KÜNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS M ETE ORO LOGIS K-H YD RO G RA FI SK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖV.ER SVERIGES VATTENFALL

KÜNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS M ETE ORO LOGIS K-H YD RO G RA FI SK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖV.ER SVERIGES VATTENFALL 4. KALIXÄLV KALIXÄLV MELLAN KAALASJÄRVI OCH UTLOPPET I HAVET, KAITUMÄLV NEDOM VUOLLE KAITUMJAURE SAMT TÄRENDÖÄLV Kartblad 03 09/925 *357 R*5Ö5 Läge. Geografska och geologska förhållanden. Ao»295 Be»440 ValtennärgüssttüorL Neäe'börclsstatoL Kartblads gräns L»499 2 oooooo GO 70 [u_ 489 Kalxälv mellan Kaalasärv och utloppet havet har en längd av 828. km. Tllhörande kartblad hava benämnts Kamlungeforsen, 2 Jokkfallet, 3 Parakkakurkko och 4 Kurkkokosk, vlka vardera omfatta 80 km av vattendraget. Den återstående översta sträckan av älven, S. km, fnnes upptagen på blad 5 Jukkaskosk tllsammans med den 5.3 km långa Tärendöälv. Katumälv mellan Vuole Katumaure och utloppet Kalxälv har en längd av 0.o km. Tllhörande kartblad hava benämnts Kllnglnkka och 2 Patokkuoka samt omfatta resp. 50 och 60 km av vattendraget. De olka kartbladens läge nom flodområdet framgår av ovanstående kartskss, där gränserna äro angvna.. Områdena återfnnas på topografska kartbladen 9 Kaalasluspa, 0 Vttang, 4 Luleträsk, 5 Gällvare, 6 Paala, 23 Korplombolo, 30 Överkalx och 37 Luleå samtlga utgvna skala : 200000, samt nedre delen av Kalxälv upptll km 50 dessutom på de ekonomska kartorna över Norrbottens läns kustland skala :00000. I admnstratvt avseende tllhör områdena Jukkasärv socken av Jukkasärv lappmarks tngslag, Gällvare socken -av Gällvare lappmarks tngslag, Tärendö och Korplombolo socknar av Korplombolo tngslag, Junosuando socken av Paala tngslag, Överkalx socken ' av överkalx tngslag samt Töre och Nederkalx socknar av Nederkalx tngslag, allt Norrbottens län. De vattenrättslga förhållandena handhavas av Norrbygdens vattendomstol. Den sträcka, Kalxälven genomflyter från stt utlopp ur Kaalasärv tll sn mynnng Bottnska vken, kan allmänt geografskt hänseende uppdelas tvenne tll sn natur skarpt avgränsade områden, nämlgen ett västlgt, som. aldrg senlcvartär td nåtts av havet och ett östlgt, som sen- och postglacal td vart täckt av havet. Det västlga området plägar efter de förhärskande ordarterna benämnas moränldemas och myrmarkernas regon och det östlga området efter de där förekommande praktskt vktgaste ordslagen de marna lerornas och älvsedmenens regon. Med hänsyn tll vegetatonen och den vktgaste närngsgrenen kan det förstnämnda området karakterseras såsom skogsregonen och det sstnämnda området såsom ordbruksregonen. Gränsen mellan dessa områden utgöres av den s. k. baltska gränsen eller de högsta nvå, tll vlken havet nådde nom trakten vd tden för landsens avsmältnng. Denna gräns är å för vågorna fordom särsklt exponerade platser regstrerad genom oftast väl bbehållna strandhak och strandvallar. Dels på grund av den efter stden försggångna olkformga landhönngen, dels på grund av andra omständgheter lgger denna gräns högre öster än väster. Å Lappberget vd Överkalx kyrka har den baltska gränsen befunnts lgga c:a 2 m ö. h. medan den å Räckberget c:a 2 ml söder därom lgger över 24 m ö. h. Utmed älven nådde den forntda forden, då den hade sn största utbrednng, ungefär fram tll Tärendö. Kalxälvens ostlgaste källsö Kaalasärv lgger vd gränsen tll högfällen, medan Katumälven sträcker sg n bland högfällen. Dess ostlgaste källsö Voulle Katumaure är belägen ett par ml nnanför fällens ostgräns. Kalxälven framgår från älvens utflöde ur Kaalasärv och tll dess förenng med Katumälven en väl markerad dalgång nordväst-sydostlg rktnng. Vd Katumälveus nflöde bryter älvloppet av ost-västlg rktnng och skär härgenom de egentlga dalstråken. Denna älvloppets avlänknng gver sg tllkänna även genom det rnga fall, som älven nu erhåller, och är sannolkt orsakad av de mäktga morän- oc-h glaefluvala bldnngar, vlka upptaga och mellan sg uppdämma talrka småsöar nom dalarna närmast söder om älven å denna sträcka. Vd Parakkakurkko återtager älven den nordväst-sydostlga rktnngen och bbehåller denna fram tll Tärendö: Dess lutnng är å denna sträcka mycket brant : ännu ett krterum tll förmån för rktgheten av den antagna urspårnngen och älvens lopp är här starkt forsande. Vd Tärendö vrder sg älvloppets rktnng tll nord-sydlgt, och denna rktnng behåller det med smärre avvkelser fram tll älvmynnngen. Omkrng Tärendö är landskapet ganska låglänt med vdsträckta myrmarker. Något norr om Narkåns nflöde åter har älven nträtt en markerad dalgång, genom vlken den flyter dupt nedskuren ända fram tll mynnngen. Aa*5!9 De älvdalen omgvande bergshöderna nå mellan mynnngen och Överkalx 00 200 m ö. h., mellan överkalx och Narkåns nflöde 200 400 m ö. h., mellan Narkåns nflöde och Tärendö 200 300 m ö. h., mellan Tärendö och Katumälvens nflöde 200 500 m ö. h. och mellan Katumälvens nflöde och älvens utlopp ur Kaalasärv 500 000 m ö. h. Kalxälven mottager flera betydande tllflöden. De vktgaste från höger nfallande äro Katumälven, som bldar utlopp för ett större fällsösystem, Narkån och Ängesån, av vlka den senare är en betydande skogsälv. Av de från vänster nfallande märkes främst Tärendöälv, en sannolkt sen td uppkommen bfurkaton, genom vlken stora vattenmassor tllföras Kalxälven från Torneälv. Inom stt nedre lopp genomflyter älven en del större söar, nämlgen Dupträsk, Räcktärv, Morärv och Kamlungeträsk. Kalxälvens stränder uppvsa allmänhet en mycket gles bebyggelse. Ovanför Tärendö by, som lgger vd Tärendöälvens nflöde Kalxälven nskränker sg bebyggelsen Kalxälvens, såväl som Katum- och Tärendöälvarnas dalar tll fske- och tmmerkoor. Först c:a 3 ml söder om Narkens by vd Narkåns nflöde Kalxälven börar en egentlg, ehuru mycket gles och torftg bygd att framträda krng Kalxälvens stränder. Vd Överkalx blr älvdalen tätare befolkad, och mellan denna stora by och älvmynnngen är dalen väl uppodlad, och gårdarna lgga allmänhet tätt eller samlade tll stora byar. Berggrunden omkrng Kalxälven och dess tllflöden tllhör helt urberget, men är övrgt mycket ltet känd och kan därför blott angvas stora drag. Längst väster vd Katumälvens utflöde ur Vuole Katumaure anstå granter och syenter, vlka dock redan vd denna älvs utträde ur högfällen ersättas av porfyrbergarter med åtfölande luffbergarter. Dylka bergarter blda berggrunden såväl nom Katum- som Kalxälvens dalar ungefär fram tll dessa älvdalars skärnngslne med rksgränsbanan. Här vdtaga täta fnkornga bergarter, leptt, mörka skffrar, glmmerskffrar och närbesläktade bergarter, här och var avbrutna av mndre grant- och syentmassv. Sedan Katumälven nfallt Kalxälven tlltaga grant- och syentmassven talrkhet, och nnan Kalxälvens lopp ändras ; från väst-ostlgt tll nordväst-sydostlgt blva dessa bergarter förhärskande samt sammansätta slutlgen berggrunden helt. Å den återstående sträckan ned tll älvmynnngen blda dessa bergarter berggrunden förnämlgast å älvens södra och västra sdor, medan å älvens norra sda ovan Tärendö de förutnämnda leptterna och glmmerskffrarna utgöra berggrundens huvudmassa. Nedom Tärendö anstå å älvens östra sda ned tll Överkalx grantgneser samt grantförande glmmerskffrar. Söder om överkalx och fram tll mynnngen bldas berggrunden även å denna sda av älvdalen av grant och syent. Vd Tärendö och nom området närmast mynnngen förekomma flera såväl större som mndre gabbromassv. Malm- och andra nyttga mneralförekomster äro nom älvens omgvnngar ännu kända mycket lten utsträcknng. Mndre kopparfyndgheter fnnas vd Huornats nära Katumälven samt vd Svappavaara, Mauno- och Paktavaara respektve norr, söder och öster om Kalxälven. Vd Veto norr om Kaalasärv fnnes en cke närmare känd förekomst av svavel- och magnetks. Kalkstensförekomster av mndre utsträcknng äro kända från flera ställen utmed Tärendöälven samt från några platser nom omgvnngarna av Kalxälven ovan Tärendö förnämlgast nom de delar av berggrunden, som utgöras av leptt och mörka skffrar. Berget är utmed älven blottlagt ganska stor utsträcknng nom forssträckorna, särsklt är detta fallet mellan Tärendö och Narkån. Av platser där berg går dagen förtäna övrgt att nämnas Jockfallet och Räcktforsen utmed Kalxälven samt den svåra forssträckan nom Katumälvens övre del. Lösa ordslag upptaga älvdalen stor utsträcknng. Det av dessa, som har den största utbrednngen, är moränen, en vanlgen hårt packad blandnng av

