Mått och mätningar av barns och ungas hälsa och livsvillkor. Workshop den 17 september 2014 i Göteborg

Transkript

1 Mått och mätningar av barns och ungas hälsa och livsvillkor Workshop den 17 september 2014 i Göteborg

2 Inledning och välkomnande Annika Ottosson, Rättighetskommitténs kansli, Västra Götalansregionen samt Elisabeth Beijer, FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Annika Ottosson ger en ram för dagens workshop: FN:s konvention om barnets rättigheter fyller 25 år i år. Här slås fast att alla barn och unga har rätt till likvärdiga förutsättningar, en god hälsa och en bra start i livet. Att synliggöra barns och ungas hälsa och livsvillkor med hjälp av kunskap och statistik är en nyckelfaktor för att vi ska kunna fatta rätt beslut, vidta rätt åtgärder och följa upp om vi lever upp till våra skyldigheter. Ett av målen för Västra Götalandsregionen är att ha en god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor. Det nu framtagna Barnhälsoindex är en del i det åtagandet. Att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn slås också fast i den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige som antagits av riksdagen. FN granskar just nu Sveriges efterlevnad av barnkonventionen, där vi får kritik för skillnader i förhållande till bostadsort. Vi rekommenderas att förbättra våra insatser på statistikområdet för att komma till rätta med den problematiken. Dagens workshop gemensamt arrangerad av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Folkhälsokommitténs sekretariat och Rättighetskommitténs kansli i Västra Götalandsregionen (VGR), Social resursförvaltning i Göteborgs Stad och Länsstyrelsen i Västra Götalands län är en viktig del i den processen. Elisabeth Beijer presenterar upplägget för dagen som utgår från det framtagna Barnhälsoindexet och där de efterföljande programpunkterna ska bidra till att vidga ämnet om mått och mätningar. Dagens gemensamt arrangerade workshop är en viktig del i utvecklingsarbetet i länet, där vi alla behöver bidra för att det vi mäter ska bli både viktigt och riktigt.

