Klagomål en gåva som hjälper oss bli bättre!

Socialnämnden Verksamhetsberättelse 2013

Klagomål en gåva som hjälper oss bli bättre! Som läsaren säkert känner till finns en fastlagd rutin för s.k. synpunktshantering inom socialtjänsten. Synpunkterna kan delas upp i förbättringsförslag, positiva omdömen samt klagomål. Under 2013 inkom totalt 227 synpunkter till socialtjänsten från medborgare. Av dessa rörde 157 äldreomsorgen, 33 funktionshinderomsorgen och 15 individ- och familjeomsorgen. Resterande 22 synpunkter rörde gemensam stab samt hälso-och sjukvård. (Utöver detta finns vår egen hantering av avvikelser och anmälningsplikt enligt Lex Sarah och Lex Maria.) I vårt ständiga förbättringsarbete, inom ramen för Dialogen, är klagomål och avvikelser en guldgruva i den mening att vi får reda på vad som inte fungerar och vi kan vidta åtgärder som förhindrar att händelsen inträffar igen. Samtidigt är det just dessa klagomål berättelser från medborgarnas möte med oss och som vi själva efterfrågar som redovisas i media med skarpa löpsedlar! Där framställs de inte som ett sätt för oss att bli bättre, utan som ett stort misslyckande. Och ja, denna dubbelhet finns, men den får aldrig hindra oss som värnar en god och kvalitativ välfärd att lyfta upp och vara transparanta i både det lyckosamma arbetet men även det som är mindre lyckat. I föreliggande verksamhetsberättelse finns, inom områdena barn och unga, missbruksvården och försörjningsstödet, redovisat hur barnen är involverade i det som sker i kontakten med socialtjänsten. Under året har det skett 20 djupintervjuer för att få fram deras bild och berättelser inom barnoch ungdomsvården. Utifrån barnets berättelse grundas nu också det barnahus som invigs den 5/5 och som är ett samarbete med länets kommuner, åklagarmyndigheten, polisen samt landstinget. När ett barn misstänks fara illa är det barnet som får komma till en plats, barnahus, och berätta sin historia en gång. Till barnahuset kommer de olika yrkesprofessionerna istället för som tidigare att det är barnet som har fått åka runt till olika myndigheter och berätta sin historia flera gånger. Barnahus är en verksamhet för hela länet men det är Jönköpings kommun som har personal och ledningsansvar. Inom såväl missbruksvården som försörjningsstödet mäts kontinuerligt bemötande, tillgänglighet och nöjdhet av de kommuninnevånare som söker insatser ifrån socialtjänsten. Även dessa mätningar utgör en viktig grund för oss att ständigt bli bättre! Under året har ett initiativ tagits inom försörjningsstödet med att starta upp ett rehabiliteringsprojekt och ett metodstödsprojekt. Fram till december 2013 har 37 personer påbörjat ett rehabiliteringsprogram och inom metodstödsprojektet har bl.a. en studie påbörjats med förenklad biståndsbedömning. Inom missbruksvården har man identifierat behovet utifrån den enskildes ögon att skapa ett tvärprofessionellt team motsvarande dagens hemtjänst, hemsjukvård, bostadssociala gruppen samt boendestöd. Inom funktionhinderomsorgen arbetar man i brukarens perspektiv. Under året har en medborgardialog genomförts mellan politik och medborgare, som utmynnat i flera konkreta beslut. Trots det självklara i att den som efterfrågar funktionens stöd också ska vara delaktig i formandet av insatser konstateras att mycket förändringsarbete återstår. Mångårig historia har varit präglad av att det är företrädare och professionella som bäst kan bedöma brukarens behov! Funktonshinderomsorgen är inne i en förändringsprocess i detta hänseende, och arbetet har redan startat. De flesta inser det självklara i att en förändrad värdegrund behövs, nu gäller det att göra verkstad av denna medvetenhet! Detta kommer bl.a. att

ta sig uttryck i ökade inslag av fria val, och mer inriktning mot rambeslut där brukaren styr innehållet i insatsen. Funktionen tog 2013 beslut om förändrad genomförandeplan där planen ska omprövas var 6:e månad även det ett verktyg för ökad delaktighet för brukaren! Väl mött i Dialogen, hälsar Ola Nilsson Ordförande Cecilia Grefve socialdirektör

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Socialnämnden total, sammanställning 1 Övergripande arbete 2 Personalekonomi 13 Gemensam verksamhet, sammanställning 22 Mål- och måluppfyllelse 23 Året som gått 27 Utblick/strategiska frågor 29 Ekonomiskt resultat 29 Verksamhetsbeskrivning 30 Individ- och familjeomsorgen, sammanställning 33 Mål- och måluppfyllelse 34 Året som gått 44 Utblick/strategiska frågor 47 Ekonomiskt resultat 49 Verksamhetsbeskrivning Administration 49 Barn- och ungdomsvård (inkl. familjerätt) 50 Missbrukarvård 54 Försörjningsstöd 58 Invandrar- och flyktingverksamhet 59 Funktionshinderomsorgen, sammanställning 62 Mål- och måluppfyllelse 63 Året som gått 68 Utblick/strategiska frågor 72 Ekonomiskt resultat 73 Verksamhetsbeskrivning Övergripande 75 Område intellektuellt funktionshinder 76 Område personlig assistans 81 Område psykiskt funktionshinder 83

SOCIALNÄMNDEN TOTAL År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Nettoresultat i mnkr -9,9 +8,3-15,7-58,6-66,5 Nettoresultat 2009-2010 avser resultatet för gemensam verksamhet, individ- och familjeomsorg och funktionshinderomsorg i den dåvarande socialnämnden. Delverksamheter, nettobelopp i mnkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse mnkr Avvikelse % Gem verks o nämnd 48,0 51,6 55,1 53,3 1,8 3,3 Individ- och familjeomsorg 286,5 299,4 309,8 327,0-17,2-5,6 Försörjningsstöd 171,6 154,6 156,5 186,6-30,2-19,3 Funktionshinderomsorgen 631,9 634,6 657,7 678,7-21,1-3,2 Invandrar- o flyktingverks -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 1 137,8 1 140,3 1 179,1 1 245,6-66,5-5,6 *År 2008-2010 innehöll socialnämndens budget även äldreomsorgen. Kostnadsfördelning Jönköpings kommun i % Socialnämndens olika verksamhetsdelar i % Delverksamheternas relativa andelar i %, År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 netto Gem verks och nämnd 4,4 6,9 4,2 4,3 4,3 Individ- och familjeomsorg 25,9 25,9 25,2 25,2 26,3 Försörjningsstöd 15,9 16,0 15,1 14,7 15,0 Funktionshinderomsorgen 54,2 53,8 51,2 55,5 54,5 Fr.o.m. 2010 är myndighetsutövningen inom äldreomsorg och funktionshinderomsorgen flyttad till gemensam verksamhet. Fr.o.m. 2011 är den gemensamma verksamheten fördelad mellan äldrenämnd och socialnämnd. 1