\ Nederbörd. grus, sand och lera med nlagrade kantga och oftast repade, mndre stenar eller större block. Moränen lar avlagrats och hoppackats av landsen. Under baltska gränsen täckes moränen nom älvdalen rätt stor utsträcknng av yngre sedment och kommer blott tll synes utmed dalsdorna samt som en smal bård utmed älven å de sträckor, där den frampreparerats genom älvens eroson. Ovan baltska gränsen bldar den det så gott som allenarådande mnerala ordslaget. Vd älvstränderna har det fnare materalet bortspolats av älven, vargenom de för älvstränderna karakterstska besvärlga blockmarkerna uppkommt. Vd Lopasärv vd Katumälven samt nom ett brett, bågformat område, sträckande sg från Yl Neskämävaara söder om Kalxälv förb Lauttakosk vd Tärendöälv, är moränlandskapet utvecklat med ståtlga ntll varandra lggande ändmoränvallar. EuUstensgrus, sälvssand och sälvsmäla, vlka avsatts vd landsens avsmältnng genom de s. k. sälvarna, som bortförde det därvd uppkomna rklga smältvattnet, blda vdsträckta avlagrngar nom älvdalen. Rullstensgruset, som uppstaplades strax nnanför mynnngen av den tunnel landsen, genom vlken sälven fann stt utlopp, lgger oftast form av långsträckta, höga åsar, vlka ovanför baltska gränsen topografskt framträda, men under denna gräns merendels dölas av senare avsatta bldnngar. Isälvssandeu och sälvsmälan spredos långt utanför sälvsmynnngen och gåvo där upphov tll mäktga terrassformade avlagrngar. Vackra rullstensåsar förekomma utmed Katumälven vd Letek savon, mellan Suola och larnas savon, vd Syvävuopo samt vd älvkröken vd Netsuando, utmed Kalxälven så gott som å hela sträckan mellan utflödet ur Kaalasärv och förenngen med Katumälven, vd Ronaskosk, mellan Vakkokosk och Parakkakurkko, vd nflödet av Tärendöälv, vd Lllsel, vd utflödet Dupträsk samt på flera platser mellan Dupträsk och mynnngen. I anslutnng tll rullstensåsarna blda sälvssanden och sälvsmälan ståtlga platåer, de förnämlgaste utmed Kalxälven mellan Vakkokosk och Parakkakurkko, vd Tärendö, vd Dupträsk samt på flera ställen nom området under baltska gränsen. Isälvslera, glacal eller varrg lera utgörande det fnaste av sälvarna medförda slammet, förekommer även flerstädes som en ganska mäktg avlagrng nom området under baltska gränsen. Vd landhönngen skar sg älven ned genom de den forna forden avsatta bldungarna, samt uteroderade därvd de terrasser och älvrännor, som här talrkt fnnas mellan sedment-platån och nuvarande älvfåran. Allteftersom nedskärnngen fortgck, omlagrades det äldre sedmentet och avsattes åter som älvgrus, älvsand och älvmäla samt kommer nu tll synes lagrade på de glacala lagren brnkarna vd älvens stränder under baltska gränsen. Inom älvbädden försggår en ständg transport och avsättnng av det av älven medförda materalet, och härgenom uppstå de på sna ställen vdsträckta sandbankarna, vlka torrläggas vd lågvatten. Vackrast utvecklade äro dessa vd älvens utflöde Dupträsk, Räcktärv och Kamlungeträsk. Â de vdsträckta glacfluvala sandterrasserna vd Tärendö förekomma ganska mäktga och rätt vdsträckta dyn-bågnr. Ovan Tärendö ntagas såväl Kalxälvens som Katums- och Tärendöälvarnas stränder rätt stor utsträcknng av torvmossar. Dessa nå dock allmänhet blott föga betydande mäktghet. Nederbördens storlek och fördelnng nom Kalxälvs flodområde åskådlggöres av nedanstående tabell, som upptager månadsmedeltal av nederbörden under peroden 95 923 vd nederbördsstatoner nom eller närheten av flodområdet. Där fullständga observatoner saknas hava dessa hänförts tll nämnda perod med tllhälp av en närbelägen staton med fullständga observatoner. Nederbördsstatonernas läge åskådlggöres av den före texten stående kartskssen, där även den normala nederbörden vd vare staton är angven. I tabellen äro statonerna grupperade på så sätt att en västlgare belägen staton allmänhet står över en med östlgare läge. Medelnederbörd mm 95 928. Betecknng höd Ö.. n p B. r bef Lagofeld... L 844 73 64 s ra m l r pa B a nu d] y a. t pes c w-. von & O p» H 63! 55 76 SO 94 00 l09 93 99 52 957 Rosenvold... R 50 49 50 33! 27 45 39 52 47 9 64 56 32 585 94. Absko Ao 388 7 7 9! 4 22 38 55 43 30 9 20 2 295 597. Bergfors Be 485 36 9 7 6 30 55 7 77 57 29 24 2 440 3. Kruna K 505 37 6 7 26 35 58 S3 S3 59 35 36 25 499 392. Kalxfors... K 463 35 8 8 34 30 5 70 75 50 33 29 25 458 5. Svappavaara... Sa 335 25 7 6 23 39 53 69 76 64 3 36 24 463 337. Soutoärv... So 40 29 20 8 3 33 43 53 63 38 38 28 30 393 240. Muorevaara... Mo 440 32 7 2 37 30 53 6 75! 56 3 43 28 475. Gällvare... Go 365 30 7 8 7 30 50 64 SO 5 29 39 25 45 634. Junosuando... Ju 230 26 34 3l 44 3 55 59 66 79 38 37 30 489 238. Sattaärv... S 330 30 7 23 48 29 46 54 70! 63 37 47 29 49 339. Kompelusvaara.. Kp 300 : 24 2 4' 3 2 45 58 7 64 30 35 35 430 0. Skröven Sn 05 22 7 3 7 45 34 49 5 24 8 9 5 34 335. Aapua Aa 20 27 30 22 32 3 46 56 73 79 53 46 34 59 34. Storkölen... s 350 ; 49 26 30 33 33 43 5S 7 78 6 57 38 567 546. Morärv Mo 40 37 37 25 32 29 39 55 67 75 54 54 33 528 Medeltal 38 33 23 22Î 2S 33 és «2 70 03 40 4 28 49 De anförda sffrorna äro emellertd cke representatva för hela flodsystemet och särsklt nom fällområdet ge de en högst ofullständg bld av de verklga förhållandena. Genom nyare undersöknngar lar vsats, att nederbördens storlek fällen är mycket betydande, beroende såväl på den större höden över havet, som på det västlgare läget, mer utsatt för nederbördsförande atlantska vndar. Den härpå beroende öknngen kommer egentlgen endast tll synes vd de två norska statonerna Lagofeld och Rosenvold vlka lgga väster om området resp. 844 oel 50 m ö. h. och där årsnederbörden utgör 957 och 585 mm medeltal under peroden. Ur sffrorna kunna utläsas att ett ncderbördsfattgt område lgger över Kalxälvs områdes centrala del och att området strax nnanför kusten är ämförelsevs nederbördsrkt. (Jämför A. Wallén, Nederbördskartor över Sverge, Meddelande från Statens meteorologsk-hydrografska anstalt, Stockholm 924.) Säkrare uppfattnng om nederbördens storlek nom fällområdet erhålles genom de avrnnande vattenmängderna. Ur dessa kan för peroden 95 923 beräknas en årlg medelnederbörd av något över 900 mm nom övre delarna av såväl Kalxsom Katumälvar, Kalxälv ovan Kalxfors och Katumälv ovan Fällåsen. Medclnederörd mm 95 923. mm 40! an. febr. [mars ap'fluì taun,ìu ffuç. sepfc; ökt 0v: âec. Nederbördsfördelnngen under året åskådlggöres av dagrammet. I