VATTENRÅD GÖR INFLYTANDE MÖJLIGT!

VATTENRÅD GÖR INFLYTANDE MÖJLIGT! En skrift om vad ett vattenråd är & gör i Bottenvikens vattendistrikt

Uppdaterad 2008-05-23 Läsanvisning Den här handledningen är tänkt som ett stöd för vattenrådsarbetet och kan användas som uppslagsbok. Bakgrund och förklarande text finns i själva skriften medan mer handfasta råd och konkreta förslag återfinns i bilagorna. Fotografierna är där inte annat anges hämtade ur Pajala kommuns bildarkiv. 2

Förord På uppdrag av Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Kommunförbundet Norrbotten och Regionförbundet Västerbotten har Vattensamverkan Norr utarbetat denna handledning som ska svara på frågorna: Vad ÄR ett vattenråd? HUR bildas ett vattenråd? Vad GÖR ett vattenråd? Det är en första utgåva som vi räknar med kommer att utvecklas under resans gång. Hör gärna av er med kritik och synpunkter så att vi kan förbättra skriften. Bo Sundström Vattenvårdsdirektör i Bottenvikens vattendistrikt 3

Innehåll sid Läsanvisning 2 Förord 3 Bakgrund 5 Vad är ett vattenråd? 7 Syfte med vattenråd 8 Kommunernas roll 9 Vattenrådets roll i förvaltningscykeln 10 Hur bildas ett vattenråd? 12 Organisationsform och sammansättning 14 När blir ett vattenråd ett vattenråd? 16 Ekonomi 16 Geografisk indelning 17 Vad ska ett vattenråd göra? 18 Vattenrådets arbetssätt internt och gentemot 19 myndigheten Hur får man en effektiv process? 20 Bilagor sid 1. Geografisk indelning 22 2. Kriterier för vattenråd 24 3. Förhållningssätt 25 4. Dagordningsförslag 26 5. Arbetsuppgifter för vattenråd i förvaltningscykeln 27 6. VISS och Vattenkartan 35 7. Kontaktpersoner 36 4

Bakgrund I december år 2000 tog EU ett beslut om ett ramdirektiv för vatten i syfte att skydda och förvalta vattnen på bästa sätt för kommande generationer. Alla medlemsländer ska fram till år 2015 ha uppnått det som kallas god status i berörda vatten. I EU:s direktiv (2000/60/EG, pkt 14) trycker man på vikten av samarbete och samverkan på alla nivåer. Avsikten är att få till stånd en aktiv samverkan mellan alla vattenintressenter under hela den sexåriga förvaltningscykeln. För att ta tillvara allas kunskaper och synpunkter behövs samverkan redan under arbetet med att ta fram underlag för förslag till åtgärder och förvaltningsplaner. Detta nya tankesätt skapar nya möjligheter att påverka. Det finns också krav på information till allmänheten och på formella samråd inför större beslut. Samråd innebär en obligatorisk process till skillnad från samverkan som är frivillig. Bilden visar var samrådsperioderna infaller under den 6-åriga förvaltningscykeln. Bilden visar vattenförvaltningens olika dokument och då Vattenmyndigheterna vill ha dina synpunkter i ett samråd. Samverkan är en kontinuerlig process under hela verksamhetsperioden. För en mer detaljerad tidtabell se sidan 18 eller bilaga 5. Som en följd av direktivet har vi i Sverige sedan år 2004 ett nytt sätt att jobba med förvaltning av våra tillgångar av ytvatten, kustvatten och grundvatten och en ny förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660), där en nyhet är att man i lagtexten trycker på att det är önskvärt med en aktiv medverkan från alla berörda på ett tidigt stadium i vattenförvaltningen och att myndigheten ska uppmuntra detta. Fem nya vattenmyndigheter har skapats och de ansvarar för arbetet som ska leda fram till att Sverige når målet om god vattenstatus till år 2015. Kap 2 4 i vattenförvaltningsförordningen: Vattenmyndigheterna skall planera sitt arbete enligt denna förordning så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs av förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Innan vattenmyndigheten fattar beslut om kvalitetskrav, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram eller i övrigt handlägger frågor enligt denna förordning av större betydelse skall myndigheten samråda med de myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och enskilda som berörs av beslutet. 5

Vattenmyndigheten är alltså skyldig att uppmuntra till samverkan och informera om arbetet som pågår. I Sverige har benämningen Vattenråd införts, som beteckning på de frivilliga organ där olika vattenintressenter möts för att samverka och gemensamt få ett tidigt inflytande på arbetet i vattenförvaltningen. Bottenvikens vattendistrikt skiljer sig från de övriga vattendistrikten genom att endast ett par vattenvårdsförbund finns inom distriktet, varav det senaste bildades 2007. Vattenvårdsförbunden har i övriga landet setts som naturliga kontaktorgan att bygga vidare på för att få till stånd en samverkan enligt vattenförvaltningsförordningens intentioner (se den första punkten på föregående sida). I Bottenvikens vattendistrikt fordras därför ett annat sätt att få till stånd en bred samverkan inom avrinningsområdena. Det sker genom att Kommunförbundet i Norrbotten och Regionförbundet Västerbotten, med stöd av Vattenmyndigheten och länsstyrelserna, driver projektet Vattensamverkan Norr. Syftet är att få till stånd Vattenråd för det lokala och regionala arbetet med vattenförvaltningen inom distriktet. Figuren nedan beskriver de olika aktörernas ansvar och roller i det arbetet. Vattenmyndigheten (VM) & länsstyrelserna ska möjliggöra och uppmuntra till deltagande kring vattenförvaltningsfrågor Vattensamverkan Norr, projekt okt 2006 - dec 2009 * Bistå VM med kontaktarbetet * Ta reda på önskemål om samverkan * Föreslå former för vattenråd * Bistå vid uppstart av vattenråd Kommunförbundet BD & Regionförbundet AC * Värdar för projektet * Kommunerna centrala 6

Vad är ett vattenråd? Ett vattenråd är en frivillig sammanslutning av intressenter som vill delta aktivt i arbetet med vattenförvaltningen inom ett geografiskt område, ett så kallat vattenrådsområde (VRO). Vattenrådet har ingen formell beslutsrätt men kan genom sitt samarbete i vattenrådet och i dialog med länsstyrelserna och vattenmyndigheten få betydande inflytande på arbetet i vattenförvaltningen, t ex vid prioriteringar av åtgärder och utformningen av den förvaltningsplan som det beslutas om första gången år 2009. Vattenrådet föreslås utse någon form av styrgrupp eller kontaktperson som blir det reella kontaktorganet till vattenmyndigheten. Ett mer utvecklat förslag till arbetssätt framgår under rubriken Hur bildas ett vattenråd? sid 12. För Bottenvikens vattendistrikt föreslås en indelning i elva vattenrådsområden på land, samt i två kustvattenrådsområden för kustvattnet. På land kan ett vattenrådsområde utgöras av ett eller flera avrinningsområden. Ett avrinningsområde är en yta som avgränsas av höjdpartier i terrängen som gör att allt vatten i området ytvatten så väl som grundvatten - till slut mynnar i en gemensam utläppspunkt (bäck-/å-/älvmynning) till recipienten som i vårt fall är havsbassängen Bottenviken alternativt Norra Kvarken. Förslaget till geografisk indelning är framtaget av Vattensamverkan Norr och grundar sig på ställningstaganden som du kan ta del av under rubriken Geografisk indelning på sidan 17. På sidan 22 finner du en karta som visar indelningen. Förslaget har under hösten 2007 diskuterats med och godkänts av intressenterna i området, men indelningen kan med tiden behöva förändras beroende på förändringar i engagemang eller vattenanvändning. Ett vattenråds främsta mål bör vara att i samarbete med de myndigheter som jobbar med vattenförvaltningen sträva efter att utifrån ett helhetsperspektiv nå god status/god potential för områdets grundvatten, ytvatten och kustvatten till år 2015. Det är det gemensamma mål som gäller för alla EU:s medlemsländer. Kvarnbäcken. Kvarnbäcken under ytan Foto: Lennart Lindelöf, Miljö- & Byggkontoret, Piteå kommun 7