SOCIALNÄMNDENS UPPDRAG Socialnämnden ansvarar för att erbjuda stöd, service och behandling inom verksamhetsdelarna individoch familjeomsorg samt funktionshinderomsorg. Förutom socialnämnden, som har det övergripande ansvaret, finns tre sociala områdesnämnder. Verksamheten är indelad i två funktioner/ huvudområden: Individ- och familjeomsorg och funktionshinderomsorg. Dessutom finns en central stab och en myndighetsenhet. Verksamheterna styrs i hög grad av lagstiftning. Nedan ges några exempel: SoL HSL LVU LVM LSS SFB Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Lagen om stöd och service till funktionshindrade Socialförsäkringsbalken (tidigare benämnd LASS) SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHET 2013 - SAMMANFATTANDE KOMMENTARER I dessa sammanfattande kommentarer till 2013 års verksamhetsberättelse behandlas främst mål och måluppfyllelse, vissa särskilt anmärkningsvärda budgetavvikelser, viktiga händelser under året samt sådana verksamhetsförändringar och utvecklingstendenser som kan förväntas få framtida betydelse. Mera ingående analyser och kommentarer redovisas under särskilda avsnitt för varje verksamhet. POLITISKA MÅL Kommunprogram 2011-2014 Omtanke om framtiden Urval av några gemensamma mål för socialnämnden Jönköpings kommunala verksamhet ska präglas av gott förvaltarskap och god ekonomisk hushållning. Resurshushållningen ska vara inriktad mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Genom hushållning och energibesparande åtgärder finns stora vinster att göra både för miljön och för ekonomin. Hushållning med resurser ska prägla all planering. Alla människor ska kunna uppleva trygghet, omsorg, delaktighet och gemenskap. Att ge goda förutsättningar för detta är kommunens ansvar. Mångfald och respekt för människors behov ska vara vägledande i all kommunal verksamhet. Möjligheten att påverka sin egen och sina näras livssituation är viktig. 2 Kommunprogrammets genomförandetakt bestäms av de samhällsekonomiska förutsättningarna och fastställs årligen i samband med beslut om budget, verksamhets- och investeringsplan. De kommunala verksamheterna ska ha ett arbetssätt som främjar kvalitetsuppföljning, mångfald och valfrihet och där invånarnas och brukarnas synpunkter tas tillvara. Förvaltningarna ska systematiskt arbeta med verksamhetsuppföljningar och årliga brukarundersökningar. Kvalitetssäkring är en viktig komponent i arbetet med att säkerställa rätt kvalitet i kommunens välfärd, service och tjänster till invånarna. Alla verksamheter ska arbeta med kvalitetssäkring. Etablerade system, som möjliggör jämförelser lokalt, nationellt och internationellt, ska användas. Uppföljning och utvärdering av såväl kommunens verksamhet som den verksamhet som drivs i annan regi ska vara kontinuerlig och tillgänglig för alla. Servicegarantier har under den gångna mandatperioden infört inom välfärdsområdet. Kommunens servicegarantier ska utvecklas och nya utformas i syfte att tydliggöra för innevånarna vilken service de kan förvänta sig av kommunen. En positiv och tillåtande syn på möjligheterna att konkurrensutsätta, utveckla, förbättra och effektivisera verksamhet som idag bedrivs i kommunal regi är en förutsättning i arbetet med att förstärka både det lokala företagsklimatet såväl som omvärldens positiva syn på Jönköping som en entreprenörskommun. Kontinuerlig avvägning ska ske om verksamhet bör drivas i kommunal regi eller konkurrensprövas och en lokal modell för utmaningsrätt ska utredas. Kommunen ska använda sig av de möjligheter som LOV och LOU ger att driva verksamheter med annan utförare och i entreprenadform. Kommunen ska vara konkurrensneutral. Det ska finnas en hög beredskap i varje nämnd för att klara särskilda händelser eller kriser av olika slag. Kommunledningen har ett ansvar för att nödvändig samordning sker. Miljö- och klimatfrågan måste stå högt på dagordningen i vår kommun. Vi måste agera på ett ansvarsfullt sätt för att inte äventyra kommande generationers möjligheter. Alla måste vara med och bidra, det offentliga, det privata och enskilda kommuninvånare. Program för hållbar utveckling-miljö utgör övergripande styrdokument för Jönköpings kommuns långsiktiga miljöarbete. Dokumentet omfattar mål och åtgärder på såväl kort som lång sikt. Genom ett strukturerat arbetssätt följs målen och åtgärderna upp och revideras årligen. Det är av största vikt att alla nämnder och förvaltningar inom sina respektive ansvarsområden tar ansvar för att programmet fullföljs.

Kommunen framgångsrika arbete med miljödiplomering fortsätter och vi ska sträva efter att kommunens samtliga, egna verksamheter ska bli miljödiplomerade. Grunderna för goda livsvillkor/livskvalitet är valfrihet, trygghet och respekt, vilket ska genomsyra kommunens samtliga verksamhetsområden. Den gemensamma välfärden ska präglas av flexibilitet, där kommuninvånarna själva ges möjlighet att bestämma. Den etiska grunden, dvs. värderingar, normer och handlande, ska finnas i fokus för socialtjänsten. Det innebär ett förhållningssätt präglat av respekt för människors integritet och rätt till självbestämmande i bemötandet. Att integrera och utveckla ny kunskap kring metoder och arbetssätt är prioriterat inom all socialtjänst. Kommunen ska skapa förutsättningar för en meningsfull fritid, ordna träffpunkter och uppmuntra ideella krafter som arbetar för och med ungdomar. Unga med funktionsnedsättningar ska ges samma möjlighet som andra barn och unga när det gäller en aktiv och meningsfull fritid. Stödet till utsatta barn och ungdomar ska förbättras. Arbetet på fritidsgårdar ska organiseras med stor flexibilitet och verksamheten ska anpassas till de områden där behoven finns. Omsorg om personer med olika former av funktionsnedsättningar ska präglas av respekt, integritet och rätt till självbestämmande. Människor med funktionsnedsättning eller som av andra skäl är i en utsatt situation har behov som behöver tillgodoses med särskilda medel. De ska känna trygghet i att det finns en fungerande socialtjänst när de behöver det. Det mycket goda och framgångsrika arbete som utförs inom socialtjänsten avser vi ge fortsatt starkt stöd, inte minst det förebyggande arbetet. Oavsett var man bor i Jönköpings kommun har man rätt att få likvärdig vård, omsorg, stöd och service. Jönköpings kommuns folkhälsoarbete i allmänhet samt det drog- och alkoholpolitiska arbetet i synnerhet ska konkretiseras med tydliga och uppföljningsbara åtgärder, mål och effekter. Det hälsofrämjande och drogförebyggande arbetet i skolorna prioriteras. Arbetet med att genomföra kommunens drogpolitiska program ska fortsätta i synnerhet bland unga. Bildandet av ett folkhälsoråd i Jönköpings kommun är viktigt för att kunna ta ett helhetsgrepp på folkhälsoarbetet. Kunskaperna om våld och övergrepp mot äldre och personer med funktionsnedsättning behöver fördjupas och spridas. Ansträngningar ska göras för att få till stånd ett Barnahus i samverkan med berörda myndigheter och landstinget. Ett Barnahus behövs för att ge barn som misstänks vara utsatta för våld eller 3 sexuella övergrepp och barn som bevittnat våld bästa möjliga förutsättningar för en gynnsam rehabilitering. Genom en ökad myndighetssamverkan underlättas och påskyndas övergången mellan bemötande, bedömning och behandling av dessa barn. Arbetet inom barn- och ungdomsvården med förebyggande insatser och samverkan till exempel med skolan och barnpsykiatrin bör fortsätta. Det är angeläget att barn och ungdomar tillsammans med sina anhöriga i allt större utsträckning får stöd och hjälp på hemmaplan i öppna verksamheter. Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv samt ha ett arbete att gå till. Alla ska känna sig trygga mot alla former och diskriminering. Vården för psykiskt sjuka kräver ett närmare samarbete mellan kommun och landsting. Kommunen har ansvar för att tillhandahålla bostäder och sysselsättning för utskrivningsklara patienter med långvarig psykiskt sjukdom, medan landstinget ska tillhandahålla psykiatrisk vård. Jönköping kommun ska ha höga ambitioner i de åtgärder och insatser som görs för att förbättra missbrukares boende- och livssituation. I arbetet med detta är det viktigt att förstärka, fördjupa och ytterligare vidareutveckla dialogen, samarbetet och stöttningen av civila samhället och verksamheter i strävan att förbättra situationen för missbrukare i Jönköpings kommun. Det ska säkerställas att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut i kommunen. Utifrån kommunens syn på individen som lika i värde och rättigheter ska särkskilt tre perspektiv av de mänskliga rättigheterna alltid finnas med i all kommunal planering och beslutsfattande barnperspektivet, jämställdhetsperspektivet och mångfaldsperspektivet. Alla invånare har rätt till likvärdigt bemötande och service, oavsett kön. Kommunen ska arbeta aktivt för att uppnå de nationella målen när det gäller jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Särskilt fokus ska sättas på bekämpande av våld i nära relationer.

