Verksamhetsberättelse med verksamhetsplan 2015/2016 Kandidatprogrammet för Programrådet för Kandidatprogrammet för genom Petra Sandberg, samordnare Beskrivning av programmet Kandidatprogrammet i är tvärvetenskapligt program där institutionerna för psykologi, språkstudier, idé- och samhällsstudier, datavetenskap, integrativ medicinsk biologi, samt designhögskolan medverkar. De medverkande institutionerna är alla representerade i programrådet tillsammans med studenter från de tre årskullarna. Programmets huvudområde är och progression sker också i psykologi, lingvistik, filosofi, datavetenskap och kognitiv neurovetenskap. Programmets teoretiska kärna ligger i studiet av kunskaps- och tänkandeprocesser och hur de realiseras i naturliga och artificiella agenter och system. Studenterna lär sig om perception, uppmärksamhet, minne, språk, beslutsfattande, problemlösning och handling från de ingående ämnesområdenas perspektiv. De lär sig också att studera kognitiva system genom beteendevetenskapliga, datavetenskapliga och formella metoder. Dessutom sker träning i generiska färdigheter som vetenskapligt tänkande och kommunikation. Under den senare delen av programmet ingår olika tillämpningar med inriktning mot arbetsliv och forskning, ofta med ett fokus på att förstå, analysera och förbättra människans interaktion med teknik utifrån kunskap om kognition. Människa-dator interaktion, interaktionsdesign, användbarhetsstudier, kognitiv design, mm, är exempel på sådana inslag. Under programmet har studenterna också tillgång till utbildning i en kompetensportfölj i enhetens för externa relationer regi vilket syftar till att förbereda för arbetslivet och stärka medvetandet om den egna kompetensen och yrkesidentiteten. Nyckeltal Tabell 1. Nyckeltal antagning Program: Kandidatprogrammet för Innevarande år Föregående år Antal nybörjarplatser (enl. budget) 20 20 Antal förstahandssökande 1 26 24 Antal förstahandssökande per plats 1,3 1,2 Antal antagna 2 25 28 Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): 24 14 10 28 23 5 1 Enligt UHR s antagningsstatistik - http://statistik.uhr.se/ 2 Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) - http://statistik.uhr.se/
Tabell 2. Nyckeltal genomströmning Examen: Kandidat-examen Innevarande år (antagna ht/vt 15) Föregående år (antagna ht/vt 14) Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 3 28 11 17 29 15 14 Antal som fullföljt programmet (30 sep resp. 30 mars) 4 13 8 5 8 1 7 Genomströmning 5 (%) 46 % 72 % 29 % 27 % 6 % 50 % Kommentar genomströmning: Genomströmningen ligger detta år på ungefär 46 % vilket är en ökning jämfört med de två föregående åren. En förklaring till detta skulle kunna vara att arbetet med översynen av programmets kurser, kompetensportföljen, och aktiv studentmedverkan haft en inverkan på detta. Trots att det har skett en ökning från föregående år så är förstås målet att genomströmningen ska öka ytterligare, eftersom 46 % ändå måste beskrivas som tämligen lågt. Kompetensportföljen infördes för att ge en större säkerhet kring vad en kognitionsvetare kan arbeta med eftersom detta var en av orsakerna till avhopp. Arbetet med kompetensportföljen utvecklas fortlöpande i samarbete med Enheten för externa relationer (se vidare under Förändringar och utveckling). En annan åtgärd för att möta osäkerheten kring vad en kognitionsvetare arbetar med var att ge Enheten för externa relationer uppdrag att utföra en inventering av arbetsmarknaden för kognitionsvetare. Denna genomfördes 2014. Avhopp beror också på ackumulerade rester och arbete sker för att ge tidiga varningar så att dessa studenter kan följas upp bättre. Studenter med rester blir kontaktade av programvägledaren för att lägga upp en personlig plan för hur man ska kunna ta igen dessa. Programvägledaren träffar även alla studenter en gång per termin för att informera om regelverk, förkunskapskrav till kurser, studieteknik, utlandsstudier, valbara kurser och koppling till arbetsmarknaden. Framgent kommer även programsamordnaren att vara med på en del av dessa träffar. Säkring av examensmål Se Bilaga 1. Matrisen i bilagan är baserad på en strikt tolkning så om det räcker med en del av ett mål finns i FSR skulle fler celler fyllas. 3 Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 4 Här anges antal studenter som examinerats (tagit ut examen) alt. fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till (även om de inte tagit ut examen). Siffran kommenteras eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 5 Siffran kommenteras i VB n eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt.
