte inträffa några dödsolyckor. Antalet km gång- och cykelbanor ska öka. Sträva efter att ridvägar anläggs i anslutning till att nya gång- och cykelbanor anläggs mellan orterna. Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Pendlingstiderna till storstadsområdena och mellan kommunens olika tätorter har kortats genom utbyggd infrastruktur och förbättrade allmänna kommunikationer. De allmänna kommunikationerna har ökats genom turer även mot norra Skåne och Mellanskåne. Tågförbindelser ger stora miljövinster. INDIKATOR Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. Antalet turer med kollektivtrafik ska utökas mellan kommunens tätorter. Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik) Utvecklingen av nya kommunikationstekniker följs och möjliggörs kontinuerligt i alla kommundelar. INDIKATOR Antalet hushåll som bedöms ha möjlighet att erhålla fibernät ska öka. Målområde 5 - Hållbar utveckling Kommunen arbetar för att alla invånare ska kunna bo och verka i Sjöbo utan att belasta miljön. Det finns ett väl utbyggt system för förnyelsebar energi, vi hushållar med våra naturresurser och tar hänsyn till våra miljövärden och klimatutvecklingen. INDIKATOR Andelen felsorterat hushållsavfall vid fastigheten ska minska. Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska minska. Andelen icke godkända enskilda avlopp ska minska. 15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiella mål Utgångspunkten för de finansiella målen har varit Sjöbos positiva utveckling under de senare åren med en budget i balans och en god budgetdisciplin. Resultat För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skrift om Hushållning i lagens namn listas ett flertal skäl till att kommuner behöver positiva resultat för att nå god ekonomisk hushållning. Till skillnad från flertalet andra kommuner har Sjöbo kommun försäkrat pensionsåtagandet som upparbetats före 1998, vilket medför att Sjöbo till skillnad frän andra kommuner, inte behöver ha positiva resultat för att hantera nuvarande och kommande pensionskostnader. De av SKL:s skäl som berör pensionskostnaderna har inte beaktats nedan: Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar. För att täcka kostnader för förslitning av tillgångar görs avskrivningar. Avskrivningar görs på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. Samtidigt är ny utrustning ofta utvecklad och mer avancerad än den som ersätts vilket vanligen innebär att den är dyrare. Konjunkturen påverkar skatteunderlaget. Många har svårt att hinna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar. Det är även svårt att förutse eller styra kostnadsutvecklingen för vissa verksamheter. Via överskott erhålls en buffert som gör att kommunen bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till kortsiktiga besparingsåtgärder. Ett alternativ till detta är att arbeta med mer långsiktiga målsättningar där det är möjligt för resultatet att variera. Resurser för utveckling. En allmän erfarenhet är att det finns ett samband mellan en välskött ekonomi och en bra verksamhet. För att även genomföra offensiva satsningar och verksamhetsutveckling krävs att det finns en ekonomi som tillåter detta. De som alltid lever på eller under marginalen hamnar lätt i ett läge med ett ständigt ekonomiskt gnetande. Detta arbete tar ofta stor kraft från organisationen som då inte kan fokusera på den mer strategiska och långsiktiga planeringen. Genom att ta ställning till ambitionerna för ovanstående faktorer går det att räkna fram ungefär vilket överskott som krävs i resultaträkningen. Resultatmål Då pensionsåtagandet som upparbetats före 1998 försäkrats bedöms Sjöbo behöva ett resultat som över tiden uppgår till 1 procent av skatteintäkterna och generella statsbidrag för att uppnå god ekonomisk hushållning. Det är det positiva resultatet som kan användas för att möta svängningar i skatteintäkter, övriga intäkter och kostnader. Storleken på det positiva