Mål för god ekonomisk hushållning i VIP 2013-2015 Goda livsvillkor Samtliga kvinnor och män med psykiska funktionshinder i daglig verksamhet som önskar s.k. samhällsintegrerat arbete ska kunna erbjudas detta. Antalet loginätter inom socialnämndens verksamhet ska minska med minst 10 % per år till 2015. Målet 2013 är 6 000 dagar. Uppdrag till socialnämnden i samband med beslut om VIP 2013-2015 Uppdrag ges till samtliga nämnder att inom respektive verksamhet fördela angivet effektiviseringsbeting. Uppdrag ges till socialnämnden att utreda förutsättningarna för en tidigareläggning av planerade gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning. Utredning ska redovisas till kommunstyrelsen senast i mars 2013. Uppdrag ges till socialnämnden att genomföra en genomgripande genomlysning av funktionshinderomsorgen i syfte att klarlägga skälen till den kraftiga kostnadsutvecklingen samt att till kommunfullmäktige återkomma med förslag som syftar till ett mer effektivt resursutnyttjande. Utredningen ska redovisas till kommunfullmäktige senast i juni 2013. Socialnämndens mål Utöver kommunprogrammet har socialnämnden beslutat om följande övergripande mål: Socialtjänsten ska med god kvalitet arbeta med förebyggande och tidiga insatser som syftar till att främja goda levnadsförhållanden i kommunen för såväl barn, unga och vuxna. De som har kontakt med socialtjänsten ska få ett gott bemötande och känna sig delaktiga i utformningen av insatserna. De ska även ha tillgång till information om socialtjänstens insatser så att de kan påverka innehållet och göra egna val vad gäller exempelvis utförare. Stöd och behandling som ges till den enskilde ska bygga på en evidensbaserad kunskap och vara likvärdig. Personalens kunskap och långa erfarenhet ska tas tillvara. Det är av särskild betydelse att stöd till barn och unga ges på ett sådant sätt att det främjar goda uppväxtvillkor med stödjande socialt sammanhang. Stöd i det egna boendet samt särskild anpassad sysselsättning ska inriktas mot att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser för att kunna leva ett självständigt liv. Att komma ut på den öppna arbetsmarknaden ska särskilt stödjas. För personer som behöver ett anpassat boende ska socialtjänsten organisera vård, stöd och behandling som på bästa sätt tar tillvara på den enskildes förmåga och behov. Socialtjänstens insatser ska vara utformade på ett sådant sätt att de främjar samverkan med offentliga, privata och ideella organisationer. Utvecklingen av nya former av socialt företagande och kooperativ ska stödjas för att främja enskildas möjligheter till en meningsfull sysselsättning och egen försörjning. Måluppfyllelse Socialnämnden beslutade 2012-12-19 om verksamhetsplan för 2013. Verksamhetsplanens utgångspunkt är av kommunfullmäktige beslutat kommunprogram samt de av socialnämnden beslutade målen för verksamheterna. I verksamhetsplanen redovisas handlingsplaner för hur förvaltningen ska uppfylla målen inom respektive område. Fr.o.m. 2010 års verksamhetsplan har förvaltningen utvecklat planerings- och uppföljningsprocessen med att redovisa balanserade styrkort för de olika verksamhetsdelarna. Den balanserade styrningen syftar till att knyta kvalitetsarbetet kring det årliga arbetet med verksamhetsplanering i förvaltningen. Den balanserade styrningen ger också en bredare uppföljning då fem perspektiv används; brukarperspektivet, ekonomiperspektivet, medarbetarperspektivet, processperspektivet och utvecklingsperspektivet. Utöver de balanserade styrkorten redovisades andra väsentliga nyckeltal att följa upp under året i månadsrapporter, bokslutsprognoser och bokslut. Nedan redovisas några större processer som pågått under året och som medverkar till måluppfyllelse både avseende kommunprogram och socialnämndens övergripande mål: Övergripande. Socialnämnden beslutade i juni 2012 om DIALOGEN En strategi för en sammanhållen, innovativ, långsiktig och hållbar socialtjänst. Utgångspunkten för DIALOGEN är bl a: Medborgarnas förändrade efterfrågan och behov av inflytande Den framtida ekonomin Svårare att rekrytera arbetskraft Nationell styrning och samordning Krav på ökad transparens Ökad specialisering 4

Arbetet med DIALOGEN startade med att alla medarbetare i organisationen fick möjlighet att redovisa förbättringsförslag för att utveckla verksamheterna. Totalt 1 500 förbättringsförslag redovisades. Utifrån förslagen har förvaltningsledningen sammanställt en lista över utvalda förbättringsarbeten. Här redovisas ett antal exempel på förbättringsområden som varit aktuella under 2013: Bostads och lokalförsörjning Sociala företag Genomförande av salutogen handläggning Översyn av administration Rehab- och utredningscenter Fritt val inom mat för hemtjänsten Rehabilitering i hemmet Personalkontinuitet i ordinärt boende Områdesnämndernas arbets- o beslutsprocess Korttidsbemanning Nyckelhantering inom hemtjänsten De redovisade förbättringsområdena är tidsmässigt i olika faser, men samtliga har betydelse för möjligheten att uppnå fastställda mål. Med utgångspunkt i DIALOGEN arbetar socialtjänsten i Jönköpings kommun aktivt med att säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta innebär att kartlägga och beskriva viktiga rutiner och processer, men också identifiera mål samt genomföra uppföljningar och förbättringar. För att säkerställa en god kvalitet har förvaltningen bland annat under verksamhetsåret utvecklat former för och genomfört utbildningar i förbättringsarbete. Vidare har arbetet med att kartlägga verksamhetsprocesser intensifieras. Som en del av förvaltningens arbete med internkontroll och egenkontroll genomförs prioriterade uppföljningar i form av revisioner som sammanställs för verksamhetens olika enheter, vilka ska utgöra ett stöd i arbetet med ständiga förbättringar. Årliga lokala verksamhetsplaner samt lokalt förbättringsarbete som involverar medarbetare utgör viktiga biståndsdelar i ett systematiskt förbättringsarbete. Kommunaliseringen av hemsjukvården skedde vid årsskiftet 2012/2013 vilket innebar att kommunen fick hälso- och sjukvårdsansvaret även i det ordinära boendet. Hälso- och sjukvården är organiserad under äldrenämndens område men svarar även för hälso- och sjukvårdsinsatser för socialnämndens målgrupp. Införandet av fritt val inom daglig verksamhet för intellektuellt funktionshindrade infördes under hösten 2013. Under 2013 har ingen privat utförare ansökt eller blivit godkänd som utförare. Införandet har inneburit att även utan privat utförare har en maktförskjutning skett från professionen till brukarna då det fria valet också gäller inom verksamhet med kommunen som utförare. Barn- och ungdomsvården har fortsatt arbetet med att i så hög grad som möjligt inrikta sig på förebyggande och tidiga insatser, vilket ger motivation och därmed större möjligheter till framgångsrika insatser. Under 2013 har erbjudanden inom råd och stöd fortsatt att utvecklats. Befintlig statistik för verksamheten visar att förskjutningen mot tidigare insatser utan biståndsbeslut har skett. Under 2013 har arbetet med att få till stånd ett Barnahus i länet varit i fokus. Samverkan mellan berörda myndigheter har lett till att Barnahusets verksamhet beräknas kunna starta i april 2014. Åtgärder och insatser som görs för att förbättra missbrukares boende- och livssituation har under verksamhetsåret inneburit kartläggningar och analyser i syfte att skapa ett stödboende för personer med missbruksproblematik. Samverkan sker med tekniska kontoret för att hitta lämpliga lokaler. Ett intensivt arbete vad gäller nybyggnation av Bruksborg har pågått under 2013 och byggnationen finns medtagen i VIP 2014-2016. Socialtjänsten arbetar målmedvetet för att utveckla och förbättra stödet inom området våld i nära relationer. För närvarande finns en mottagning för våldsutsatta kvinnor och män med fem årsarbetare. Verksamheten arbetar med stödinsatser och gruppverksamhet för våldsutsatta, lägenheter för akutboende, individuellt stöd till barn som bevittnat våld. En rådgivningsverksamhet för män och kvinnor som utövar våld Alternativ till våld finns också. Samverkan med landstinget vad gäller vård av psykiskt sjuka har hittat väl fungerande former både vad gäller rutiner för samverkan och organisatorisk struktur. Ett gemensamt måldokument och gemensamma nätverksgrupper arbetar löpande med att kvalitetssäkra och utveckla det gemensamma arbetet för vård av psykiskt sjuka. Kommunprogrammet beskriver ett antal värdegrundsbaserade mål såsom respekt, integritet och till självbestämmande och delaktighet. Värdegrundsarbetet inom funktionshinderomsorgen bedrivs som ett löpande arbete inom funktionen. Ett arbete som aktualiseras i utbildningar, såväl i introduktions-programmet som i kompletterande utbildningar. I vardagen diskuteras värdegrundsfrågor exempelvis vid de regelbundna arbetsplats-träffarna och i samband med upprättande och uppföljningar av genomförandeplaner. 5

