Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun Staden April 2014 1
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Planeringsförutsättningarna är sammanställda av arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021, med stöd av en mängd medarbetare inm Sundsvalls kmmun. De är inte plitiskt antagna, utan utgör ett underlag för kmmunens strategiska planering av mark- ch vattenanvändning. Kntaktpersn gällande detta underlag är Ulrika Edlund (prjektledare ÖP2021), avdelning Strategisk Samhällsutveckling, Kncernstaben, Sundsvalls kmmun. Ftgrafier är tagna av Rnnie Nrdström, Miljökntret, medlemmar i arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021 samt är i vissa fall hämtade från kmmunens ffentliga bildbank. Kartr är framtagna av Stadsbyggnadskntret med bakgrundskartr från Lantmäteriet i Sundsvall. I arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021 har följande persner ingått (SBK=Stadsbyggnadskntret): Niklas Bergström, Gatuavdelningen, SBK Ulrika Edlund, Strategisk Samhällsutveckling, Kstab Per Hanssn, Miljökntret Maria Jnassn, Miljökntret Anna Kårén, Kartavdelningen, SBK Viveca Nrberg, Mark- ch explatering, SBK Malin Palm, Kartavdelningen, SBK Per Skjutar, Strategisk planering, SBK Heléne Swang, Planavdelningen, SBK Tny Davidssn, Planavdelningen, SBK Infrmatörer, karthandläggare, IT-strateger m.fl. har bistått i arbetet. 15 fkusgrupper med medarbetare i kmmunens förvaltningar ch blag har samlat underlag ch förslag. Idéer ch underlag har ckså lämnats från allmänheten ch intresseföreningar. Tack för all hjälp! 2
INNEHÅLL Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Centrala staden...4 Visin... 4 Nuläge stadsvisinsmrådet... 4 Stenstaden...4 Stadens stråk...5 Närheten till vattnet...5 Ett nät av grönska...6 Kmmunikatin...6 Ti uppdrag sm gör visinen till verklighet... 7 Stenstaden - del av ett riksintresse... 8 Stenstadens unika värden... 8 Karaktär...8 Områdesindelning...9 Inventering ch klassificering... 10 Framtida läge... 11 Stadsbyggnadskaraktärer...12 Visin... 12 Kvartersstad... 13 Grannskapsmråden... 13 Småskalig bebyggelse... 14 Institutinsmiljö... 15 Verksamhetsmråden... 15 Offentliga rum gatr, trg ch parker... 16 Framtida läge... 16 Förslag till frtsatt arbete... 16 Riktlinjer...16 Detta dkument innehåller planeringsförutsättningar till Översiktsplan Sundsvall 2021. Liknande dkument finns för: Bendet, Fritiden, Hälsan ch säkerheten, Klimat, energi, vatten, Kulturen, Landsbygden, Naturen, Näringslivet, Resan, Ostkustbanan - nytt dubbelspår samt Sundsvall ch mvärlden. Titta i kmmunens digitala planeringskarta på webben m du vill se mer infrmatin i kartfrm: www.sundsvall.se/versiktsplan2021 3
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna CENTRALA STADEN Visin Sundsvall är en upplevelserik ch mänsklig stad att leva i. En stad sm uppmuntrar tlerans mt likheter ch sm ger förutsättningar för möten mellan människr. Den vackra stenstaden är Sveriges bäst bevarade 1890-talsstad sm lckar bende ch besökare från hela världen. Sundsvall är en tät grön stad med gd tillgänglighet ch trygghet där alla människr känner sig välkmna. En stad med gd trafikstruktur sm gynnar gång, cykel ch kllektivtrafik, för ökad hälsa ch säkerhet men sm inte brtser från vårt behv av biltrafik. En stad sm vänder ansiktet mt vattnet, mt Selångersån ch Sundsvallsfjärden. En stad sm gynnar hela reginens framtid. En del av grunden för en frtsatt tillväxt är en väl fungerande stadskärna. Detta gäller ckså för reginal tillväxt, den centrala stadskärnan i reginens största stad har mycket str betydelse för reginens utveckling ch för näringslivsutvecklingen i mrådet. En väl fungerande stad har i den centrala delen ett rikt stadsliv under större del av dygnet. Täthet ch målpunkter