resultatet påverkar också utrymmet för investeringar. Årets resultat ska vara lägst 1 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 2012 2013 2014 2015 Bokslut Bokslut 2,0 % 3,3 % 2,2 % 1,9 % Kommunen klarar målsättningen både budgetåret och historiskt. Investeringar En tumregel för god ekonomisk hushållning är att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte ska överstiga summan av resultatet plus avskrivningar. Det innebär att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte bör lånefinansieras för att undvika att räntekostnader för lån och avskrivningar minskar utrymmet för annan verksamhet. Investeringar är till sin natur långsiktiga och även investeringsverksamheten bör ses över en längre period för att kunna hantera fluktuationer mellan åren. Målsättningen är att: 16
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet mnkr 2012 Bok slut Investerutrymme Nettoinvester. 2013 Bok slut 2014 Bud get 2015 Bud get 2011-2014 28,6 40,2 36,0 31,1 135,9 23,0 26,2 21,0 24,9 95,1 Som framgår av tabellen innebär budgeten att målsättningen klaras av i och med att investeringsutrymmet överstiger de planerade investeringarna under avstämningsperioden. Kontroll/budgetföljsamhet Eftersom marginalerna är små, krävs en god budgetföljsamhet för att uppnå god ekonomisk hushållning. Målet är att: Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre. Mål medarbetare Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att i framtiden kunna behålla och rekrytera personal. Viljeinriktningen för att fortsätta utvecklas i rätt riktning finns i kommunens personalpolitiska program. Med bland annat 2012 års medarbetarundersökning som grund har det utkristalliserat sig vissa områden som behöver utvecklas vidare. En god arbetsmiljö. INDIKATOR Alla nyanställda, inklusive timvikarier, ska få en introduktion när de börjar i kommunen Alla anställda vet när de ska göra en tillbudsanmälan Sjukfrånvaron i Sjöbo kommun ska vara lägre än genomsnittet för Sveriges kommuner Antalet arbetsskador ska minska Tydlig och konkurrenskraftig lönepolitik. INDIKATOR Sjöbo kommun ska, i de olika yrkeskategorierna, ha en medianlön som ligger i nivå med övriga kommuner i södra Skåne senast 2015. Andelen medarbetare som ser att det finns en koppling mellan lönepåslaget och prestationen på arbetet ska öka. Jämlika anställningsförhållanden. INDIKATOR Senast augusti 2015 ska inga oönskade deltider finnas kvar Osakliga löneskillnader ska inte finnas. Lika rättigheter och möjligheter. INDIKATOR Medarbetare ska inte diskrimineras p.g.a. kön. Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. INDIKATOR Andelen personal som upplever Sjöbo kommun som en bra arbetsgivare ska öka. 17
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Finansiell analys av åren 2015-2017 2014 års kompletteringsbudget utgör underlag för 2015 års budget. Vid bedömning av utvecklingen under 2015 används kompletteringsbudgeten 2014 som underlag för de angivna värdena om inget annat anges. I balansräkningen för 2015 har ingående värden justerats till det senaste helårsutfallet (2013) och tilläggsbudgeteringar avseende investeringar 2014. Regeringens budgetproposition har inte beaktats i budgeten för 2015. Kompensation för pris- och löneökningar året 2015 har verksamheternas kompensation för pris- och löneökningar beräknats till 2,3 % avseende kostnader för entreprenader, 1,3 % för övriga kostnader, 0,0 % för hyror och 3,1 % (fr.o.m. april) avseende löneökningar med undantag Kommunals avtalsområde. Kompensation avseende löneökningar för kommunals personal är uppgår till 2,55 % (fr.o.m. april) i enlighet med gällande avtal. Dessutom har kompensation lämnats för den helårseffekt som erhålls 2015, då lönerna 2014 höjdes fr.o.m. 2014-04-01. För strategiska lönesatsningar 2015 finns dessutom en central lönepott på 1,9 mnkr motsvarande löneökningar på cirka 0,5% (fr.o.m. april). Intäkterna har vid beräkning av pris- och