Målet om att minska den genomsnittliga sjukfrånvaron under 2013 har uppfyllts. Det totala antalet sjukdagar per person/år uppgår till 19,8 för 2013 och var 20,9 år 2012. Målsättningen med att eliminera den ofrivilliga deltidsarbetslösheten har uppfyllts. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat från 92,61 % till 93,42 % mellan 2012 och 2013. Även målet om att minska andelen timvikarier har uppfyllts. Målet om att hemmiljön ska vara i fokus tillämpas med stor framgång inom samtliga funktioner. År 2013 har dock präglats av en fortsatt brist på lägenheter vilket försvårar för nämnden att uppfylla de intentioner fullt ut som finns i gällande kommunprogram och i socialnämndens mål. Under året har fokus legat på utvecklingen av anhörigstödet. Till sin hjälp har man haft en referensgrupp med anhöriga som har fått tycka till om hur verksamheten ska se ut. Detta har resulterat i att man bland annat har startat igång så kallade anhöriggrupper. Anhöriggrupperna har satts samman utefter vad man som anhörig behöver lyfta i fråga om stöd och råd varpå man sedan träffats vid ett antal tillfällen tillsammans med en handledare. Personliga möten med samtal om råd och stöd har också erbjudits samt det webbaserade anhörigstödet Gapet. Det är av stor vikt att man i arbetet med anhöriga gör kommunens anhörigstöd känt för allmänheten. Man har därför varit ute och informerat bland annat vid olika kliniker på Länssjukhuset Ryhov och till olika intresseorganisationer. Socialförvaltningen tillämpar trots det i 2013 års bokslut redovisade underskottet, en god resurshushållning med ekonomi och miljö som är ett av de övergripande målen i kommunprogrammet. Vad som redovisas ovan är en sammanfattning utifrån kommunprogrammet och socialnämndens mål för 2013. Uppföljning mål för god ekonomisk hushållning Område psykiskt funktionshinder har under året i hög grad verkat för de mål som kommunfullmäktige och socialnämnd fastställt för målgruppen. Samtliga som önskat s.k. samhällsintegrerat arbete har kunnat eller kommer att erbjudas sådant arbete. Målet om att minska antalet loginätter till 6 000 för 2013 inom individ- och familjeomsorgen har inte uppfyllts beroende av fortsatta svårigheter med tillgången på bostäder för den aktuella målgruppen. För 2013 användes 6 400 loginätter. Lex Sarah-rapporter Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten är skyldig att genast rapportera om han eller hon får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande. Bestämmelsen kallas Lex Sarah och finns i 14 kap 3 socialtjänst-lagen (SoL) respektive 24 b lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Den 1 juli 2011 utvidgades bestämmelsen till att omfatta all verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, tidigare var individ- och familjeomsorg undantagen. Det missförhållande, eller den påtagliga risk för ett missförhållande som rapporteras ska dokumenteras, utredas och avhjälpas. Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). När ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande rapporteras inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska berörd socialnämnd informeras. Under 2013 har 33 rapporter gjorts inom socialnämndens ansvarsområde. Nämnden har inte tagit emot någon Lex Sarah från enskild verksamhet under året. Två anmälningar har gjorts till IVO. Båda dessa rör området barn och ungdom. Verksamhet Myndighetsenheten Funktionshinderomsorgen Personlig assistans Gruppbostad Korttidshem Servicebostad Integrerad verksamhet Dagcenter Individ- och familjeomsorgen Barn- och ungdomsvård Försörjningsstöd Rapport och utredning från enskild verksamhet Gruppboende Summa Antal rapporter 2012 5 5 1 3 1 15 Antal rapporter 2013 2 6 14 1 1 1 1 Under 2011 rapporterades sammanlagt 27 händelser enligt Lex Sarah inom socialnämndens ansvarsområde. Antalet var alltså ovanligt lågt under 2012. Den ökning som ändå har skett 2013 jämfört med 2012 gäller i huvudsak gruppbostäder inom funktionshinderomsorgen och rapportering från barn- och ungdomsvården inom individ- och familjeomsorgen. 6 1 33 6

Det är sannolikt att den ökade rapporteringen inom individ- och familjeomsorgen kan förklaras av att bestämmelserna om Lex Sarah för detta område trädde i kraft först under 2011. Lex Maria-anmälningar Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). En lex Maria-anmälan har under året gjorts inom socialnämndens verksamhetsområde. Särskilda avgifter Socialförvaltningen har under 2013 betalat 62 tkr i särskild avgift till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för beslut inom socialnämndens ansvarsområde som inte verkställts inom lagstadgad tid. Det rör sig om två ärenden avseende daglig verksamhet. Uppföljning av det handikappolitiska programmet I december 2012 fastställde kommunfullmäktige rubricerat program, ett viktigt styrdokument för att möjliggöra att kommunen blir tillgänglig för alla. Detta är ett led i omsorgen för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Programmet föregicks av en bred samverkan mellan intresseorganisationer, nämnder och andra berörda aktörer. I det antagna programmet föreslogs en samordnarfunktion med uppdrag att positivt bidra i den fortsatta dialogen mellan de kommunala verksamheterna och funktionshinderomsorgens brukare. Befattningen planeras att tillsättas inom socialförvaltningen under 2014. Under 2013 har därför inte det nya programmet följts upp på sedvanligt sätt. Miljöredovisning 2013 Miljöarbetet i kommunen utgår från Program för hållbar utveckling- miljö med miljöstrategen på stadskontoret som en sammanhållande funktion. Detta program har för socialförvaltningens del inneburit utvidgade och förnyade satsningar på miljödiplomering av relevanta verksamheter med stöd av företaget Miljöstrategen enligt en modifierad form av s.k. Göteborgsmodellen. Flera verksamheter Under 2013 beslutades i centrala ledningsgruppen att hela funktionshinderomsorgen bör miljödiplomeras under två år med start hösten 2013. Utifrån detta beslut erhöll all personal som arbetar inom området individuella funktionshinder en grundläggande miljöutbildning under hösten med syfte att omsättas i praktiken på enheterna. Ledningsgruppen beslutade också att all kontorspersonal inom socialförvaltningen skall miljödiplomeras, inte enbart våning 4-7 7 Hoven utan även Sofiahuset, Råslätts socialbyrå, Kapellgatan, Lillgatan mm. Som komplement skall också de äldreboende som finns med i energieffektiviseringsprojektet erbjudas en diplomering vilket medfört att flera äldreboenden har introducerats i detta. Implementeringsarbetet till respektive arbetsgrupp har fått mer tid än tidigare. Åtgärderna kommer att slutföras i full aktivitet under 2014 med stöd av klimatväxlingskontot. Flera inriktningar Diskussioner har också förts under året vad socialförvaltningen skall satsa på för att minska koldioxidutsläppen varför frågan om teknikutveckling i hemtjänsten väckts. Dessutom har kemikaliefrågan diskuterats då kommunen satsar extra inom området. Efterlevnad av hållbart resande och resepolicyn har också fokuserats. Medverkan i kommunövergripande miljösamordnarträffar, miljöfika med dagsaktuell information, deltagande i rikstäckande konferens Imorgon Grön samt deltagande i arbetsgruppen Produktion och konsumtion är en annan del av innehållet i förvaltningens miljöarbete. Detta arbete kanaliseras med stöd av miljögruppen som i princip träffas en gång i månaden. Integrerad jämställdhet Förvaltningens jämställdhetsarbete kanaliseras genom ett kommunövergripande jämställhetsnätverk vilket leds av jämställdhets- och mångfaldsstrategen på stadskontoret, där socialförvaltningen medverkar. Arbetet har under året fungerat med stöd av den Jämställdhetsplan som fastställts i kommunfullmäktige för åren 2012-2014. Målsättning för 2013 har bl.a. varit att arbeta med jämställdhetsfrågor utifrån arbetsgivaraspekter men också utifrån verksamhetsperspektiv. För det senare gäller analyser kring bostadsfrågor ur ett jämställdhetsperspektiv, jämställda beslut i biståndshandläggning och jämställdhet inom anhörigvård. Flera av målsättningarna för år 2013 är uppfyllda, en del handlar om en initieringsfas för mer aktivt arbete i projekten för 2014. Jämställdhetsintegrering är ett annat begrepp som fått aktualitet genom utbildning och samtal. Diskussioner om könsuppdelad statistik har förekommit under året. Intern kontroll 2013 Kommunfullmäktige fastställde 2004 riktlinjer och tillämpningsanvisningar för intern kontroll i Jönköpings kommun. Där framgår att nämnderna varje år ska fastställa en särskild plan för den interna kontrollen inom sitt område samt i sin verksamhetsberättelse rapportera resultatet av uppföljningen. Utöver interkontrollplan genomför socialförvaltningen även ett stort antal uppföljningar som är knutna till förvaltningens kvalitetsarbete och den planeringsprocess som avser brukarundersökningar, medarbetarundersökningar, ekonomiska indikatorer,