påverkar stadslivet men framförallt påverkas stadslivet av hur välintegrerad ch överblickbar en plats är i staden. Begreppet integratinsvärde används för att beskriva stadens rum ch deras förhållande till varandra. Ska en gata eller stadsdel bli mycket använd ch få ett aktivt gatuliv så behövs höga integratinsvärden. Det uppnås bla genm långa siktlinjer, få nivåändringar ch små kvarter. Gatrna bör vara raka ch i plan. Städernas attraktinskraft på näringsliv, studenter ch andra sm väljer bstadsrt påverkas alltmer av det utbud sm staden kan ge. Städernas livskvalitéer ch kulturutbud blir allt viktigare för att tillmötesgå behvet från besökarna ch invånarna. För att staden ska kunna generera tillväxt så behöver den ha variatin, även vara småskalig, ha flera typer av bebyggelse ch även det charmiga pittreska. Det bör finnas mötesplatser med en blandning av många lika slags människr. Föfattaren Jane Jacbs skrev m stadsplanering ch lyfte särkilt fram dessa begrepp sm viktiga i en stad: Variatin: för att öka utbytet ch tillväxtmöjligheterna behöver man planera för mängder av funktiner på samma plats. Småskalighet: för att öka tillgänglighet, genmströmning, expnering ch spridningseffekter behöver man planera för många gatr ch mindre kvareter. Mångfald ch det pittreska: för att kunna ha en spridning av fastighetsbeståndet ch spridning i hyresnivåer ch verksamheter behöver man planera för många mindre fastigheter. Mötesplatsen: för att öka ch bredda efterfrågan behöver man planera för kncentratin ch blandning av människr. Den danske arkitekten Jan Gehl sammanfattar sina studier ch bservatiner så här: Människr är ständigt i behv av kntakt med andra människr ch det är därför de sciala aktiviteterna spelar en erhört str rll i staden: händelser föder nya händelser. Människr sm erbjuds möjlighet att idka någn frm av frivillig aktivitet på en ffentlig plats, drar till sig fler människr. Detta finns bekräftat i terier ch studier av platser ch städer. Blandningen av handel, bende, andra verksamheter typ restauranger, kntr, samlingslkaler, teater, bi sv är utmärkande för en väl fungerande stad. Nuläge stadsvisinsmrådet Stenstaden Sm tät stadsmiljö är Sundsvalls stenstad unik i Nrrland, ch till sin hmgena 1890-talskaraktär unik i Sverige. Utmärkande för Stenstaden är rutnätsstaden med relativt små kvarter, smala gatr ch den stra mängden fastigheter/byggnader i varje kvarter. Bebyggelsen har fta avskurna kvartershörn, fta med trn. Stenstaden har ckså en rik takarkitektur från det sena 1800-talet. Läs mer m stenstadens karaktär i kapitlet m Riksintressemrådet centrala staden. 4
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Stadens stråk Sundsvalls läge mellan bergen gör staden tydlig ch lättläst. Det stra svepande landskapet, den smala bebyggelsen längs kust ch dalgång, Selångersån ch människrs rörelsestråk bygger tillsammans upp en stadsbild sm ger Sundsvall en stark identitet. I kvartersstrukturen finns möjlighet att skapa dynamiska stadsrum ch mötesplatser. Platser för människr att mötas ch umgås på, väntade ch väntade möten där stadens stråk krsar varandra. Närheten till vattnet Sundsvallsbrna vill till vattnet ch Selångersån. Områdena nära ån är alltför värdefulla för att bara rymma bussar ch bilar. Här kan vi skapa en del av den förtätning sm är en förutsättning för det stadsliv sm Sundsvallsbrna ch reginen längtar efter. På Nrra ch Södra kajena kan nya stadsdelar växa fram med närhet till stadskärnan, till havet ch till kmmunikatiner. Stråken ger staden innehåll ch liv. Stadens centrala stråk är utgångspunkter i stadsplaneringen. De är starka drivkrafter för stadens ch reginens utveckling. Nrra berget HAGA Tnhallen Flkets park ÅKROKEN Äventyrsbad VÄSTERMALM Sprthallen Ftbllsstadin NORRMALM GRÖNT STRÅK NORRA KAJEN Kulturmagasinet Sundsvallsfjärden Sklhusallén STADSLIV ptential STADSLIV ptential STADSLIVSTRÅK STENSTAN EVENEMANGSSTRÅK Casin SÖDRA KAJEN SALLYHILL Bergsgatan 0 300 m Stadens stråk SÖDERMALM ÖSTERMALM Illustratin framtida centrala Sundsvall 5