3 Barnhälsoindex för Västra Götaland Göran Henriksson, Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen Många olika faktorer påverkar individens hälsa i ett längre livscykelperspektiv redan i fosterstadiet och vidare genom barndom, ungdomstid, arbetsliv och det fortsatta åldrandet. Ojämlikhet i hälsa startar redan före födseln, knutet till moderns hälsa och den sociala situation vi föds in i. Uppväxtvillkoren är viktiga och påverkar bland annat den tidiga skolkarriären som påverkar barnets hälsa som i sin tur påverkar förutsättningen till lärande som i sin tur påverkar hälsan Hur är det då möjligt att fånga alla dessa viktiga faktorer i en enda siffra? Det är det naturligtvis inte. Barnhälsoindex är ett försök att utifrån tillgänglig, jämförbar statistik följa barns och ungas hälsa och livsvillkor på ett sammanfattande sätt som kan förenkla argumentationen. För en mer nyanserad bild behövs fler statistik- och kunskapskällor. Rapporten Barnhälsoindex är författad av Göran Henriksson tillsammans med Lennart Köhler, professor emeritus och en auktoritet på området som tagit fram liknande rapporter för Göteborgs Stad och tillsammans med SKL arbetar med att ta fram ett index på nationell nivå. Barnhälsoindex för Västra Götaland består av 14 indikatorer och täcker fem dimensioner av hälsa och livsvillkor: socioekonomi; hälsotillstånd och välbefinnande; risk- och friskfaktorer; service och stöd. Utvecklingsområden för indexet är att utöka med fler indikatorer rörande service Den nationella ramen för CAN-undersökningen är de långsiktiga politiska ANDT-målen som övergripande syftar till ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. CAN:s skolundersökningar i årskurs 9 och gymnasiets år 2 är ett av flera verktyg för uppföljning. CAN-undersökningen 2013 genomfördes i 47 av länets 49 kommuner. Utöver drogrelaterade frågor om användning och förhållande till alkohol, narkotika och dopning samt spel, inkluderas ett antal risk- och skyddsfaktorer rörande familj, vänner och skolan. Enkäten 2013 innehöll 65 frågor det är en avvägning att hålla nere antalet frågor men samtidigt kartlägga tillräckligt brett och detaljerat och kunna se hur olika faktorer hänger samman. Jämförbarheten över tid liksom mellan landets kommuner och regioner är central för undersökningen vilket innebär att både frågeformuläret, genomförandet och bortfallshanteringen måste vara så lika som möjligt vid varje och stöd samt att finna risk- och friskindikatorer för barn äldre än 12 år. Varje indikator motsvaras av andelen i procent som utmärks av de olika egenskaperna/situationerna ju högre siffra desto bättre utfall. Indexet beräknas genom att lägga samman samtliga 14 indikatorer och dela med 14 det vill säga alla indikatorer behandlas som lika viktiga i förhållande till varandra, vilket inte är självklart men har bedömts vara det bästa alternativet. På en karta visas hur indexet varierar mellan länets kommuner, med en spridning mellan ett värde på cirka 80 och 94 (100 motsvarar bästa möjliga utfall). Det finns anledning att tolka resultatet försiktigt av särskilt två skäl: I små kommuner är variationen i den unga befolkningen mer slumpmässig och särskilt i större kommuner döljer det sammanfattande indexet en spridning mellan boendeområden. Att arbeta med den här typen av medelvärden innebär alltid en risk att man missar spridningen inom områden och grupper, som är viktiga ur ett jämlikhetsperspektiv. Att utveckla indexet så att det även fångar upp spridningen mellan individer är därför ett utvecklingsområde. Rapporten finns i begränsad tryckt upplaga och kommer att finnas tillgänglig för nedladdning från Folkhälsokommitténs webbplats. Tre kortare presentationer av enkäter riktade till barn & unga 1) CAN:s drogvaneundersökning Ulrika Ankargren, Länsstyrelsen i Västra Götalands län mätning. Jämförbarheten gör att resultaten ger ett bättre underlag för strategier, beslut och insatser för att kunna göra rätt prioriteringar sett till där behoven är som störst. Resultaten ger ett brett diskussionsunderlag för det förebyggande arbetet i skolan, där olika yrkesgrupper bör ingå: polis, elevhälsa, fritidsgårdspersonal, fältassistenter med flera. Resultaten kan med fördel kompletteras med andra data, exempelvis ifråga om tillgången till alkohol och droger. En öppen fråga är hur ofta undersökningen bör genomföras. Den är resurskrävande och kräver tid av alla berörda parter, och det är viktigt att det finns utrymme att arbeta med resultaten och göra något av kunskapen mellan själva mätningarna. Ett övergripande resultat från undersökningen är att alkoholkonsumtionen i årskurs 9 har minskat mycket under senare år. Den regionala CAN-rapporten finns tillgänglig på VGR:s webbplats.