samt annan verksamhetsstatistik (ex. öppna jämförelser). Dessa uppföljningar redovisas löpande i månadsrapporter, i samband med förvaltningens verksamhetsberättelse eller i samband med nationella sammanställningar. Under nedanstående rubriker redovisas resultat av genomförda uppföljningar som en del av den internkontrollplan som fastställdes av nämnden för verksamhetsåret 2013. Personalintraprenad - Kärrhöksgatan En uppföljning av Kärrhöksgatans personalintraprenad har genomförts under verksamhetsåret. Uppföljning har utgått från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) samt kriterier i överenskommelsen mellan intraprenaden och förvaltningen (daterad 2011-04-01). Uppföljningen visade på brister i det interna kvalitetsarbetet, som bland annat rör hur verksamheten arbetar efter fastlagda rutiner samt hur man på ett systematiskt sätt följer upp och förbättrar verksamhetens kvalitet. Som ett resultat av genomförd uppföljning anser förvaltningen att de åtgärder som bör vidtas inte enbart kan ske inom ramen för intraprenadens verksamhet utan förbättringar bör ske vad gäller utformningen av kommunens riktlinjer för intraprenader. Förvaltningen anser att riktlinjerna medverkar till att underskatta behovet av att proaktivt understödja bildandet, samt driften av intraprenader, för att uppnå det syfte som eftersträvas i riktlinjerna. Riktlinjerna i sin nuvarande form innebär att ett omfattande verksamhetsansvar tilldelas intraprenaden. Bland annat ska chefens roll och kompetens, med begränsade fortbildningsinsatser, läggas över på intraprenaden. Uppföljningen visar att det leder till oklarheter och brister i intraprenadens interna rutiner. Vidare finns det oklarheter kring vilket ansvar intraprenaden har för att exempelvis inhämta löpande information kring verksamhetsförändringar och kompetensutveckling. I samband med uppföljningen ansåg även förvaltningen att behovet av åtgärder inte enbart kan härledas till den enskilda intraprenadens verksamhet, utan även bör omfatta förbättringar av kommunens riktlinjer för intraprenader (2008-10-02). Under verksamhetsåret 2012 beslutade kommunstyrelsens personalutskott att ge stadskontoret i uppdrag att se över aktuella riktlinjer. Intraprenad som effekt av genomförd kvalitetupphandling Under 2010 genomfördes en kvalitetsupphandling av fem gruppbostäder inom funktionshinderomsorgen. Socialförvaltningens egna anbud hade efter utvärdering det mest fördelaktiga anbudet. Tilldelningsbeslutet innebar att socialförvaltningen sedan 2011-03-01 driver verksamheten i egen regi, men under de villkor som lagts fast i upphandlingen. 8 Det innebär att verksamheten drivs som en intraprenad reglerad av villkoren i upphandlingen. Under 2013 har förvaltningens stab och ledning genomfört uppföljning av verksamheten. Kvalitetsuppföljningen fokuserar i detta fall främst på att säkerställa att verksamheten förändras i sitt innehåll så att den följer upphandlingens kriterier. Den sammantagna bedömningen är att intraprenaden har ett strukturerat arbetssätt vad gäller anpassning av verksamheten utifrån de fatslagda kriterier som fastlagts i upphandlingen. Man har också arbetat fram lokala rutiner baserat på kriterierna och funnit strukturerade arbetssätt för att säkerställa att arbetet utifrån rutinerna följs i verksamheten. Intraprenaderna har på ett tydligt sätt säkrat och utvecklat personalens kompetens utifrån aktuella kriterier. Under 2013 har arbetat med ständiga förbättringar initierats. Förnyad uppföljning kommer att ske under verksamhetsåret 2014. Uppföljning av upphandling rörande boende för ensamkommande flyktingbarn Förvaltningen ingick avtal med Vårsol SARA efter upphandling avseende mottagandet av ensamkommande flyktingbarn fr.o.m. 2012-01-01. Sammantaget rör upphandlingen 6 asylplatser och ansvar för de ungdomar som fått uppehållstillstånd. Detta uppdrag kan komma att innebära ett totalt ansvar för upp till 50 ungdomar samtidigt. I avtalet lades stor vikt vid skolresultat, då utvärderingar och forskning visat att de ungdomar som har godkända skolbetyg har betydligt större möjligheter att integreras i samhället och att få en gynnsam utveckling. Målet är att alla ungdomarna ska nå minst grundskolenivå vid senast 19 års ålder. Ett annat viktigt fokus har varit hur stor andel av ungdomarna som kräver behandlingsplacering på HVB-hem heller motsvarande. Ett mål har varit att det inte ska vara fler än 10 % som kräver vård utanför Vårsol SARA. Vårsol SARA redovisar att de satsat stora personalresurser på att stödja ungdomarna i skolarbetet och att få till ett bra samarbete med de aktuella gymnasieskolorna. Hur snabbt ungdomarna kan ta till sig svenska språket påverkas av om de har skolbakgrund eller inte när de anländer till Sverige. Uppföljning av rutiner för hantering av inkomna synpunkter Inom socialtjänsten finns en fastlagd rutin för synpunktshantering. Synpunkter kan delas upp i förbättringsförslag, positiva omdömen samt klagomål. För att åtgärda inkomna synpunkter finns inom förvaltningen en gemensam rutin för hur synpunkter skall hanteras vad gäller handläggning, analys och återkoppling till den enskilde brukaren/medborgaren. Under 2013 inkom totalt 227 synpunkter till socialtjänsten, vilket är en ökning av inkomna synpunkter jämfört med 2012 då det inkom 138 synpunkter. Av

inkomna synpunkter rörde 157 äldreomsorgen. Synpunkter kopplade till funktionshinderomsorgen var 33 stycken, individ- och familjeomsorgen var 15 stycken och 22 synpunkter vardera rörde gemensam verksamhet samt hälso- och sjukvård. Av de synpunkter som kommit in under verksamhetsåret är en betydande majoritet att klassificera som klagomål. Endast en handfull av inkomna synpunkter rör förslag om förbättringar eller beröm. Det är främst anhöriga och brukare som rapporterar synpunkter. Hälften av alla synpunkter rör brister i personalens bemötande. Andra vanliga områden för inkomna synpunkter rör upplevelsen av bristande kompetens och brister i genomförande hos utförande personal. Jämfört med föregående år har förvaltningen förbättrat handläggningsarbetet runt inkomna synpunkter. Av inkomna synpunkter genomförs ett utredningsarbete i mycket hög utsträckning. Sedan 2012 har möjligheten till inrapportering ytterligare breddats genom att all utförande personal på egen hand kan dokumentera i förvaltningens IT-stöd för synpunktshantering. Uppföljning av rutiner för Händelsehantering En viktig del av arbetet med ständiga förbättringar handlar om att löpande identifiera händelser i arbetet där det sker avvikelser från upprättade rutiner. Avvikelser handlar inte om att utse syndabockar utan ska betraktas som möjliga områden där förbättringar kan genomföras. Återkommande avvikelser inom specifika områden ger stöd för att ledningen bör göra övergripande förbättringar i form av förändrade rutiner, förstärkt kompetensutveckling, introduktion etc. Under verksamhetsåret 2013 har cirka 11 695 händelser registreras. Cirka 60 % av dessa rör rapportering av fall och då främst inom särskilda boendeformer. Cirka 20 % rör händelser kopplat till hantering av läkemedel. Cirka 10 % är händelser som på annat sätt rör en enskild brukare i form av något tillbud. Cirka 10 % är så kallade störningar i verksamheten. I dessa är inte en enskild brukare involverad utan det handlar om avvikelser från rutiner som inneburit merarbete och ökad tidsåtgång i arbetet. Sammanställningen visar att det finns behov av att i förvaltningen ytterligare betona betydelsen av rapportering av inträffade händelser. Framförallt är det inom kategorin störningar som en ökad inrapportering skulle kunna möjliggöra att på ledningsnivå mer arbeta med övergripande förbättringsarbeten. Uppföljning vad gäller hanteringen av enskilda händelser visar på att en majoritet av rapporterade händelser handläggs och följs upp inom 2 veckor. Detta är i sammanhanget en kort och skyndsam hantering. Allt för korta handläggstider är dock inte enbart fördelaktiga. En hantering av avvikelser som omsätts i ett förbättringsarbete har ofta längre handläggstider. För verksamhetsåret 2014 kommer processen för hantering av händelser ytterligare ses 9 över. Bland annat kommer en uppdatering av ITstödet Medcontrol att genomföras, vilket borde förenkla handläggningen och uppföljningen av enskilda händelser. Vidare kommer rapporter för löpande avstämning av händelser att förbättras. Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet Utvecklingsstrategin för socialtjänsten (DIALOGEN) har en tydlig betoning på det systematiska kvalitetsarbetet och hur detta omsätts i olika verksamheter. För att skapa ett lärande i organisationen och kunna dra erfarenheter av olika verksamheters erfarenheter har man i Socialtjänsten arbetat fram en struktur för att genomföra så kallade revisioner. Revisionerna fokuserar på i vilken utsträckning som verksamheterna har utvecklat ett systematiskt arbetssätt kring områden som är av betydelse för kvalitetsarbetet. En revision bygger på att verksamheten under ledning av sin chef genomför en egenkontroll. Medarbetare i förvaltningens stab, med särskild kompetens kring revisionsarbete, genomför ett verksamhetsbesök med syfte att verifiera den egenskattning som verksamheten sammanställt. Revisionen sammanställs i en rapport till varje enskild verksamhet. Under 2013 har Socialförvaltningen genomfört 53 revisioner. Revisionerna omfattar samtliga verksamhetsområden. Sammantaget visar resultatet att det finns framtagna rutiner för hur man bland annat ska arbeta med uppföljningsbara mål och dokumentation kring den enskilde. Det varierar dock i omfattning huruvida det finns tydliga rutiner vad gäller den systematiska kompetensutvecklingen och synpunktshanteringen. Revisionerna visar också att det finns en potential i att utveckla lokala rutiner för det systematiska förbättringsarbetet. För verksamhetsåret 2014 förstärks arbetet med revisioner ytterligare vilket innebär att samtliga verksamheter (230 stycken) omfattas av en revision. Uppföljning av införandet rörande metoden Signs of Safety Metoden Signs of Safety syftar till att på ett mer strukturerat sätt göra riskbedömningar kring barn som riskerar att utsättas för våld. Genom att kartlägga risker i samverkan med nätverket runt barnet görs även handlingsplaner som omsätts i olika insatser. För att utvärdera metoden har ett samarbete med tre stadsdelsnämnder i Stockholms stad påbörjats. Samarbetet syftar till att ge möjligheter till jämförelser mellan de olika förvaltningarnas sätt att arbeta med metoden och jämföra vilka resultat som uppnås. Utvärderingen kommer pågå under 2-3 år. Socialförvaltningen i Jönköping ansvarar för utvärderingen. Resultaten visar att Jönköpings kommun har ett mer systematiserat införande av metoden. Det finns en tydligare organisation kring ledning och styrning, samt stöd och utbildning till handläggare