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Ett nät av grönska Kmmunikatin Sundsvalls långsmala sträckning ger en variatinsrik natur nära inpå staden, men begränsade ytr för en mfångsrik stadspark. Sundsvall är en knutpunkt i Nrrland. Det ständiga flödet av varr ch människr är en viktig garanti för stadens framtid, ch det gäller att vi i Sundsvall ser detta flöde sm en tillgång ch drar nytta av det utbyte det kan ge. För kmmunikatin är mer än frdn ch transprter, i staden kan det ckså representera utbyte av tankar, åsikter ch tjänster. Helt enkelt det sm händer på platser med str genmströmning av människr. Selångersån med mgivande grönska utgör det starkaste karaktärsdraget i stadens grönstruktur ch stadsbild ch här finns stra utvecklingsmöjligheter både för rekreatin ch stadsliv. Nrra berget HAGA gen rsvä e Bald NORRMALM ÅKROKEN NORRA KAJEN uspa rken Nrrm alm en spark Strgat an usallé n Västra Sundsvallsfjärden allén Sklh VÄSTERMALM allén Badh Järnv STENSTAN plana den Örns kölds ägses SALLYHILL 0 SÖDRA KAJEN 300 m Bergs gatan SÖDERMALM ÖSTERMALM Ett nät av grönska Nrra berget Unive rsitets HAGA NORRMALM allén ÅKROKEN atan NORRA KAJEN Ågata n us- a llén Sklh Järnvä STENSTAN gsepla Sjög b u l e v a r d tan atan Rådh usgata naden n SÖDRA KAJEN SALLYHILL Bergs gatan Cykelstråk Huvudgatr 0 Sundsvallsfjärden Hamn allén Strga Västr a Västra Länken VÄSTERMALM en almsg Nrrm SÖDERMALM ÖSTERMALM 300 m Kmmunikatin 0 300 m 6
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Ti uppdrag sm gör visinen till verklighet Bygg en starkare stadskärna Vi bygger stadskärnan både större ch tätare för att ge plats för en blandning av bende, näringsverksamhet ch rekreatin. Nya mråden ska få gd kntakt med befintlig bebyggelse när stadskärnan växer. Utveckla människrnas rörelsestråk Vi stärker stråken ytterligare med liv ch rörelse genm strategiskt placerade målpunkter. Stadens centrala stråkmråde är Strgatan ch Selångersåns stränder från Inre Hamnen till Mittuniversitetet. När detta stråk utvecklas kan universitetet, Stenstaden ch övriga målpunkter bidra ännu tydligare till stadens liv. Låt Stenstaden möta det nya Vi värnar Stenstaden sm en kulturhistriskt värdefull stadskärna. Förändringar ch nybyggnatiner ska ha hög arkitektnisk kvalitet. Mötet mellan äldre ch ny bebyggelse blir därigenm spännande ch berikande. Utvidga den klassiska kvartersstaden Vi bygger vidare på den klassiska kvartersstad sm Stenstaden är på Södra Kajen ch mt Selångersån. I kvarteren blandar vi verksamheter sm ger liv hela dygnet ch sm även gör staden trygg ch tillgänglig. Ett finmaskigt kvartersnät ger fler mötespunkter för människr. Låt vattnet möta staden Vi för stadslivet närmare ån ch fjärden när vattennära ytr görs tillgängliga för bstäder, aktiviteter ch näringsverksamhet. Bred ett nät av grönska över staden Vi kpplar samman våra gröna stråk ch parker ch länkar bergen till staden vilket ger gröna krridrer till nytta för mtin ch rekreatin. Den sammanlagda grönskan i centrum ökar. Tillåt trafik på människans villkr Vi gör en stadsgata av nuvarande E4 ch placerar järnvägen under marknivå, vilket minskar barriärerna i stadskärnan. Blandtrafik bibehålles i staden, men frdn ska röra sig på gåendes villkr. Samla kmmunikatiner Vi bygger resecentrum i stadskärnan ch vid Mittuniversitetet. Vi bygger dem för både järnvägs- ch busstrafik, gående, cyklister ch bilar. Bra knutpunkter underlättar resandet för människr både inm ch utm reginen. Utveckla staden hållbart Vi utvecklar sammanhängande