Reserapport från Vietnam oktober 2012



Relevanta dokument
Reserapport från Vietnam november 2014

Reserapport från Vietnam november 2017

Rapport från uppföljningsresan till Thanh Ba

En givande Rwandaresa!

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

SOMMARLÄGER PÅ C.A.I. PIÑA PALMERA 2011

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

VARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN. I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

Sammanfattning på lättläst svenska

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Kära medlemmar, faddrar och sponsorer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Dagverksamhet för äldre

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

Barnen Framför Allt Fadderskap

Rapport från uppföljningsresan till Lifidzi

Högoms skola. Förhållningssätt och förväntningar

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

ÖVERGÅNGSRUTIN FRÅN FÖRSKOLA, FAMILJEDAGHEM TILL FÖRSKOLEKLASS PÅ ÖSTTEGS SKOLA

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING

TIDIGA INSATSER GER RESULTAT. FLER LÄRARE I SOLNAS SKOLOR! ALLA BARN KAN OCH SKA KLARA SKOLAN

kunna driva organisationen, de övriga som arbetar inom Canine Therapy Corps gör detta som volontärer.

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Är jag redo för arbete?

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Utbildningsinspektion i Haganässkolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 5, särskola årskurs 1 6

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Plan mot kränkande behandling

Barns och ungdomars engagemang

DIGITALA KOMPETENSER OCH PROGRAMMERING

temarapport minioritet

Att använda svenska 4

En liten skola med stora ambitioner

Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal.

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans

Hemtjänst i Båstads kommun

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Redovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009

Vad gör en entreprenör? 1/7

Förskoleklass Bubblan

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0) Facebook: Modersmål Sverige

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

SKOLA INLEDNING. Vägledning

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

Förskolan Solgläntan föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

1 000 nya faddrar innan arets slut!

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Alla barn till skolan Schools for Africa

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Veckobrev v 40. Gamla Uppsala Montessoriförskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kvalitetsredovisning Särskolan

Till Kina med Confucius Classroom

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Beslut för vuxenutbildning

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Förebyggande åtgärder som skolan kan göra för att förhindra mobbning

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Likabehandlingsplan Revinge skola

Du är klok som en bok, Lina!

Att använda svenska 2

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Arbetsplan/Beskrivning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola

Uppdaterad

Haninge skolenkät 2016 Elever grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Är det bättre i staten? Nej, alla lärare är felavlönade

Arbetsplan. Södersunda Fritidshem

Plan för barns och föräldrars delaktighet och inflytande

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Transkript:

Reserapport från Vietnam oktober 2012 rörande BFA:s och FBB:s fadderbarnsverksamhet för funktionshindrade barn i Thanh Ba, Phu Tho Inledning I samarbete mellan föreningarna För Barnens Bästa (FBB) och Barnen Framför Allt (BFA) har en undersökning och uppföljning av de funktionshindrade fadderbarnens behov och hur dessa tillfredställs, genomförts. Under tre veckor i oktober 2012 besökte vi, Maj-Gull och Gert-Agne Gustafsson från FBB, Erna Lagerfors och Margareta Wilholm från BFA, samtliga familjer som ingår i sponsorprogrammet. Vi genomförde uppföljningen i samverkan med personal och ansvariga vid Thanh Ba Center och den lokala myndigheten. Även ombud för familjerna medverkade vid våra genomgångar och diskussioner. Möte med ledningen och personalen vid Centret för funktionshindrade barn och ungdomar Vårt första möte med personalen vid Centret för funktionshindrade barn och ungdomar blev ett formellt sammanträde där vi fick fakta om området och om de funktionshindrade barnen och ungdomarna. Deltagare var: Center director: Nguyen Van Ton, Vice director: Phung Thanh Giang, Kontaktperson: Dang Hong Thinh, en representant för People s Commité, en representant för föräldraföreningen samt personal och lärare vid centret. Från NIES (avdelningen för undervisning av funktionsskadade barn) vid Undervisningsdepartementet deltog Mr Tac.