jämfört med de olika stadsdelarna i Stockholms stad. Den största förbättringspotentialen finns vad gäller tillämpningen av metoden. Här återfinns begräsningar i hur man använder metodens olika verkstyg. Vidare är man begränsad i hur man involverar nätverket kring barnet i bedömningar och åtgärder. Utvärderingar i samverkan med FOUrum, primärkommunal samordning, Regionförbundet Kommunstyrelsen beslutade i april 2010 (Ks/ 2010:130 009) att ge Regionförbundet, primärkommunal samordning i uppdrag att i samverkan med övriga kommuner i länet organisera en gemensam FoU-plattform inom socialtjänstens verksamhetsområde. Den politiska ledningen utgörs av den primärkommunala nämnden knuten till Regionförbundet. Jönköpings kommun företräds av aktuellt kommunalråd. FoU-plattformen bildades i juni 2010 och benämns FoUrum. I samverkan med bland annat Jönköpings kommuns socialtjänst genomfördes under 2013 bland annat ett antal projekt med syfte att belysa och värdera socialtjänsten verksamheter i länet. Resultat och utfall från olika forsknings- och utvärderingsprojekt redovisas inom ramen för den primärkommunala nämndens verksamhetsberättelse. Analys i övrigt Jämförelsetal inom socialtjänsten Socialstyrelsen och SKL producerar varje år flera rapporter som innehåller jämförelser inom socialtjänsten. De senaste åren har SKL tillhandahållit en särskild Webb-funktion där olika jämförelsetal redovisas. Webbadressen är www.kolada.se. Nedan redovisas kortfattat resultaten från några av dessa jämförelsesammanställningar. Jönköpings kommun jämförs med kommungruppen 100-199 tusen invånare. Jämförelser redovisas för 2012 då uppgifter om 2013 först publiceras efter sommaren 2014. Individ- och familjeomsorg 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Kostnad för individ- och famijeomsorgen totalt 2010-2012 4 469 100000-199999 Inv 3 800 4 045 5 816 Borås Jönköping Norrköping År 2010 År 2011 År 2012 För Jönköpings kommun redovisas en väsentligt lägre kostnad per invånare för IFO-verksamheten än 10 för kommungruppen 100-199 tusen invånare, 4 045 kr jämfört med 4 469 kr för kommungruppen 100-199 tusen invånare. För Jönköping innebär det att kostnaden för IFO är ca 50 mnkr lägre än för kommungruppen 100-199 tusen invånare. För de olika verksamhetsdelarna inom IFO redovisas lägre kostnader för samtliga verksamhetsområden än för jämförbar kommungrupp 100-199 tusen invånare. Nedan redovisas utförligare statistik från kommuner ingående i kommungruppen 100-199 tusen invånare avseende år 2012: Kostnaden för olika delar inom Individ- och familjeoms 2012. Barn- och Missbrukar Ekonomiskt Kommun ungdomsvård vård bistånd 100000-199999 Inv 1 852 787 1 639 Borås 1 406 787 1 258 Helsingborg 1 768 667 2 234 Jönköping 1 697 723 1 487 Linköping 2 008 867 1 745 Lund 1 033 874 1 153 Norrköping 2 221 829 2 444 Umeå 2 173 1 047 1 072 Uppsala 2 162 506 1 572 Västerås 1 757 1 000 1 627 Örebro 2 293 572 1 797 Som framgår av sammanställningen ovan har Jönköpings kommun generellt lägre kostnader för samtliga verksamhetsområden inom IFO jämfört med kommungruppen 100-199 tusen invånare. För barnoch ungdomsvården motsvarar det ca 20 mnkr, för ekonomiskt bistånd ca 20 mnkr och för missbrukarvård ca 8 mnkr. Funktionshinderomsorg 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Kostnad insats för personer med funktionsnedsättning exkl ers från försäkringskassan, kr/inv 0-64 år, 2003-2012 100000-199999 Inv Jönköping 4 165 4 207 4 439 5 126 5 448 5 866 5 983 6 702 6 166 7 046 6 671 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 För funktionshinderomsorgen redovisas en nettokostnad per inv 0-65 år för Jönköping om 7 046 kr. Ett genomsnitt för kommungrupp 100-199 tusen invånare är 6 671 kr. Skillnaden motsvarar ca 40 mnkr. Nettokostnaderna i kommungruppen 100-199 tusen invånare varierar mycket kraftigt vilket framgår av följande diagram:

6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Kostnader för personer med funktionsnedsättning totalt exkl ers från försäkringskassan, kr/inv 0-64 år för 2012 8 000 7 282 7 000 6 671 0 4 427 7 046 6 405 6 465 7 053 7 272 7 426 6 397 6 935 Som framgår ovan varierar kostnaderna mellan 4 427 kr per invånare 0-65 år till 7 426 kr per invånare för de olika kommunerna. Om vi jämför bruttokostnaderna för funktionshinderomsorgen för 2012 har Jönköpings kommun tillsammans med Umeå den högsta kostnaden, ca 8 700 kr att jämföra med 7 500 kr för kommungruppen 100-199 tusen invånare. Detta beroende av att personlig assistans under 2012 hade en betydligt högre omfattning i Jönköping och i Umeå än i genomsnittet för riket. Ekonomiska förutsättningar Budget för 2013 Sammantaget innehåller budget 2013 förändringsposter om netto +13,2 mnkr. I budget 2013 ingår följande verksamhetsförändringsposter. += ökad nettokostnad, - = minskad nettokostnad Gemensam verksamhet Myndighetsutökning utökning 0,2 Utökad tillgänglighet IT 0,7 Övrigt -0,2 0,7 Individ- och famijeomsorg Missbrukarvården anslagsminskning -1,1 Stödverksamhet anslagsökning 1,3 Minskad effektivisering från 2 till 1% 3,3 Barn-o ungdomsvården ökat anslag 0,6 4,0 Funktionshinderomsorg Volymökning nya klienter/vårdttyngdsökn 7,5 Budgetutökning m a a tidigare underskott 14,0 Effektivisering i verksamheten -6,5 Till ny hälso- o sjukvårdsorganisation -11,1 Övriga förändringar 4,6 8,5 Totalt socialnämnden 13,2 Resultatfondsmedel Vid ingången av 2013 fanns 18,6 mnkr i resultatfonder. Under året har disposition skett av 1,0 mnkr. 11 Förslaget till avsättning för 2013 är 0,1 mnkr. Behållningen i resultatfonden efter 2013 års avsättningar uppgår till 17,7 mnkr. Budgetuppföljning och bokslut Den ekonomiska och verksamhetsmässiga uppföljningen sker dels vid tre tillfällen då en mer omfattande månadsrapport rapporteras till nämnd och kommunstyrelse. Denna rapport innehåller dels en uppföljning av målen och ett antal nyckeltal samt en bokslutsprognos för hela året. Under året redovisas också till nämnden en enklare månadsuppföljning som innehåller en bokslutsprognos för året samt en redovisning av vissa utvalda nyckeltal för verksamheten. Socialförvaltningen har också ett väl utvecklat system för uppföljning på funktions- och enhetsnivå. Utvecklingen av prognosen har sett ut på följande sett under 2013: mnkr 20 0-20 -40-60 -80-100 Verksamhetsrapporter 2013-65,1-67,6-66,5-74,4-71,2-73,2-74,7-72,7-69,8-70,2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Bokslutet Socialnämndens nettokostnader uppgick under 2013 till drygt 1,2 mdkr. Bokslutet redovisar ett sammantaget underskott om -66,5 mnkr mot budget vilket motsvarar 5,6 % av de redovisade nettokostnaderna. Gemensam verksamhet Gemensam verksamhet inkl. nämndsadministration redovisar ett överskott om 1,8 mnkr. Överskottet är framförallt hänförligt från följande delar: - Utvecklingsmedel 1,1 mnkr - Kontaktcenter 0,2 mnkr - IS/IT 0,5 mnkr - Social- o områdesnämnder 0,8 mnkr - Myndighetsenheten -0,9 mnkr Individ- och familjeomsorgen Sammantaget redovisas ett underskott om ca 47 mnkr för verksamheten inom IFO. För barn- och ungdomsvården redovisas ett underskott om -20,5 mnkr. I detta ingår ett underskott från institutionsvård om -12,8 mnkr, den externa öppenvården ett underskott om -5,1 mnkr, ett underskott från handläggningen om -6,6 mnkr och ett överskott