gång- ch cykelleder ch främjar hållbar kllektivtrafik. Stadsvisinens hållbarhetsrs för bedömning av hållbar utveckling används för all framtida stadsplanering. Ny bebyggelse planeras med högsta ambitin att minska miljöpåverkan ch anpassas till kmmande klimatförändringar. Håll Stadsvisinen levande Levande samtal m Stadsvisinen förs mellan kmmun, medbrgare, rganisatiner ch explatörer. Kmmunen frtsätter vara initiativtagare till seminarier, större träffar ch persnliga möten i den anda ch traditin sm etablerats inm ramen för Stadsvisin Sundsvall. Aktörer sm verkar för gd flkhälsa deltar i prcessen. 7
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Stenstaden - del av ett riksintresse Stenstadens unika värden Sundsvalls stenstad är, tillsammans med mrådet Stenhammaren på Södermalm, definierad sm riksintresse för kulturmiljövården. I beskrivningen för stenstan understryks bland annat stadens rutnätsplan sm intressant samt den stenstadsbebyggelse sm uppfördes under en krt ch intensiv perid medelbart efter den stra branden 1888. Att rutnätsplanen betnas sm unik kan möjligen grundas på en dispens från 1874-års byggnadsstadga sm bidrg till att det gamla gatu- ch kvartersnätet från 1600-talet blev kvar (förutm att en gata breddades ch att Esplanaden drgs fram). Det innebär att gatrnas bredd i förhållande till byggnadernas höjd, samt kvarterens tmtytr, i mångt ch mycket är den gamla stadens, inte 1874-års svenska visin m öppnare ch ljusare stadskärnr. Stenstadens 1890-talsbebyggelse pekas även ut sm intressant. Denna typ av bebyggelse revs mycket allmänt runt m i Sverige under 1960-70-talen ch sammanhängande miljöer i stadskärnrna försvann. Stenstadsbebyggelsen är därför starkt representativ för en epk sm mer eller mindre försvunnit i Sverige. Sm extra intressant kmpnent i 1890-talshusens värde är att de i Sundsvall uppfördes i str skala under extremt gda eknmiska betingelser. Karaktär Rutnätsstaden inm det ttala riksintressemrådet, sm anlades efter en plan från 1650, redvisar idag 63 mer eller mindre regelbundna kvarter genmkrsade av 9 längdgatr ch 12 tvärgatr exklusive E4. Här finns 5 rendlade parkmiljöer (Vängåvan, Stadshusparken, Hedbergska parken Sklparken samt mrådet runt Bünswska tjärnen), ett parkliknande stråk i frm av Esplanaden ch 3 tydliga trgytr (Stra trget, Nytrget ch Fisktrget). Gaturummen, trgen, de grönskande parkytrna ch de individuellt utfrmade byggnaderna ger huvuddragen i miljön. Stenstadens karaktär utgår från rutnätsplanen. Planmönstret karaktäriseras av slutna jämnhöga kvarter i fem våningar med cirka 18 m breda gatr i ett rätvinkligt gatunät, sm bryts av en lång Esplanad samt trg ch parker. De rdnade gatufasaderna står i stark kntrast till den reglerade enkla gårdsbebyggelsen sm kunde anta lika frmer på varje fastighet. I fnden ffentliga byggnader, park eller platsbildning. Takarkitektur i Stenstaden. 8
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna äldre (1888) lkala byggnadsstadgans regler m att inte bygga i trä skapat en specifik arkitektur. Institutinsstråket bär en liknande prägel sm mråde 1, men är mer stram ch överhetssignalerande, verksamhetsmässigt en helt annan än mråde 1. De stra impsanta vlymerna gör människan mindre än inne i mråde 1, där de större öppna ytrna med trädplanteringar skapar större avstånd mellan byggnaderna ch därigenm en helt annan struktur än inne i den täta stenstaden. Områdesindelning Riksintressemrådet kan grvt räknat delas in i fem mer eller mindre tydliga mråden 1. Stenstaden; mellan Sklhusallén-Selångersån-E4 ch järnvägen Inm mrådet har den äldre (1888) lkala byggnadsstadgans regler m att inte bygga i trä skapat en specifik arkitektur. Huvudinslaget av byggnaderna från 1890-talet kännetecknas av sten, tegel, puts ch gips i fasaderna