medeltal är august den nederbördsrkaste månaden med 70 mm och mars den nederbördsfattgaste med 22 mm. Kalxälv har vd utloppet ur Kaalasärv ett nederbördsområde av 440 kvkm Bfloder och och vd mynnngen 7930 kvkm. Här är då cke medräknad någon del av söar. övre Torneälvs.flodområde, som delvs avvattnas tll Kalxälv genom Tärendöälv, den bekanta bfurkatonen mellan Torne- och Kalxälvar. Kalxälvs största tllflöden äro Katumälven och Ängesån med nederbördsområden av 3300 och 6770 kvkm resp. Av stor betydelse är dessutom Tärendöälven, vars nederbördsområde nedom utflödet ur Torneälv vsserlgen endast utgör 730 kvkm men som medeltal avvattnar c:a 56 % av de 9860 kvkm som utgöra Torneälvs flodområde vd förgrenngsstället. Av dessa tllflöden behandlas Katumoch Tärendöälvar samband med huvudälven under det att Ängesån kommer att utgvas som ett särsklt häfte. Kalx-, Katum- och Tärendöälvarnas största tllflöden å här behandlade sträckor äro fölande : tll Kalxälv... fr. l vd km 32.8 323 kvkm S>» s 269.2 3 303,»» 75.5 732 l»» 40.9 759 v.» Ï 38.3 375 Teuraok»»» 30.7 628 h.»» 2.7 39» Alsån v. Dupträsk 239» Ängesån h. vd km 65.5 6 777 s tll Katumälv s:a 3 275 kvkm... fr. vd km 83.«384 kvkm Ollaokk.» 2» 78.8 26» Lopasokk»»» 49.0 5 s Tautasok...».» ;> 3.0 260 s O.o 28» s: a 03 kvkm tll Tärendöälv Vuostok... fr. h. vd km 40. 245 kvkm Av öknngen mellan Kaalasärv och utloppet havet, IG 490 kvkm, komma sålunda sammanlagt på dessa bfloder 3 275 kvkm utgörande 8 % av den totala. Om man bortser från de söar som avvattnas gemensamt av Torne- och Kalxälvar äro de största söarna nom Kalxälvs flodområde fölande: Pattasärv 28.0 kvkm Kaalasärv 5. o» Paep Katumaure.. IS.4» Vuole Katumaure... 6.0 Grundträsk och Dupträsk 6.4» Vettasärv.. Räcktärv... Ivamlungeträsket.. 0.o kvkm.. 4.4».. 0.o» s:a 2S.2 kvkm Den sammanlagda söarealen nom lela flodområdet utgör, om alla söar med mnst kvkms yta medräknas, 347.8 kvkm och om även de mnsta söar medtagas 534. kvkm. I nedanstående överskt hava sammanställts uppgfter beträffande den totala sö- och sankmarksarealen för vssa avsntt av vattendragen. Söyta kvkm Sö % Saukmarksyta kvkm Sankmarks. % Kalxälv vd utloppet ur Kaalasärv.... 66 4.C 33 2.3 > ovan nloppet av Katumälv.... 82 3.6 238 0.4 > nedom» > y.... 233 4.0 54 9.7 t ovan» > Tärendöälv.... 253 3.9 78.0 5 nedom» > >.... 27 3.8 948 3.» ovan >» Ängesån 343 3.3 734 6.6 nedom» >».... 477 3.8 3 03 7.5 Ï vd utloppet ur Kamlungeträsket... 52 2.9 3 054 7.3 Ï vd mynnngen. 534 3.0 3 062 7. Katumälv vd utloppet ur Vuole Katumaure 72 6.4 6.4 >. 83 3.7 43 6.3 > mynnngen. 40 4.2 303 9.2 Tärendöälv >». 8 2.5 330 3.4 Ängesån > >. 34 2.0 279 8.9

Vattenstånd. Detalerade ^ uppgfter beträffande bfloder, söar och sankmark Kalxälv fnnas Hydrografska byråns årsbok för år 95. Vattenståndsobservatoner för en längre td förelgga Kalsälv vd statonerna Kalxfors ( s / 900 3 /s 90, sedan 2 /a 903), Lappeasuvanto ( 2 % 95 s/ 6 922), Tärendö ( 2 /ó 905 ;5 /o 908, 28 /s 909 3 %> 99), Rödupp (sedan % 905) och, Morärv (sedan 3 /s 905), Katumälv vd Fällåsen ( 22 /7 900 S (& 90, sedan 2 /2 908), Tärendöälv vd Männkkö (sedan 20 /ö 908), Lauttakosk ( l0,o 905 8 /e 922) och Kovunem ( n /3 95 3 /3 920). Dessutom fnnas kortvarga oçh allmänhet mndre tllförltlga observatoner från statonerna Nva ( 4 /s 899 2 / 90), Narken ( 20 /t 97 28 /2 99), Jokk (Va 97 8 /o 98), Bränna (7o 905 5 /o 907, /o 97 S /s 99) och Räcktfors ( 9 /ô 905 30 /9 909, V 0 97 80 /o 98), samtlga belägna sälva huvudälven. Flera av dessa observatonsserer äro emellertd cke fullständga, då vattenståndet många fall särsklt under de äldre åren endast avlästs sommartden. I en del fall äro de även ganska otllförltlga på grund av pegelrubbnngar. För peroden^ 95 923 hava fölande värden erhållts å karakterstska vattenytor sedan korrektoner nförts vd en del statoner på grund av ofullständg observatonssere: Ju längre upp älven, desto mer framflyttas tdpunkten för vårmaxmum, som då allt högre grad blr bëroende av smältnngen nom fällområdet. Då emellertd höddfferenserna nom detta äro mycket betydande, här lgger bland andra vårt lands högsta fällmassv, blr avsmältnngen från fällen utdragen över hela sommaren. Smältvattnet fördelas därför på en mängd flöden, som uppträda samband med temperaturstegrngar och nederbörd. Vattenståndskurvorna vd alla huvudälven lggande statoner få därför vanlgen under hela sommaren ett synnerlgen tagggt utseende. ï r cm -300 Vattenstånd- Katumälv vd "Fällåsen. 99 920 3 Kalxfors Tärendö Rödupp Mor ärv m ö. h. m ö. h. m ö. h. m ö. h. Högsta högvattenyta... 443.23 65.02 48.02 29.0 Normal» 442.85 63.05 45.86 27.70. > medelvattenyta.. 44.6 60.77 43.36 25.4» 44.42 60.6 43.2 25.20 Normal lågvattenyta 44.2 60.6 42.65 24.54 >.... 440.93 60.03 42.53 24.44 Fällåsen Männkkö Kovunem m ö. h. m ö. h. m ö. h. Högsta högvattenyta 486.08 209.29 64.59 Normal» 485.69 208.77 64.02 > medelvattenyta 484.08 207.35 62.29» 483.88 207.8 62.07 Normal lågvattenyta 483.78 206.74 6.54 > 483.6 206.6 6.44 Jan. J ebr. [mars aprl } ma url ul aug: sept, okt. nov dec I Vattenstånd Tärendöälv vd Mätnlckö 99 920 Lappeasuvanto Narken Jokk Räcktfors Lauttakosk m ö. h. m ö. l. m ö. h. m ö. h. m ö. h. Högsta högvattenyta... 36.8 99.6 S3.4 39.5 97.8 Normal >..... 36.4 98.3 8.2 37.9 97.5 > medel vattenyta.... 360.2 96.7 78.2 35. 96.6 >... 3 6 0. 0 96.6 78.0 34.8 96.5 Normal lågvattenyta..... 359.7 96.3 77.4' 34.0 96.» 96.2 77.2 33.9 96.0 Vd de 5 nederst stående statonerna äro värdena osäkra. Dagrammen åskådlggöra vattenståndets varatoner under några karakterstska år vd Fällåsen, Männkkö och Morärv. Valtens Lan d Kahxalv WcL -foyarx an. t. fébr\ I mars aprl I ma I ura Jul auç. sept Den stegrng av vattenståndet, som ofta nträffar under vntermånadarna, förorsakas cke av en ökad avrnnng utan av dämnng på grund av vattendragets släggnng eller sörpnng och bottensbldnng nedanför belägna forsar. vattenstånd nträffar dock vanlgen under vntern strax före snösmältnngens böran. Vattenmängdsmätnngar tllräcklgt antal för uppgörande av avbördnngskurvor hava utförts vd Kalxfors, Rödupp och Kamlungeträskets utlopp sälva huvudfloden, vd Fällåsen Katumälv pch v.d Männkkö Tärendöälv. Dessutom hava mätnngar utförts vd Lappeasuvanto och Tärendö huvudälven samt vd Kovunem Tärendöälv. Med hälv av avbördnngskurvorna och de avlästa vattenstånden hava daglga vattenmängder uträknats vd Kalxfors och Rödupp för peroden 95 923, vd Fällåsen och Ivamlungeträsks utlopp för peroden 97 923 och vd Männkkö för peroden 90 923. Dock äro på grund av sdämnng vntervattenstånden vd samtlga dessa statoner cke användbara för beräknng av de framrnnande vattenmängderna utan hava dessa därför under denna årstd bestämts genom nterpolerng med hälp av utförda vattenmängdsmätnngar och med lednng av förhållandena andra lkartade vattendrag. Då emellertd antalet vntermätnngar är otllräcklgt äro vntervattenmängderna ganska otllförltlga. Ur de daglga vattenmängderna hava månadsmeda och karakterstska vattenmängder beräknats. Slutlgen har vd de platser, där den tllgänglga peroden endast omfattar tden 97 923, redukton verkställts tll peroden 95 923 med hälp av motsvarande värden vd de övrga. Beträffande vattenmängdernas tllförltlghet må anmärkas, att samtlga avbördnngskurvor äro osäkra för låga och för mycket höga vattenmängder och att. dessutom avbördnngskurvorna vd Fällåsen oeh Kamlungeträskets utlopp sn helhet äro mndre goda. Fölande månadsmeda och karakterstska vattenmängder hava erhållts vd vattenmängdsstatonerna : Vatten- mängder. Nederbördsområden samt medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och år (95 92S). ag. I fete. mars aprl [ mq unl. ul ang. sepl. okt. [ rmv. dec. Neder Medelvattenmängd kbm per sek. börds område kvkm an. febr. mars aprl ma un ul aug. sept. okt. nov. dec. år Ärskurvornas mest utpräglade maxmum nträffar vanlgen samband med snösmältnngen. I medeltal under peroden 95 923 har årets maxmum nträffat vd Kalxfors och Fällåsen den 30 un, vd Männkkö den 25 un, vd Rödupp den 9 un och vd Morärv den 9 un. Då endast en ämförelsevs obetydlg del av flodområdet tllhör fällregonen, bestämmes tdpunkten för maxmum nederst älven huvudsaklgen av smältnngen nom skogsområdet. Kalxfors... 