av de medel som erhållits för ensamkomna flyktingbarn om 4,4 mnkr. Antalet barn- och ungdomar som fick insats under året var 938 st vilket är något färre än 2012. Antalet anmälningar/ansökningar var ca 3 335 vilket är väsentligt fler än jämfört med 2012 vilket indikerar att fler får stöd utan att det först fattas ett biståndsbeslut. Intentionerna om att öka tillgängligheten har uppfyllts. Antalet påbörjade utredningar har ökat från ca 1 060 till ca 1 250 för 2012. För missbrukarvården redovisas ett överskott om 2,6 mnkr. Överskott redovisas både inom behandlingssektionen och inom sektionen för boende och sysselsättning. Behandlingssektionens överskott om ca 1,5 mnkr avser främst vakanser i personalgruppen. Från bostadssociala gruppen redovisas ett överskott om 0,8 mnkr hänförligt till personalvakanser och hyresintäkter. Sysselsättningsverksamheten redovisar ett överskott om 0,8 mnkr hänförligt försäljningsintäkter. För institutionsvården redovisas ett underskott om 1,4 mnkr. Det ekonomiska biståndet redovisar ett underskott om ca 30 mnkr för 2013. Antalet hushåll som i genomsnitt erhållit försörjningsstöd har varit drygt 1 700 st vilket är ungefär 100 hushåll i genomsnitt fler än för 2012. Antalet hushåll med långvarigt försörjningsstöd har i genomsnitt uppgått till ca 980 under året vilket kan jämföras med ca 930 hushåll under 2012. Funktionshinderomsorgen Funktionshinderomsorgen redovisar ett sammantaget underskott om ca 21 mnkr för 2013. Resultatet för 2012 var ca -34 mnkr. I budget 2013 har ingått budgetförändringsposter om sammantaget 20 mnkr. Den kraftiga resultatförsämringen som redovisades för 2012 har bromsats upp under 2013. Resultatenheter inom funktionshinderomsorgen Av de 41 resultatenheterna visar 25 enheter eller 61 % ett positivt eller nollresultat. Andelen är något lägre än år 2012 då 65 % av enheterna hade ett positivt eller nollresultat. Resultatet totalt för resultatenheterna har försämrats från -0,7 mnkr år 2012 till -1,2 mnkr år 2013. Redovisning av resultatenheterna 2013 TOTALT Antal Mnkr Positivt resultat 19 5,0 0-resultat (+/-0,1 mnkr) 6 0,0 Negativt resultat 16-6,2 Totalt 41-1,2 Investeringar tkr Budget Utfall Budgetavvikelse IFO Inventarier stödboende kvinnor, Kärrarp 79 78 1 Reinvesteringar inventarier 500 550-50 Funktionshinderomsorgen Reinvestering inventarier 1 321 1 093 228 Utrustning särskilt boende och servicebostad 659 139 520 Totalt 2 559 1 860 699 Här redovisas de inventarieanslag som ingår i socialnämndens investeringsbudget. Förutom dessa fanns 2013 anslag för upprustning av anläggningar inom individ- och familjeomsorgen samt funktionshinderomsorgen som tekniska kontoret förfogat över. Av de 699 tkr som återstår av budget 2013 föreslås 70 tkr överföras till investeringsbudget 2014. I målgruppen för funktionshindrade är det vid utgången av 2013 ca 1 820 personer som hade ett verkställt beslut vilket är en ökning med ca 20 personer jämfört med samma tid 2012. Det är framförallt tre delar som har påverkat det negativa resultatet inom funktionshinderomsorgen, dels försäkringskassans om- och nybedömningar av insatsen personlig assistans, dels att fler personer får boendebeslut och att nytillkomna brukare genomsnittligt har ett större vård- och omsorgsbehov än tidigare. 12

PERSONALEKONOMI SOCIALNÄMND MÅL- OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunprogram Arbetet med att integrera hållbar jämställdhet i all kommunal verksamhet ska vidareutvecklas. Vägledande dokument är den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR-deklarationen); Strategi för Jönköpings kommun, Jämställdhetsstrategin för Jönköpings län och kommunens jämställdhetsplan. Medarbetarna ska, utifrån politikens uppdrag, ges stora möjligheter att utveckla olika tillvägagångssätt och metoder för att lösa arbetsuppgifterna. Nytänkande ska stimuleras och tas tillvara. Arbetsplatserna ska präglas av en tillåtande attityd och ett öppet klimat. För att inhämta andra perspektiv och sätt att arbeta uppmuntrar vi utbyte med andra kommuner, men också internationellt. Personalpolitiken ska betona vikten av kompetensutveckling och att medarbetarnas vilja till ansvarstagande, inflytande och utveckling tillvaratas. Ett väl fungerande ledarskap är en förutsättning för verksamhetens kvalitet och för att medarbetarna ska må bra och trivas på jobbet. Kommunens chefer måste därför få stöd i sin roll som ledare, men de måste också ha tillräckligt med tid avsatt för sitt chefskap. Att vara närvarande i verksamheten och kunna bekräfta sina medarbetare är en bra investering i arbetsmiljön och arbetets resultat. Samverkan mellan medarbetare, chefer och fackliga företrädare är en viktig del för att åstadkomma ett bra resultat och skapa ett arbetsklimat där förändring och utveckling ses som något naturligt och positivt. På varje arbetsplats inom kommunen finns en kunskap hos de äldre medarbetarna som inte är dokumenterad eller finns att finna i rutiner. För att klara generationsväxlingen måste därför kunskapsöverföringen från erfarna till nya medarbetare stå i fokus. I kommunens verksamheter ska det finnas former för ett sådant lärande i det dagliga arbetet. Som arbetsgivare står vi ständigt inför utmaningen att rekrytera kompetenta medarbetare och chefer. Utgångspunkten för varje rekrytering ska vara en kravprofil, det ska vara öppet för alla att söka och urvalsprocessen ska bygga på transparens. Som ett led i att skola in ungdomar ska kommunen erbjuda praktik- och lärlingsplatser. Former för traineeprogram kan också användas för att underlätta kommande rekryteringar och locka personer att söka sig till våra verksamheter. Som offentlig arbetsgivare har kommunen ett särskilt stort ansvar att vara ett föredöme och jobba med jämställdhet och mångfald på arbetsplatserna samt att aktivt motverka diskriminering av alla slag. Vi ska motverka ofrivilliga deltider, ofrivilliga delade turer och minimera timanställningar. Medarbetare ska uppmuntras att ta hand om sin hälsa. Det handlar om arbetsmiljön, men också om kost och motion. Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg. Medarbetare som är frånvarande ska tidigt kontaktas av sin chef och längre sjukskrivningar ska följas upp återkommande för att man underlättar återkomst till arbete. Många av kommunens medarbetare bär på en dröm om att kunna starta en egen verksamhet. Anställda som vill starta eget företag eller kooperativ ska kunna göra det och intraprenader ska vara möjliga. Vi vill underlätta så att sådana drömmar kan förverkligas, bland annat genom att vara generösa med möjlighet till tjänstledighet för att pröva sina egna vingar. Mål för god ekonomisk hushållning Genomsnittligt antal sjukdagar per årsanställd inom kommunen ska högst uppgå till 20 dagar/år. (Ansvarig för uppföljning kommunstyrelsen.) Andelen anställda i Jönköpings kommun med utländsk bakgrund ska öka under perioden 2013-2015 och vid utgången av 2015 uppgå till minst 17 %. På längre sikt ska andelen återspegla befolkningens faktiska sammansättning. (Ansvarig för uppföljning kommunstyrelsen.) Kommentarer till måluppfyllelse Kommunprogrammet Jämställdhetsarbetet 2013 har bedrivits enligt plan. Bland annat har jämställdhetsperspektivet lyfts fram i styrkortets medarbetarperspektiv, vilket exempelvis inneburit att jämställdhetsperspektivet beaktats vid omarbetade och fastställande av lönekriterierna. 13

