Barns och ungas hälsa och livsvillkor

Relevanta dokument
Mått och mätningar av barns och ungas hälsa och livsvillkor. Workshop den 17 september 2014 i Göteborg

Nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet Workshop 18 mars

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Att vända frånvaro till närvaro

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren

Rapport uppdrag. Advisory board

Hur kan vi minska och motverka segregation

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 april 2018

Lupp i Härryda kommun

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

Jämlikhetsutredningen Maria Sundman, samordnare Lina Hedman, utredare Regionfullmäktiges sammanträde

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

Exempelsamling Logikmodeller

Ungdomsstyrelsen byter namn

Rättigheter för barn med funktionsnedsättning i asyl och etableringsprocessen Lina Pastorek och Brita Törnell

Handlingsplan 2016-vt 2017 för BOiU

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Rutiner för ÖKAD SKOLNÄRVARO HUR VI FÖREBYGGER OCH SÄTTER IN INSATSER TIDIGT FÖR ATT MOTVERKA SKOLFRÅNVARO PÅ LIDINGÖ

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Varför checklista och för vem?

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Temadag. Elever med långvarig frånvaro Unga vuxna utan arbete eller studier

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Handlingsplan Trygg och säker

Kvalitetsrapport 2017/2018. Grundsärskolan & Gymnasiesärskolan

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Uppföljning av Program för delaktighet

Regiongemensam elevenkät Bortfallsrapport

Strategi för hälsa. inom - och i samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Utbildning och livslångt lärande - en del av den regionala handlingsplanen

Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Regiongemensam elevenkät 2015

Regiongemensam elevenkät 2018

Det civila samhället och dess ansvar för god integration

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

samverkan motivera agerar

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Skolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor.

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Värt att veta om ungas livssituation

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Utmaningar frågeställningar 1. och 2. Små underlag/ kvalitet i data

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2018 /2019

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Fullföljda studier fördjupad samverkan och nya möjligheter resultat och lärdomar från Plug In i GR. Utbildningschefsnätverket

Kvalitet i LSS Version 1.0

Fem fokusområden fem år framåt

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet. Workshop 18 mars

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi

SKOLVÄSENDETS ÖVERKLAGANDENÄMND YTTRANDE Å Sida 1 (5) Dnr :53

Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

SAM Samverka Agera Motivera

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

DIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Elevens Hälsa i Fokus

Folkhälsoplan

Regiongemensam elevenkät 2019

Regiongemensam elevenkät 2018

Regiongemensam elevenkät 2019

Regiongemensam elevenkät 2018

Att analysera mänskliga rättigheter det görs bäst tillsammans

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Kulturskolans elevenkät 2017 Kultur & Fritid Total - samtliga ämnen

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Regiongemensam elevenkät 2014

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015

Samordnat föräldrastöd - för barn och unga med funktionsnedsättning. Bemötandedagarna oktober 2015

BRUKARREVISION. Göteborgsmodellen. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

Första frågan: Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare?

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

MUCF * :s Lupp-undersökning

Handlingsplan för ökad skolnärvaro

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Skola och lärande i en digital värld

Barn- och elevhälsoplan

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Verksamhetsområde Social utveckling

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020

TJÄNSTESKRIVELSE. Svar på motion om barnkonsekvensanalyser

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

Transkript:

Barns och ungas hälsa och livsvillkor Workshop den 17 september 2014 i Göteborg Sammanställning av gruppdiskussion

Relevans och kvalitet i olika mätningar Enkäter som genomförs i skolan missar frånvarande ungdomar Unga med viss funktionsnedsättning och nyanlända med begränsade svenskkunskaper är två grupper svåra att nå via enkäter (men fångas upp via hälsosamtalet) Vi kommer aldrig att nå ALLA via enkäter vilket är viktigt att ha med sig i tolkningen av resultaten. (Ambitionen måste dock vara att nå ALLA!) Vikten av bortfallsanalys: vad betyder bortfallet för tolkningen av resultaten? Vilka grupper är över-/ underrepresenterade i svaren eller har inte svarat alls? Osäkerheten i skattningarna viktig kunskap Vad säger vissa kvantitativa resultat, ex. upplevd känsla av trygghet? behov av att gå vidare mer ingående genom andra metoder, allt går inte att generalisera Relevans och kvalitet i olika mätningar Andra typer av verktyg behövs för att fånga upp barns upplevelser av sin hälsa etc. Enkät inte alltid bästa metoden syftet avgör! Verktyg som stöd för politiska samtal, inga sanningar Det är inte ansvarsfullt efterfråga en massa som inte används skulle behövas en enkätpolis som stoppar enkäter med oklart/ogrundat syfte Finns många fler undersökningar än som täckts av dagens workshop : fritidsvaneundersökningar, barnhälsovård, enskilda skolors egna enkäter önskvärt att samordna detta! Ytterligare en uppgift för enkätpolisen..? Önskvärt att i högre grad återkoppla och använda resultat som underlag till de politiska besluten kunskap om budgetprocessen nödvändig om resultaten ska kunna ingå i budgetunderlaget