Syftet med Vattenråd Syftet med att bilda ett vattenråd är att möjliggöra ett tidigt demokratiskt inflytande i hela vattenförvaltningsprocessen i enlighet med intentionerna i lagstiftningen. Genom att bilda ett forum där de berörda som så önskar kan delta, skapas möjligheter att på ett annat sätt än tidigare vara med i en fruktbar dialog redan på planeringsstadiet istället för att ställas inför färdiga förslag eller beslut som då är svårare att påverka och förändra. Fördelarna med att arbeta tillsammans i ett vattenråd som fungerar bra kan sammanfattas under följande rubriker: Helhetsperspektiv Vattenrådets olika intressenter inom ett vattenrådsområde verkar gemensamt för en helhetssyn på vattenresurserna inom området, ökar tillgången på lokal kunskap, främjar lokala initiativ och ökar medvetenheten kring vattenfrågorna. På så sätt nås också ett ökat inflytande på framtida åtgärder och förvaltning. Bättre beslut Vi får bättre beslut i förvaltningen av vattenresurserna om vattenråden levererar kunskapsfakta, synpunkter på och underlag för prioriteringar av mål och åtgärder samt sin syn på samhälleliga och ekonomiska konsekvenser av olika åtgärder. Arbetet främjas av ett nära samarbete med länsstyrelserna. Kunskapsutveckling Genom samverkan kan intressenterna öka den egna kunskapen om andra verksamheters förutsättningar och intressen och få en bättre insikt i olika problem och hur dessa kan lösas. Genom att slå samman de insatser i vattenvårdsarbetet som olika intressenter utför idag kan man få en större effekt och det kan bli mer kostnadseffektivt. Bo Sundström, Vattenvårdsdirektör i Bottenvikens vattendistrikt, berättar om senaste nytt inom vattenförvaltningen. Foto: Länsstyrelsen i Norrbotten 8

Kommunernas roll i vattenråden Kommunerna är företrädare för allmänheten och har som sådana en extra viktig roll att fylla i vattenråden. Dels genom att tillföra sin breda kunskap inom de vattenrelaterade verksamheter som man ansvarar för, dels genom att på ett tidigt stadium framföra önskemål, prioriteringar och bedömningar. En tidig dialog i planerings- och åtgärdsfrågor torde också kunna undanröja ett senare missnöje med beslut som fattats av Vattenmyndigheten. Det är också ett starkt önskemål från vattenmyndigheten att kommunerna tar initiativ och medverkar för att få till stånd ett aktivt vattenrådsarbete. I vattenrådsarbetet har de kommunala representanterna ett ansvar att förmedla och förankra frågorna i den kommunala organisationen - till de olika berörda verksamheterna och till den politiska nivån, men även till invånarna. Arbetet i vattenråd kan underlätta förankringsarbetet mycket. Ett lämpligt sätt att organisera arbetet internt i kommunen är att bilda en vattengrupp bestående av personer från de olika förvaltningarna, det kan vara både tjänstemän och politiker. De kommuner som vill kan förstås utvidga vattengrupperna till att inkludera även externa intressenter. Kommunerna har mycket att vinna på att utöka samverkan inom vattenrådet, t ex genom att arbeta gemensamt med översiktsplanering för att få en helhetssyn på avrinningsområdet, ta fram gemensamma policies för exempelvis skyddsområden för dricksvatten, skyddszoner för små och stora avloppsanläggningar eller gemensamma planer för fiskevården m.m. De statusbeskrivningar som görs av vattenförekomsterna kan bli ett användbart verktyg i bland annat översiktsplanearbetet och de databaser som finns tillgängliga. VISS och Vattenkartan kan vara ett stöd för kommunerna i deras arbete. Se vidare bilaga 6. När det gäller åtgärdskraven kommer de att bli bindande för myndigheter, såsom kommuner och länsstyrelser, men inte för enskilda verksamheter och personer. Dessa kan dock åläggas att åtgärda problem via övrig miljölagstiftning, där kommunen kan vara en av flera beslutande myndigheter. Bild från träff med kommunledningen i Jokkmokk. På bilden syns Anna Hövenmark, Alf Waara och Claes Markusson. Foto: Anna-Karin Lundberg 9

Vattenrådets roll i förvaltningscykeln Bilden nedan visar hur arbetet med den nya vattenförvaltningen är organiserat i Sverige generellt och i Bottenvikens vattendistrikt specifikt. Bildens pilar står för en ömsesidig kontakt i arbetet. m fl Vattenråden utgör en viktig bas för arbetet med den nya vattenförvaltningen och verkar inom ett vattenrådsområde (VRO) som kan bestå av ett eller flera avrinningsområden. Vattenråden har möjligheter till samverkan och kontakter med alla andra aktörer inom vattenförvaltningen. Vattenrådet bör ha en kontinuerlig dialog med framför allt beredningssekretariatet (BS) på länsstyrelsen som tar fram kunskapsunderlag och bistår med expertkompetens. I Bottenvikens distrikt tas kunskapsunderlaget fram av BS i Norrbotten och Västerbotten, och för Torneälven även av Miljöcentralen i Rovaniemi. Vid behov kan kontakt också tas med vattenmyndigheten och dess referensgrupp. Referensgruppen består av branschföreträdare och andra organisationer med stark representation i distriktet som berörs av vattenfrågor. Vattenmyndigheten (VM) är en del av länsstyrelsen i Norrbottens län, men med myndighetsfunktion inom Bottenvikens vattendistrikt. Myndigheten samordnar vattenförvaltningsarbetet och har det övergripande ansvaret för att alla vatten uppnår beslutad status. Bottenvikens vattendistrikt innefattar alla avrinningsområden i 10

Norrbottens län och större delen av Västerbottens län. VM har även ansvar för internationella avrinningsområden som delas med Finland och Norge. Vattenmyndighetens beslutande organ kallas vattendelegationen. Landets fem vattendelegationer är fristående och deras beslut kan bara omprövas av regeringen. På nationell nivå är det Naturvårdsverket (NV) som sammanställer och rapporterar in data till EU. Tillsammans med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) ansvarar de också för att ta fram handböcker och föreskrifter för vattenförvaltningsarbetet. SGU, SMHI och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) är datavärdar, vilket innebär att de ansvarar för att fakta om vattnen samlas in centralt och lagras i gemensamma databaser. Gruppfoto på personerna vid Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, beredningssekretariaten vid länsstyrelsen i Norrbottens län och Västerbottens län samt projektledarna för Vattensamverkan Norr. Foto: Länsstyrelsen i Norrbotten 11