4 2) GR:s regiongemensamma elevenkät Jenny Nordqvist & Jenny Sjöstrand, GR Den regiongemensamma elevenkäten görs på uppdrag från Utbildningsgruppen (UG) inom GR. Undersökningen syftar sammanfattande till att kartlägga hur eleverna trivs i skolan och hur de uppfattar olika delar av skolan. Enkäten är indelad i sex frågeområden: trivsel och trygghet; skolmiljö; bemötande; delaktighet och inflytande; kunskap och lärande; fritidshem. Enkäten erbjuds både kommunala och fristående skolor. Målgruppen är elever i grundskolans åk2, åk5, åk8 och gymnasiets år2. I 2014 års mätning omfattades sammanlagt elever. Det finns möjlighet för kommunerna att göra egna tillval till undersökningen: att genomföra enkäten i fler årskurser, för fler skolformer samt till vårdnadshavare. Det regionala greppet togs för att skapa jämförbarhet mellan kommunerna, som tidigare gjorde egna liknande enkäter men där frågor och upplägg i övrigt skilde sig åt. Jämförbarhet finns även mellan enskilda skolor, över kommungränserna. Centralt för undersökningen är även jämförbarheten över 3) Den nationella ungdomsenkäten Lupp Åsa Nilsson, FoU i Väst/GR Den nationella ungdomsenkäten Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken är ett verktyg som tillhandahålls av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF; tidigare Ungdomsstyrelsen). Verktyget syftar till att hjälpa landets kommuner, regioner och stadsdelar att kartlägga och följa ungas livsvillkor, levnadsvanor och attityder och utifrån den kunskapen utveckla det lokala arbetet med att förbättra ungas villkor. Som ram för Lupp-enkäten finns den nationella ungdomspolitikens övergripande mål: Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Regeringens proposition från 2013 betonar vikten av uppföljning genom indikatorer som är möjliga att följa på lokal och regional nivå. Lupp är en ämnesbred enkät med frågor som rör fritid; skola; politik, samhälle och inflytande; trygghet; hälsa; arbete samt framtid. Många frågor kan användas som indikatorer på social hållbarhet knutet till de ungas livsvillkor och levnadsvanor. FoU i Väst/GR uppfattar samtidigt att några viktiga aspekter saknas i enkäten, bland annat rörande de ungas familjesituation. Enkäten riktar sig till tre målgrupper: åringar (enkäten genomförs normalt i åk8); åringar (normalt gymnasiets år2) samt åringar. Svårigheterna med att nå den äldsta gruppen innebär att enkäten först och främst riktas till de två yngre målgrupperna, som normalt besvarar enkäten i skolan, via en webblänk. Svarsfrekvensen varierar stort. Normalt är den bättre i högstadiet än i gymnasiet, till tid. Den första enkäten genomfördes 2011, och har sedan dess följts upp varje år, tidigt varje vår. Enkäten besvaras i klassrummet, via en digital länk. Svarsfrekvensen sammantaget är 80 procent. Resultaten levereras normalt till kommunerna i maj månad, som i sin tur rapporterar in en del av resultaten till SKL/Kolada års enkät kommer att följa upplägget från tidigare år. År 2016, i samband med en ny upphandling, ska enkäten genomgå en översyn utifrån erfarenheterna så här långt: vad kan förbättras i processen och i innehållet? Förändringar måste dock göras med försiktighet, för att undvika att förlora jämförbarhet över tid. Därtill styr skollagen och läroplaner vad enkäten ska kunna följa upp. En annan utmaning i arbetet med enkäten är att den måste hållas kort och enkel, inte minst för att de minsta barnen ska kunna svara på egen hand. Särskolan är också viktig att förhålla sig till. För barn med annat modersmål finns översatta enkäter att använda sig av. Resultaten av den regiongemensamma elevenkäten finns tillgänglig på GR:s webbplats. följd av svårigheten att nå gymnasieelever som pendlar över kommungränsen. Det är viktigt att betona att unga som inte går i skolan eller är frånvarande inte är representerade bland svaren, vilket innebär att hälsan riskerar att övervärderas, liksom en generellt positiv attityd till skolan. Hur många och vilka kommuner som genomför Lupp ett enskilt år varierar 2013 var det 29 kommuner. Därmed saknas ett meningsfullt riksgenomsnitt för den enskilda kommunen att relatera sina resultat till. Desto viktigare är ett regionalt samarbete genomförde sex GRkommuner Lupp: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal och Tjörn. Samarbetet stärkte möjligheteten att nå de gymnasieelever som pendlar över kommungränsen. De sex kommunerna identifierade fem övergripande mål med undersökningen: 1) Kunskap och fördjupande frågor om ungas situation och behov 2) Ungdomsperspektiv och ungdomars (egna) perspektiv på kommunala frågor 3) Ett gemensamt diskussionsunderlag för dialog med de unga samt mellan tjänstemän och politiker 4) Underlag för politiska beslut, kommunala mål, handlingsprogram, strategier, insatser, projekt 5) Samverkan mellan kommunens verksamheter och mellan kommuner Fortsättning på nästa sida >>