Introduktionsprogram för nya chefer har genomförts enligt plan. Från socialnämndens område har dock ingen deltagit under 2013. Enligt förvaltningens uppföljning genom enkät avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar den direkta samverkan på arbetsenheterna tillfredsställande. Arbetet med det individuella chefsstödet fortgår och utgör en viktig del i såväl ledarutvecklingsprocesser som stöd för fortsatt verksamhetsutveckling inom olika områden. Under året har ett 30-tal chefer använt sig av denna tjänst. Lärandekatalogen har under året använts och blivit en viktig del i chefernas möjlighet till kompetens- och vidareutveckling. Lärandekatalogen kommer att utvecklas vidare både innehållsmässigt och metodmässigt för att kunna möta nya och förändrade behov. För att kunna möta behovet av nyrekryteringar av chefer samt möjliggöra karriärvägar för redan anställda så har ledarprogrammet K-Rut 2.0 genomförts under 2013. Socialförvaltningen har haft åtta platser av totalt 22 i kommunen. För att skapa förutsättningar för att medborgarna ska uppleva en hög kvalitet på förvaltningens tjänster har satsningen på ständiga förbättringar ytterligare intensifierats. Chefer har erbjudits utbildning i förbättringskunskap och getts möjlighet till att införa arbetssättet på sina arbetsplatser med stöd från central stab. Medarbetarnas idéer och kunskap tas på detta sätt tillvara och arbetslagen ges tillfälle att aktivt öka sin kunskap genom att aktivt delta i olika förbättringsarbeten. Arbetslag har i ökad utsträckning haft möjlighet att besöka andra arbetsplatser för att lära av varandra. Kompetensutveckling har genomförts för vård- och omsorgspersonal inom förvaltningen genom deltagande i den statliga satsningen Omvårdnadslyftet. För att säkerställa kvalitet vid rekryteringar fortgår arbetet med kravprofiler. Förvaltningen arbetar också aktivt med att erbjuda praktikplatser både i samarbete med AMA och i egen regi. För att stärka Jönköpings kommuns varumärke som arbetsgivare externt och internt samt att rekrytera rätt medarbetare har under året pågått olika former av kampanjer. Medarbetare har genom s.k. Storytelling gett medbogarna en inblick i yrket utifrån konceptet Relationer som berikar. Medarbetare från förvaltningen har också varit medverkande i en film där de berättar om sina yrkesval och arbetets innehåll. Filmen har visats publikt och skall också användas som information bl.a. i skolor inför yrkesval. Arbetet med att tillgodose den önskade tjänstgöringsgraden pågår hela tiden. Det målinriktade arbete har resulterat i att det inom socialnämndens område inte längre finns någon ofrivillig deltidstjänstgöring. Inom flera av socialnämndens verksamheter har behovet av utökad helgtjänstgöring varit påtaglig under senare år. Det i kombination med att tillmötesgå önskad tjänstgöringsgrad blir svårt att få tillstånd utan att göra drastiska schemaförsämringar för personalen. Med hjälp av bland annat arbetstidsmodeller och införandet av en resurspool inom funktionshinderomsorgen har flertalet av socialnämndens verksamheter minskat andelen timavlönade. Utifrån ett verksamhetsperspektiv är det svårt att helt frångå delade turer men i relation till varannan helgtjänstgöring, som är alternativet, är ofrivilliga delade turer att föredra. Under 2013 har rehabiliteringsprocessen inom förvaltningen implementerats i verksamheten. Mål för god ekonomisk hushållning Sjukfrånvaron inom socialnämndens område har under året minskat med 5,1 % eller 1,1 dagar/anställd och år och uppgår till 19,8 dagar/anställd och år. Målet är således uppfyllt. Av socialnämndens anställda har ca 12 procent en utländsk bakgrund. Socialnämnden har en bit kvar till målsättningen att det vid utgången av 2013 skulle vara 15 procent anställda med utländsk bakgrund. Förvaltningen som helhet har en andel på 16 procent. 14

ÅRET SOM GÅTT Under 2013 fullföljdes utredningen om konsekvenserna av en eventuell upphandling av personlig assistans. Konsekvensen av utredningen blev att Jönköpings kommun beslutade att för närvarande inte upphandla personlig assistans. Däremot påbörjades en utredning av socialförvaltningens administration som ännu inte avslutats. Fortlöpande arbetar förvaltningen med att effektivisera rehabiliteringsprocessen och anpassa den till gällande sjukförsäkringsregler. Under året har insatser gjorts för att implementera förvaltningens rehabiliteringsprocess. UTBLICK/STRATEGISKA FRÅGOR Inom ramen för Dialogen kommer till exempel bemanningsfrågor att vara centrala även under 2014. Det innebär bland annat ökat fokus på rekrytering, schemafrågor samt timavlönade. Vidare fortsätter arbetet med ständiga förbättringar, vilket berör samtliga chefer och övriga medarbetare. PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Den personalekonomiska redovisningen syftar bl.a. till att belysa hur de personalpolitiska målen uppfylls. Redovisningen är uppbyggd kring fyra teman: Organisationspresentation, tidsanvändning, arbetsmiljö/rehabilitering och förvaltningsgemensam kompetensutveckling/personalförsörjning. Organisationspresentation Antal anställda Den 31 december 2013 fanns det inom socialnämndens område 1 833 tillsvidareanställda, en minskning med 20 personer sedan förra årsskiftet. Minskningen beror bland annat på att ett antal medarbetare vid årsskiftet gick över från funktionshinderomsorgen till den nya hälso- och sjukvårdsfunktionen. Vidare har ett antal administrativa tjänster inte återbesatts. Av samtliga tillsvidareanställda är 83 procent kvinnor och 17 procent män. Antal tillsvidareanställda per funktion 2012 Andel kvinnor 2013 Andel kvinnor Gem verks 108 87 % 115 87 % IFO 398 78 % 406 78 % FO 1 347 85 % 1 311 84 % total 1 853 83 % 1 833 83 % Antalet visstidsanställda var vid årets slut 151 personer, 109 kvinnor och 42 män. Motsvarande siffra för 2012 var 144 personer, 108 kvinnor och 36 män. Inom socialnämndens område finns 103 olika befattningar. Nedan följer en redovisning av de största grupperna fördelat inom fem huvudgrupper av AID, Arbetsidentifikation. På grund av bland annat tjänstledigheter och nya konverteringar kan antalet tillsvidareanställda ibland bli något missvisande. Arbetsidentifikation Kvinnor 2012 2013 Män 2012 2013 Ledning 62 61 28 29 Förvaltning- och 11 11 6 6 funktionsledning Enhetschef/ 51 50 22 23 sektionschef Handläggar- och 98 98 12 13 administratörsarbete Handläggare 32 33 8 9 Administratör 66 65 4 4 Vård och 961 932 153 154 omsorgsarbete Sjuksköterska/ 14 2 2 0 distriktssk Boendestödjare 38 39 5 4 Vårdbiträde 28 23 8 8 Vårdare 336 344 34 38 Skötare 129 133 38 36 Personlig assistent 253 245 35 37 utbildad Personlig assistent 121 107 23 22 Övriga 42 39 8 9 Rehabilitering 62 56 5 5 och förebyggande arbete Arbetsterapeut/ 56 52 5 5 Distriktsarbetsterapeut Socialt och 353 368 103 106 kurativt arbete Socialsekreterare 117 115 18 18 1:e socialsekreterare 8 8 2 3 Fältsekreterare 7 6 2 3 Biståndshand- 52 56 0 0 läggare/handläg- gare LSS/SoL Familjerådgivning 9 9 0 0 Integrationshandläggare 6 6 1 1 Behandlingsassistent, 92 99 48 48 social- pedagog m fl. Samordnare 12 13 3 3 Socialt arbete annat 50 52 26 26 Övriga 0 4 5 4 15