Hur bildas ett vattenråd? För att stödja processen med att bilda vattenråd har projektet Vattensamverkan Norr under hösten 2007 bjudit in alla tänkbara intressenter till träffar i de föreslagna vattenrådsområdena och presenterat förslagen till dels geografisk indelning, dels arbetssätt med att få till stånd vattenråd. Projektet erbjuder stöd för bildande av vattenråd och kan bistå med uppstart av arbetet. Den som så önskar, t ex en berörd kommun, kan ta eget initiativ till att bilda vattenråd inom de föreslagna områdena. Kravet är dock att de av Vattenmyndigheterna uppställda kriterierna uppfylls. Se bilaga 2. Det är viktigt att alla vattenintressen i aktuellt område inbjuds att delta och önskvärt att alla berörda har klart uttalat om man vill vara med i vattenrådet eller inte. En vilja att delta bör vara tillräckligt för medlemskap. På mandat från deltagarna vid de träffar som hölls under hösten 2007 i vattenrådsområdena hjälper Vattensamverkan Norr till med att starta vattenråd i så många vattenrådsområden som möjligt under år 2008 och 2009 tillsammans med de interimistiska arbetsgrupper som bildats. De interimistiska arbetsgrupperna har bildats genom att intresserade vattenintressenter anmält sig. Vid behov har Vattensamverkan Norr kompletterat gruppen med ytterligare personer så att de för vattenrådsområdet mest betydelsefulla intresseområdena ska vara representerade och bredden ska vara tillgodosedd. Vattensamverkan Norr kommer under våren och hösten 2008 att, tillsammans med respektive arbetsgrupp, bjuda in de redan bildade nätverken till träffar för att presentera och diskutera de förslag på arbetsformer som arbetsgrupperna kommit fram till och för att ta ett formellt beslut att bilda vattenråden. Då vattenråden väl bildats är det troligt att intresset ökar ytterligare och nätverken växer. 12

Bild 3 med tillhörande text nedan illustrerar hur vattenrådet är tänkt att organiseras. Vattenrådet * Alla intressenter som vill vara med i nätverket * Bred representation av berörda vattenintressen Medlem * Kommuner, organisationer, företag, enskilda markägare m fl som representeras av personer med mandat från sin huvudman. Även privatpersoner kan vara medlemmar. Kontaktperson/Styrgrupp * Väljs av medlemmarna * Styrgruppen bör ha en bred & representativ sammansättning * Personer med mandat från nätverket Kontaktpersonen/styrgruppen har till uppgift att: * Samordna arbetet * Sprida information och ta in och sammanställa synpunkter och förslag * Vara kontaktorgan till länsstyrelsen Arbetsgrupper * Bildas vid behov efter önskemål från medlemmarna, t ex på ett visst tema eller för en viss vattenförekomst. Idag befintliga aktiva grupper för vattenfrågor inom aktuella områden är önskvärda som medlemmar. 13

Organisationsform och sammansättning Form Att bilda ett vattenråd är som redan nämnts en frivillig modell för samverkan vilket innebär att flera olika former för vattenråd är möjliga inom Bottenvikens vattendistrikt. Man kan arbeta i ett nätverk, som ideell förening, men också bilda en ekonomisk förening eller ett vattenvårdsförbund om det passar de samverkande bättre. Sammansättningen bör dock spegla de olika intressena i det specifika vattenrådsområdet för att vara representativt i kontakten med Vattenmyndigheten och länsstyrelserna. Frågornas karaktär i vattenråden kan variera beroende på de lokala behoven. Tid och vilja till engagemang kommer också att forma vattenrådens aktiviteter. Eftersom deltagande i vattenråd är en frivillig aktivitet finns inga fastlagda arbetsformer eller krav på representation utöver de som nämns i Bilaga 2. Vattenrådet utgörs av ett nätverk av intressenter inom ett vattenrådsområde (VRO). Nätverket bör inom sig utse en styrgrupp eller kontaktperson, lite beroende på nätverkets storlek. Styrgrupp/kontaktperson fungerar som kontakt gentemot myndigheterna för att hantera information i båda riktningar. Deltagarna i vattenrådet bör ha sina uppdragsgivares mandat att representera dessa i vattenrådsarbetet och att utifrån detta känna ansvar att förankra ställningstaganden på hemmaplan, d v s vara en informationslänk mellan vattenrådet och uppdragsgivaren. Samverkan innebär en ständig process som innehåller diskussioner, förslag, att påpeka egna behov och vara lyhörd för andras synpunkter. Det är viktigt för en god samverkan att välja kloka, kunniga och engagerade ledare/ledningar för vattenråden som har allas förtroende och som ser till helheten utan egenintresse. Vattenråden samverkar i första hand med länsstyrelsernas beredningssekretariat inom områden som berörs i 6-årscyklerna inom vattenförvaltningen. Exempel på frågor att arbeta med och på vilket sätt framgår under rubriken Vad ska ett vattenråd göra? s 18 och av bilaga 5. Flexibilitet För att ett effektivt arbete ska kunna bedrivas samtidigt som bredd och kompetens tillgodoses bör arbetet i vattenrådet vara flexibelt. Med flexibilitet menas här att medlemmarna i vattenråden nyttjas alltefter att behov av deras specifika kunskap uppstår. En flexibilitet i samverkan kommer att vara nödvändig under de olika delmomenten i vattenförvaltningens 6-årscykler för att utgöra ett så kvalificerat och kompetent stöd som möjligt inför kommande myndighetsbeslut. Hit hör också att tillvarata båda könens perspektiv och önskemål inför de ställningstaganden som ska göras som slutligen utmynnar i förvaltningsplaner och åtgärdsprogram inom vattendistriktet. 14

Olika bedömningar Vattenråden har inget beslutsmandat, vilket innebär utrymme för att olika bedömningar kan framföras som underlag till beslutande myndighet. Det torde berika beslutsunderlaget för myndigheterna och öka det demokratiska inflytandet samt underlätta arbetet i vattenråden. Ett deltagande i vattenråd innebär således större möjlighet att få gehör för framförda synpunkter och syn på prioriteringar än vad som annars blir fallet. Tyngd inför beslut Det är dock en fördel om man kan komma överens i vattenrådet. Förslag som processats i ett kunnigt och kompetent vattenråd kommer att få särskild tyngd i vattenförvaltningsarbetet inför beslut i vattendelegationen om det kan anses vara väl förankrat i avrinningsområdet och försäkrar att alla berörda intressen övervägts. Om alla är så här glada kommer det gå bra! Foto: privat Provtagning av Torneälvens vatten Foto: Jan Apelqvist, Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund 15