Från FBB deltog Gert-Agne och Maj-Gull Gustafsson och från BFA deltog Erna Lagerfors och Margareta Wilholm. Något om provinsen, befolkningen och verksamheten Thanh Ba, i Phu Thoprovinsens norra del, är uppdelad I 26 kommuner och en provinsstad. Distriktet har ca 115000 invånare varav 1256 är funktionshindrade. Av dessa är 363 barn, i åldrarna 0-16 år. 272 barn med funktionshinder går i skola tillsammans med barn utan funktionshinder. De har då en personlig plan att arbeta efter IE (Inclusive Education). Läraren och klasskamraterna hjälper och stödjer de funktionshindrade elever. Föreningarna För Barnens Bästa (FBB) och Barnen Framför Allt (BFA) sponsrar drygt 100 av dessa barn, de som är mest behövande. Fadder- och biståndspengar används av Centret för att nå dess målsättning: Centret för rehabilitering av de funktionshindrade barnen och ungdomarna i Thanh Ba är pionjärer på sitt område och tjänar som föredöme för liknande centra i landet. Man erbjuder skydd, träning, rådgivning, undervisning och delaktighet. Målet är att barnen och ungdomarna ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt och bli accepterade i samhället som de fullvärdiga medlemmar de är. Barnen/ungdomarna får rehabilitering på centret och deras föräldrar/vårdnadshavare får råd om hur man ska fortsätta träningen på egen hand hemma. Träningshallen på Centret där barnen tränar och föräldrarna får råd om fortsatta övningar hemma.

För ungdomar som avslutat grundskolan finns yrkesskola och hjälp med att söka arbete. Här finns också en sömnads-verkstad med plats för 50 ungdomar där de kan förtjäna sin lön. Syverkstaden Målet är att ge de funktionshindrade ungdomarna ett oberoende liv. Centret söker utveckla yrkesutbildningen och den vinstgivande verksamheten. Man förhandlar nu med en tillverkare av rökelsestickor och vill undersöka om man kan starta tillverkning av sådana i centret för att ge arbete till de unga funktionshindrade som kan utföra lönearbete. Se mer om detta nedan. Centret driver också verksamhet ut i samhället. Man håller kurser i Inclusive Education, ( ett skolmaterial individuellt anpassat till den funktionshindrade elevens behov) för berörda ledare och lärare på alla stadier. Man bedriver också träning i teknisk förvaltning för sjukvårds-personal av olika slag, för Thanh bas undervisningsmyndighet och rektorer, mm. Man vill inkludera och informera föräldrarna och ger kurser i hälsovård, hygien och nu planerar man att använda biståndspengar till att ge en kurs i förbättrat jordbruk och boskapsskötsel. Centret ger i samarbete med FBB/BFA microlån till familjer med ungdomar som skrivits ut från fadderprojektet. Även detta har föregåtts av en kurs i konsten att hantera lån och se till att man får avkastning och förmerar kapitalet. Man har lagt ner mycket arbete på att utbilda föräldrar och lärare och detta vill man göra kontinuerligt så att alla lärare och annan personal som arbetar med barnen får vidareutbildning. Genom att involvera folk i byarna som volontärer i arbetet med att stödja de funktionshindrade barnens familjer, anser man att man nått fram med sitt budskap och etablerat en stor förståelse för de funktionshindrades situation. Man kan nu se större villighet både från myndigheterna och från invånarna att underlätta för de drabbade. När det gäller sponsorprogrammet har man den inställningen att biståndet skall leda fram till ett oberoende. Man har därför framgångsrikt valt att satsa på olika sätt att nå det målet:

Grisprogrammet: Istället för sponsorpengar har det sponsrade barnets familj fått en gris. Denna har sedan sålts när den nått lämplig vikt, eller den har fått kultingar som senare sålts. Familjen har fått en inkomst som är större än insatsen, fadderpengen. Detta är mycket populärt. Strängt taget alla familjer vill fortsätta att få djur istället för pengar. Koprogrammet: Fadder/Biståndspengar har använts till att ge familjerna en ko. Man började med de fattigaste familjerna. Denna verksamhet startade 2002 och nu har över 100 kor kunnat överlämnas till de funktionshindrade barnens familjer. Microlån: Denna aktivitet startade 2005 för familjer vars barn blivit för gamla för att ingå i sponsringsprogrammet. Familjen fick möjlighet att låna pengar till inköp av en gris, en ko eller höns. Lånet löper över två år, ingen ränta betalas. Två av tjugofem familjer har inte kunnat betala tillbaka. De har fått sina skulder efterskänkta. Dessa åtgärder har varit mycket framgångsrika i att öka välståndet och hoppet för familjerna till de funktionshindrade barnen och ungdomarna. Syftet med FBB:s och BFA:s resa Syftet med resan var att följa upp FBB/BFA:s verksamhet med fadderbarn i Thanh ba. Vi ville dels veta om barnen och ungdomarna får vad de ska ha och dels se om vi kan förbättra deras situation ytterligare. Vi arbetade i två grupper med en representant för varje förening, samt en tolk, i varje grupp. Båda tolkarna är anställda på Centret och känner fadderverksamheten väl. Vi hyrde en bil med chaufför till varje grupp. Varje grupp besökte i medeltal fem fadderbarn, (med familj) på förmiddagen och lika många under eftermiddagen. Besöken organiserades så att vi besökte alla deltagare i

projektet i en kommun under samma för- eller eftermiddag. Vi ställde frågor enligt den fastställda blanketten och följdfrågor när vi behövde fördjupa oss i ett eller annat spörsmål. Vi försökte också göra oss en uppfattning av hemmet bara genom att se oss omkring. Vi tittade till djur som familjen fått genom projektet och vi talade om framtiden och om förhoppningar och farhågor. Under kvällarna och helgen skrev vi ut intervjuerna och diskuterade de möten vi haft under dagen: Vad kunde vi bidra med ytterligare? Vilka problem var akuta, vad kunde uträttas av oss och vilka åtgärder skulle vi rekommendera Centret att vidta? Vi hade ett extra möte med Mr Dang Hong Thinh, vår kontaktman som också var tolk i den ena gruppen, angående barnen och ungdomarna med särskilda behov. Tillsammans utformade vi en handlingsplan och senare gjordes en ekonomisk kalkyl för denna. Ett par halvdagar gjorde vi studiebesök. Vi studerade verksamheten på Centret: Här finns en stor träningshall dit föräldrar inbjuds att komma med sina barn. Här tränar man barnen (så tidigt som möjligt i deras liv), tillsammans med sjukgymnaster. Man får råd och rekommendationer om hur man går vidare i sin träning hemma. Det gäller att få barnen så starka och så rörliga som möjligt och att sedan arbeta vidare hemma från en högre nivå. Det finns en del träningsredskap i hallen och det finns mjuka mattor för föräldrar, barn och personal att sitta på under konsultationerna. De blinda barnen lär sig läsa blindskrift, undervisade av en specialutbildad lärare i ett särskilt rum.

Här tränas blindskrift. Centret har en anställd förskollärare som ger extra stöd till familjer med barn i förskoleåldern. En textilärare kan teckenspråk. Hon förestår Centrets lilla syfabrik där funktionsnedsatta (ofta döva) ungdomar syr kläder (beställda av något företag ) enligt löpande-band-metoden. Vid vårt besök tillverkade man skoljackor. Dessa ungdomar kan, såvitt vi kan bedöma, teckna, men för de döva barnen som går i vanlig skola och har IE:undervisning är det sämre ställt. De bör tillsammans med sin familj och sin lärare få gedigen undervisning i konsten att tala genom teckenspråk. Det finns en liten lekplats på Centrets gård. Den bör rustas upp då den säkert kan vara till glädje både för barnen som kommer till Centret för konsultation och träning och för de små barn som bor på Centrets småbarnsavdelning. Det är föräldralösa barn med funktionsnedsättningar. Man försöker hitta inhemska adoptivföräldrar till dem. Besök i en grundskola Vi gjorde ett besök i den intilliggande skolan för elever i de första årskurserna. Rektorn: Nguyen Thi Yen, tog emot oss i ett sammanträdesrum där hon berättade om skolan. Vi avslutade besöket tillsammans med henne på samma ställe. I skolan går också funktionsnedsatta barn. De läser i egen takt enligt IE-programmet. De barnen ska få särskilt stöd av läraren och av sina kamrater.