Förändringar och utveckling Kompetensportföljen är sedan tidigare ett stående inslag i kurserna på kandidatprogrammet. Den infördes för att tydliggöra generiska kompetenser och kopplingen till arbetsmarknaden. Uppslutningen, framför allt i början av utbildningen, har varit ganska låg. De studenter som tar del i kompetensportföljen hoppar av i mindre utsträckning. Arbete har därför påbörjats med att göra den till ett obligatoriskt inslag, och som ett första steg så har FSR som motsvarar innehållet i portföljen lagts till i den första kursen på programmet som är Perception. Under hösten 2014 initierades ett projekt för ökad aktiv studentmedverkan för bland annat studenterna på kandidatprogrammet i. Målet med projektet är att institutionen för psykologi blir ett föredöme för hur aktiv studentmedverkan kan gå till och också att detta kan visas genom bättre studieresultat, bättre genomströmning och en ökad kvalitet i undervisningen. Vi antar att aktiv studentmedverkan också bidrar till att öka studenternas generiska färdigheter och bättre meriter. Engagemang från studenterna är förstås en förutsättning för att det ska fungera och därför är det glädjande att det har varit stort. De studenter som deltar kommer att kunna få ett intyg på att de deltagit i projekten. Förutom de specifika målen för varje delprojekt så hoppas vi att det även ska ge effekter på om studenter väljer att fortsätta sin utbildning, både direkt genom att kunskapsinhämtning stärks men också indirekt genom att sammanhållning och gruppkänsla stärks. Arbete med projektet pågick under förra verksamhetsåret och har nu konkretiserats i tre delprojekt (se Planerade förändringar och utveckling). Programutvärdering Den muntliga programutvärderingen vt -14 blev tyvärr inte genomförd eftersom ingen av de avgående studenterna hade möjlighet att komma till det utannonserade mötet. Avgående programsamordnare gjorde därför ett till försök att få in skriftliga svar via Cambro, men fick tyvärr inga svar den gången heller. Planerade förändringar och utveckling Aktiv studentmedverkan Projektet Aktiv studentmedverkan pågår nu och har konkretiserats under hösten 2015 i form av tre delprojekt, alla utifrån förslag från studenterna. Via Punktum-anslag så har också en projektledare kunnat anställas för att driva projekten tillsammans med programansvarig och studenterna. Alla tre projekt ligger nu i uppstartsfas och kommer att genomföras under hösten/våren. Studenter som arbetar med projekten kommer att kunna få ett intyg på att de gjort detta. - Pluggworkshops för yngrekursare. Fokus kommer att ligga på kurser som upplevs som mest krävande av studenterna, såsom exempelvis kurserna i datavetenskap. Några studenter läser in sig på det område som den aktuella kursen behandlar och finns på plats för att hjälpa till med frågor och kanske hålla kortare genomgångar. Målet är att det ska dels ge ytterligare en möjlighet till att stärka kunskapsinhämtningen för studenter på kursen, men också att de som leder workshops får möjlighet till att tränas i redogöra för och diskutera information, problem och lösningar samt stärka sin egen ämneskompetens. - Studieteknik. En grupp studenter förbereder workshops i studieteknik som de håller för övriga studenter.