570 5. 3.8 2.9 3.6 33 87 89 59 40 20 0 6.6 30 Fällåsen... 2 260 7.2 5.4 4.2 5.3 53 3!) 24 76 49 24 4 9.3 43 Männkkö... 8' 28 22 8 8 84 93 5 6 84 6 38 85 Rödupp 9 940 46 38 34 42 49 56 449 333 26 8 06 65 208 Kamlungeträsks ut. 7 690 62 54 5 73 697 690 542 40 345 265 42 85 285 Ingen del av Torneälvs nederbördsområde medräknad.

4 Karakterstska vattenmängder och motsvarande avrnnng. Perod 95-923 Högsta högvattenmängd s r of xl a K O 3 O S C n esåll ä F ö kk nnä M kbm per sek. p padöe s ksärt! ppolt u - egnul ma K s r of xl a K g: PM n o lter per sek. och kvkm 380 50 530 2 570 78 68 30 365 00 570 37 37 > medelvattemnängd 30 43 85 208 285 9 9»! 25 37 67 56 206 6 6 Vattenmängd med 50 % varaktghet : 0 3 59 2 36 6.5 5.8 Normal 6-mänaders vattenmängd.. : 4 60 09 38 7.0 6.2 >», 5.8 6.4 42 69 84 3.7 2.S Vattenmängd med 75 varaktghet 4.2 6. 25 44 63 2.7 2.7 Normal 9-månaders vattenmängd.. 4. 6.t 25 43 6'l 2.8 2.9 > * 2.7 3.2 20 34 50.7.4 Normal lägvattenmängd 2.5 3.0 6 3 48.6.6 >.5 2.5 3 25 34 O.o o. MedelvaraMghet av vattenmängden dagar per år 96 988. Vattenmängd kbm por sek. 0 20 Männkkö Ködupp Kamlungeträsks utlopp.. Vattenmängd kbm per sek..6 2 : 3 4 Kalxfors Fällåsen -700 30! 40! 50 60 ; 70! 80 90 0050 200:300400 500000 on 365:3 246 2393:78 63 50, loo; 20 66 33 ; 365365 346 289 253:228 24 205 96 89 64 43 92 365! 365 365 35 333; 287 248 23 29 208 76 58 2 ; 5 6 7 8 0! 4! 7] 0 5 20 30 50 00 50 200 ; 365 355323!287 255 230 2lLoO 85J65 499 8 27 365 365 352 334 35 282 258]245 24I8O 66 35 98 49 27 5 ~ r Me delvart emärcl 95-923 Kunluuget rasks tllopp Rödupp Mämldsä Kalxfors 8 3 Det mellan Kalxfors, Fällåsen, Männkkö oel Rödupp lggande området, som upptager en yta av 60 kvkm, får enlgt dessa beräknngar en medelavrnnng av 8.2 lter per sek och kvkm och det mellan Rödupp och Kamlungeträsks utlopp belägna området, vars areal utgör 7750 kvkm en.medelavrnnng av 9.9 lter per sek. och kvkm. Medelavrnnngen nom dessa områden torde hava ett värde, som man efter all sannolkhet kan antaga komma nära det verklga. Skllnaden avrnnng från de båda områdena torde huvudsaklgen sammanhänga med ' en olkhet nederbördsmängd, vlken även tydlgt framgår av de meddelade värdena från nederbördsstatonerna. Härgenom framgår att vattenmängderna huvudsak äro rktgt beräknade nom de gränser, vlka bestämma. medelvattenmängdens storlek. Medelvattenmängden kan dock cke användas såsom krterum på lägre låg- och högre högvattenmängder, då dessa äro alltför små resp. hava alltför kort varaktghet för att ett eventuellt fel dessa värden väsentlgen skall kunna påverka medelvattenmängdens storlek. Genom Tärendöälv, som är vårt lands största bfurkaton, avgå vd utloppet från Torneälv lgst 3, medeltal 85 och högst 50 kbm per sek., utgörande resp. 8, 57 och 43 % av Torneälvs totala vattenmängd vd förgrenngspunkten. Vattenmängdens årlga varaton åskådlggöres av dagrammet, som upptager kurvor uppgorda på grundval av månadsmedeltalen för den beräknade peroden vd Kalxfors, Männkkö, Rödupp och Kamlungeträsks utlopp. Såvtt man av de utämnade kurvorna kan se nträffar maxmum medeltal vd Kamlungeträsks \tlopp vd övergången mellan ma och un månader, vd Rödupp mtten av un månad och vd Männkkö och Kalxfors vd övergången mellan un och ul månader. Från maxmum sunka kurvorna först snabbt under sommar och höst, därefter långsamt under vntern ned tll vntermnmum som vanlgen nträffar slutet av mars eller under aprl månad. Stgnngen från vntermnmum upp tll vårmaxmum försggår regel med stor hastghet. Under de ensklda åren nträffa naturlgtvs stora avvkelser från detta normala förlopp. De tabellen å sd. 5 för vare avsntt av vattendraget angvna turbneffek- Dsponbel terna hava beräknats ur de naturlga avrnnande vattenmängderna under anta- vattenkraft. gande av en verknngsgrad av 75 %. Då det endast undantagsfall vart mölgt att bestämma motsvarande fallhöder, har beräknngen utgått från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöderna vd forsar och fall vanlgen öka med fallande vattenstånd under det att ett motsatt förhållande äger rum vd sel och spakvatten är det på grund av detta beräknngssätt vanlgare att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlustevna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och e heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Då svårghet råder att avgränsa vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga kunna tabellen och å kartorna mndre fel dessa avseenden förekomma. För de olka delsträckorna hava fölande effekter turbnhästkrafter erhållts:. Km Kalxälv. Effekt vd lägvattenmangd Exc. Normal årsvärde Effekt med varaktghet av 75 % 50 % Hela peroden årsvärde Hela peroden Effekt v d medel- ] vattenmängd Normal! 328. 320.0 220 380 420 640 890 540 3 820 4 60: 320.0 240 0 3 260 4 890 4 790 7 400 9 850 8 80 40 920 50 930 240.0 60.0 5 000 20 560 9 590 29 750 4030 73 200 45 330 86 20 60.0 80.0 24 320 30 580 33 250 43 70 69 330 0 900 56 770 205 460 80.0 O.o 3 690 9 230 2000 25 400 34 450 55 980 83 830 5 260; 328. 0.0 56 490 75 640 7S50 06 900 55 550 259 800 430 670 562 380! Effekt pr km 72 23 238 326 474 792 33 74! -<»00-300 an. feto. Inletts OOppfl wq Iu-d ul ang, sept ókl nov. dec Kat tmlc. 0.0 50.0 450 280 2 050 4 340 4 230 930 28 470 3 800 50.0 0.0 3 620 5 220 4 550 8 220 8 950 820 48 980 59 230! O 0 O 5 070 7 400 6 600 2 560 380 27 250 77 450 9030 ; Effekt pr km 46 67 60 4 20 248 704 828 Tärendöälf. 52, S 0.0 6 450 7 870 9 740 2 080 200 28 50 32 250 490! Effekt pr km 23 50 S6 23 385 545 67 788l Ingen del av den dsponbla effekten är för närvarande tllgodogord. Tllgodogord vattenkraft. Allmän farled anses av ålder fnnas dessa vattendrag såtllvda som de tra Farled. fkoras av forsbåtar, som rännas utför och stakas eller dragas uppför älvarna. Dessutom trafkeras Kalxälv från Kalx muncpalsamhälle tll utloppet havet av större båtar för person- och lasttrafk samt nedom Nyby bom av tmmer fasta flottar och av mndre bogserbåtar för transport av fottgods. Enlgt 880 års flottnngsstadga och enlgt Kungl. Ma:ts kungörelse den kl Flottled. august 920 med provsorsk förtecknng över vattendrag, vlka enlgt vattenlagen flottled skall bbehållas, förekommer allmän flottled Kalxälv från Parakkasuando tll Nederkalx kyrkostad och hela Tärendöälv och har enlgt vederbörande vattendomstols utslag den 20 mars 923 den provsorska förtecknngen, vad den rör dessa vattendrag, vunnt lagà kraft. Enlgt Kungl. Ma:ts kungörelse den 27 ul 923 med förtecknngs å vatten- Kungaådra. drag, där kungsådra fnnes, förekommer kungsådra Kalxälv nedom Ivatumälvs nflöde, Katumälv nedom Tautasoks nflöde och hela Tärendöälv.