lönekompensation bedömts öka med 1,3 % med undantag för interna entreprenadintäkter som räknats upp med 2,0 % Po-pålägget som finansierar arbetsgivareavgifter, försäkringar, pensioner med mera har i 2015 års budget sänkts till 38,42%: Nämndernas ramar har sänkts i motsvarande grad med sammanlagt 2,2 mnkr. Sammantaget har pris- och lönekompensationen för 2015 (inklusive sänkningen av PO-pålägg) beräknats till 21,4 mnkr. Av dessa har 19,5 mnkr fördelats till verksamheterna och resterande 1,9 mnkr fördelas i samband med 2015 års lönerevision. Vid beräkning av kommunbidragen har hänsyn tagits till förändring av kapitaltjänstkostnaderna till följd av ändrade avskrivningar och intern ränta med undantag för verksamheter som erhåller budget baserat på invånarantal. Internräntan kommer år 2015 att vara oförändrat 2,5 %. Nytt är att internränta även beräknas på investeringsinkomster i form av anslutningsavgifter. Resursfördelningsmodell Från och med budget 2013 infördes en resursfördelningsmodell. För äldreomsorgsverksamheten och förskoleoch skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten baseras resurstilldelningen på befolkningsprognos för olika åldersklasser. För teknisk verksamhet finns en resursfördelningsmodell som baseras på förändring av antalet kvadratmeter gata och cykelled som tekniska nämnden ansvarar för. Utifrån prognostiserad befolkningsförändring utökas kommunbidraget för förskole-, skolbarnomsorg och grundskoleverksamheten med 4,6 mnkr. Då behovet av omsorg inom ålderklassen 1-5 år har minskat från 93,6 % till 90,9 % minskas ersättningsnivåerna i 18
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE resursfördelningsmodellen vilket minskar kommunbidraget med 2,9 mnkr. Inom äldreomsorgen utökas kommunbidraget med 1,8 mnkr p.g.a. förändrad befolkning. Det införs en resursfördelningsmodell för gymnasieverksamheten som baseras på invånarantalet i åldern 16-18. Befolkningsminskningen i denna åldersgrupp medför att kommunbidraget minskar med 2,1 mnkr. Resursfördelningsmodellen resulterar i en utökning av kommunbidrag med 0,1 mnkr för teknisk verksamhet 2015 för drift och underhåll av gator, gs-leder etc. Detaljerad sammanställning av resursfördelningsmodellen återfinns på sidan 66. Resursfördelningsmodellen innefattar alla kostnader, d.v.s. även lokal- och kapitalkostnader. Någon särskild kompensation för dessa typer av kostnader tillkommer inte. Ökning eller minskning av kostnaderna medför inte justering av resursfördelningen. Undantaget är delmodellen för teknisk verksamhet som inte inkluderar kapitalkostnader. Resultat och kapacitet. Skatte- och nettokostnadsutveckling 2013 2014 2015 2016 2017 procent Skatteintäkt. inkl utjämn. 5,4 4,4 3,9 3,9 4,0 Nettokostnader 3,3 5,1 4,2 4,9 6,2 År 2013 förstärktes kommunens ekonomi när skatteintäkterna inklusive utjämningen ökade väsentligt mer än nettokostnaderna. Även om kompletteringsbudgeten 2014 innebar att nettokostnaderna ökade något snabbare än skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning var det budgeterade överskottet ändå betydligt högre än den ekonomiska målsättningen. År 2015 sjunker resultatnivå (+16,3 mnkr) något men från en hög nivå jämfört med målsättningen. Däremot innebär planerna för 2016 och 2017 en betydlig försämring av den ekonomiska utvecklingen. I plan 2016 ökar nettokostnaderna snabbt, bland annat beroende på volymökningar i verksamheten, den nya simanläggningen och om- och tillbyggnad av Lövestads skola. År 2017 får badanläggningen helårseffekt vilket tillsammans med volymökningar medför att nettokostnaderna ökar. Skatteintäkter inkl. utjämning har en betydligt lägre ökningstakt både 2016 och 2017 vilket medför att plan 2017 uppvisar ett negativt resultat. Det går även att beskriva utvecklingen genom att ställa nettokostnaderna i relation till skatteintäkter. Det är tydligt att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och utjämning blir högre och högre, framför allt 2016 och 2017. 