5 >>Fortsättning från föregående sida Särskilt dialogpunkten (3) har varit viktig för kommunerna, som på olika sätt har arbetat med dialog med de unga och på flera sätt konkret möjliggjort de ungas delaktighet. Tillsammans med FoU i Väst/GR samarbetade kommunerna inom ett nätverk där man dragit nytta av varandras erfarenheter i planering, genomförande och användning av resultaten. GR har tagit fram sex lokala resultatrapporter med jämförbara upplägg (rapporterna finns tillgängliga via MUCF:s webbplats) samt en regional rapport med fördjupande analyser och jämförelser mellan kommunerna. I resultatredovisningarna kan den enskilda kommunen jämföra sig såväl med grannkommuner som med genomsnittet för samtliga deltagande GR-ungdomar, vilket stärker möjligheten att tolka resultaten utifrån konkreta lokala förhållanden. I den regionala rapporten baserad på det större dataunderlaget ingår fördjupande analyser som normalt inte är möjliga att göra utifrån svaren i en enskild kommun. Nationella nyckeltal: Kolada Anders Norrlid, Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) Utgångspunkten för samlingen av nationella nyckeltal i Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada, är att bidra till (ett kostnadsfritt) processtöd för en bättre helhetssyn. Nyckeltalen omfattar många områden, inhämtade från många aktörer, och här finns mycket relevant för den som vill beskriva förhållanden kring barn och unga. Anders Norrlid beskriver fyra steg för ett framgångsrikt arbete med barn och unga: 1) Gemensam kunskap om goda förutsättningar för barn och unga med fokus på trygghet; bra hälsa; god utbildning samt meningsfull fritid. 2) Vad vet vi om våra utmaningar? där man med hjälp av nyckeltalen kan belysa en kommuns förhållande över tid och jämföra utvecklingen med andra kommuner. 3) Vad vill vi och hur gör vi? där det handlar om att identifiera gemensamma mål för kommunen, att lägga en strategi som inkluderar mer specifika mål för berörda verksamheter och att komma överens om en plan för samverkan och att på den grunden utforma konkreta aktiviteter. 4) Vad har åstadkommits? där det handlar om det viktiga behovet av att följa upp åtgärder och insatser för att se i vilken grad målen har uppnåtts och vad som konkret har åstadkommits. Uppföljningen är en förutsättning för analys som i sin tur är en förutsättning för ett välgrundat beslut som i sin tur behövs för en förändring Att det finns tillgängliga jämförbara data är grundläggande för att motverka förutfattade meningar, exempelvis i jämförandet mellan kommuners förutsättningar. Men det är också viktigt att beakta den spridning som finns inom en och samma kommun, för att kunna veta var satsningar bäst behövs. Anders avslutar med att välkomna alla att höra av sig om de behöver hjälp att hitta rätt eller vill diskutera utvecklingsmöjligheter.