Skolans lokaler är fina och fräscha. Man har mycket material och det är inbjudande ordnat ämnesvis. Det hela ser mycket modernt ut. Vi besökte bara en del av en lektion. Min uppfattning är att undervisningen är mycket auktoritär. En flicka som svarat fel fick gå fram till tavlan och med handen i honnör motta lärarens kritik. Under rasten hade hela skolan en uppvisning i dansgymnastik med röda schalar i händerna. Dansen anfördes av två elever. Efter uppvisningen vidtog en lärarledd lek. Därefter var rasten slut. Barnen har var sin kudde och sovplats i skolan. De vilar middag under skoldagen. Matbespisningen är fin och ren. Alla eleverna äter lunch i skolan. Man söker arbetstillfällen för Centrets ungdomar. Tillsammans med ledningen på Centret besökte vi en fabrik för tillverkning av rökelsestickor för export till Indien. Tanken är att starta en liknande verksamhet på centret. Detta för att ge ungdomarna med funktionsnedsättning ett arbete där de kan förtjäna sin lön och för vilket de kan känna stolthet. Avslutande möte i Thanh ba Vistelsen i Thanh ba avslutades som den börjat, med ett möte mellan ledningen för Centret, personalen och oss. Vi sammanfattade nu våra iakttagelser och erfarenheter under de gångna veckorna och la upp riktlinjer för den fortsatta verksamheten. Det är viktigt att fortsätta på den inslagna vägen att visa att barnen med funktionsnedsättningar har samma behov, samma värde och samma rätt som alla andra. Undervisning och samtal om Mänskliga Rättigheter är viktigt för lärare och föräldrar, liksom en uppgradering av lärarnas kunskaper i IEundervisning och den enskilda elevens behov. En lärare som har ett blint barn i klassen bör kunna blindskrift, en med ett dövt barn ska kunna teckenspråk osv. Här är hjälpen och de goda råden från NIED och Mr Tac till ovärderlig nytta. Lärarna behöver göra studiebesök för att få nya idéer för sin verksamhet. Man kan göra studiebesök hos varandra. För större förståelse, omtanke och omvårdnad är det viktigt att bilda nätverk mellan lärare och föräldrar till funktionsnedsatta barn. Föräldraföreningen för dessa barn fungerar bra och är aktiv.

På Centret bör man lägga större rörelser till musik skulle besökarna. En keyboard ska En emergency -fond ska det brådskar (en ny rullstol, när osv). vikt vid musik. Musik och stimulera de flesta av de unga införskaffas. inrättas och användas i fall där den gamla är totalt utsliten Yrkesutbildningen för ungdomar som lämnat grundskolan ska förbättras. Man ska arbeta vidare för att öka andelen funktionshindrade barn i skolverksamheten och söka förhindra Drops out. Djurprogrammen är mycket populära och effektiva. Man ska höja taket för microlånen. Allt har blivit dyrare, även i Thanh ba. Ledningen och personalen på Thanh Ba Center önskar fortsatt uppmärksamhet från Peoples Commité samt fortsatt support från FBB och BFA, för att kunna fortsätta sitt arbete och även kunna utveckla verksamheten. De är mycket tacksamma för den support som de får från FBB och BFA och ser framemot ett fortsatt gott samarbete och de var mycket nöjda med den uppföljning som vi gjorde. Den gav dem inspiration att arbeta vidare med sin målsättning och bekräftelse på att de lyckats bra hittills men att vissa förändringar också bör göras. Ytterligare ett möte med Mr Tac vid NIED, utbildningsministeriet Mr Tac var vänlig att ge oss ytterligare ett möte angående de barn och ungdomar som vi ansåg att man borde ge extra stöd. Det kändes värdefullt att få diskutera enskilda fall med en person med så stor kännedom om systemet och metoderna. Mr Tac kan nu, efter den genomgången, fortsätta att samarbeta med ledningen på Centret. FBB/BFA kommer också att ha fortsatt kontakt med ledningen vid Centret och med Mr Tac. 2012.11.12 Erna Lagerfors och Margareta Wilholm