103% 102% 101% 100% 99% 98% 97% 96% 95% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Plan Plan En nivå över 100% innebär att verksamheten behöver finansieras med överskott i finansnettot. År 2016 finns ett positivt överskott om 8,6 mnkr trots att nettokostnaderna andel av skatteintäkterna och utjämningen uppgår till 100 %. Det är positivt finansnetto om 8,2 mnkr som bidrar till det resultatet. Planen för 2017 innebär ett negativt resultat om 11,3 mnkr. Avskrivningar Avskrivningar, 2013 2014 2015 2016 2017 mnkr Skattefinansierat 13,5 17,3 14,8 15,6 17,0 Avgiftsfinansierat 3,5 5,1 6,3 7,3 8,2 Trenden är att investeringarna överstiger avskrivningarna vilket bidrar till att avskrivningarna ökar år för år. De minskade investeringar år 2015 inom skattefinansierad 19
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamhet är främst ett resultat av att budgeten anpassas till gällande redovisningsregler avseende IT-inköp vilket gör att en större del av inköpen belastar driftbudgeten istället för investeringsbudgeten. Då IT-investeringar oftast har kort avskrivningstid och därigenom höga årliga avskrivningar sjunker de totala avskrivningskostnaderna när en del av det som tidigare varit investeringsutgifter istället blir driftkostnader. Hög investeringsnivå (41,4 mnkr) under 2014 gör att avgiftsfinansierad verksamhet i form av VA-verksamhet har högre avskrivningskostnader både år 2015 och 2016, trots en lägre investeringsnivå 2015. Utbyggnaden i sommarbyarna 2015 och 2016 innebär högre avskrivningskostnader. En stor del av investeringarna finansieras av anslutningsavgifter. Investeringsutgiften genererar avskrivningar medan periodisering av intäkterna i form av anslutningsavgifter finns redovisat bland verksamhetens intäkter. Det medför att avskrivningarna ökar trots att investeringarna till stor del är finansierade av anslutningsavgifter. Skatteintäkter Skatteintäkterna är beräknade i enlighet med Sveriges Kommuner och Landsting skatteunderlagsprognos från oktober 2014. I beräkningen av skatteintäkter och utjämning har hänsyn inte tagits till budgetproposition 2015 som regeringen överlämnade 2014-10- 23. Vid beräkning av kommunens skatteintäkter är invånarantalet 1 november basen för beräkning av nästkommande års skatteintäkter. Därefter förändras inte invånarantalet i skatteintäktsberäkningen. Prognosen för skatteintäkterna 2015 bygger på antalet invånare 2014-10-15 (18 413). I övriga beräkningar används kommunens befolkningsprognos (för resurstilldelning 2015-2017 och skatteintäkter inkl. utjämning 2016-2017) men bedömningen är att lägre invånarantal är mer realistiskt att använda för beräkning av skatteintäkter 2015. Skillnaden mellan befolkningsprognosen för 2014-12-31 (18.493) och utfallet 2014-10-15 är 80 invånare vilket motsvarar ca 3,5 mnkr i skatterintäkter inkl. utjämning. Skatteunderlag 2013 2014 2015 2016 2017 Årlig förändring i % 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 Prognosen för taxeringsutfallet för 2014 visar på en tillväxt av det kommunala skatteunderlaget med 3,5 % vilket är i nivå med föregående år. Skatteunderlaget beräknas öka med cirka 4,8 % per år under perioden 2015-2017. Kommunalekonomisk utjämning Beräkningarna av både inkomst- och kostnadsutjämningen bygger på SKL:s prognos för bidragsåret 2015. Beräkningarna utgår ifrån nuvarande system för utjämning. 2013 erhölls 194 mnkr i inkomstutjämning och för 2014 ökade bidraget med knappt 2 mnkr till totalt 196 mnkr. Prognosen för 2015 är att inkomstutjämningen minskar med 1 mnkr. Prognosen för 2015 bygger på att medelskattekraften i Sjöbo är 88,3% av rikets, 1,0 % högre än 2013. Med undantag för 2013 har skattekraftunderlaget under en längre tid ökat snabbare i Sjöbo än i riket i genomsnitt. Prognosen är att utvecklingen fortsätter med snabbare skattekrafttillväxt i Sjöbo än i genomsnittet i riket. År 2016 prognostiseras inkomstutjämningen öka med drygt 8 mnkr medan ökningen blir 4 mnkr 2017. Avgiften för kostnadsutjämningen beräknas för 2015 öka med ca 1 mnkr i förhållande till 2014. Det motsvarar en ökning av avgiften med 50 kronor per invånare. Det är delmodellerna grundskola, barnomsorg och gymnasieskola som gör att avgiften ökar. Antalet invånare i åldrarna 1-18 år minskar snabbare och/eller ökar långsammare än genomsnittet i riket. Utjämningssystemet är relativt i förhållande till andra kommuner. Systemet bygger bland annat på antalet 20
