BORLÄNGE

Relevanta dokument
Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

SAMMANFATTNING SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE

Helena Sjögren Remiss nr: N2013/2942/TE Stockholm

Remiss från Skogsindustrierna angående Trafikverkens förslag till Åtgärdsplanering av Infrastrukturen

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Infram ger godset en röst 27 mars 2019

Remissyttrande om kriterier för indragning av allmän väg och kriterier för förändring av enskild väg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

Näringsdepartementet Remiss nr: N E Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige

Hållbara transporter framtida möjligheter

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Remissyttrande: Transportstyrelsens rapport om insatser för att underlätta för små och medelstora företag samt kulturhistorisk verksamhet.

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd

Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand

Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

YTTRANDE ANGÅENDE TRAFIKVERKETS INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR TRANSPORTINFRASTRUKTURPLANERING FÖR PERIODEN

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Järnvägens bidrag till en positiv samhällsutveckling

Varför bildas Trafikverket?

Infrastruktur för framtiden

Yttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet

Remissyttrande över Koll på anläggningen (SOU 2015:42) ett delbetänkande från Utredningen om järnvägens organisation

Yttrande över Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet

Västsvensk infrastruktur

Kristin Quistgaard

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet , N2013/2942/TE

Kapacitetsutredningen

Einar Schuch och Christer Agerback

Remiss från Skogsindustrierna angående Kommissionens förslag Greening Transport

Inledning Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box Borlänge

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Förslag till nationell plan för transportsystemet november Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Effektivisera lastbilstransporterna genom att bättre utnyttja fordonens kapacitet. Höj Trafikförordningens bruttoviktsbegränsning till 76 ton.

Branschstatistik 2015

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Diarienummer: N2015/4305/TIF Remissvar till Trafikverket med anledning av inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplaneringen för

Trafikverket, Borlänge

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Yttrande över - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Vår referens: Mårten Bergman Lena Erixon Dnr: 39/2012 Ställföreträdande GD. Remissvar

Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren Christian Mineur. Strategisk planering, Trafikverket region Öst

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg,

Remiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet

Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder

För kvalitet, klimat och tillväxt

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Trosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet , ärendenummer TRV 2012/38626.

Trafikverkets arbete med Nationell plan

Kommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

INFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter Logistikdag Norr Luleå

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/05/2016

Svar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden ((N2015/4305/TIF).

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

Motion till riksdagen 1987/88: T82. av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Järnvägar

REMISSVAR AVSEENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF) Synpunkter som Region Västmanland vill framföra:

INFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB

Förslag till nationell plan för transportsystemet augusti Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Skogsindustriernas utmaningar

Sjöfarten har under de senaste åren fått förbättrade konkurrensvillkor. Vi är i

Remissvar avseende Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

miljarder kronor till järnväg och väg

Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart

Förslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning

Partnerskap Bergslagsbanan. Ledningsgrupp

Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor

Transkript:

2012-03-20 Trafikverket Mårten Larsson 781 89 BORLÄNGE Marten.larsson@skogsindustrierna.org 08-762 79 72 Remissyttrande från Skogsindustrierna över Transportsystemets behov av ökad kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot 2050. TRV 2011/17304 Skogsindustrierna har fått Trafikverkets Kapacitetsutredning på remiss. Vi ställer oss bakom Näringslivets Transportråds (NTR) och Transportgruppens (TG) gemensamma svar med följande kompletteringar utifrån Skogsindustriernas speciella förutsättningar. SAMMANFATTNING Skogsindustrierna anser att regeringens uppdrag att utreda behovet av ökad kapaciteten i transportsystemet är oerhört angeläget. Tyvärr konstaterar vi att det trots de ökningar som föreslås kvarstår insatser för att de stråk som är angelägna för skogsindustrin ska åtgärdas på ett tillfredsställande sätt. Det avser transporterna från industrin längs Norrlandskusten, inklusive Ostkustbanan, transporter på bägge sidor om Vänern med Göteborgs hamn som mål och för transporter genom Sverige via Malmö till kontinenten. Vi kan också konstatera att om IMO:s regler om svavelhalt i fartygsbränsle genomförs riskerar landtransporterna att öka kraftigt vilket ytterligare förstärker kapacitetsbehoven på landinfrastrukturen. Skogsindustrierna anser sammanfattningsvis att: Det är viktigt att se svensk infrastruktur och de stora godsstråken som en del av det europeiska/globala nätverket och som en del av tillväxtpolitiken. En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för en konkurrensutsatt industri som har avstånd som komparativ nackdel. Det är av yttersta vikt att utredningen väger in hur olika finansieringslösningar samt miljöstyrningsåtgärder påverkar konkurrenskraften för svensk industri. Detta gäller bland annat införandet av svavelregler för sjöfarten där Skogsindustrierna förordar en förskjutning i tid av införandet. Skogsindustrierna är starkt kritiska mot kilometerskatt på väg, då skogsindustrins transportkostnader redan idag är höga i förhållande till varuvärdet. Detta blir en skatt på avstånd och därmed en glesbygdsskatt. För exempelvis biomassa för energiändamål kommer detta att kraftigt minska upptagningsområdet. Då användandet av biobränslen är en del av ett klimatsmart samhälle får detta en direkt påverkan på Regeringens klimatmål. Utredningens förslag på investeringsram är en miniminivå. Vi ansluter oss till NTR och TG:s förslag om att införa ett investeringsgolv för infrastrukturinvesteringar för att garantera en långsiktighet. Skogsindustrierna är starkt kritiska mot att banavgifterna höjs så kraftigt. Skogsindustrierna är massa-, och pappers- och den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Skogsindustrierna företräder ett 50- tal massa- och pappersbruk och cirka 140 sågverk samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers-, eller trävarutillverkning. Inom Skogsindustrierna ingår verksamheten Svenskt Trä. Skogsindustrin sysselsätter drygt 70 000 personer och exporterade för 129 miljarder kronor (2010).

Infrastruktur är en statlig angelägenhet och vill påpeka att medfinansiering inte ses som fungerande alternativ. Skogsindustrierna ser positivt på att över tiden separera gods- och personflöden, men det får inte innebära att satsningar på godstrafik stryks eller senareläggs. Vi anser att höghastighetståg behöver utredas ytterligare för att utvärdera om de är samhällsekonomiskt lönsamma i ett glest befolkat land som Sverige eller om det finns andra mer kostnadseffektiva lösningar. Helhetslösningar för hela godsflödet är viktiga. Utan väl fungerande hamnar och sjöfart och bra anslutningar till dessa har andra investeringar liten effekt för en industri som exporterar mellan 70 % och 85 % av all sin produktion. Stråktänkandet för gods är positivt och vi vill understryka vikten av att hela stråk slutförs för att öka kapaciteten. Det är av yttersta vikt att grundantaganden, kalkylmodeller och beslutsunderlag klarar av att bedöma samhällsnyttan av godstransporter på ett korrekt sätt. Idag bedömer vi att de kraftigt undervärderas. Tyngre och längre tåg och lastbilar är en angelägen miljö- och konkurrenskraftsfråga för en industri med stora godsflöden över hela Sverige. Det är därför glädjande att utredningen lyfter fram ETT och ELVIS projekten som goda exempel på projekt som kombinerar ökad konkurrenskraft med minskad miljöbelastning. Det vore fördelaktigt för såväl konkurrenskraft som miljömål om FoU kopplat till demonstrationsprojekt inom sektorn kunde prioriteras. Skogsindustrin använder i stort sett hela det svenska vägnätet för sina virkestransporter och har över åren investerat mycket stora belopp i skogsbilvägnätet som mynnar ut i det allmänna vägnätet. Detta innebär att bärigheten i det kapillära allmänna vägnätet är av yttersta vikt för skogsbilvägarna ska kunna nyttjas fullt ut såväl på kort som lång sikt. Bärighetsfrågorna får inte prioriteras ner eller förhandlas bort. SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE Helhetsperspektiv Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet vilket också är utgångspunkten för uppdraget till Kapacitetsutredningen. Målet är bra men det förutsätter att godstransporter har ett rättvisande värde i dessa kalkyler. Att bara kalkylera med kapitalvärde innebär att exv. försämrad leveranssäkerhet inte värderas. Detta skapar merkostnader för kunderna vilket i sin tur sänker trovärdigheten för svensk skogsindustri som leverantör vilket riskerar att minska konkurrenskraft och därmed på sikt förädlingsvärdet. Godsstråk Det är viktigt att se svensk infrastruktur och de stora godsstråken som en del av det europeiska/globala nätverket och som en del av tillväxtpolitiken, då en väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för en konkurrenskraftig industri som har avstånd som 2