6 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg ett arbete för en socialt hållbar stad med mindre skillnader i hälsa Peter Molin, Social resursförvaltning i Göteborgs Stad samband med att Göteborgs Stads kommunfullmäktige I antog 2013 års budgetmål fick social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för tre mål med särskild inriktning på social hållbarhet och att minska skillnader i livsvillkor och hälsa, och i det arbetet stödja stadens verksamheter: 1) Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och utjämna dagens skillnader 2) Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska 3) Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem Den övergripande utgångspunkten är att en människas liv inte ska avgöras av var man är född eller av vilka föräldrar alla människors potential ska kunna tas tillvara. Stora mänskliga och ekonomiska vinster går att göra genom att arbeta förebyggande i stället för att i efterhand lappa och laga. En kartläggning av rådande förhållanden har tagits fram som en första baslinjemätning, som ingår i den slutgiltiga rapport som ska presenteras senare i höst. Rapporten syftar till att ge en samlad beskrivning av skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan delar och grupper i Göteborg (en delrapport presenterades i våras). Slutrapporten visar också på möjliga vägar framåt genom att presentera åtgärdsförslag hämtade från internationella och nationella forskare och offentliga aktörer, i mening att lära av tidigare arbeten av totalt 350 genomgånga åtgärdsförslag presenterar rapporten ett 40-tal utmejslade förslag. Rapporten inleds därutöver med ett kunskapsunderlag som syftar till att ge en sammanfattande ram för rapportens övriga delar: vilka är förutsättningarna för ett hållbart samhälle, hur kan skillnader i livsvillkor tolkas samt vilka är framgångsfaktorerna för att minska dessa skillnader? Rapporten är starkt präglad av WHO-kommissionens arbete inom området som mynnade ut i den brittiska Marmotrapporten Closing the gap in a generation, liksom arbetet inom Malmökommissionen och Östgötakommissionen. Rapporten har också influerats av SKL i valet av fyra strategiska områden: 1) Ge varje barn en god start i livet 2) Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren 3) Skapa förutsättningar för arbete 4) Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Rapporten innehåller även ett femte område som handlar om de strategiska förutsättningarna för arbetet exempelvis en hållbar finansiering, ett socialt investeringsperspektiv, ledning och styrning samt konsekvensanalyser. Rapporten fokuserar på barns och ungdomars uppväxtvillkor och vuxnas förutsättningar till en god hälsa. Den äldre befolkningens förhållanden ska eventuellt lyftas in arbetet framöver. Den statistik som redovisas är både register- och enkätdata. Mycket handlar om bearbetningar av statistik hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB) och från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Även annan statistik ingår som underlag, däribland mer verksamhetsnära uppgifter. Statistiken presenteras på olika geografiska/förvaltningsnivåer av Göteborg varierat nedbrutet på 10 stadsdelar, 30 mellanområden eller 96 primärområden. Rapportens statistiska beskrivningar av skillnader i hälsa och livsvillkor i Göteborg visar sammanfattningsvis på betydande skillnader ( gap ) både mellan grupper av göteborgare och mellan delar av staden skillnader som i många fall ökat över tid eller annars varit oförändrade. Några konkreta resultat gäller stora skillnader i medellivslängd mellan olika områden av Göteborg, stora skillnader i självskattad hälsa, i barns tandhälsa, i utbildningsnivå och i ekonomisk resursstyrka. Klyftorna har ökat samtidigt som många fått det bättre. Kartläggningen visar genomgående att problematiken med stora skillnader i livsvillkor och hälsa inte bara gäller vissa områden utan hela Göteborg. Utvecklingsarbetet framöver behöver se till hela staden.