ch plåt på taken. Det är en färgrik arkitektur, varierad till frm, textur ch dekr. De särdrag sm lyfts fram i stadsmiljöprgrammet 2002 understryker en viktig ingrediens i denna bebyggelse, upplevelsevärdet. Det skapar en scendekr för människrna på scenen, det är lustfyllt att befinna sig i dessa gatustråk ch platsbildningar kantade av 1890-talets hus. Planen har därefter skapat förutsättningarna för kmpletterandet av byggnader, de flesta tydliga avtryck från sin tid ch med 1890-talets hus jämförbar kvalitet. Den förtätade stenstaden med massiva murmassr ch hål i mur återfinns ända in i 2000-talet. 3. Kvarteren runt Bünswska tjärnen Här ingår Hvrätt, Tingsrätt ch plishus, samt många större enfamiljsvillr. Detta mråde utgörs mt öster av lärverkets gamla gymnastikbyggnad, stadens äldre tingshus samt i nrr av f.d. flicksklan. År 1900 beslutade stadsfullmäktige att marken väster m Flragatan skulle tillhöra mrådet Västermalm. Inm detta mråde syns tydligt att Sverige 1907 fick en ny byggnadsstadga med nya stadsplanedirektiv. Nu förrdades ett s.k. öppet byggnadssätt, där byggnaderna ligger fritt från varandra. Här är skalan lägre, naturen kring tjärnen inbjudande, en rfylldhet i närheten av stadens direkta centrum, sm i sig är eftersträvansvärd. En bibehållen villastruktur är önskvärd även i en framtid där central mark kan bli efterfrågad för explateringar. 2. Institutinsstråket väster m Sklhusallén Här ingår Gustav Adlfsklan, Hedbergska Gymnasiet ch Gustav Adlfs Kyrka. Inm detta mråde har den 3 1 2 4 Inm centrala stan kan riksintressemrådet grvt delas upp i 5 delmråden med någt lika karaktär. 9 5
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Inventering ch klassificering 4. De drygt fyra kvarteren söder m järnvägen inklusive Esplanadens södra del fram till Bergsgatan Stckhlm har sedan många decennier genmfört ttalinventeringar av bebyggelsen inm tullarna, numera utvidgad även utanför dessa. Inventeringen har resulterat i klassificering av byggnader i lika färger, sm redvisas på en stadskarta. Den översiktliga klassificeringen kpplas i Stckhlm tydligt till bygglv ch detaljplaneförfaranden där blå- ch grönmarkerade byggnader kräver medverkan av antikvariskt sakunniga i prcessen. Kvarteren söder m järnvägen har i strt utvecklat en bebyggelse närmast järnvägen av den karaktär 1878-års plan avsåg, nämligen stenhus. Däremt finns i de södra delarna inslag av trähus av annan karaktär. Även här påtagligt påverkade av 1907-års byggnadsstadga. Det mest tydliga är blandningen av lika hus ch lika ambitiner, både stra flerfamiljshus ch mindre villr. I Sundsvall har en mtsvarande inventering genmförts över husen inm riksintressemrådet. Inventeringen mfattade byggnaden ch dess karaktäristiska kmpnenter, byggnadsbeskrivning, kulturhistrisk värdering samt en bedömning av aktuell status. Byggnaderna behandlades endast exteriört, pririteten låg på den yttre stadsbilden. Inventeringen av byggnader i Sundsvall redvisas visuellt på nästa sida. Denna inventering redvisas sm ett diskussinsunderlag ch föreslås utvärderas sm ett möjligt stöd för fastighetsägare ch kmmun. 5. Hamn- ch järnvägsmiljöer intill Sundsvallsfjärden Ett randmråde med äldre ch nyare transprtinfrastruktur, sm avgränsas genm E4-stråket ch den äldre järnvägssträckningen mt den gamla statinsbyggnaden, numera Casin Csmpl, samt den äldre hamnverksamheten i Inre hamnen. Området både innehåller ch utesluter delar av den tidiga järnvägsepkens byggnader ch den äldre hamnfunktinen är idag helt brta. Den gamla statinsbyggnaden, m än rejält mbyggd, är den enda kvarvarande träbyggnaden från tiden före branden 1888. Den nya järnvägsstatinen med statinshus, lkstallar av lika ålder, magasinshus har ckså sina kvalitéer. Inre hamnen ch Södra kajen sm mderna utvecklingsmråden har påverkat hela det histriska mrådet varför det sm helhet uppvisar en tämligen splittrad karaktär. Blå färg innebär att byggnaden uppfyller de kriterier på kulturhistriskt värde sm kulturminneslagen 3 kap föreskriver En byggnad sm är synnerligen märklig genm sitt kulturhistriska värde eller sm ingår i ett kulturhistriskt synnerligen märkligt bebyggelsemråde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. Kulturminnesmärkta hus i centrala Sundsvall. 10
