LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-04-26 41 Dnr PS 2013-0022 Motionssvar angående personalens språkkunskaper och patientsäkerheten Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar föreslå landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att anse motionen besvarad med vad som anförs i bilagd skrivelse. Ärendet Pavel Gamov (SD) har i en motion föreslagit att Landstinget i Uppsala län säkerställer att anställd personal behärskar och förstår det svenska språket i fullgod utsträckning innan man börjar arbeta inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Varje kontakt mellan läkare och patient bygger på att ömsesidig kommunikation kan uppnås. Ibland behövs insatser av tolk för att kommunikationen ska vara tydlig. Varje kommunikationsbrist innebär en patientsäkerhetsrisk. Det finns 21 reglerade yrken inom hälso- och sjukvården i Sverige, där den som arbetar inom yrket måste ha en yrkeslegitimation eller ett särskilt förordnande för att få utöva yrket. Språkkunskaperna hos den som ansöker om svensk legitimation på basis av en utbildning inom EU/EES kontrolleras inte av Socialstyrelsen. Ansvaret för att yrkesutövaren har nödvändiga kunskaper i svenska ligger på arbetsgivaren och den enskilde. Alla som ska beviljas svensk legitimation på basis av en utbildning från ett land utanför EU/EES-området och Schweiz måste genomgå ett kompletteringsprogram. Ett obligatoriskt steg är att den sökande kan visa grundläggande kunskaper i svenska språket. Landstinget har inget formaliserat krav för all vårdpersonal, när det gäller kunskaperna i svenska. Ansvaret ligger på den som anställer personalen. Som exempel kan nämnas att man inom Akademiska sjukhuset har ställt formella språkliga kvalifikationskrav för ST-läkare. När det gäller hyrläkare ligger ansvaret på det företag som hyr ut läkaren. Dock måste givetvis landstinget säkerställa att all vårdpersonal har sådana kunskaper i svenska att personalen på ett säkert sätt kan fullgöra sina arbetsuppgifter. Vid inhyrning av läkare till Primärvården ställs kravet i kravspecifikationen, att läkaren ska behärska svenska språket. Trots att det inte finns fastslagna formella krav på språklig kompetens i svenska språket för all vårdpersonal inom landstinget, så bedöms de krav som ställs vid anställning av vårdpersonal och inhyrning av läkare tillräckliga för att upprätthålla en god patientsäkerhet och en god kommunikation mellan patient och vårdpersonal. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-04-26 Kopia till: Landstingsstyrelsen Bilaga 41 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
FÖRSLAG 2013-04-09 Dnr CK 2013-0123 Dnr PS 2013-0022 Landstingsdirektörens stab Lars Olof Fagerström Tfn 018-611 6202 E-post lars.olof.fagerstrom@lul.se Produktionsstyrelsen Svar på motion om personalens språkkunskaper och patientsäkerheten Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att föreslå landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med vad som anförs i denna skrivelse. Ärendet Pavel Gamov (SD) har i en motion föreslagit att Landstinget i Uppsala län säkerställer att anställd personal behärskar och förstår det svenska språket i fullgod utsträckning innan man börjar arbeta inom hälso- och sjukvårdens verksamheter I motionen påpekas vikten av att vårdpersonal har goda kunskaper i svenska, inte minst ur patientsäkerhetsperspektiv. I motionen refereras bl.a. till ett dödsfall i Värmland 2011 där en hyrläkare med undermåliga svenskkunskaper anges varit inblandad. Det framgår dock inte om något av de exempel på bristfälliga svenskkunskaper som anges kommer från Landstinget i Uppsala län. Varje kontakt mellan läkare och patient bygger på att ömsesidig kommunikation kan uppnås. En grundförutsättning är, att inte någon språkbarriär hindrar en tydlig kommunikation. Ibland behövs insatser av tolk för att kommunikationen ska vara tydlig. Varje kommunikationsbrist innebär en patientsäkerhetsrisk. Landstinget ser utbildad vårdpersonal från andra länder som en stor och värdefull resurs, både när det gäller rekrytering inom bristyrken och när det gäller rekrytering av specialister med hög kompetens och stor erfarenhet. Det finns 21 reglerade yrken inom hälso- och sjukvården i Sverige, där den som arbetar inom yrket måste ha en yrkeslegitimation eller ett särskilt förordnande för att få utöva Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (2) yrket. Språkkunskaperna hos den som ansöker om svensk legitimation på basis av en utbildning inom EU/EES kontrolleras inte av Socialstyrelsen. För personer med vårdutbildning från dessa länder kan staten inte ställa några krav på språkkunskaper för att legitimation ska utfärdas. Ansvaret för att yrkesutövaren har nödvändiga kunskaper i svenska ligger på arbetsgivaren och den enskilde. Socialstyrelsen rekommenderar att läkare och annan vårdpersonal ska gå kurser i sjukvårdssvenska och avlägga språkprov. Alla som ska beviljas svensk legitimation på basis av en utbildning från ett land utanför EU/EES-området och Schweiz måste genomgå ett kompletteringsprogram. För att få göra det krävs att den utländska utbildningen stämmer överens med den svenska vad gäller nivå, längd och innehåll. Kompletteringen ser olika ut beroende på yrke och utbildning, men ett obligatoriskt steg är att den sökande kan visa grundläggande kunskaper i svenska språket. Exempel på kunskaper i svenska språket som godtas av Socialstyrelsen för läkare och sjuksköterskor med en utbildning från ett land utanför EU/EES-området och Schweiz är följande: godkänt betyg i kärnämnet svenska 3 eller kärnämnet svenska som andraspråk 3 vid gymnasial vuxenutbildning eller godkänt resultat på kurs i svenska för utomnordiska studenter anordnad av universitet eller högskola (60 högskolepoäng) eller godkänt resultat på Tisus-prov eller godkänt språkprov i svenska på C1-nivå (Europaskalan) Landstinget har inget formaliserat krav för all vårdpersonal, när det gäller kunskaperna i svenska. Ansvaret ligger på den som anställer personalen. Som exempel kan nämnas att man inom Akademiska sjukhuset har ställt formella språkliga kvalifikationskrav för STläkare, se bilaga. När det gäller hyrläkare ligger ansvaret på det företag som hyr ut läkaren. Dock måste givetvis landstinget säkerställa att all vårdpersonal har sådana kunskaper i svenska att personalen på ett säkert sätt kan fullgöra sina arbetsuppgifter. Vid inhyrning av läkare till Primärvården ställs kravet i kravspecifikationen, att läkaren ska behärska svenska språket. Trots att det inte finns fastslagna formella krav på språklig kompetens i svenska språket för all vårdpersonal inom landstinget, så bedöms de krav som ställs vid anställning av vårdpersonal och inhyrning av läkare tillräckliga för att upprätthålla en god patientsäkerhet och en god kommunikation mellan patient och vårdpersonal.