När blir ett vattenråd ett vattenråd? I Bilaga 2, Kriterier för vattenråd, framgår vad Vattenmyndigheten anser bör uppfyllas för att en meningsfull samverkan ska kunna utvecklas mellan vattenråd och Vattenmyndigheten/länsstyrelserna. Beskrivningen under rubriken Hur bildas ett vattenråd? s 12, redogör för tillvägagångssättet för att nå dit. Syftet med de kriterier som ställts upp för att godkännas som vattenråd är att samverkan inom de geografiskt preciserade vattenrådsområdena ska vara demokratiskt väl förankrat och brett representativt för de verksamheter som är vattenintressenter inom området. Vattenråd blir en samverkansgrupp då den uppfyllt de av Vattenmyndigheten uppställda kriterierna. Formellt ansöker nätverket hos Vattenmyndigheten om att bli vattenråd enligt anvisningarna i Bilaga 2. Ekonomi Att samverka i vattenråd inför beslut om åtgärdsprogram och förvaltningsplaner bedöms vara så pass värdefullt för deltagarna att kostnaderna för detta i form av tid och engagemang förhoppningsvis upplevs motiverade för respektive huvudmän. Men för att stödja processen erbjuder Vattenmyndigheten varje nätverk som har för avsikt att bilda ett vattenråd möjligheten att söka ett ekonomiskt stöd på upp till 100 000 kr. För det vattenråd som vill få del av stödet finns kriterier uppställda som ska uppfyllas och godkännas av Vattenmyndigheten i Bottenviken (se bilaga 2). En juridisk person ska anmälas som ansvarig för vattenrådets ekonomi. Anledningen är att en statlig myndighet endast kan betala ut ekonomiska medel till en juridisk person. Det kan vara en kommun eller annan verksamhet som ingår i vattenrådet. Även själva vattenrådet kan till sin form vara en ideell eller ekonomisk förening. Vid godkännande av ekonomiskt stöd betalas pengarna ut till uppgiven juridisk person som därefter har att administrera medlen i enlighet med vattenrådets beslut. Vår rekommendation är att delar av medlen används för att möjliggöra deltagande från ideella föreningar utan möjlighet till annan ersättning för utlägg för t ex resor, telekostnader m m. Vattenmyndigheterna äskar även fortsättningsvis medel från staten för att kunna stödja vattenrådens utveckling och verksamhet. För närvarande ser det ut som att det kommer att finnas medel för vattenråden att söka även framledes, men inga garantier kan lämnas då budgeten tas årsvis. För specifika projekt som gynnar vattenförvaltningens målsättning om att nå god vattenstatus kan vattenråden ansöka om särskilda medel hos Vattenmyndigheten i Luleå efter samråd med länsstyrelsen om värdet av att projektet genomförs. Det kan t ex gälla pilotprojekt, inventeringar, projektutveckling m.m. För riktigt stora och mer övergripande projekt och då företrädesvis i samarbete med andra parter kan strukturfondsmedel från EU vara aktuella att söka. 16

Geografisk indelning För att kontakten mellan vattenråden och länsstyrelserna ska bli bra fordras att ett begränsat antal vattenrådsområden (VRO) bestäms. Bottenvikens vattendistrikt har bedömt att 10-15 vattenråd kan vara rimligt utifrån den ambitionen. Förslag till den geografiska avgränsningen av vattenrådsområden inom distriktet med sammanlagt elva VRO och två KRO (kustvattenrådsområden) framgår av Bilaga 1. I det förslag som tagits fram har hänsyn tagits till följande: önskemål från kommuner, näringsliv, föreningar m fl avrinningsområdenas omfattning och karaktär redan etablerat samarbete som känns naturligt att bygga på att kompetens och mandat att företräda aktuellt vattenrådsområde kan tillgodses internationellt samarbete vattenmyndighetens och länsstyrelsernas önskemål En huvudprincip för förslaget har varit att samla de mindre skogsälvarna med liknande karaktär och problematik i egna vattenrådsområden och att låta de större älvarna utgöra egna vattenrådsområden. Den principen har frångåtts när det gäller några större älvar, helt enkelt därför att det funnits ett så tydligt önskemål från kommunerna i dessa älvdalar att bilda gemensamma vattenråd. Dessa kommuner samarbetar redan idag i Luleå och Råneå älvdalsstiftelser samt i Ume-Vindelälvens vattenvårdsförbund. Det har alltså handlat om redan befintligt samarbete som är viktigt att ta vara på. Däremot har önskemålet om samarbetet via Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund fått stå tillbaka för det faktum att Torneälven är ett internationellt vattendistrikt. Förslaget innehåller förutom älvvisa vattenråd även två kustvattenråd. Anledningen till att föreslå två kustvattenråd är helt enkelt att det blir stora avstånd om man skulle inrätta ett enda kustvattenråd. Gränsen mellan norra och södra kustvattenrådet sammanfaller i princip med länsgränsen. Kustvattenråd föreslås därför att det i ett kustvattenråd kan ingå intressen som inte är representerade i de älvvisa vattenråden, t ex kustfisket och sjöfarten. Kustvattnen präglas också av vad som mynnar till havet från respektive avrinningsområde. Kontakten mellan vattenråden och kustvattenråden är därför mycket viktig och vattenråden bör utse en representant som kan delta i kustrådsmöten då det behövs. Representation från t ex samordnad recipientkontroll och miljöövervakning kan också vara befogad tidvis. För att tillgodose koppling till en regional kustplanering bör också representationen i kustvattenråden med plankompetens övervägas. Den föreslagna indelningen är ett sätt att få igång arbetet i VR. Efter en tids arbete i VR kan det visa sig att en annan indelning av områden är mer lämplig. Hur indelning och arbete i VR ska ske bestäms av VR själva. 17

Vad ska ett vattenråd göra? Arbetet i vattenråden bör följa den sexåriga vattencykeln. Arbetsmomenten i sexårscykeln är: 2005 Preliminär kartläggning & analys 2006 Beslut om program för miljöövervakning 2007 Kartläggning av hur vatten mår, översikt väsentliga frågor 2008 Miljömål och kvalitetsnormer, förslag till förvaltningsplan och åtgärdsprogram, revidering övervakningsprogram 2009 Beslut om förvaltningsplan, miljökvalitetskrav och åtgärdsprogram Ny 6-årscykel startar: 2010 Påbörja och genomföra miljöåtgärder, miljöövervakning, reviderad kartläggning & analys osv 2012 Åtgärder ska ha påbörjats 2015 Målet god vattenstatus ska vara nått Arbetsuppgifterna enligt vattencykeln sammanfattas nedan i punktform. Utförligare beskrivning av vad ett vattenråd konkret kan göra finns i bilaga 5. Kartläggning och analys bidra till rättvisande beskrivning av vattnens status bidra till att identifiera viktiga påverkansfaktorer bidra till en konkret bild av den samhällsekonomiska utvecklingen Miljöövervakning bidra till att förbättra övervakningsprogrammen och komplettera övervakningen tillgängliggöra data från tidigare miljöövervakning i den mån det är möjligt Åtgärdsprogram medverka till realistiska åtgärdsförslag bidra till att hitta kostnadseffektiva lösningar Kommunikation fånga upp idéer på det lokala planet förankra förslag och arbeta för lokal enighet sprida information föra en kontinuerlig dialog med länsstyrelserna och Vattenmyndigheten 18