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE invånare i olika åldrar dels för kommunen, dels för riket som helhet. Ökar/minskar kommunen procentuellt mer än riket som helhet påverkas utjämningen. Det är befolkningssammansättningen 2014-01-01 som är underlag för utjämningen 2015. Den kommunalekonomiska utjämningen har bland annat justerats till följd av införandebidraget som under en övergångsperiod betalas till de kommuner som var stora förlorare. Kostnaden som betalas av alla kommuner påverkar regleringsavgiften med 80 kr per invånare för 2015. Kostnaden sjunker sedan till 17 kr år 2016 och 5 kr år 2017. Regleringsbidraget minskar från 456 kr per invånare 2013 till 232 kr per invånare 2014. Regleringsavgiften fortsätter att minska 2015-2017, bland annat beroende på att statens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen inte ökar i samma takt som kostnaden, för att kunna upprätthålla den garanterade nivån. 2015 beräknas regleringsbidraget uppgå till 91 kr per invånare och bidraget minskar för Sjöbos del med knappt 3 mnkr i förhållande till 2014. Utjämningsavgiften för LSS minskade 2014 med 1,5 mnkr till totalt 10,7 mnkr. 2015 beräknas avgiften vara nästan oförändrad. Den minskade avgiften år 2014 är till stor del en följd av att år 2012 ökade antalet personer med personlig assistans (enligt LSS) och daglig verksamhet. Den kommunalekonomiska utjämningen har bland annat justerats för ökad undervisningstid i matematik, jobbstimulans för personer med ekonomiskt bistånd och effektivisering av gymnasieskolan. Införandet av Gy-11 i gymnasieskolan skall enligt regeringen resultera i effektiviseringar och därför kommer statsbidraget till kommunerna att reduceras med 48 kronor per invånare år 2016. Statskontoret har ett uppdrag att kontinuerligt se över utjämningssystemets beräkningsmodeller och har lämnat förslag på reviderad delmodell för utjämning av individ- och familjeverksamhetens kostnader. Det är en delmodell i kostnadsutjämningen. I förslaget tas faktorn bort som baseras på antalet hushåll med försörjningsstöd mer än 6 månader. Istället införs bland annat en faktor där hänsyn tas till barnfattigdom. Förändringen motiveras med att utjämningssystemet inte bör innefatta faktorer som kommunerna själva kan påverka. För Sjöbos del skulle förslaget om det genomförs ca 7,3 mnkr i minskade avgifter. Regeringen har ännu inte behandlat förslaget. Sjöbo kommuns intäkter av fastighetsavgiften beräknas öka med 0,2 mnkr både 2014 och 2015 för att år 2015 uppgå till 36,1 mnkr. Finansnetto 20 15 10 5 0 Finansnetto, mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bokslut Plan Plan Interbankens avvecklades våren 2013 vilket medförde att kommunens likviditet förbättrades väsentligt. En stor del av likviditeten (ca 226 mnkr exkl löneskatt) användes till att försäkra pensionsåtagandet som upparbetats före 1998. Betalningen till KPA gjordes i juli 2013 vilket innebär att kommunen fick ränta på pengarna under första halvåret av 2013. År 2014 är ränteintäkterna betydligt mindre då endast delar av överskottslikviditeten kvarstår. Finansnettot beräknas bli oförändrat 8,2 mnkr år 2015. Finansnettot inkluderar utdelningar från de kommunala bolagen med 4,0 mnkr, fördelat med hälften på AB Sjöbohem och hälften på Sjöbo Elnät AB. I budget 2015 förutsätts att investeringsnivån för 2014 och 2015 klaras av utan nyupplåning. Samtidigt innebär 21