Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com Blogg: www.sexologibloggen.se Metodmaterial och forskningsstudier 1997 Sexualitet och integritet. Privata sfärer, kunskap och bemötande 2003/2005 Får jag lov? Om den nya generationen unga med IF 2005 Kärlek.nu. Internet och unga med IF 2000 Unga homosexuella med IF en osynlig grupp 2009 Hur gör man? Metoder för sexualkunskap i särskolan 2011 Rätt till sexuell hälsa. Om elevernas erfarenheter av sexualkunskap och utbildning av personal 2012 Hip to be crip?! Om cripteori och möjlighet till aktivism bland unga med IF Perspektiv Samspelsperspektiv på sexualitet On/off stage privat/offentlig Normkritiskt perspektiv Delaktighet lyssna på rösterna från dem det gäller! 1
Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Unga med funktionsnedsättningar Anhöriga Personal Kulturell och Social kontext Dilemman utifrån samhälleliga reformer i praktiken: Kan man utveckla självbestämmande, samtidigt som man är beroende? Vad är normalt, vem bestämmer det och vad ska man normaliseras till? Vad innebär integrering/inkludering när det gäller kärlek och sexualitet? Sexuella script - tidstypiska, kulturella och samhälleliga normer och värderingar Med vem får man ha sexuellt umgänge (en sexualitet)? Vad är acceptabelt/oacceptabelt beteende? När är det rätt att ha sexuellt umgänge? Var är det tillåtet/otillåtet att ha sexuellt umgänge? Varför har människan sexuellt umgänge? 2
Hon är liksom nöjd med hur det blir bestämt Omgivningen och de unga Normativ och skyddad värld Det annorlunda kopplas till funktionsnedsättningen Ambivalenta föräldrar oro för negativa konsekvenser av sexualiteten Personalens dilemma ansvar, tillåtelse, kontroll Sex kan va gött, om man säger hur man vill ha det Sexuella uttryck och beteendemönster Socialiseras in i en heterovärld -tillräckligt annorlunda att ha en funktionsnedsättning Saknas förebilder, alternativa sociala arenor och en öppenhet för olika sexualiteter Stora variationer - vanligast med kramar, pussar, kel och kroppskontakt/-känsla, ovanligare med samlag Stegvisa erfarenheter många positiva Hennes mamma tyckte vi skulle mogna först Samspelet mellan de unga Osäkerhet kring när/var/om det är tillåtet sexuella handlingar och relationer med Många drömmer om en partner, men få anser att föräldraskap är realistiskt Konsten att flirta attraktionshierarki 3
Nätet är bästa stället om man vill ragga! Internet och unga med IF Tillhör nätgenerationen unga på gränsen till normalpopulationen Sociala och kärleksmässiga skäl vill vara som alla andra Håller kontakt med redan kända vänner och partners och raggar potentiella partners, några träffar okända IRL Klarar textbaserad kommunikation, helst e-post Fåtal ser på porr, främst killar Det är ju det här med brustna hjärtan och allting Omgivningens syn och förhållningssätt Mörk bild av Internet bland personalen risk för övergrepp och lurendrejeri Lär ut nätikettregler och förhållningssätt Tidsbegränsar användandet och kontrollerar innehållet Några få är positiva, främst yngre Jag hittar inte nån ens här Erfarenheter och upplevelser De unga ser nätet som en positiv social arena Några få realiserar drömmen om att hitta en partner via nätet Risk för besvikelser och oinfriade förhoppningar Enbart monogama relationer på nätet, kärleksideologin råder Medvetna om risker, men agerar inte alltid utifrån dessa 4
Räcker det inte att han är sexuell, måste han va homosexuell också? Unga homosexuella med IF Fåtal förebilder vad gäller andra sexualiteter än den gängse heterosexuella Beroendesituationen kräver stöd från omgivningen i sökandet/bekräftandet av sexualiteter som skiljer sig från den gängse Sexualundervisningen ofta heteronormativ Saknas lättläst litteratur överhuvudtaget, och särskilt i detta ämne Det är bögigt, det är äckligt att kyssa killar Synen bland unga med IF Svenska ungdomar har numera överlag en positiv och tolerant syn unga med IF tydligare normativa Många av de unga med IF känner till homo- och bisexualitet är ( öppenhet i svensk media, tvprogram etc), Ingen uppgav egna erfarenheter av sex med samma kön Tjejerna med IF var mer positiva än killarna, precis som unga tjejer överlag Här finns inga med vanlig sexualitet hur ska det då kunna finnas några homosexuella? Personal och föräldrar Ingen förälder uppgav att deras barn vara homo- eller bisexuell Inte heller någon personal uppgav att de kände någon som levde som homo-, bi- eller transsexuell Några hade sett homosexuella handlingar, men tolkat dessa som vänskap - särskilt när det gällde tjejer med IF 5
Det är bra att få veta, så att man inte går och gör fel Om sexualkunskap Steg 1 Begränsade erfarenheter av sexualkunskap, bristande kunskaper Ungdomarna med IF föreslår därför själva mer undervisning på olika sätt av skilda personer. Uppmärksamma sexualiteten som en värdefull och positiv del av livet, istället för en riskfaktor Låta de unga med IF utveckla förmågor och strategier för att själva ta ansvar för sin sexualitet Steg 2 Föreslå en sex- och samlevnadsmodell (ASS) utifrån de kunskaper som framkommit i Steg 1, som bygger på en balans mellan de ungas egna behov och omgivningens oro och ansvarskänslor Kritisk pedagogik - en länk mellan sexualkunskap, sexuella rättigheter och kritisk granskning av normer, värderingar och ideal Fokusgrupper för att få fram personalens erfarenheter och attityder. Testa en föreslagen modellen och sen fråga de unga igen! Hip to be crip?! Cripteori och IF Aktiviströrelse och nya teoriperspektiv inom forskningen och på fältet (jfr gay och queer) Omfamna sitt stigma Undersöka det funktionsfullkomliga Är det användbart för personer med IF? En hjälp för personal att granska sina egna utgångspunkter? Hippt för den enskilde med IF eller för forskaren?? 6
Avslutning I den brytpunkt av samhälleliga övergripande förändringar, olika sociala förutsättningar och individuella variationer som nu existerar framträder de olika personerna med utvecklingsstörning alltmer tydligt, var och en för sig och på sitt sätt, och vill vara med och skapa sina egna förutsättningar. Vid slutstationen av den här forskningsresan finns inte, och har aldrig funnits, någon given grupp som kan kallas de utvecklingsstörda (Löfgren- Mårtenson, 2003/2005) 7