Vattenrådets arbetssätt internt och gentemot myndigheten Vattenrådets arbetssätt bör präglas av samverkan mellan alla parter i nätverket. Vinsterna med en effektiv samverkansprocess är många. Framför allt får intressenterna större inflytande i arbetet med vattenförvaltningen. Om vattenrådet har en bra samverkansprocess höjer det statusen på de synpunkter som vattenrådets kontaktperson/styrgrupp lämnar till vattenmyndigheten och beredningssekretariatet. Genom att ta del av andra intressenters kunnande och perspektiv kan man också få en djupare insikt i olika problem, i andra verksamheters villkor och tillsammans kan vattenrådets intressenter hitta nya lösningar på problem. Arbetet med den nya vattenförvaltningen främjas av en aktiv dialog mellan vattenrådets representanter och Länsstyrelsen. För beredningssekretariatet och vattenmyndigheten kommer vattenråden att vara den främsta kanalen för samverkan med intressenterna i respektive vattenrådsområde. De som valts till vattenrådets kontaktpersoner/styrgrupp har uppdraget att vidareförmedla synpunkterna till länsstyrelsens beredningssekretariat, men också att vidareförmedla information från beredningssekretariatet till medlemmarna i vattenrådet. Alla medlemmar i vattenrådet bör ges chansen att komma med synpunkter och kompletterande förslag. Länsstyrelsernas beredningssekretariat kan bistå vattenråden med kunskapsunderlag och de ska i sitt arbete med vattenförvaltningen ta i beaktande de synpunkter som vattenråden lämnar. Genomarbetade synpunkter från ett väl fungerande vattenråd kommer att väga tungt. Konsensus är inte nödvändigt, men det är förstås en fördel om vattenrådet lyckas diskutera sig fram till en gemensam ståndpunkt. Givetvis har varje medlem också rätt att själv föra fram sina synpunkter till beredningssekretariatet och vattenmyndigheten såväl under samrådsperioder som övrig tid. Vattenrådet bestämmer i vilken form samverkan ska bedrivas - som nätverk, ideell/ekonomisk förening eller i någon annan form samt hur dess styrgrupp/kontaktorgan ska se ut. Viktigt är också att hitta ett bra sätt att kommunicera inom vattenrådet som alla kan använda och ta del av eftersom de geografiska avstånden i allmänhet är stora. Vattenmyndigheten och projekt Vattensamverkan Norr arbetar med att skapa en lämplig mötesplats i form av en hemsida eller liknande för alla vattenråd i Bottenvikens vattendistrikt. 19

Vattenrådets konkreta uppgift är att via vattenrådets kontaktperson/styrgrupp: Fånga upp kunskap, önskemål och idéer på det lokala planet Sprida information i nätverket och till allmänheten, och uppmuntra till engagemang Förankra förslag och i möjligaste mån arbeta för enighet. Men i de fall då olika intressenter inte kan komma överens bör vattenrådet till myndigheten redogöra för de olika åsikterna. Återkoppla till beredningssekretariaten och Vattenmyndigheten Yttra sig i samrådsförfaranden Beredningssekretariatets (BS) roll i samverkan är: Att informera vattenrådet (VR) om det arbete som pågår inom förvaltningen och vilka underlag och synpunkter som de önskar få av VR. Detta kan ske genom e- postutskick till hela VR alternativt utskick till VR:s kontaktperson eller genom allmänna möten Att ta fram faktaunderlag Att föra en dialog med vattenrådets medlemmar/styrgrupp/ kontaktperson när någon av parterna så önskar, alternativt att träffas med ett regelbundet intervall som VR och BS kommer överens om Att ta emot synpunkter från Vattenrådet som underlag till de förslag till planer och åtgärder och prioritering av åtgärder som beredningssekretariatet arbetar med Exempel på samverkan mellan VR och BS I momentet kartläggning & analys skulle samverkan i praktiken kunna gå till så här: Länsstyrelsernas beredningssekretariat samlar in data, delvis via vattenråden, och tar fram förslag till klassningen av vattenförekomsterna med motiveringar. Vattenråden får sedan tid på sig att lämna synpunkter och kompletterande förslag. Antingen tas dessa synpunkter med direkt eller så återkommer beredningssekretariatet för diskussion. Om det sedan återstår meningsskiljaktigheter kan en lösning vara vidare provtagning eller att vattenråden lämnar sin motivering till vattendelegationen i samband med att vattenrådet lämnar sina synpunkter på förslag till kvalitetsmål och åtgärder. Hur får man en effektiv process? Internt vattenrådsarbete Tydlig planering av hur arbetet ska bedrivas i vattenrådet redan från början kommer att gagna effektiviteten. En demokratiskt vald styrgrupp/kontaktperson med allas förtroende är viktig för relationen dels inom vattenrådet och dels med Vattenmyndigheten och länsstyrelserna. Ett bra sätt att kommunicera med nätverket gynnar också arbetet. Se vidare Bilaga 3 och 4. Välj viktigaste frågorna Det är viktigt att ett vattenråd tydliggör redan från första början vilka frågor som är mest angelägna i det egna området och börjar med dem. Att starta med alla 20

frågeställningar samtidigt kan kännas övermäktigt och leda till att det inte blir ett effektivt överlämnande av fakta och bedömningar till länsstyrelsen. Gå i takt med 6-årscykeln Vattenråden bör identifiera var i 6-årscykeln man befinner sig då samverkan startar. Pågår något samråd där det är angeläget att avge gemensamma synpunkter? Råder det brist på underlag som Vattenrådet kan bidra med? Behöver miljöövervakningsprogram revideras? Vilka åtgärder kan behövas? Och vilka bör man prioritera? Vilka konsekvenser får olika förslag och vilka är mest kostnadseffektiva? Mötesplan utifrån beslut i vattendelegationen En mötesplan, avstämd mot de aktiviteter som Vattenrådet bestämt att arbeta med, bör göras upp med framförhållning och med särskild hänsyn till när stora beslut ska tas av Vattendelegationen och man vill framföra sina synpunkter inför dessa. Mötesplanen bör omfatta både nätverkens och styrgruppens möten. Minst ett stormöte per år för nätverket rekommenderas utöver den fortlöpande kommunikationen mellan styrgruppen/kontaktpersonen och nätverket. Nära kontakt med länsstyrelsen En nära kontakt med länsstyrelsen för stöd i form av informationsmaterial, dataunderlag, utbyte av funderingar, idéer och avstämningar vid behov torde innebära att processarbetet blir effektivt och upplevs stimulerande för båda parter. Detta kan lösas med att lämplig representant från länsstyrelsen adjungeras vid behov eller att bestämda mötestider avsätts. Lyhördhet Vattenrådens samverkan bör präglas av lyhördhet för olika synpunkter utifrån ett helhetsperspektiv på aktuellt avrinningsområde och ödmjukhet inför uppgiften att åstadkomma god vattenstatus i så stor utsträckning som möjligt. På sikt leder det till ett effektivt processarbete och ekonomiskt försvarbara resultat. Fortsatt engagemang För att vidmakthålla engagemang från deltagare i vattenråd bör ambitionen vid utformningen av förvaltningsplanen vara att det arbete som lagts ned i vattenråden på ett tydligt sätt också avspeglas i förvaltningsplan och åtgärdsprogram som beslutas av Vattenmyndigheten. För kontakten mellan vattenråden i distriktet föreslås årliga stormöten/seminarier, exempelvis på Världsvattendagen 22 mars, med förmedling av nyheter, goda exempel, intressanta temaföredrag, work-shops m.m. 21