7 Framåtblick: Regiongemensam elevhälsodatabas Eva Mattsson Elofsson, Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen & Margareth Nordström, Center för skolutveckling, Göteborgs Stad Enligt skollagen ska alla elever erbjudas ett hälsobesök i förskoleklass, grundskolans åk4 och åk7/8 samt gymnasiets år1 ett besök som omfattar både en hälsoundersökning och ett hälsosamtal. Till stöd för hälsosamtalet används en blankett som eleven själv fyller i. De yngre fyller oftast i den i klassrummet med hjälp av skolsköterskan. Skolsköterskor sitter inne med en stor kunskap om barns och ungas hälsa som bör tas tillvara. Det var utgångspunkten för ett projekt som från början initierades av Riksföreningen för skolsköterskor och Skolläkarföreningen, som för flera år sedan tog kontakt med Folkhälsoinstitutet för att få till stånd en nationell hälsoblankett. Projektet fick en lite krokig start men kom på sikt att drivas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). SKL arbetar med att ta fram en nationell databas, uppbyggd utifrån blanketter som prövas i Västernorrland och Jönköpings län. Även Östergötland och Dalarna bidrar som pilotlän i det nationella arbetet. Man har enats om tio identiska frågeställningar för full jämförbarhet: sömn; huvudvärk; magont; allmänt mående; nedstämdhet; frukostvanor; fysisk aktivitet på fritiden; skoltrivsel; att ha någon att prata med samt BMI. Uppgifterna lämnas av skolorna i avidentifierad form. Databasen kan ses som ett led i att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten, och kan därmed sägas förverkliga budskapet i hälso- och sjukvårdslagen 31. På lokal/regional nivå tog Skolhälsan på Center för Skolutveckling i Göteborg våren 2013 kontakt med Västra Götalandsregionen/Folkhälsokommitténs sekretariat. En regional arbetsgrupp bildades som utöver dessa två parter kom att inkludera även SKL, representanter från hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) samt en jurist från Västra Götalandsregionen. Målet är att länets alla kommunala och fristående skolor ska ha en gemensam hälsoblankett, där uppgifterna överförs till en regional databas och de tio nationellt jämförbara uppgifterna kommer att föras över, avidentifierade, till den nationella databasen. Bearbetade data från den regionala databasen levereras tillbaks till kommunen/stadsdelen/skolan. Den nationella hälsoblanketten utgör grunden, kompletterad med några frågor som är gemensamma för hela Västra Götalandsregionen. Databasen, som på det här viset är uppbyggd på systematiskt insamlade uppgifter, bidrar till att stärka kunskapen om barns och ungas hälsa i regionen. Tanken är att data som samlas in till den regionala databasen inte avidentifieras, för att möjliggöra att följa utvecklingen över tid på både samhälls-, grupp- och individnivå. Data kan jämföras mellan kommuner i Västra Götaland och nationellt. De ligger också till grund för behovsanalyser och forskning. Utvecklingsarbetet med mer strukturerade och samordnade elevhälsosamtal innebär mer jämlika förutsättningar att arbeta med de ungas hälsa i regionen. Ett utvecklingsområde är att hälsosamtalet genomförs under så lika förhållanden som möjligt över landet för bättre jämförbarhet. Ytterligare förbättringsområden är att stärka kunskapen om på vilket sätt barns livsvillkor påverkar deras hälsoutveckling och vilka salutogena, skyddande faktorer som finns. En viktig insats är också att systematiskt kunna följa och jämföra olika socioekonomiska grupper över tid.

8 Gruppdiskussion och efterföljande redovisning och samtal Efter ovanstående presentationer började den egentliga workshopen. Deltagarna delades in i bordsgrupper och fick till uppgift att diskutera: Hur kan vi utnyttja olika mätningar för en bra helhet? samt ytterligare minst en av tre inledande frågeställningar: 1 Relevans och kvalitet i olika mätningar vilka målgrupper täcks? osynliggjorda grupper? kunskapsluckor? nyttan? 2 Barns och ungas delaktighet i att: tolka resultaten? utveckla innehållet i mätningarna? 3 Samordning och samverkan ur ett aktörsperspektiv mellan verksamheter, kommuner, aktörer? vinster? hinder? hur möjliggöra en högre grad av samordning? Diskussionerna redovisades och diskuterades gemensamt och sammanfattades löpande i punktform på storbildsskärm. Synpunkterna återfinns i bilaga sist i detta dokument. Samfällt uttrycktes ett stort behov av samordning mellan aktörer och mätningar. Ett framtida regionalt nätverk var ett av förslagen som kom fram, som skulle ha till uppgift att samlat tillgängliggöra det som finns och utveckla vad som saknas. Samverkan och gränsöverskridande arbete kring dessa frågor var också något som Elisabeth Ramberg, folkhälsochef vid Västra Götalandsregionen, betonade i några avslutande ord för dagen. Workshopens samverkande aktörer kommer att fortsätta dialogen för en utveckling i den riktningen. Kontaktpersoner Ulrika Ankargren Enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län E-post: ulrika.ankargren@lansstyrelsen.se Elisabeth Beijer Fou i Väst/GR E-post: elisabeth.beijer@grkom.se Peter Molin Social resursförvaltning, Göteborgs Stad E-post: peter.molin@socialresurs.goteborg.se Åsa Nilsson FoU i Väst/GR E-post: asa.bf.nilsson@grkom.se Annika Ottosson Rättighetskommitténs kansli, Västra Götalandsregion E-post: annika.ottosson@vgregion.se Elisabeth Rahmberg Folkhälsokommitténs sekretariat Västra Götalandsregionen E-post: elisabeth.rahmberg@vgregion.se Här hittar du samtliga presentationer från dagen: FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund Gårdavägen 2, Göteborg Tel fou@grkom.se