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Grön färg markerar byggnader, sm är särskilt värdefulla från histrisk, kulturhistrisk, miljömässig eller knstnärlig synpunkt. Plan- ch bygglagens (PBL) regler m hänsynstagande till sådana byggnader kan då tillämpas. I PBL 8:17 anges att ändring av en byggnad......ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag ch tar till vara byggnadens tekniska, histriska, kulturhistriska, miljömässiga ch knstnärliga värden ch i PBL 8:13 att byggnad, sm är särskilt värdefull från histrisk, kulturhistrisk, miljömässig eller knstnärlig synpunkt får inte förvanskas, detta tillämpas ckså på bebyggelsemråden. Dessutm kan rivning nekas enligt PBL 9:34 m en byggnad bör bevaras på grund av histriska, kulturhistriska, miljömässiga eller knstnärliga värden. Gul färg markerar byggnader sm i ch för sig kan ha ett visst kulturhistriskt intresse, men där det knappast är möjligt, att för de enskilda byggnaderna hävda ett särskilt värde. Ofta utgör dessa byggnader ett väsentligt stöd för en bebyggelsemiljös helhet. I de fall de ligger inm ett särskilt värdefullt bebyggelsemråde kan ckså dessa PBL:s bestämmelser tillämpas. Grå färg används för bebyggelse sm antingen är så pass ny att den ännu inte kan bedömas ur ett kulturhistriskt perspektiv, eller där värdet väsentligt har förminskats genm mindre väl anpassade ändringar. Framtida läge Stenstadens mångsidighet ch den täta integratinen av bstäder ch verksamheter bevaras. Ny bebyggelse kan företrädesvis ske på redan explaterad, men dåligt utnyttjad mark. Samverkan med mgivningen i fråga m skala ch vlym eftersträvas. Begränsade friytr ch besvärliga dagsljusförhållanden kan kmpenseras med andra kvaliteer ch hög standard på det ffentliga rummet. Den äldre stenstadsbebygelsens prprtiner, färg, fasadmaterial, fasadindelning, takfrm ch takbeklädnad bevaras ch återställs, särskilt mt gatrna. Tidstypisk prägel på fönster, entréer ch andra detaljer behålls. Nya balknger ch takterasser mt gatan undviks. Vindsinredningar med lämpligt utfrmade takkupr är fta möjliga, utm där det innebär förvanskning av kulturhistriskt särskilt värdefulla byggnader eller miljöer. Stadsmiljön i city samt Stenstadens parker, esplanad ch gatuplanteringar rustas upp ch förnyas. Levande gatufasader med butiker ch publika lkaler i bttenvåningarna eftersträvas. Visuell redvisning av inventering av byggnader i Sundsvall, denna inventering är inte fastställd. 11
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna STADSBYGGNADSKARAKTÄRER Visin Tätrten utvecklas ständigt, men med varsamhet m tätrtens grönstruktur. Det är här det är mest aktuellt med förändrad markanvändning då nya benden, verksamheter ch infrastruktur växer fram. Vi strävar efter en hållbar, tätare, grönare stad sm har förtätats med respekt för stadens lika karaktärer. Även i de nyare tätrtsstråken bygger vi på ett stadsmässigt sätt. I Sundsvalls tätrts planmönster ch byggnadssätt kan lika årsringar ch stadsbyggnadskaraktärer urskiljas. Dessa kan sammanfattas i ni lika stadsbyggnadskaraktärer sm tillsammans utgör en beskrivning av Sundsvalls karaktäristiska stadsbygd. Karaktärsindelningen är inte enbart styrd av tiden. Många gånger är övergången mellan lika byggnadsepker flytande ch inte så tydliga varefter en generalisering