Bilaga 1 22

Bilaga 1, sid 2 23

Bilaga 2 Vattenråd i Bottenvikens vattendistrikt Ett vattenråd är en frivillig sammanslutning av intressenter inom vattenrådsområdet, som gemensamt strävar efter att utifrån ett helhetsperspektiv nå god status för områdets grundvatten och ytvatten fungerar som kontaktorgan till vattenmyndigheten/länsstyrelserna Ett kustvattenråd är motsvarande för kustvatten Kriterier för Vattenråd i Bottenvikens vattendistrikt som ska vara uppfyllda för att vattenrådet ska fungera som en samverkanspart till Vattenmyndigheten/länsstyrelserna. Det ska framgå inom vilket geografiskt område vattenrådet verkar. Förteckning över vattenrådets medlemmar och på vems uppdrag man deltar. Sammansättningen bör spegla områdets karakteristiska vattenfrågor samt att jämställdhet och mångfald tillgodoses i möjligaste mån. Vattenrådet ska kunna visa att de för vattenrådsområdet viktigaste intressenterna har beretts möjlighet att vara med. (Kommuner, jord- och skogsbruket, verksamhetsutövare, natur-, fiske- och friluftsintressen, m fl). Sammankallande har utsetts. Minnesanteckningar förs vid vattenrådets möten. Vattenrådet bör ha en samordnande styrgrupp som är utsedd av intressenterna i området och utgör kontaktorgan till vattenmyndigheten. Minnesanteckning/protokoll från det tillfälle då styrgruppens ledamöter utsågs. Vattenrådet ska ange hur man kan komma i kontakt med vattenrådet och ha ett öppet arbetssätt där allt som behandlas i vattenrådet, dess styrgrupp och eventuella arbetsgrupper, ska vara tillgängligt för alla intressenter i området (t ex på en hemsida gemensam för vattenråd i Bottenvikens vattendistrikt). Vattenrådet bör arbeta i enlighet med skriften Vattenråd gör inflytande möjligt som tagits fram för Bottenvikens vattendistrikt. För att få del av medel från vattenmyndigheten tänkta att användas som starthjälp för vattenrådets arbete krävs dessutom att vattenrådet utsett en juridisk person som handhar vattenrådets ekonomi. Ansökan om att bli vattenråd ska innehålla ovanstående uppgifter och inlämnas till Vattenmyndigheten i Bottenviken, Länsstyrelsen Norrbotten, 971 86 Luleå. Kontaktperson: Bo Sundström, Vattenvårdsdirektör, e-post: bo.sundstrom@bd.lst.se, telefon: 0920-963 35 24

Bilaga 3 Förhållningssätt Att skapa en god samverkan och få ett vattenråd att fungera bra ställer krav på ett medvetet sätt att arbeta tillsammans. Arbetet ska vara samverkans- och dialogorienterat, samt fokusera på lärandet! Samverkan innebär en ständig process som innehåller diskussioner, förslag, att presentera egna behov och vara lyhörd för andras. Kom ihåg att deltagarnas olika perspektiv är den viktigaste resursen i arbetet. Samverkan och dialog kan genom perspektivtagande leda till att man hittar nya sätt att lösa gamla problem! Till stöd för vattenrådens medlemmar och styrgruppen/kontaktpersonen bör följande riktlinjer gälla: Lyhördhet Lyhördhet för olika synpunkter utifrån ett helhetsperspektiv på aktuellt avrinningsområde präglar samverkan. Viktigt att känna till alla intressenters behov och påverkan. Båda könens perspektiv tillvaratas i vattenrådets arbete. Kloka, kunniga, engagerade personer som har allas förtroende och ser till helheten före egenintresset väljs till styrgruppen/kontaktperson för vattenrådet. Själva arbetet Välj viktigaste frågorna att arbeta med. Följ sexårscykeln i arbetet. Ha nära kontakt med länsstyrelserna beredningssekretariat, se särskild telefonlista. Allt material som används för vattenrådets arbete är tillgängligt för alla i vattenrådet t ex via en hemsida. Mandat Deltagarna är utsedda/valda av sin organisation och ansvarar för att information förs mellan vattenrådet och sin organisation i båda riktningarna. 25

Bilaga 4 Dagordningsförslag Nedanstående förslag är tänkt som vägledning om vad en första träff i syfte att bilda vattenråd kan innehålla. Vattensamverkan Norr har fått förfrågan om möjlig hjälp med uppstartsmöten från flera områden och föreslår nedanstående innehåll. Förslag dagordning första träff 1. Presentation namn och organisation 2. Val av ordförande och sekreterare för dagens möte 3. Kort presentation av vattenförvaltningsarbetet och var i sexårscykeln arbetet befinner sig just nu. 4. Vattenrådets roll och uppgift, presentation av tankarna om vattenråd i Bottenvikens vattendistrikt. Genomgång av handledningens olika kapitel. 5. Var och en presenterar - den organisation man representerar - dess syn på vattenresursen - hur behovet av vattenresursen/-erna ser ut och ev påverkan på denna samt nuvarande miljötillstånd för verksamheten 6. Hur ska vi arbeta i vårt vattenråd? Vilka frågor är viktiga för oss? 7. Är vi mogna att välja en styrgrupp/kontaktperson? 8. Kan vi fatta beslut om ansökan att bilda vattenråd? 26

Bilaga 5 Vattenrådets arbetsuppgifter i förvaltningscykeln Syftet med den här bilagan är att beskriva de olika faserna i vattenförvaltningscykeln och ge förslag på vad vattenrådets uppgifter kan vara i respektive fas. Efter varje rubrik sammanfattas vattenrådets roll i en textruta. Sammanfattning av ett vattenråds viktigaste uppgifter Vattenrådens viktigaste uppgifter är i korthet att: Sprida information om vattenförvaltningen och uppmuntra till engagemang Identifiera och sammanställa lokal kunskap och synpunkter från vattenrådets medlemmar som rör vattenrådsområdet, samt i möjligaste mån sträva efter enhetliga ställningstaganden Föra en dialog med vattenmyndigheten och länsstyrelsernas beredningssekretariat, t ex om prioriteringar av åtgärder och samhällsnytta Vara remissinstans och delta i samråd kring de produkter som tas fram i förvaltningscykeln, t ex väsentliga frågor, åtgärdsprogram och förvaltningsplan Länsstyrelsernas beredningssekretariat tar fram faktaunderlag till vattenråden och är vattenrådens diskussionspartner. Innehållsförteckning bilaga 5 Rubrik sida Vattenrådets arbetsuppgifter i förvaltningscykeln; sammanfattning 27 Inledning 28 Vattenförvaltningscykeln 28 Kartläggning och analys 30 Miljömål och kvalitetsnormer 31 Åtgärdsprogram 32 Miljöövervakning 33 Förvaltningsplan, inklusive arbetsprogram och översikt väsentliga frågor 34 27

Inledning Ett vattenråd bör behandla vattenförvaltningsfrågorna utifrån ett helhetsperspektiv i syfte att nå god status - d v s god vattenkvalitet - för områdets grundvatten, ytvatten och kustvatten senast år 2015. För att kunna vara med och påverka myndigheternas beslut i frågor som rör vattenförvaltningen är det klokt att planera arbetet efter vissa hållpunkter i vattenförvaltningscykeln. Därutöver kan vattenrådet även jobba med egna frågor och projekt i vattenrådsområdet. De myndigheter som vattenrådet främst samarbetar med är Vattenmyndigheten och Länsstyrelsernas beredningssekretariat (se handboken sid 9, bild 2). De ska i sitt arbete med vattenförvaltningen ta i beaktande de synpunkter som vattenråden lämnar. Vattenförvaltningscykeln Arbetet med vattendirektivet och den nya vattenförvaltningen bedrivs i sexårscykler, där ett antal moment återkommer vart sjätte år. Arbetet med vissa moment kommer delvis att bedrivas parallellt även om produkterna ska vara klara vid olika tid. 28