Tabell över fallhöder, vattenmängder, dsponbel ocl utbyggd vattenkraft m.. Låg-(hög-}vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Normal låg-(medel-, hög-)vattenyta = medeltalet av do årlga låg-(nedel-, hög-)vattenstånden. (högsta)låg-(medel-, Jög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de olka vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 (S3) dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under en perod = den vattenmängd, som överskrdts nnder 75 (50) % av peroden. Effekt vd olka vattenmängd = det antal turbnbästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50)_ % varaktghet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. Vattenmängder kubkmeter per sekund Turbneffekt hkr 7/ = 75 % Avstånd var- Vattenmängd med Neder- Låg Medel- Hög- Effekt med varaktghet av Medel- aktghet av Lågvatten- Medelvatten- Fallsträckans börds- Fallvattenvattenvatten från vatten effekt. effekt. nstal benämnng. om- höd mängd. 75 50 % mängd. mängd 75 t>! 50 % lerad myn %! råde yta t urbnnngen Läg Hela ägsta Hela Nor Läg Nor Nor Hög Läg Nor ägsta Hela uägsta Hela Läg.Nor- : effekt sta. mal. årsvärdedenvärdeden. pero års- pero årsvärdedenvärdeden. pero års- pero sta. mal. km kvkm m ö.l. m mal. sta. sta. mal. sta. mal. hkr! Kalxly, Kaalasärv 328. 440 460. 6.0.4 2.3 2.5 3.9 5.3 9.4 23 28 80 40 50 230 320 560 380 680 326.4 470 454. 0.3»»» > S y» 4 7 8 0 20 30 70 80 325.0 560 453.8..6.5 2.5 2.7.4.2 5.8 0 25-30 20 40 40 70 90 60 400 480 323.9 452.2.3» > >»» >» S>! 20 30 40 50 80 30 320 390 322.2 450.9 6. G»» > y y >» 5, 00 60 80 280 380 660 650 980 320.0 444.3 2.7»» >» y»» XI 70 70 0 60 270 680 80, 40 39.5 44.6 7.3» >» > -y >» s 220 280 0 80 200 30-420 730 820 290 37.G 434.3 Saarkosk 7.0 >»»»» > > 00 80 90 290 40 700 750 200 36.8 427.3 O.o»» * > y * * 36.5 427.3 3.5»» ) >» y» y ' 50 90 90 50 200 350 S80 050 34.5 (600) 423.8.4 >» y > > y > y 70 280 30 480 660 40 2850 3420 30.5 970 42.4. 2.0 3. 3.2 4.8 6.5 2 27 33 20 30 40 50 70 30 300 360 30.2 4.3.0» 3> y» y» y». 20 30 30 50 60 20 270 330 307.8 40.3»»»» y y ) y :.6 30 50 50 80 00 90 430 530 307.2 408.7 ; 0.8 >. >» y >» 20 20 30 40 50 00 220 260 306.0 407.9 3.5 >» > > y '» 70 0 0 70 230 420 940 60 304.8 404.4.0,» >»» y y y 20 30. 30 50 60 20 270 330 303.6 403.4 3.6 p» y y y y > 70 0 20 70 230 430 970 90 302.C 2030 399.8 3.0 *»» y y y» y 60 90 00 40 200 360 80 990 300.9 2070 396.8.2 2. 3.3 3.3 5.0 6.6 ï>» 34 30 40 40 60 80 40 320 40 297.4 395.6.2 y 3> > y y î>» 30 40 40 60 80 40 320 40 297.0 394.4 Saurussuvanto 0.5»»» y»» y, 0 20 20 20 30 60 40 70 293.2 393.9 0.5»» y > y» y 0 20 20 20 30 60 40 70 292.7 393.4.0 >» y y y» y 230 360 360 550 730 320 2970 3740 289.0 382.4 0.9»» > y y y 9 y 20 30 30 40 60 0 240 30 287.5 38.5 Naustonkosk 4 3»»»» y y y y 40 220 280 520 60 460 90 40 286.7 377.2 0.2»»» > y y y >! 4 7 7 ' 0 0 20 50 70 286.4 377.0 4.9» > y 5 y y 00 60 60 240 320 590 320 670 285.0 372..6»»» y > >» y! 30 50 50 80 0 90 430 540 } 284.0 270 370.5 0.2»» >» > > > y 4 7 7 0 0 20 50 70 279. 2240 370.3 s 0.5 2.3 3.5 3.5 5.2 6.9 3 28 38 0 20 20 30 30 60 40 80 278.9 369.8 0.» > > y» 2 4 4 5 7 0 30 40 276.0 369.7.6» > y» > y 40 60 60 80 0 20 450 '580 272.5 368. 7.9 y y»» y 80 280 280 40 550 030 220 2840 Katum älvs nflöde 269.4 2290 360.2 Lappeasuvanto 0.2 6.2 8.8 8. 3 7 32 70 88. 0 20 20 30 30 60 40 80 266.2 5590 360.0 Kurkkokosk 3.8 > y >»» 860 20 20 790 2350 4420 9660 200 26.6 5660 346.2.0» y y >» y 60 90 80 30 70 320 700 880 258.0 5730 345.2 Ronaskoslç 5.6 6.4 ' 9.0 8.3 > > 33 7 89 ; '360 500 460 730 950 850 3980 4980 257.0 339.0.2 S > >» >» > y 80 0 00 60 200 400 850 070 255.8 5800 33S.4 0.3»» y y» > y 20 30 20 40 50 00 20 270! 254.5 338. 0.0 >»» y» y s> y 253.0 338. 0.7» p» y» > > > 40 60 60 90 20 230 500 620 250.5 5830 337.4 0.4 y» y y >» >» 30 40 30 50 70 30 280 360 244.3 5950 337.0 Vakkokosk 2.2 6.7 9.4 8.6 8 > 72 9 50 20 90 290 400 730 580 2000 243. G 334.8! >> y» >» $. 0 00 60 220 400 860 090.2 80 242.4 333.6 0.5» > > y >» y > 30 50 40 60 90 60 360 460 233.4 6040 333* 0.2 6.8 9.5 8.7 4 y 34 > 92 0 20 20 30 40 70 40 80 Q Q O l voo.v J Parakkakurkko.8 y > y ï>» ) y» 20 70 60 250 320 60 300 660 232.4 33. 5.7 > y y» y ) y > 070 490 370 2200 2830 5340 300 4400 230.5 35.4 0.7»» >» y 50 70 60 00 30 240 500 640 229.6 34.7 Vnkakosk 2.0»» y» S20 40 040 680 260 4080 8640 000 ; 227.3 302.7 0.7 y y > 50 70 60 00 30 240 500 640 226.9 302.0 7.5» Ï > y y»» y 50 70. 650 050 350 2550 5400 6900 223.9 294.5 3.2» Ï > y y 220 300 280 450 580 090 2300 2940 22.«29.3 Nurmkosk 4.7 y >» > y y 320 450 40 660 850 600 3380 4320 29.9 286.0 ] 0.0» y y *» y» y 29.5 2S6.6 s 5.0 > > y y y y y 340. 480 440 700 900 700 3600 4600 [ 28.9 28.6 6.2» > y y y» 420 590 540 870 20 20 4460 5700 26.8 275.4.»» y» ;»» y» 70 00 00 50 200 370 790 00 24. 274.3 Saarkosk.5 S» > y ^ y y y 780 090 000 60 2070 390 8280 0600! 22.5 650 262.8 4. > s» y > y y y 280 390 360 570 740 390 2950 3770 20.7 6240 258.7 Pahakurkko 23.9 7. 9.8 9.0 y 9 y 73 93 700 2340 250 3350 4540 830 7400 22200 208.0 234.8.5 ï> y y y» 0 50 40 20 280 50 00 400 207.2 233.3 7.6 y»» > y»»» : 540 740 680 t 060 440 2580 5550 7070 205.4 225.7 0.6 ï> > y» 5 ï> y 0 200 440 560 204.5 225. 40 60 50 80 ;!