har varit nödvändig för att tydliggöra ch sammanfatta stadens lika karaktärer. Definierade stadsbyggnadskaraktärer kan innefatta byggnader av annan karaktär ch från annan tidsepk. Ett exempel är den tidiga trähusbebyggelsen på Stadsmn ch Stenhammaren sm finns på nuvarande Östermalm respektive Södermalm. Det handlar m trähusbebyggelse från tiden då Sundsvall växte kraftigt på grund av träindustrin, mkring mitten på 1800-talet. På Stadsmn är det fyra kvarter sm avviker helt från den rdnade bebyggelsen runtmkring. Det är framförallt kvarteren kring Grundläggaregatan, Slgatan ch Skltået sm representerar hus från den här tiden. Så gtt sm alla är gamla trähus i en ganska enhetlig skala men placerade lite snett ch hpträngt. Dessa fyra kvarter visar sig utgöra centrum av en spntan bebyggelse sm uppstått under 1800-talet. Sundsvalls tätrts ni stadsbyggnadskaraktärer 12
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Kvartersstad Stenstaden (tät kvartersstad) ca 1890-1930 Karaktäriseras av den bebyggelse sm började uppföras under 1890-talet. Stenstadens rutnätsplan är ett arv från 1600-talet men fick sin nuvarande utfrmning med esplanader ch parker under 1890-talet. Den strikta ramen sm rutnätsplanen innebär med dess esplanader ch trg med byggnader i minst tre våningar har lett till att de många lika stenhusen samspelar till en hmgen stadskärna. Grannskapsmråden Lamellhus, punkthus, skivhus ca 1950-1980 Områden eller kvarter där bstadsbebyggelsen har en relativt fri men regelbunden placering inm en fta str ch regelbunden kvartersstruktur - hus i park. Denna typ av bebyggelsemråden är vanligtvis utbyggda med eget centrum med sklr ch service. Skönsberg ch Nacksta är exempel på mråden från denna tid sm fta förknippas med miljnprgrammet. Tät kvartersstad, Strgatan vid trget. Gles kvartersstad ca 1890-1980 Stadsbebyggelsen i anslutning till Stenstaden visar en övergång från sekelskiftets slutna stadskvarter till en mer öppen kvartersstruktur med bebyggelse uppförd i huvudsak från 1940-talet ch fram till 1970-talet. Bebyggelsekaraktären är varierande med hus mellan tre ch sex våningar. Det tydligaste exemplet på gles kvartersstad är den öppna kvarters- ch lamellhusbebyggelsen på Västermalm, Strgatan, Grönbrgsgatan samt kvarteren kring den östra delen av Östra Långgatan. Grannskapsmråde, Bsvedjan Punkthus - låghus ca 1980-1990 Grannskapsmråden av Granlhlms typ började byggas i slutet av 1970-talet. Det sm skiljer den här stadsbyggnadskaraktären från föregående är dels stadsdelens uppdelning i mindre delmråden sm trafikmatas med återvändsgatr/säckgatr samt blandningen av bebyggelsetyper (punkthus - låghus) där även mväxlande arkitektur ch färgsättning har en framträdande rll. Gles kvartersstad, Strgatans västra del. Grannskapsmråde, Granlhlm 13
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Småskalig bebyggelse Flerbstadsvillr, mindre flerfamiljshus ca 1890-1950 Denna äldre småhusbebyggelse utgörs still största delen av de trähus ch i viss mån stenhus sm uppfördes från slutet av 1800-talet ch fram till mitten av 1900-talet. Kedjehus, radhus, låghus ca 1950-1960 Denna typ av grupphusbebyggelse blev vanlig under 1950- ch 60-talet ch återfinns på flera håll i tätrtens småhusmråden. Exempel på detta finns i Bsvedjan ch Bergsåker. Vanligtvis är det relativt stra villr i två våningar plus vinds-/takvåning. På flera ställen är denna bebyggelse uppförd i stadsmässig kvartersstruktur med byggnader i gatuliv sm exempelvis kvarteren längs Södermalmsgatan ch Östra Långgatan. Radhus, Granl Flerbstadsvillr, Västermalm På andra ställen är bebyggelsen indragen på tmten med förgårdsmark mt gatan sm närmast bildar en trädgårdsstadskaraktär. Exempel är kvarteren kring Västra Långgatan ch Rektrsgatan väst på stan. Småhus ca 1940 - Enbstadsvillr ch parhus i en till två våningar började byggas i större mfattning under 1940-talet med ursprung i egnahems- ch trädgårdsidealen. Denna bebyggelse finns i större sammanhängande stadsdelar sm Södermalm, Haga m.fl. vilka byggdes ut under 1950-70-talen. Dagens nya villamråden, såsm Mårtensr, har generellt större villr än tidigare mråden. Trädgårdskaraktär, Västra Långgatan Småhus, Haga 14