komparativ nackdel. Stråkperspektivet i utredningen bör förstärkas genom att tre centrala godsstråk som har högsta prioritet i sin helhet slutförs tidigt under planperioden. Skogsindustrierna företräder sågverks- och pappers- och massaindustrin i Sverige. Sågverken är spridda över hela Sverige medan pappers- och massaindustrin i större utsträckning är lokaliserad längs kusten. De större företagen har ofta integrerade industrier med sågverk och pappers- och massaindustri samlokaliserad. Av den totala produktionen på 23 miljoner ton finns inte mindre än 10 områden med en samlad produktionskapacitet som uppgår till eller överstiger 1 miljoner ton/år, nämligen Piteå Sundsvall Gävle Karlstad och området kring norra Vänern Norrköping Örnsköldsvik Borlänge Karlshamn med Blekingekusten Mönsterås Hylte/Värö Infrastrukturen till och från dessa områden har en särskild tyngd i transportsammanhang för såväl utförsel av färdigvaror som införsel av insatsråvara. I sammanhanget är också Botniabanan väsentlig. Botniabanan ger de norrländska industrierna en förbättrad tillgänglighet. Det råder dock bristande kapacitet på Norra stambanan, speciellt norr om Umeå. Det kommer att betyda fortsatta kapacitetsproblem och mindre kostnadseffektiva godstransporter för skogsindustriföretagen norr om Umeå. Det råder även bristande kapacitet på Ostkustbanan vilket också begränsar utvecklingen av godstrafiken till och från Norrland. Att investera flera miljarder i Botniabanan utan att kunna utnyttja hela dess potential är ett dåligt utnyttjande av allmänna medel, och ett synligt tecken på att stråktänkandet saknas. En satsning på Ostkustbanan skulle således vara till stort värde för norrländsk skogsindustri med effekten att ytterligare gods tillförs till godsstråk i Mellansverige. Detta understryker ytterligare vikten av ökad kapacitet på stråken vidare genom landet, exempelvis dubbelspår på sträckan Hallsberg-Mjölby. För industrin i Värmland och Dalarna är transportmöjligheterna väster om Vänern mot Göteborg väsentliga, men även för Gävle-området samt hela Norrland vid transport mot Göteborg. För skogsindustrin är också stråken genom Bergslagen till Hallsberg och flödena på Västra Stambanan mot Göteborg och Södra stambanan mot Malmö viktiga. Åtkomsten till Göteborgs hamn framstår som en mycket viktig del att åtgärda. Gruvnäringens expansion i norra Sverige och Finland samt i Bergslagen understryker ytterligare behovet av bra godstransportlösningar nord-syd. Avgifter och finansiering Styrmedel såsom differentiering av avgifter är acceptabla. Skogsindustrierna vill dock på samma sätt som NTR poängtera att regeringen bör ompröva beslutet om att mer än tredubbla banavgifterna under planperioden. Ytterligare en faktor i avgiftsfinansieringen som vi vill lyfta fram är den omklassificering av bansträckningar inom de olika klasserna 3