6 Kallsträeknns benämnng. Avstånd från mynnngen f^medelbords " vattenom- ;, ràde - vta km kvkm n ö. I. Falllö d lågvattenmängd.. Normal. Vattenmängder kubkmeter por sekund Turbneffekt hkr r = 75 % A r attenmägd med varaktghet av 75 årsvärde. 50 Hela,.. års- pero : a värdej den. sta. Hela peroden. Medelvattenmängd. Hösrvatten mängd lustallorad ;urbnellekt. Effekt Nor- L?, arsmal..., gsta varde. 75 % med v raktghet av Hela peroden. 50 «Lågvatteneffekt. Hela års- pcrovärde. [ den.. Normal. Medelvatteneffekt. hkr Rappukosk ïunkkosk Ylkosk Alakosk Haalakosk Rovanem Saarkurkko Mestoskosk Mestoslnkka Narkenforsen Alämäokkosk Teuraokforsen Jockfallet Joekforsou Brändforsen Ansvarsforsen Orrforsen Ytterstråkall Ilolnforsen Mänkost Räcktärv Räektforsen Krokforsen Långforsen Yndskatan Lllforsen Morftrv Gunsforsen Kamlungeträsk Kamlungeforsen Mllodden ; 202.5 ; 202.0 ; 99.a ; : 97.4 92.9!! 90.3 ; 89.0 ; : 87.7 I I 87.3 ; : S6.5 : 86.2 I ; 83. : - 8.ô I 80.5! 77.8! 75.0! 7.4 7.0 ; 64.3! 62.8 60.0 59.3 ; 56.9 I 50.7 I 50.3 9.8 46.8 45.9 43. 40.9 39.2 38.3 36.5 32.2 28. 07.3 I 07.2 06.2 05.2 \ 03.4 I 02.0 I 0.0 I 99.0 I 97.3 96.3 95.2 9.2 82. 8.9 79.9 79.5 77.3 76.9 75.2 75. 74.2 74.0 67.2 65.0 53.0 46.2 I 45.8 I 45.2 44.8 I 44.5 : 43.9 I 43.8 43.5! 43.3! 42.0 I! 35.8 I 35.0 I 34.7 25.2 ; 7690 23.9 ; 22.8 2.0 : 6300 6350 6400 6490 7230 7320 7390 7420 7500 8270 8650 8690 9320 9780 9820 9870 9950 9980 0440 7220 7320 7330 760 27.9 27.0 20.«20.3 93.0 85.0 8.7 79.0 75.8 74.9 73.G 68.0 67.0 65.3 6.7 6.0 60.0 57.0 57.4 47.3 47.0 46. 34.8 34.5! 33. [ 33.0 \ 09.0! 08.4 I 97.3 96.0! 90.7 90. 85.5 84.5 79.0 78.2 68.7 65.0 64.8 59.8 59. 55.8 55.4 52.2 5.7 47.8 43.0 43.0 42.5 42.3 4.2 4.0 38.3 38.2 37.7 37.0 36.7 36.0 35.9 35. 35. 33.7 33.7 32. 32. 29.2 29.2 28.4 28.4 26.7 26.0 26.3 25.4 25.4 8.7 8.5 4. 7.2 0.3 7.0 9.3 8.3 8.0 3.3 2 7 3.2 0.9.3 5.0.0 2.3 o.0 0.7.0 2.4 0.2 0. 0.3 : 0.9.3, 0,3.4 I 0. : 24.0 ; 0.0. 0.7 5.9 ; 0.0 4.0 ; l.o ; 4.9.4 I 9.5 I 3 7! 0.2 I 5.0 0.7 3.3 0.4 3.2 0.5 3.9 4.2 0 0 0.5 0.2. 0.2 2.7 0. 0.5 0. 0.9 0.7 0. 0 8 O.o.4 0.0.0 0.0 2.9 0.0 0.8 0.0 I.7 ; 0.! 0.3! 0.9 0.0! 6.7 0.2 4.4 7. 7.2 7.4 2 9.8 0 0 27 22 28 29 24 20 25 3 26 32 33 47 34 48 9.0 9. 9.3 30 32 33 34 35 49 50 4 40 42 43 44 45 62 63 9 64 66 > 67 68 69 70 83 84 34 73 35 0 02 05 > 07 09 2 4 35 36 74 44 45 49 5 54 56 59 203» 204 206 93 94 95 86 87 88 95» 98 204 207 208 23 280 > 28 284 285 00 530 570 2570 50 70 650 00 370 2450 5260 6700 20 30 30 40 60 00 220 280 500 690 G 30 980 330 2380 50 650 660 90 840 300 770 360 6790 8650 600 830 760 60 580 2900 6060 7800 580 800 730 20 520 2800 5840 7520 240 330 300 460 630 60 240 300 90 270 250 380 50 940 970 2540 230 320 290 450 60 20 2340 300 60 90 80 30 70 320 660 850 90 30 20 80 250 460 950 220 360 500 460 700 950 750 3650 4700 70 00 90 40 90 350 730 940 70 230 20 320 440 800 680 260 260 360 330 500 680 260 2630 3380 50 70 70 00 30 240 520 660 20 270 300 400 640 00 440 860 500 650 720 960 540 2420 3460 4460 40 50 60 80 30 200 290 370 220 2730 3030 4040 6460 0200 4500 8800 60 80 90 20 90 300 430 560 200 250 270 360 580 920 300 680 2490 360 3400 4520 7230 500 6400 200 70 80 90 20 90 30 440 560 30 390 420 560 900 430 2030 2630 20 30 30 40 60 00 40 90 5280 6720 7200 9600 5400 24500 34800 4500 30 70 80 240 380 60 870 30 2440 30 3330 4440 700 300 600 20900 50 200 20 280 450 70 020 320 360 70 890 2480 3890 6200 8790 500 40 70 90 250 400 630 890 70 060 330 470 930 3080 4920 6950 90 230 290 320 420 670 070 50 980 30 420 570 2060 3280 5240 7400 9700 340 420 460 600 950 530 260 2860 2380 2940 3230 480. 6560 0500 4800 9700 920 50 260 630 2550 40 5770 7660 50 60 70 90 40 220 30. '40 250 550 700 2200 3450 5550 7800 000 80 220 _ 240 30 480 780 090 450 820 020 20 450 2280 3660 550 6830 00 20 40 80 280 440. 620 830 800 990 090 40 220 3580 4990 6660 20 60 70 220 340 560 780 040 980 20 330 720 2690 4370 6080 80 050 300 430 850 2900 4700 6550 8740 50 90 200 260 40 670 940 250 20 60 70 220 340 560 780 040 50 60 70 90 40 220 30 420. 280 340 370 480 760 230 720 2290 50 60 70 90 40 220 30 420 680 840 920 90 860 3020 420 5620 20 30 30 40 70 0 60 20 20 60 70 220 340 560 780 040 20 30 30 40 70 0 60 20 220 280 30 400 620 00 400 870 80 220 240 30 480 780 090 460 30 30 40 40 70 0 60 20 260 380 390 500 660 080 620 220 460 660 690 870 60 890 2860,3930 530 750 780 990 330 260 3260 4500 960 360 420 800 240 3920 5920 850 260 380 390 500 660 0S0 630 2250 560 800 830 050 40 2300 3470 4780 30 50 50 60 80 40 200 280 00 40 50 90 250 40 620 850 30 430 450 570 760 220 850 2560 2280 3220 3350 4220 5630 90 3800 900 70 00 00 30 70 270 40 570 500 20 2200 2770 3700 5980 9060 2500