- Programdag. Under våren 2015 planeras en programdag att hållas. Alumner, forskare och representanter från arbetslivet kommer att bjudas in. Projektet syftar till att öka känslan av samhörighet över kullarna, och tydliggöra kopplingen mellan programmet och arbetslivet. Förhoppningen är att det sedan ska bli ett stående inslag och att det ska ha positiva effekter på genomströmningen. Mentorer Arbete med mentorprogram fortsätter och varje institution har föreslagit en mentor som kommer att följa en grupp studenter under deras utbildningstid. Kontakten mellan lärare och studenter på programmet stärks och förhoppningen är att detta också ska hjälpa till att förhindra avhopp. Kompetensportföljen När det gäller Kompetensportföljen så pågår samtal mellan Mats Reinhold och de berörda kursansvariga för att undersöka möjligheterna att lägga in kompetensportföljen som obligatoriskt moment på berörda kurser. Co-op education Programmet har tillsammans med Enheten för externa relationer börjat undersöka möjligheterna till att börja med co-op education för studenterna på programmet. En liknande satsning finns i Linköping och här i Umeå har det prövats bland annat vid två högskoleingenjörsprogram vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Co-op education innebär att utbildningen knyter kontakter med företag i Umeå-regionen och skapare en bank av företag som kan tänka sig att ta emot en co-opstudent. Ett antal inslag, såsom exempelvis projektarbeten och examensarbeten genomförs sedan i samarbete med dessa företag under utbildningens gång. Studenter inom programmet erbjuds också sommarjobb vid företagen. Målsättningen är att detta ska ge större arbetsmarknadsanknytning för studenterna och också att fler företag i regionen får bättre kännedom om kognitionsvetares kompetens. Företagen gynnas också eftersom de får en tidig kontakt med studenter under utbildning. Detta projekt ligger i planeringsfas men en förhoppning är att erbjuda co-op education till höstintaget 2016. Alumnundersökningar Alumnundersökningar har genomförts vid ett antal tillfällen och är en god grund för att visa på bredden i vad kognitionsvetare arbetar med. Undersökningarna ska göras mer synliga för studenterna som en del i planerad uppdatering av programmets hemsidor. Arbetet med alumnundersökningar planeras också struktureras så att de utförs varje år.
Bilaga 1. Säkring av examensmål matris. Perception 2PS021 Kunskap och förståelse mål 1 FSR 1-11 Färdighet och förmåga mål 2 mål 3 mål 4 mål 5 Värderingsförmåga och förhållningssätt mål 6 mål 7 mål 8 Kunskap och minne 1KG005 FSR 1-8 Resonerande och informationsbehandli ng 5DV027 FSR 1-9 Handling 3BM011 FSR 1-17 Vetenskapligt tänkande 1VE007 Statistik och empirisk metod 2KO015 Logik och formella metoder 1FL069 Vetenskaplig kommunikation 1LI004 Kognitiv neurovetenskap I 3KO003 Programmering i Python 5DV106 Lingvistik för 1KG006 FSR 2,7 FSR 3 FSR 9 FSR 1 FSR 2 FSR 2 FSR 1-7 FSR 1-7 FSR 1-4 FSR 5, 6
Kognitiv neurovetenskap II 3KO001 Tillämpad kognitiv psykologi 2KO017 Kognitiv neuropsykologi 2KO022 Applikationsprogram mering i Python 5DA000 Projektarbete i 2KO014 Människa-Dator interaktion för kognitionsvetare 5DV060 Artificiell intelligens - grunderna 5DV121 Visuell kognition 2KO005 Kognitiv design 5ID119 arbete i 2KO016 FSR 1-9 FSR 1-4 FRS 2 FSR 6 FSR 6,7,9 FSR 1 FSR 1 FSR 1, 4, 5 FSR 1, 3, 4, 6-9 FSR 8,9 FSR 9 FSR 9 FSR 1,6,7 FSR 1,2 FSR 6 FSR 1,2 FSR 1 FSR 3 FSR 1-3 FSR 4 FSR 4 FSR 1,2 FSR 3-5 FSR 5 FSR 6 FSR 1 FSR 2 FSR 3 FSR 9-10 FSR 3-5 FSR 8,9 FSR 8 FSR 2