Arbetsmomenten i första sexårscykeln 2005 Preliminär kartläggning och analys 2006 Beslut om program för miljöövervakning. Upprätta arbetsprogram för hur förvaltningsplan tas fram. 2007 Fördjupad kartläggning och analys av hur vattnen mår 2007-2008. Upprätta översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplanen. 2008 Förslag till förvaltningsplan med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Påbörja revidering av övervakningsprogram 2009 Beslut om förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram Andra sexårscykeln påbörjas 2010 2010 Prispolitik klar. 2012 Åtgärder ska ha påbörjats och övervakningsprogrammen ska ha reviderats. 2013 Upprätta översikt väsentliga frågor 2014 Upprätta förslag till reviderad förvaltningsplan 2015 Målet god vattenstatus/potential ska vara nått Vattenrådets konkreta uppgifter i starten av sin verksamhet blir: Vattenråden bör identifiera vilket/vilka moment i 6-årscykeln som är aktuella när samverkan startar. Pågår något samråd där det är angeläget att framföra gemensamma synpunkter? Kan vattenrådet bidra med underlag till arbetet? I den text som nu följer ges exempel på vilka arbetsuppgifter ett vattenråd kan ha i samband med respektive arbetsmoment. 29

Kartläggning och analys Syftet med arbetsmoment kartläggning och analys är att alla vattenförekomster ska bli klassificerade utifrån miljötillståndet. En vattenförekomst kan vara en sjö, delar av ett vattendrag, en grundvattenförekost eller en kustvattenförekomst. För sjöar och vattendrag gäller att de ska vara av en viss minsta storlek för att räknas som en vattenförekomst. Klassificeringen utgår från fastställda referensförhållanden (d v s ett antagande om vad som är det naturliga tillståndet då vattenförekomsten är relativt opåverkad), kända miljöförhållanden, tidigare miljöövervakning samt resultatet från fördjupade undersökningar (som bland annat görs i identifierade problemområden). De biologiska faktorerna, d v s växt- och djurlivet, väger tyngst i kartläggningen. Arbetet med kartläggning och analys omfattar bland annat: Att fastställa vattenförekomsterna. Alla vattenförekomster kartläggs med avseende på storlek, placering i landskapet, djup, typ mm. Att fastställa ekologisk, kemisk och morfologisk status för alla ytvattenförekomster, samt kemisk och kvantitativ status för alla grundvattenförekomster. Identifiera områden med höga naturvärden och avgränsa skyddade områden bland ytvattenförekomsterna Påverkansanalys och bedömning av miljöproblem Bedöma vilka vatten som tillhör kategorin kraftigt modifierade vatten eller vatten med undantag (tidsfrist eller lägre kvalitetskrav) Riskbedömning: Identifiera de vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god status till 2015 Att göra en ekonomisk analys av vattenanvändningen inom olika samhällssektorer Att identifiera väsentliga frågor i vattenrådsområdena se vidare under förvaltningsplan. Beredningssekretariaten och vattenmyndigheten ansvarar för att arbetet utförs 1. Erfarenheter från tidigare miljöövervakning bör i möjligaste mån tas tillvara. Beredningssekretariatet kommer inte att kunna undersöka alla vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt, utan kommer att använda matematiska GIS-modeller för att möjliggöra en klassificering av relevanta vattenförekomster. Därför blir det extra viktigt att ta tillvara på lokal kunskap. 1 Enligt SFS (2002:864) kan fastställandet av mål och normer endast göras av Vattenmyndigheten, men vattenmyndigheten kan delegera till beredningssekretariatet på länsstyrelsen att utarbeta förslag. 30

Vattenrådets konkreta arbetsuppgifter i momentet kartläggning & analys kan vara att: bidra med kompletterande dataunderlag om sådana behov finns ge synpunkter på och komplettera länsstyrelsens förteckning över kända vattenproblem och viktiga påverkansfaktorer, men även framgångsfaktorer och värdefulla vatten ge synpunkter på och komplettera länsstyrelsens förslag till kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomster. bidra till rättvisande bedömning av vattnens ekologiska och kemiska status. Miljömål och kvalitetsnormer Målet är att alla vatten ska nå god status/god potential, till år 2015 2. Vattendragen klassificeras 3 utifrån en femgradig skala som ger bedömningen hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status. I de flesta fall utgör gränsen mellan god och måttlig status miljökvalitetsnorm och vattenförekomsten ska minst hålla god status. Men miljömålen ska avvägas mot andra samhällsintressen. Det kan leda till att det sätts andra, lägre mål för vissa vattenförekomster, t ex vid vattendrag utbyggda med vattenkraft. I andra fall kan det bli så att man sätter högre mål för vissa särskilt värdefulla vattenmiljöer. I dessa båda fall är det viktigt att ta in synpunkter från vattenråden. Vattenrådets konkreta arbetsuppgifter i arbetet med miljökvalitetsnormerna kan vara att: Ge synpunkter på länsstyrelsernas förslag till miljökvalitetsnormer och eventuellt bidra med kompletterade uppgifter. Vattenrådets styrgrupp/kontaktperson i samarbete med beredningssekretariaten sprider information om processen och förslagna miljömål till alla i vattenrådets nätverk samt tar in synpunkter och förankra förslag - både inom vattenrådets nätverk och gent emot myndigheterna. Bidra till en konkret bild av samhällsekonomiska konsekvenser av de uppsatta miljökvalitetsnormerna. Vara remissinstans och yttra sig om förvaltningsplanen där miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna kommer att ingå (se sidan 34) 2 De vatten som klassats som kraftigt modifierade/undantag kan inte nå god status till 2015, men de ska ha miljömål och nå god potential. Vissa vatten där processerna för att nå god status bedöms ta längre tid kan få tidsfrist fram till 2027. 3 De olika kvalitetsfaktorernas bedömningsgrunder ligger till grund för klassificeringen. Det handlar om allt från det biologiska livet till vattenkemi, hydrologi och morfologi (exempelvis rätning av vattendrag och flottledsrensning påverkar morfologin). 31

Åtgärdsprogram I de vatten som inte uppnår god status eller som riskerar att försämras ska åtgärder vidtas. Åtgärdsprogrammet ska översiktligt beskriva vilken typ av åtgärder som behöver göras i olika vattenförekomster. Det ska också göras en analys av vilka åtgärder som är de mest kostnadseffektiva för att nå målen. I första sexårscykeln görs åtgärdsprogram endast på vattendistriktsnivå. Åtgärdsprogrammet ska bland annat innehålla de miljökvalitetsnormer som ska uppfyllas, de åtgärder som behöver vidtas, vem som ska utföra åtgärderna, när de ska vara påbörjade samt en analys av konsekvenserna (MB, 5 kap. 6 ). För att åtgärdsprogrammen ska få en ändamålsenlig, rättvis och kostnadseffektiv utformning är det viktigt att lokal kunskap om förhållandena tas tillvara. Ett vattenråd är inte ansvarigt för att åtgärderna genomförs, men medlemmarna kan förstås välja att tillsammans genomföra åtgärder, t ex via ett gemensamt projekt. Ansvaret för att åtgärderna genomförs kommer att ligga på kommunala och statliga myndigheter. De kan verkställa åtgärderna genom egna insatser eller via andra aktörer, t ex verksamhetsutövare 4. Grundtanken är att den som orsakat problem ska ansvara för att de åtgärdas. Men mycket är ännu oklart vad gäller åtgärdsprogrammens juridiska status, bl a i förhållande till andra lagar. Detta håller på att utredas. Beredningssekretariatet ska lämna in förslag på åtgärdsprogram till vattenmyndigheten senast i september 2008. Beslut om åtgärdsprogrammen tas i vattendelegationen i dec 2009 i samband med beslut om förvaltningsplanen. Vattenrådets konkreta uppgifter vid framtagande av åtgärdsprogram kan vara att: Medverka till realistiska åtgärdsförslag genom att vara en diskussionspart till beredningssekretariatet och bidra med lokal kunskap kring frågor av typen: Vad orsakar problemen? Vilka åtgärder kan komma att behövas? Vilka konsekvenser får olika förslag? Vilka åtgärder är mest kostnadseffektiva? Vilka åtgärder bör man prioritera? Ge synpunkter på förslag till åtgärdsprogram Bidra med kunskap om den rådande samhällsutvecklingen i området, översiktsplaner mm Vattenrådets styrgrupp/kontaktperson, i samarbete med beredningssekretariaten, sprider information till alla i nätverket samt sammanställa synpunkter och förankra förslag - både inom vattenrådets nätverk och gentemot myndigheterna Vara remissinstans och yttra sig om förvaltningsplanen där åtgärdsprogram kommer att ingå (se sidan 34) 4 T ex genom förändringar av miljötillstånd när dessa ska omprövas eller nya tillstånd prövas. 32