7 Vattenmängder kubkmeter per sekund Turbneffekt hkr. r, = 75 % Fallsträckans benämnng. km Neder- Medelbördsvattenonytråde kvkm *m 8. h. Avstånd från mynnngen Fallhöd m Vattenmängd med var- Låg akt gh et av vatten- mängd. 75 % 50 %. Normal. årsvärde. Hela peroden. årsvärde. Läg r sta. Me del- vat ten- mä] gd. H 3g- vat ten- gd. mä Lågvatteneffekt. Hela peroden. Normal. Normal. Högsta.. Normal. Effekt med varaktghet av årsvärde. 75 % 50 % Hela peroden. årsvärde. Hela peroden. Medelvatten- [nstaleffektlerad turbneffekt. Normal. hkr 0.0 34 48 50 63 84 36 206 285 3.2 4. Ncupóla 3. 5 >» >»»» 050 490 550 950 2600 4220 6390 8840 20.4.0 0. S» X» > S» 30 50 50 60 80 40 20 280 8.2 0.9 2.9 5,» >»»» S» 990 390 450 830 2440 3940 5970 8260 7.2 8.0 0.0 2> > > s» > >», 6.G 8.0.5 S 49 5 64» 37 207». 50 740 760 960 260 2060 300 4280 5.9 6.5 0.3»»» )» >» $ 00 50 50 90 250 40.620 860 3.6 6.2 Långforsen 4.0 > y»» > S * -» 360 960 2040 2560 3360 5480 8280 400 2.0 2.2 Q A O 0.» >» S>» 30 50 50 60 80 40 20 280 y.4 J.l Akroken Q o -,.0 >» S» > > 286 340 490 50 640 840 370 2070 2860 y.3. C n A 0.» 5 * S»»»» 30 50 50 60 80 40 20 290 b.9.0 Raforscu a r- A - 0.3»»»» s» $» 00 50 50 90 250 40 620 860 b. O./ A 0.»» ï»» Î î 30 50 50 60 80 40 20 290 r> 4.5 U.G 0.5 >» >»»» 70 240 260 320 420 680 040 430 4.4 7840 0. Ol >»»»»» 208 287 30 50 50 60 80 40 20 290 0.0 7930 O.o Vuole Katunaure 0.0 30 576.3 Tavekkuoka 06.9 576.3 06.2 575. Kukkakkuoka 04.2 575. 03. 573.4 99.7 573.4 Unna Letekkuoka 98. 572. 97.7 570.2 96. 569.7 Stuor Letekkuoka 94.5 569.7 93.2 563.0 9.7 558.8 9U.8 554.2 90.4 55.8 Stuorkårte 89.4 58.0 oö.y QS a 539. 86.9 532.3 85.7 527.7 Unnakårte 85. 527.4 85.0 525.0 83. G 300 54.0 8.4 680 509.0 80.2 508.5 80. 720 507.6 78.2 850 507.4 77.9 506.7 Patokkuoka 75. 506.3 74.0 499.4 70.6 499.0 70.4 498.0 Kattlakuoka 70:0 498.0 68.7 495.7 Kamaskuoka 67.0 495.7 66.4 49.6 Kuotsaskuoka 60.5 49.3 59.8 489.2 59. 488.2 Navvekuoka 58.4 488. Ol. 486.4 55.3 485.5 54.2 485.4 53.7 2250 484.2 44.7 2440 483.8 Kllnglnkka 42.9 482.7 42.7 476.8 40.5 462.5 39.3 454.5 37.0 443.3 36.5 44.7 34.3 432.3 2S.6 46.4 25.4 42.4 23.0 40.2 Junkakosk 20.6 399.4 6.0 398.8 5.5 2740 397.9 2.4 300 397.8 0.5 394.4 lo.o 394.0 Katumlv. O.o.3 2.0.9 4.3 4.0 9.0 29 3.2 3>»»» > > > 20 20 20 50 50 0 350 370 C\ u.u n» > > > >.7 >»» S»»» 20 30 30 70 70. 50 490 530 0.0»» S» >» >.3»» > T> î 32 20 30 20 60 50 20 380 420.9» S» >» 20 40 40 80 80 70 550 60 0.5»»»»» 2>» 0 0 0 20. 20 40 40 60 0.0 S»»»» > - 6.7» >»»» 90 30 30 290 270 600 940 240 4.2» >» >»» 50 80 80 80 70 380 220 340 4.6 ' Î $» >» 60 90 90 200 80 40 330 470 2 4» > > > 30 50 50 00 00 220 700 770 3.8»»»»» > 50 80 70 60 50 340 00 220 8.9 >»» >» 20 80 70 380 360 800 2580 2850 6.8» > > > 90 40 30 290 270 60 970 280 4.6»»»» 60 90 90 200 80 40 330 470 0.3 > >»».» 4 6 6 0 0 30 90 00 2;4» > s» 30 50 50 00 00 220 700 770.0.4 2.2 2.0 4.G 4.3» 30 33 50 240 220 50 470 990 3300 3630 5.0.8 2.8 2.6 5.2 5.2 33 37 90 40 30 260 260 550 650 850 0.5 >» s > > S 0 0 0 30 30 60 60 80 0.9» S >»»» 20 30 20 50 5a 00 300-330 0.2 s >» > > 4 6 5 0 0 20 70 70 0.7 2.0 3.0 2.8 5.4 5.6 2 34 39 0 20 20 40 40 80 240 270 0.4 3> ï>»» > 0 0 0 20 20 50 40 60 6.9 >»» > 40 20 90 370 390 830 2350 2690 0.4»» > >» S > 0 0 0 20 20 50 40 60.0»»»» > 20 30 30 50 60 20 340 390 0.0»»» > î»» """""" 2.3 2.2 o.2 L 3.0 5.6 5.8 > 35 40 50 70 70 30 30 280 800 920 0.0 S» s» >»» 4.»»» >»» > 90 30 20 230 240 490 440 640 0.3 > > > $» t > 0 0 0 20 20 40 00 20 2.» 3.4 5.9 6. > 36 42 50 70 60 20 30 250 760 880.0 > > > $ >,, s > > 20 30 30 60 60 20 360 420 0.» > >» > > S 2 3 3 6 6 0 40 40.7»»»» > $ > > 40 60 50 00 00 200 60 70 0.9 > >» >»» > > '20 30 30 50 50 0 320 380 0. 2.5 3.6 3.2 6. 6.4 3 37 43 30 380 2 4 O o 6 6 0 40 40.2 > > > > > > > 30 40 40 70 80 60 440 520 0.4»»» S-»» ï» 0 0 0 20 30 50 50 70. 2.7 3.9 o o.4 6.8 6.8 4 38 45 30 40 40 70. 70 50 420 500 5.9»» S> > > > 46 60 230 200 370 400 830 2240 270 4.3»».»».» >» > 390 560 490 900 970 2000 5430 6580 8.0 > >»» > > î 220 30 270 500 540 20 3040 3680.2»»»»? > >» 300 440 380 70 760 570 4260 550.6 >» s» > > >» 40 60 50 00 0 220 60 740 9.4» >»» î- y > 250 370 320 590 640 320 3570 4320 5.9 > 4. 3.6 6.5 7.» 39 47 430 650 570 030 30 2230 6200 7470 4.0 >» ï 2 $»» 0 60 40 260 280 560 560 880.2»»» S $ > 300 460 400 730 800 570 4370 5260.8 S»» > > >» > 50 70 60 20 30 250 700 850 0.6 s, > > > > 20 20 20 40 40 80 230 280 0.9 3.0 4.4 3.8 6.S 7.4 5 40 48 30 40 30 60 70 40 360 430 : 0.» >» >» >» o 4 4 7 7 20 40 50 3.4 3.4 4.8 4.2 7.2 7.9 6 42 5 20 60 40 240 270 540 430 730 0.4» >»» >» s 0 20 20 30 30 60 ' 70 200

8 Vattenmängder kubkmeter per sekund Turbneffekt lkr.?; = 75 % Fallsträckans benämnng. Torne älv Lnttakosk Jukkaskosk Nvankosk Kalx, älv Vv- stånd o Medel-!,,,, bords-,, altrån : omvat eu " höd I."- vn - : nngen râde - vta ' km kvkn!m ö. l. 7.8 4.8 8.2 0.2 O.o 52.3 49.7 48.2 47.e 44. 43.8 4.4 40.8 37. C 35.9 34.C 33.0 32.5 3.0 : 27.5 24.5 24.0 : 23.0 : 8.8 ' 8.4. 7.9 6.9 9. \ 7.«I G.7 6.4! 5.3 5.2 I 2.5 I o.o! OÛS0 3300 30 50 400 0 I 440 500 580 600 730 383.9 374.5 367.5 360.2 360.2 207.9 207.6 206.3 206.3 204.2 202.9 200.2 200.0 96.7 96.3 9.2 89.3 87.7 87.0 77.0 74.5 ; 72.0 : 7.2 ; 70.9 70.3 70.3 67.3 66.7 I 65. 65.0 63.5 63.5! 62.3! 62.3 ; 6.0! 0. 9.4 7.0 7.3 O.o 0.3.3 O.o 2..3 2.7 0.2 3.3 0.4 5..9.G 0.7 9.4 3..9.4 0.3 0.6 O.O 3.0 O.o.6 0..5 O.O.2 I O.o.3!. Kor- ; årsvärde. mal. Hela per- ; oden. 3.4 ; 4.3 4.2 7.2 > 5 Î >! Hela årsvärde.! per- ; oden. Vattenmängd med var- Lågvatten- mängd. 75 % ; 50 aktghet av % Medelvattenmängd. Högvattenmängd. Nor- mal. ; Låvatteneffekt.. Normal. Högsta.. Normal. 7.9 6 42 5 ; 340 480 420 Effekt med v raktghet av 75 * 50 % ^ Hela års-! peroden. värde, årsvärde. 730! 800 620 4240 llela peroden. Medelvatten- Instaleffekt. lerad ;urbv. Nor effekt! mal. hkr ; 550!. ;» '»» 320 450 390 680 740 500 3950 4790 yt S»» >»» 240 340 290 500 550 20 2940 3570 Ì»» > >» >,» Türen (I älv.» ;! 