Äldres boende -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD Studentlitteratur
Inledning 11 Författarpresentation 17 KAPITEL 1 Ny bostadspolitik för att möta en åldrande befolkning 19 EVA SANDSTEDT & MARIANNE ABRAMSSON Framtida utmaningar för bostadspolitiken 19 Demografiska förändringar 20 Kvarboendets betydelse 23 Boendeformer för andra halvan av livet 27 Litteraturförteckning 32 KAPITEL 2 äldre i Norge 35 Bostadspolitik och det offentligas utbud av bostäder för SIRI YTREHUS Bostadspolitik och bostadspolitisk praktik 35 Utvecklingsdrag 37 Fortsatta förändringar på bostadsmarknaden 46 Litteraturförteckning 48 0 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 3
DEL 1 ORDINÄRT BOENDE KAPITEL 3 Från ett litet omodernt hus till en modern lägenhet 53 - Om boendekarriärgenom livsloppet MIRJALIISA LUKKARINEN KVIST Flytten från föräldrahemmet 54 Flytten till Ljura 56 Livet i Ljura 58 Framtiden 64 Var vi har varit förtäljer vilka vi är 66 Till sist 68 Litteraturförteckning 69 KAPITEL 4 Gamla människors tillhörighet till sin boplats 73 JAN-ERIK HAGBERG Äldres boplatser 74 Forskning om individ och plats 76 Boplatsen Ljura 77 Ljura 1950-2010 79 Kvarboendet och värderingen av de andra 81 Platstillhörighet som att stanna kvar 85 Platstillhörighetens paradox 86 Litteraturförteckning 89 KAPITEL 5 Hemmets och vardagslivets betydelse för äldre på landsbygden i Finland 93 SIRPA ANDERSSON Besök hemma hos 95 Vad är viktigt i livet och bostaden? 96 En modell för bostadens betydelse 96 4 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR
Tillsammans hemma 101 Att bli gammal på landsbygden 102 Litteraturförteckning 104 KAPITEL 6 När hemmet blir en vårdmiljö 107 INGA MALMQVIST De äldre bor kvar hemma 107 Bostadens utformning 113 Bostäder som arbetsmiljö 116 Värdig vård i värdigt boende 117 Litteraturförteckning 117 KAPITEL 7 Bostadsanpassning-ett stöd för vardagen? 121 KARIN JOHANSSON, MARGARETA LILJA & INGELA PETERSSON Bostadsanpassning - lagstiftning och praktik 122 Betydelse av hemmet 123 Äldres vardag i hemmet 124 Att översätta problem i vardagen till behov av bostadsanpassning 126 Bostadsanpassning som intervention - hur blev det? 129 Framtida utmaningar 131 Litteraturförteckning 133 KAPITEL 8 Äldres boendepreferenser i Norge 139 SIRI YTREHUS & LARS GULBRANDSEN Utbudet avgörande för äldres flyttningar 139 Val av bostadsort 142 Bostaden 143 Bostad och inkomst 146 Bättre boende för fler och äldre pensionärer 148 Litteraturförteckning 150 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 5
DEL 2 MELLANBOENDE KAPITEL 9 livet 155 Bostadsmarknad och bostadsformer för andra halvan av MARIANNE ABRAMSSON & EVA SANDSTEDT Äldres bostadsomflyttningar 157 Ökat intresse för olika typer av seniorbostäder 159 Vad betyder ett ökande intresse för seniorboende? 164 En större variation av boendeformer 165 Litteraturförteckning 166 KAPITEL io Äldres boende - en samhällsplaneringsfråga 169 CECILIA HENNING & HOLGER STOL A R Z Äldreboendefrågan och svensk välfärdsplanering 170 Det tyska kvarterskonceptet 172 Exempel på det tyska kvarterskonceptet med brukarstyrd organisering 178 Äldreboende - inte bara en bostadsfråga 184 Litteraturförteckning 185 KAPITEL 11 Norm och avvikelse i gemenskapsboenden 189 CLARY KREKULA Förhandlingar om norm och avvikelse 191 Alderskodning 192 Praktiker som skapar ålderskodade boenden 196 Avslutande reflektioner 199 Litteraturförteckning 200 6 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR
DEL 3 SÄRSKILT BOENDE KAPITEL 12 Att flytta till eller flytta från 205 Betydelsefulla aspekter i samband med att byta boende på äldre dagar HELLE W11 K Miljöns betydelse i allmänhet 205 Hemmets betydelse i synnerhet 206 Särskilt boende 207 Att lämna sitt hem 209 Effekter av att flytta på äldre dagar 212 Litteraturförteckning 217 KAPITEL 13 boende 219 Arkitekturens betydelse för hemlikhet i särskilt JONAS E ANDERSSON Hemlikhet i särskilt boende 221 Ädla bostäder för sköra äldre 225 Hemlikhet som anvisning för arkitekturen 227 Arkitektur för det sköra åldrandet 234 Arkitektur för de allra äldsta 238 Litteraturförteckning 241 KAPITEL 14 Vägledande tankegångar för utformningen av miljöer för särskilt boende 247 Relationen WHO-ICF - design JAN PAULSSON 4Q: Fyra kvalitativa egenskapsområden 249 Boendemiljöer för vård/omsorg 252 Nycklar till god boendemiljö 252 Nycklar och tankefigurer 258 Slutord 260 Litteraturförteckning 261 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 7
innehåll KAPITEL 15 Arkitektur och trivselelement i planeringsprocessen av nya vårdbostadsområden i Danmark 263 MARY-ANN KNUDSTRUP, HENRIK HARDER & LARS BRORSON FICH Vad är fysiska trivselfaktorer för de äldre i vårdbostäder? 263 Vårdbostäder och trivsel för den äldre 264 Huvudkoncepttyper bland vårdbostäder i Danmark och inom forskningsdesign 266 Så tas besluten i de fyra fallen 267 Visionerna om trivsel ifrågasätts 269 De trivselskapande inslagen diskuteras 270 Byggherren har den avgörande beslutsbefogenheten 272 Trivsel i framtida vårdboenden 274 Litteraturförteckning 275 KAPITEL 16 Boendemiljöer som stödjer äldre personers möjligheter att klara sig på egen hand 279 IRA VER MA Förändringar inför framtiden 279 Forskning i boendemiljön 281 Boendemiljön 283 Behov av förbättringar 292 Litteraturförteckning 292 KAPITEL 17 Rum för individualitet i särskilt boende 295 CATHARINA NORD Med stöd av lagen 296 Rum och identitet 298 Rum och görande 300 Privat och offentligt 302 Nya rum för ny verksamhet 304 Litteraturförteckning 306 8 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR
KAPITEL 18 Att få komma utomhus när man är gammal 309 ANNA BENGTSSON Historien om Alice 310 Forskning om äldre och utevistelse 314 Utemiljö för olika individer 316 Utevistelse vid särskilda boenden i Sverige 318 Litteraturförteckning 320 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 9