låg/mellan/hög trafikerade delar som genomförs. Detta innebär att låg och medel plötsligt blir medel- eller högtrafikerade sträckor och därmed stiger kostnaderna ännu snabbare. Redan nästa år (2013) kommer detta innebära kännbara höjningar. Skogsindustrierna vill också se en ökad dialog med transportköparna och inte enbart tågoperatörerna när avgifterna utreds. Avgifterna transfereras och kommer att påverka järnvägens konkurrenskraft negativt och bli en alltmer signifikant kostnadspost i järnvägsfrakterna. Att på detta sätt ta igen årtionden av eftersatt underhåll uppfattar Skogsindustrierna som kontraproduktivt. Vi ansluter oss till NTR och TG:s synpunkter om att det är viktigt att skilja på lösningar för finansiering av infrastruktur och styrmedel som främst syftar till att nå miljömålen. Ett exempel är kilometerskatt. Skogsindustrierna är negativa till införandet av en kilometerskatt eftersom det blir en skatt på avstånd och därmed blir en glesbygdsskatt. Styrmedel skall driva utvecklingen mot önskvärda förändringar, men då det för skogsindustrin inte finns något alternativ till vägtransporter blir en eventuell kilometerskatt en ren beskattning/finansieringsåtgärd. Klimat och konkurrenskraft Den svenska skogen har en hög tillväxt vilket innebär att avverkningarna under en lång period ökat vilket i sin tur möjliggjort en ökad industriproduktion baserat på inhemsk råvara. För en exportberoende näring med en produktion som ökar över tiden ökar naturligtvis också efterfrågan på transporter såväl av råvara som färdiga produkter. Steg 1 i fyrstegsprincipen är att föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel vilket i många fall innebär järnväg. Därför borde uppdraget också ha innehållit en analys av hur andra faktorer exv. IMO:s regler för svavelhalt i fartygsbränsle påverkar behovet av kapacitet för landtransporter och den klimatpåverkan detta ger. IMO:s nya regler för svavelhalt i marint bränsle berörs översiktligt i beskrivningen med hänvisning till VTI:s analyser för Sjöfartsverket. Skogsindustrierna påtalade redan vid utveckling av Åtgärdsplanen 2009 att en fördjupad analys av konsekvenserna av IMObeslutet behöver göras och finner det anmärkningsvärt att en sådan inte är utförd som underlag för Kapacitetsutredningen. Större investeringar som exempelvis ett nytt signalsystem, ERMTS, kan leda till specifika krav på lok och vagnar vilket i sin tur fördyrar transporten för tågoperatören. Kostnader som riskerar att transfereras till transportköparen. Skogsindustrierna önskar att transportköparna får ökad delaktighet i dialogen inför större investeringar eftersom dessa också kan förändra förutsättningarna för nyttjandet av järnvägen. Det är också viktigt att den här typen av system införs konkurrensneutralt för de som nyttjar järnvägen Skogsindustrins transporter av virkesråvara med tåg har från 2001 till 2008 ökat med 75 %. Detta är ett viktigt steg mot de klimatmål om -20 % till 2020 som branschen gemensamt har satt upp. Inlandsbanan och tvärbanorna är en viktig del i detta. För att möjliggöra ytterligare ökning av transporter av virkesråvara med järnväg är ökad bärighet samt elektrifieringar, etc. viktiga åtgärder för att öka möjligheten till detta. Att elektrifiera en sträcka som gör att ett godståg kan köra på el istället för diesel minskar utsläppen från ca 1,8 ton koldioxid till 0,3 kg räknat på 100 mil. Dessutom stärks konkurrenskraften gentemot lastbilen och potentialen att minska utsläppen ökar ytterligare. 4

SKOGSINDUSTRIERNAS UTGÅNGSPUNKT På grund av Sveriges geografiska läge i världen och stora avstånd inom landet är skogsindustrin starkt beroende av väl fungerande transporter för sin internationella konkurrenskraft. Skogsindustrin utgör ca 10 % av Sveriges industri och exporterar 85 % av produktionen av massa och papper samt 70 % av färdiga trävaror. 60-70 % av transporterna sker med sjöfart. Om 10 % av sjötransporterna skulle föras över till järnväg skulle det innebära att transportera skulle öka med 55 % i järnvägssystemet. Skulle de istället föras över till vägtransport skulle transporterna öka med 38 % i vägsystemet. Då det redan råder kapacitetsbrist i framförallt järnvägssystemet visar denna enkla kalkyl att regler som begränsar möjligheterna för transporter med ett transportslag får kraftig påverkan på de övriga. Skogsindustrin har behov av väl fungerande infrastruktur samt långsiktiga styrmedel och regler för att optimera godsflöden och kundnytta. Effektiva transporter är nödvändiga för färdigvaror och råvaror och inte minst för att transportera biomassa ur skogen som kan ersätta fossila bränslen och minska klimatpåverkan. Stockholm 2012-03-30 För Skogsindustrierna Mårten Larsson Chef Näringspolitiska avdelningen 5