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Institutinsmiljö Sjukhus, lärverk, mäss- ch idrttsmråden är institutinsmråden eller institutinsparker sm kännetecknas av friliggande byggnader i parkmiljö. Dessa började uppföras i slutet av 1800-talet ch den mest kännetecknade institutinsmiljön är stråket mellan GAsklan ch Idrttsparken. Andra exempel är universitetet vid Åkrken, Tnhallen/Flkets park ch Sprthallen/Himlabadet. Institutinsmrådet vid Sprthallen Tät kvartersstad, Stenstaden Gles kvartersstad, Östra Långgatan Skivhus, Nacksta Tidig småskalig bebyggelse, Stadsmn Flerbstadsvillr, Åkersvik Mindre flerbstadshus, Haga Radhus, Bergsåker Småhus, Södermalm Verksamhetsmråden Industrier, hamnar, köpcentrum är verksamhetsmråden sm karaktäriseras av ytkrävande bebyggelse på stra hårdgjrda ytr. I vissa av de verksamhetsmråden sm ligger längs med kusten har mvandling påbörjats, i andra sker utveckling av verksamheten. Exempel är Nacksta industrimråde, Tunadal, Krsta ch Ortviken. Verksamhetsmråde, Nacksta 15
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kmmun - ej plitiskt antagna Offentliga rum gatr, trg ch parker Viktiga karaktärsskapande gaturum löper genm centrala delar av Sundsvall. Dessas bildar tillsammans med kvartersbebyggelsen stadens mönster. I öst-västlig riktning är Strgatan definierande tillsammans med Universitetsallén/Nrrmalmsgatan, Köpmangatan, ch Bergsgatan. I nrd-sydlig riktning är Sklhusallén, Esplanaden ch Parkgatans förlängning mt Selångersån karaktäriserande. På samma sätt sm staden består av byggda kvarter ch gatr finns trg ch parker. I Sundsvalls tätrt finns trg ch parker, fta med en histrisk bakgrund, sm är identitetsskapande ch viktiga att värna m. Exempel på dessa är Olf Palmes trg, Stra Trget, Vängåvan, Bünswska tjärn, Hedbergska parken, Hamnträdgården ch de nrdsydliga parkstråken exempelvis Grevebäcksparken/Fridhemsparken, Tivliparken ch Sidsjöbäckens dalgång. Framtida läge Den befintliga stadsmiljön ska bibehållas ch stärkas med eventuella möjligheter till kmplettering av ny bebyggelse. Stenstaden är identitetsskapande för Sundsvall ch viktig att värna m. ÖP2021 pekar ut ett antal utbyggnadsmråden för bstäder ch verksamheter. Dessa ska byggas ihp så lång det är möjligt med befintliga kvarters-, gatu-, ch infrastrukturer för att bygga stad. Långa trafikleder ska undvikas ch befintliga gatr ska hållas öppna för att undvika skapandet av enklaver i staden. Förslag till frtsatt arbete Upprättande av prgram/fördjupad översiktsplan för centrala Sundsvall för en mer detaljerad redvisning av ställningstaganden inm tätrten. Planläggning av nya bebyggelsemråden utifrån angivna utbyggnadsmråden ch riktlinjer i ÖP 2021. Planläggning/ändring av detaljplan (-er) för förtätning utifrån riktlinjer för bebyggd miljö. Flkvimmel på Strgatan. Riktlinjer I planförslaget för Översiktsplan Sundsvall 2021 återfinns riktlinjerna sm särskilt berör centrala staden i kapitlet med samma namn på sidrna 40-45. Vad gäller stadsbyggnadskaraktärer så finns i planförslaget riktlinjer sm berör bevarandet ch stärkandet av dessa på flera lika ställen. Dels i de kmmunövergripande riktlinjerna (avsnitten Bendemiljö ch Kulturmiljö på sidrna 21-22), dels i avsnittet Generella riktlinjer för tätrten på sidan 48ff i kapitlet Tätrten samt under respektive utvecklingsmråde i samma kapitel. 16