Relevans och kvalitet i olika mätningar CAN-nyttan begränsas av att högstadiemätningen görs våren i åk9 varmed det inte är möjligt att följa upp resultaten i tid Önskvärt att i högre grad använda resultat för att påverka resursfördelningen stabsnivån inte alltid användbar, resultaten behöver brytas ned på verksamhetsnivåer Konsekvensanalys behövs för att insatser inte ska motverka vad vi vill åstadkomma för att vi ska kunna vidta rätt åtgärder måste kvantitativa beskrivningar kunna tolkas teoretiskt, med kunskap om bakomliggande mekanismer Jfr Liedmans begrepp pseudokvantitet : att beskriva kvaliteter och egenskaper med skenbart exakta värden Instrumenten är inte neutrala, kan ha en styrande effekt (ex. reaktioner på ÖJ-resultat vi är gröna vi kan dra ner på resurserna ) Relevans och kvalitet i olika mätningar Mycket kunskap finns redan mer kunskap behövs om hur orsakssambanden ser ut och för metodutveckling Viktigt att beakta konsekvenserna av hur vi väljer att redovisa resultat (medelvärden etc.) Begripliga resultatpresentationer en pedagogisk utmaning! Vi behöver lägga mer kraft på att agera när vi redan vet vilka problemen är i stället för att mäta mer Titta på övriga nordiska länders mätningar av jämlik hälsa nyttigt med ett internationellt perspektiv

Barns och ungas delaktighet Barns och ungas delaktighet i olika typer av mätningar behöver uppmärksammas mer Ett MINIMUM är att återkoppla resultaten Ett aktuellt exempel på viktig återkoppling: informera de unga själva om den sjunkande alkoholanvändningen för att motverka majoritetsmissförståndet : att man lätt tror alla andra har provat Fokusgrupper kan vara ett verktyg för återkoppling Att informera om syftet med en enkät i förväg kan vara problematiskt om det riskerar att påverka resultaten Målgruppens delaktighet är särskilt relevant för den regiongemensamma elevenkäten med frågor som rör skolmiljön, dvs. sådant eleverna ska göras delaktiga i Barns och ungas delaktighet Att involvera unga kan bidra till att hitta nya relevanta frågor en typ av empowerment, egenmakt: barn görs till medforskare inför framtida undersökningar/forskningsstudier Utnyttja andra typer av studier för att se vad barnen själva tar upp när de får svara/uttrycka sig mer fritt (ex. BRISrapporten, rapport från BO Bryt tystnaden ) Målgruppens delaktighet kan hjälpa oss att rensa bort irrelevanta enkätfrågor Målgruppens delaktighet kan uppmärksamma oss på svåra eller inaktuella ord, att begrepp kan tolkas olika Särskilt beakta de grupper som kan vara svåra att nå försöker vi på bästa sätt? Fråga dom!

Barns och ungas delaktighet Vid elevhälsosamtalet kan man direkt fråga eleverna om de saknat någon fråga i blanketten som används En möjlighet till målgruppens delaktighet är att låta elever arbeta vidare med resultaten (ex. Härryda i samband med Lupp-enkäten) Kungsbacka har använt unga kommunutvecklare som fått arbeta med enkätresultat och ta fram egna åtgärdsförlag och presenterat det för politiker och förvaltningar, och fått återkoppling därifrån Möt de unga där de redan är?! Samordning och samverkan mellan aktörer Viktigt med sektorsövergripande samverkan Bättre resultat när kompetenser kompletterar varandra Ett tydligt syfte och sammanhang gör det enklare att peka ut vilka som har intresse av att samverka i en viss fråga Samverkan ställer krav på god information och kommunikation Samverkan gör det lättare att sätta behovet=barnet i centrum, i stället för behovet hos de olika verksamheterna Samverkan ger ett mer effektivt resursutnyttjande (särskilt när olika undersökningar samordnas, inte bara aktörer) Samverkan försvåras genom revirtänkande och stuprören vi alla brottas med

Samordning och samverkan mellan aktörer Bättre samarbete genom att undvika så här gör vitänkande inom den enskilda kommunen/verksamheten Ett konkret förslag till samverkan: Upprätta ett regionalt nätverk/projekt för statistikfrågor, mått, mätningar med uppgiften att tillgängliggöra det som redan finns och att utveckla sådant som saknas, t. ex. jämförbar statistik på skolfrånvaro (ohälsa, skolk) Hur utnyttja mätningar för bra helhet? Mycket överlappar, det är svårt att orientera sig vi är dåliga på att kommunicera ut vad vi gör (den här dagen undantagen ) även inom våra egna organisationer Vi har själva ett ansvar att sprida information om vad vi gör! Vi kanske kan fånga samma saker med färre undersökningar? Använda kunskapen till metodutveckling! Färre men samordnade undersökningar skulle vara en vinst både för de som har att besvara enkäten och de som ska diskutera den det är bättre att fler samlas kring ett visst resultat än att många tar del av olika resultat Samordning av undersökningar ger bättre förutsättningar för samverkan kring insatser

Hur utnyttja mätningar för bra helhet? Tydliggör det övergripande syftet med olika mätningar! Samordning skulle underlättas av att enkäter begränsades till att mäta färre smarta indikatorer? Kolada-erbjudandet : utnyttja systemets möjligheter, t. ex. indikatorpaketet Social hållbarhet (10 indikatorer) utbildningsinsatser? Skapa en särskild hemsida som listar de aktuella undersökningar som görs runt om i regionen Dagar som denna är viktiga