9 Bilaga: Sammanställning av gruppdiskussion

10 Relevans och kvalitet i olika mätningar Enkäter som genomförs i skolan missar frånvarande ungdomar Unga med viss funktionsnedsättning och nyanlända med begränsade svenskkunskaper är två grupper svåra att nå via enkäter (men fångas upp via hälsosamtalet) Vi kommer aldrig att nå ALLA via enkäter vilket är viktigt att ha med sig i tolkningen av resultaten. (Ambitionen måste dock vara att nå ALLA!) Vikten av bortfallsanalys: vad betyder bortfallet för tolkningen av resultaten? Vilka grupper är över-/ underrepresenterade i svaren eller har inte svarat alls? Osäkerheten i skattningarna viktig kunskap Vad säger vissa kvantitativa resultat, ex. upplevd känsla av trygghet? behov av att gå vidare mer ingående genom andra metoder, allt går inte att generalisera Relevans och kvalitet i olika mätningar Andra typer av verktyg behövs för att fånga upp barns upplevelser av sin hälsa etc. Enkät inte alltid bästa metoden syftet avgör! Verktyg som stöd för politiska samtal, inga sanningar Det är inte ansvarsfullt efterfråga en massa som inte används skulle behövas en enkätpolis som stoppar enkäter med oklart/ogrundat syfte Finns många fler undersökningar än som täckts av dagens workshop : fritidsvaneundersökningar, barnhälsovård, enskilda skolors egna enkäter önskvärt att samordna detta! Ytterligare en uppgift för enkätpolisen..? Önskvärt att i högre grad återkoppla och använda resultat som underlag till de politiska besluten kunskap om budgetprocessen nödvändig om resultaten ska kunna ingå i budgetunderlaget

11 Relevans och kvalitet i olika mätningar CAN-nyttan begränsas av att högstadiemätningen görs våren i åk9 varmed det inte är möjligt att följa upp resultaten i tid Önskvärt att i högre grad använda resultat för att påverka resursfördelningen stabsnivån inte alltid användbar, resultaten behöver brytas ned på verksamhetsnivåer Konsekvensanalys behövs för att insatser inte ska motverka vad vi vill åstadkomma för att vi ska kunna vidta rätt åtgärder måste kvantitativa beskrivningar kunna tolkas teoretiskt, med kunskap om bakomliggande mekanismer Jfr Liedmans begrepp pseudokvantitet : att beskriva kvaliteter och egenskaper med skenbart exakta värden Instrumenten är inte neutrala, kan ha en styrande effekt (ex. reaktioner på ÖJ-resultat vi är gröna vi kan dra ner på resurserna ) Relevans och kvalitet i olika mätningar Mycket kunskap finns redan mer kunskap behövs om hur orsakssambanden ser ut och för metodutveckling Viktigt att beakta konsekvenserna av hur vi väljer att redovisa resultat (medelvärden etc.) Begripliga resultatpresentationer en pedagogisk utmaning! Vi behöver lägga mer kraft på att agera när vi redan vet vilka problemen är i stället för att mäta mer Titta på övriga nordiska länders mätningar av jämlik hälsa nyttigt med ett internationellt perspektiv