250! 350 30 530 580 70 3070 3720 3 6 20 25 ; 42! 59 67 85 N 370 50 40 50 60 80 30 80 200 260! >»»»» > >. 70 20 260 320 550 770 870 00 > > s»» 60 68 86! > > ï >»» 270 340 420 520 880 260 430 80 > > > > >» 70 20 260 320 550 780 880 20 >» > î-»»» 350 430 540 '680 30 620 840 2320»» >»» * 30 30 40 50 80 20 40» ï > s S ; 430 530 660 820 390 980 2240 2840 4 7 2 26 43 6 69 88 : 60 70 80 00 70 240 280 350 > * v î î*» >» : 70 870 070 330 290 30 3520 4490»» > Î >»» 270 320 400 490 820 60 30 670! >»» > >» 220 270 340 420 690 980 00 40 > > > >>.» 00 20 50 80 300 430 480 620 > > î» Î > > y> : ; 320 600 970 2440 4040 5730 6490 8270» )»» > S >»! 430 530 650 80 330 890 240 2730» >» : 270 320 400 490 820 60 30 670 > >»! 200 240 290 360 600 850. 970 230! >»» 40 50 60 80 30 80 20 260»» > S9 80 00 30 60 260 370 40 530!» ; > > 420 50 630 780 290 830 2070 2670 >» > ) 80 00 30 60 260 370 40 530»,» 44 > > 90 220 270 340 420 700 980 00 440 >»» > > 3>! 0 20 20 30 40 60 70 90»»»» 20 260 320 390 660 920 040 350 >»»»» > s >»! * > t >» 70 200 250 30 530 730 830 080 \ \» >»»»» 5 > -»»! >» 62 70 9 400 570 80 220 ' 270 340 570 80 90 80 70 : Avvägda fxpukter (97, 98, 923) ocl peglar. Förklarng-ur. Precsonsfx (ärn eller mässngsdubb). A Järndubb (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt) eller Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). + Kors (Statens me- ' toorologsk-lvdrografska anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre lx). v = vänster strand, l = löger strand. st. = sten. bg. = berg. v Km fr. mv - nngen S B e s k r v n n g Höd över havet m Km fr. mynnngen B e s k r v n n Höd över havet Karta G 9 Kaalasluspa 328.5 v 39.2 39.2 h 39.2 h 36.5 h 33.0 v ; 306.7 v ' 30.7 v Karta : G 0 V ttang : 297.0 v! 272.0 v Karta G 5 Gällvare 266.8 h ' A 3604 st. Kaalasluspa, vd utloppet ur Kaalasärv, c:a 350 m led- ströms skolhus, e:a 250 m nedströms udde, c:a 5 à 6 m frän strand- I lnen. I Pegel î) Kalxfors. 0->kt "V; 23 A 3 st. Kalxfors a, ärnvägsbrons södra landfäste, nslagen hor- ; sontellt ät älvsdan.,, $ 3605 st. Kalxfors b, ärnvägsbrons södra landfäste, Ó banan, Precsonsfx M 2377. I A 3606 st. Sakknorna, c:a 50 m nedom första kröken nedom holme,! strandlnen. A 3607 st. Hontho, ovan kröken vd Hornho, strax nedströms forsen, pä uppströmssda av holme, flat häll. A 3608 bg. Sorkraara, c:a.5 km uppströms K Kalxälv, nedströms fors, mtt emot udde, häll. A 3609 st. Mälloäre, S x Kalxälv, 200 n uppströms udde. flat häll. A 360 st. Akkaraara, slutet av Akkaskosk, låg sten strandlnen. 29.8 h A 36 st. Iloptkka, vd kröken SA r Hopukka, e:a 00 m nedströms udde å v str. och kröken, stor, ensam sten strandlnen. 287.8 h ; A 362 st. Naustonkosk, nacken tll forsen, strandlnen... 28.0 h A 383 st. Rvntem, 28 steg NO lada, som tllhör Arvd Anders gärd Kvncm. 275.6 v A 364 st. Tervasäre, SV Tcrvasärv, c:a 400 m nedströms svag stråka krök, stort block ute älven. ; + 365 st. Tcrcasok, S Tervasvaara, vänstersväng stor ord- fast ston. A 0 st. Lappeasuvanto a, ntll och Ö landsvägen, 30 m frän fär- ställets sgnalstolpe (märkt 59 km). 462.64 266.8 h 263.5 h 258.0 h 44.23 254.6 v 443.23 244.5 h 449.358 240.0 v 428.04 233.0 v 49.S3 230.5 v 409.33 227.3 v 400.27 223.2 v 29.6 h 395.57 26.6 v 39.94 Karta G 6 882.30 Pa ala 372.88 20.5 h 870.73 207.7 h 368.44 204.5 h 99.0-v 363.66 94.9 h A 366 st. Lappeasvanto b, pä udden vd norra sdan om landsvägen, 5 m från färstället och m V dubbla telefonstolpen strandlnen. A 367 st. Pctarvuoma, e:a 400 n uppströms om bäck från Kavosärv nnanför två stora stenar, stort block. Ä 368 bg. Konassaar, nacken tll Ronaskosk, enda berghällen. strandlnen. + 369 st. Ptkäär-, SV sön, c:a 50 m uppströms udde, c:a 00 m nedströms koa å h. str., strandlnen, där gruset går dagen. + 3620 st. Yakkakosk, vd Anders Lndmarks gård, c:a 30 m uppströms vsthusbod, strandlnen. A 362 st. Ala Parakka, nedanför Johan Erk Stälnaekes gård, strandlnen. A 8622 bg. Parakkakurkko, forsnacken, ensam rundkullg berghäll A* 3623 st. Krkkonalosaar, 400 n nedströms holmen Palakurkko, ensamt stort block. A 3624 st. Ämmäscaara, där bygräns skär älven, slutet av fors, c:a 50 m nedströms flottkoa å andra stranden, strandlnen. A 3625 st. Vlvdäv nom a, c:a.5 km uppströms Nurmaoks nflöde, c:a 50 m nedströms vk å v. str, utanför nedströnsdelen av glänta skogen, något uppe på stranden. A 3626 bg. Nurmkosk, c:a 200 m från forsens fot, 50 m nedströms väg tll Kääntöärv, c:a 25 m nedströms stor sten ute älven. A 3627 st. Mustkkosk, c:a 500 m nedströms holme ovan forsen, ensamt block strandlnen. A 3628 bg. Palakurkko, forshuvudet, strax uppströms om lten holme, stor rundkullg häll. + 3629 st. Korteok, nedströms Pahakurkko, c:a 75 m uppströms Korteoks nlopp, lögersväug av älven. + 3630 st. lappukosk, forsnacken, rund avslpad sten strandlnen. '+ 363 st. Tanktkosk, 00 m nedströms forsnacke Tankkosk, det yttersta av de stora blocken, vänstersväng av älven. A 3632 st. Männkkönsaar, e:a 200 n nedströms öns uppströmsudde, stor toppg sten strandlnen. 36.68 35.2 347.2 339.50 338.66 334.83 334.3 36.67 303.9 294.92 287.70 276.54 259.76 I 235.6 225.82 ] I 209.70 ; 98.22