Miljöövervakning Den nya vattenförvaltningen ställer högre krav på omfattning och innehåll av miljöövervakningsprogrammen, vilket innebär att de program som nu bedrivs måste ses över. Arbetet med att anpassa övervakningsprogrammen kommer att baseras på resultaten av den fördjupade kartläggningen. Miljöövervakningen delas in i tre olika typer: 1. Kontrollerande övervakning - Ger en generell beskrivning av miljötillståndet i distriktets vatten 2. Operativ övervakning - följer upp effekter av insatta åtgärder i de vatten som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god vattenstatus 3. Undersökande övervakning - sätts in då god vattenstatus inte uppnås men där orsaken är okänd. Den kontrollerande övervakningen kommer troligen att arbetas fram av beredningssekretariaten med hjälp av utomstående expertis 5. Vattenråden kommer att bli mer involverade i arbetet med att ta fram program för operativ övervakning. Exempelvis saknas ofta biologiska kvalitetsfaktorer i befintliga kontrollprogram och diskussioner bör även föras om vilka parametrar som bäst följer upp effekterna av åtgärder och den påverkan som finns. När kontrollprogrammen ändå ses över är det också viktigt att fundera på möjliga samordningsvinster och möjligheter att skapa samordnade program med avrinningsområden som bas 6. Det är också viktigt med samordning för att få så kostnadseffektiva program som möjligt. För att inte bryta långa dataserier är det en fördel om man kan utgå från befintliga miljöövervakningsprogram. Vattendelegationen fattar beslut om föreslagna övervakningsprogram och de ska sedan att ingå i kommande förvaltningsplanen. I slutet av 2006 beslutades det om det första miljöövervakningsprogrammet. Programmet ska revideras minst vart 6:e år. Vattenrådets konkreta arbetsuppgifter i anslutning till miljöövervakning kan vara att: Bidra med kunskaper om lokala förhållanden. Tillgängliggöra data från lokal miljöövervakning för beredningssekretariatet. Det gynnar alla parter om man kan jobba vidare utifrån befintlig övervakning. Komma med förslag på hur man kan förbättra befintligt övervakningsprogram så att man på ett effektivt sätt kan komplettera övervakningen med den information som saknas samtidigt som man undviker att bryta långa dataserier. Vara remissinstans och yttra sig om förvaltningsplanen där övervakningsprogram kommer att ingå (se sidan 34) 5 Ett representativt urval av övervakningsstationer i varje typ av vattenförekomst ska ge en bild av tillståndet. 6 Koppling mot egenkontroll samt ansvarsfördelningen mellan verksamhetsutövare och vattenmyndighet är ännu oklar. 33

Förvaltningsplan, inkl arbetsprogram och översikt väsentliga frågor En förvaltningsplan för vattendistriktet ska upprättas vart sjätte år. Där sammanställs allt arbete som gjorts under sexårscykeln och utifrån den kunskap som införskaffats om distriktets vatten presteras en analys av vad som behöver göras för att nå vattendirektivets mål om god vattenstatus. Tanken är att förvaltningsplanen ska utgöra ett underlag för myndigheternas planering, men den är också tänkt att användas för att informera och rapportera om vattenförvalningen i distriktet. Förvaltningsplanen ska ge en bild av hur det står till med vattnet och vattenmiljön i distriktet den skall spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan, miljömål/-kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. Förvaltningsplanen kan ses som en trestegsraket, där vattenmyndigheten senast tre år före den period som planen avser ska ha upprättat ett arbetsprogram för framtagande av förvaltningsplanen. Senast två år innan ska en preliminär översikt av väsentliga frågor upprättas och senast ett år innan planen beslutas ska ett förslag till förvaltningsplan vara upprättad som inkluderar miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner. Det här är de produkter i vattenförvaltningen som har beslutade samrådstider (se bild 1 på sida 5). Den preliminära översikten av väsentliga frågor har samrådstid under första halvåret 2008. Detta dokument ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med förvaltningsplanen och är det första steget mot ett åtgärdsprogram. Väsentliga frågor kan vara vattenproblem av olika slag, till exempel punktkällor och diffusa källor som påverkar vattenmiljön, vattenuttag för olika typer av verksamheter och fysisk påverkan. Men det kan även handla om olika faktorer som underlättar eller begränsar vattenförvaltningsarbetet i området, till exempel om det finns befintliga nätverk kring vattensamverkan och kunskapsläget i området. Även en vattenmiljö med bevarandestatus eller en kulturpåverkad miljö kan vara en väsentlig fråga. Förslaget till förvaltningsplan ska vara klart i slutet av 2008 och samrådas under första halvåret 2009. Beslut om förvaltningsplanen tas i vattendelegationen i slutet av 2009. Vattenrådets konkreta arbetsuppgifter i anslutning till förvaltningsplanen kan vara att: Verka som remissinstans vid de olika samrådsförfarandena och yttra sig om: - först arbetsplanen - sedan översikten av väsentliga frågor - och slutligen förvaltningsplanen som bland annat inkluderar en sammanfattning om vattendistriktets karaktär, miljömål/kvalitetsnormer, åtgärdsprogram och program för miljöövervakning. Även genom det arbete vattenrådet lagt ner i samband med övriga moment bidrar vattenrådet med underlag till förvaltningsplanen. 34

Bilaga 6 VISS och Vattenkartan VISS är en nationell databas som är tillgänglig för alla via internet. Här kan man se alla vattenförekomster och deras statusbedömning så fort den är klar. Här finns också vilka påverkansfaktorer som har varit underlag för bedömningen och motiveringarna till bedömningarna. Viss innehåller också samlad data från övervakningsprogram. Adressen är: http://www.viss.lst.se/ Vattenkartan Vattenkartan är en karttjänst som vattenmyndigheterna tillhandahåller via internet. Här kan du finna mycket av den geografiska information som berör sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten i Sverige. Vattenkartan skall innehålla de GIS-skikt och funktioner som behövs för länsstyrelsernas/ vattenmyndigheternas operativa arbete med karakterisering, övervakning, åtgärdsprogram och rapportering. Vattenkartan skall innehålla de GIS-skikt och funktioner som behövs för samverkansprocessen (dialogen med allmänheten) i arbetet med vattendirektivet. Adressen är: http://www.vattenkartan.se Bilden visar exempel på data från vattenkartan. Statusklassningar från nätprovfisken och elfisken i Mellanbygden. 35