12 Barns och ungas delaktighet Barns och ungas delaktighet i olika typer av mätningar behöver uppmärksammas mer Ett MINIMUM är att återkoppla resultaten Ett aktuellt exempel på viktig återkoppling: informera de unga själva om den sjunkande alkoholanvändningen för att motverka majoritetsmissförståndet : att man lätt tror alla andra har provat Fokusgrupper kan vara ett verktyg för återkoppling Att informera om syftet med en enkät i förväg kan vara problematiskt om det riskerar att påverka resultaten Målgruppens delaktighet är särskilt relevant för den regiongemensamma elevenkäten med frågor som rör skolmiljön, dvs. sådant eleverna ska göras delaktiga i Barns och ungas delaktighet Att involvera unga kan bidra till att hitta nya relevanta frågor en typ av empowerment, egenmakt: barn görs till medforskare inför framtida undersökningar/forskningsstudier Utnyttja andra typer av studier för att se vad barnen själva tar upp när de får svara/uttrycka sig mer fritt (ex. BRISrapporten, rapport från BO Bryt tystnaden ) Målgruppens delaktighet kan hjälpa oss att rensa bort irrelevanta enkätfrågor Målgruppens delaktighet kan uppmärksamma oss på svåra eller inaktuella ord, att begrepp kan tolkas olika Särskilt beakta de grupper som kan vara svåra att nå försöker vi på bästa sätt? Fråga dom!

13 Barns och ungas delaktighet Vid elevhälsosamtalet kan man direkt fråga eleverna om de saknat någon fråga i blanketten som används En möjlighet till målgruppens delaktighet är att låta elever arbeta vidare med resultaten (ex. Härryda i samband med Lupp-enkäten) Kungsbacka har använt unga kommunutvecklare som fått arbeta med enkätresultat och ta fram egna åtgärdsförlag och presenterat det för politiker och förvaltningar, och fått återkoppling därifrån Möt de unga där de redan är?! Samordning och samverkan mellan aktörer Viktigt med sektorsövergripande samverkan Bättre resultat när kompetenser kompletterar varandra Ett tydligt syfte och sammanhang gör det enklare att peka ut vilka som har intresse av att samverka i en viss fråga Samverkan ställer krav på god information och kommunikation Samverkan gör det lättare att sätta behovet=barnet i centrum, i stället för behovet hos de olika verksamheterna Samverkan ger ett mer effektivt resursutnyttjande (särskilt när olika undersökningar samordnas, inte bara aktörer) Samverkan försvåras genom revirtänkande och stuprören vi alla brottas med

14 Samordning och samverkan mellan aktörer Bättre samarbete genom att undvika så här gör vitänkande inom den enskilda kommunen/verksamheten Ett konkret förslag till samverkan: Upprätta ett regionalt nätverk/projekt för statistikfrågor, mått, mätningar med uppgiften att tillgängliggöra det som redan finns och att utveckla sådant som saknas, t. ex. jämförbar statistik på skolfrånvaro (ohälsa, skolk) Hur utnyttja mätningar för bra helhet? Mycket överlappar, det är svårt att orientera sig vi är dåliga på att kommunicera ut vad vi gör (den här dagen undantagen ) även inom våra egna organisationer Vi har själva ett ansvar att sprida information om vad vi gör! Vi kanske kan fånga samma saker med färre undersökningar? Använda kunskapen till metodutveckling! Färre men samordnade undersökningar skulle vara en vinst både för de som har att besvara enkäten och de som ska diskutera den det är bättre att fler samlas kring ett visst resultat än att många tar del av olika resultat Samordning av undersökningar ger bättre förutsättningar för samverkan kring insatser

15 Hur utnyttja mätningar för bra helhet? Tydliggör det övergripande syftet med olika mätningar! Samordning skulle underlättas av att enkäter begränsades till att mäta färre smarta indikatorer? Kolada-erbjudandet : utnyttja systemets möjligheter, t. ex. indikatorpaketet Social hållbarhet (10 indikatorer) utbildningsinsatser? Skapa en särskild hemsida som listar de aktuella undersökningar som görs runt om i regionen Dagar som denna är viktiga