Basfakta om programmet Uppgifter/kommentarer Programmets namn: Konstnärligt kandidatprogram i filmisk gestaltning regi och produktion Ansvarig programledare/studierektor: Anne-Marie Söhrman Fermelin Omfattning (hp): 180 hp Nivå (grund/avancerad): grund Examensbenämning: Konstnärlig kandidatexamen i filmisk gestaltning regi och produktion Startår i sin nuvarande form: 1997 som 3-årig kandidatutbildning, (2007 Bologna anpassad) Huvudsakliga deltagande institutioner: Filmhögskolan Studietakt (helfart/halvfart): helfart Campus/distans: campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 0 Programmet genomförs helt/delvis/ej på nej engelska: Antagning till programmet (varje Varannan höst termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår 6 st, vartannat år (hst) termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till 284 000 kr per student (mediepeng) programmet/år: Eventuell samordning med andra Samverkan med skådespelarprogrammet på HSM i gemensamma workshopar i program: filmskådespeleri, 8 v. under 3 år. Relevanta webblänkar (utbildningsplan, Gemensamma regiseminarier med master och kursplaner mm): magisterprogram i filmisk gestaltning, www.film.gu.se. Ev kommentarer till uppgifterna ovan: 1
I. Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. De två senaste ansökningsomgångarna (2009 & 2011) var det 122 st, respektive 160 st sökande. Antalet antagna studenter (6 st. vartannat år) är anpassat för den mycket individuellt riktade undervisningen, som krävs för att kunna göra studenterna rustade för områdets framtida möjligheter. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). I nuläget har vi inte detta. Dock skulle en eventuell sammanslagning med Valand, som redan tar in internationella studenter, göra att detta kan bli aktuellt. Det finns också planer på att integrera en delkurs i samarbete med filmskolan i Bangalore, där utbildningen sker både i Indien och i Sverige, under ca 12 veckor, som skulle kunna bli kopplad till kandidatprogrammet under dess första eller andra år. (I år ges nu motsvarande kurs som en fristående kurs.) 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Annonsering i betydande branschpublikationer, Filmhögskolans facebookgrupp, utskick av nyhetsbrev, offentliga studentfilmvisningar vid bl.a. filmfestivaler, Filmhögskolans deltagande vid filmfestivaler, debatter. Vi deltar på flera filmfestivaler och filmevenemang i landet ; Göteborgs Film Festival, Uppsala Internationella Kortfilmsfestival, Novemberfestivalen, Tempofestivalen, Västsvenska filmdagarna mf.l., både med filmer och seminarier, samt finns på plats för att prata om utbildningen. I Uppsala är det en speciell Filmskoledag varje år där filmiska förutbildningar (på folkhögskolor och liknande), samt Filmhögskolan och StDH är inbjudna att prata om sina utbildningar och visa film. Även under Novemberfestivalen i Trollhättan, som är riktad mot åldrarna under 26 (ner till låg- och mellanstadiet) var det förra året ett liknande evenemang. I dessa evenemang deltar studenter både under och efter utbildningen. Våra tidigare studenter är Filmhögskolans viktigaste ambassadörer, och de deltar ofta och gärna i dessa sammanhang. 2
B. Studentuppföljning och studentstöd 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 100%. Hpr 6 och hst 6. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). Under de senaste åren har inga avhopp skett på kandidatprogrammet. 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Metoden för att identifiera detta är vår ansökningsprocess, samt närhet till studenterna och handledningen under studietiden. Om någon med funktionsnedsättning söker till oss skulle det kunna vara en poäng i sig att ta in den personen för att kunna få ta del av den typen av berättelser. II. Innehåll och utformning A. Innehåll 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar Lärarkollegiediskussioner, kursplaneworkshopar. Kontakten och tillgången till branschen gör att vi har tillgång till en extern kontinuerlig revidering. Utbildning av lärare, deltagande i högskolepedagogiska kurser. Skriftliga och muntliga kursvärderingar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål) Deltagande i kursplaneworkshopar och studier högskolepedagogik gör att lärandemålsfrågan ständigt hålls aktuell, och leder till fortsatta lärarkollegiediskussioner på s.k. pedagogiska möten, som schemaläggs ca 2 ggr/termin. Skriftliga och muntliga kursvärderingar. B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Lärarkåren består av aktiva filmare och aktiva konstnärer. Flera av lärarna är också involverade i olika forskningsprojekt (KU och PU). Studenterna får också tillgång till 3
forskarutbildningens aktiviteter och resultat. Flera internationellt erkända gästföreläsare (både svenska och utländska filmare och konstnärer) föreläser för och handleder studenterna under utbildningen. Skriftliga och muntliga kursvärderingar. I antagningsprocessen finns alltid minst en extern bedömare med från branschen. Att vi är så nära branschen blir en kvalitetssäkring i sig. Vid slutexaminationen av studentens examensfilm och text, deltar alltid minst två externa opponenter från olika områden av filmbranschen. Examinator har dock hittills alltid varit lektor eller professor från Filmhögskolan. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning Den aktuella och relevanta forskningen är den som sker på skolan. Lärare arbetar med egen forskning, VR-projekt, KU-projekt, PU-projekt samt doktorandforskning. Vi blir delaktiga i formerandet av forskningsbegreppet. Utbildningen och ämnet är forskningsinriktad i sig. I Filmhögskolans kompletta utbildningsmiljö tar samtliga studenter del av vår forskning i olika seminarier oberoende av utbildning och kursnivå. C. Utformning 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet Här är en ungefärlig uppdelning: Seminarier 10 %, workshops 30%, föreläsningar 10%, individuellt arbete 20%, individuell handledning 20%, gruppresentationer 10%. Det ser givetvis olika ut under kandidatprogrammets tre år. Under det första året är det mycket schemalagda föreläsningar, seminarier och workshops. Successivt växer det individuella arbetets andel fram till det tredje och sista året som i huvudsak (ca 45 hp) består av examensfilmsproduktionen (35 hp) och det reflekterande textarbetet (10 hp). 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet Studenterna examineras löpande efter redovisningar både i grupp och individuellt av de filmövningar man har gjort i samband med workshops eller individuella arbeten. Under examensåret ingår även visning av ett filmiskt verk, samt författandet av en skriftlig uppsats/essä, som examineras tillsammans med externa opponenter under en öppen examination i slutet av examensåret. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet Lärarledd tid det första året är ca 15-20 tim/vecka. 4
4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet Kurser i högskolepedagogik för lärare. Kollegialt nätverk inom och utanför institutionen. Samarbete mellan olika filmhögskolor i Norden. D. Kvalitet på studentprestationer 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier) Externa opponenter. Bedömningskriterier utifrån lärandemål. Kontinuerlig individuell handledning av examensarbetet, görs parallellt av flera lärare/handledare. 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar) Flera av kandidatstudenterna har efter utbildning deltagit och vunnit priser på nationella och internationella filmfestivaler (t.ex. Grimstad, Göteborg, Uppsala, Cannes, Clermont-Ferrand m.fl.), samt även flera gånger varit nominerade till Guldbagge med sina examensfilmer, och även vunnit 2010, (med filmen Skrapsår). Flera av kandidatstudenterna har även debuterat med långfilmsprojekt som initierades och utvecklades under studietiden. E. Internationella perspektiv i programmet 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska 50% 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010 Inga utbytesstudenter. Gästprofessor Ann Kreuber, verksam inom filmljudläggning i USA, (där hon bl.a arbetat med David Lynch-filmer) föreläste och handledde studenterna under sina 3 veckor på Filmhögskolan 2010. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. Filmskoledagen, Nordic talent i Köpenhamn, Nordisk Forum, Göteborgs Filmfestival. Där man träffar internationella studenter och filmskapare och lyssnar och pratar om olika 5
erfarenheter. De får även träffa yrkesverksamma människor från branschen som jobbar internationellt, bl.a. från SFI:s Utlandsavdelning, distributörer och producenter. Efter utbildningens erbjuder vi dem att söka till en termins fristående kurs, kallad Trampolin, där de i huvudsak förbereder sig för yrkeslivet, både nationellt och internationellt. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet Lärare som undervisar i programmet har huvudsakligen erfarenheter från att ha verkat i Sverige och Norden. Internationella erfarenheter från gästlärare som kommer till kandidatprogrammet är något vi eftersträvar än mer av i framtiden. III. Lärarkompetens 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet Det är den konstnärliga erfarenheten och den pedagogiska kompetensen som vi värderar högst. En sakkunnigbedömd lektor är huvudansvarig för programmet, och Filmhögskolans bägge professorer, Göran Du Reés och Kalle Boman, kommer också in och undervisar och handleder studenterna under utbildningen. De får även undervisning och handledning av gästprofessorn på HSM i filmskådespeleri, Gunilla Röör. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning 3 professorer (2 från Filmhögskolan + 1 från HSM) undervisar ca 10% sammanlagt. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens ca 50% 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens Lärare rekryteras ofta på basis av de nationella och internationella kontakter som finns hos ledning och lärarstab. Våra lärare söker KU-projekt. Ämnets natur leder till en utvärderingskultur. IV. Studentinflytande 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar 6
Vi har alltid schemalagt både skriftliga individuella kursutvärderingar och muntliga grupputvärderingar efter varje kurs. Dessa tillgängliggörs och sammanfattas av ansvarig utbildningsansvarig till övriga lärarkollegiet på institutionskollegierna vid terminsslut, samt används inför för nästa kurstillfälle. Återkopplingen till studenterna är något vi behöver bli bättre på. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet Individuella utvecklingssamtal med studenterna, individuella- och gruppkursvärderingar sammanställs. Kursansvarig ger en rapport för lärarkollegiet utifrån studentsamtal, kursvärderingar och prestationer vid varje lärarmöte/institutionskollegium. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ Studentrepresentant deltar i institutionens lärarmöte/institutionskollegium, institutionsråd, investeringsgrupp och dylika grupper, alla organ utom ledningsrådet. V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll Filmhögskolans kandidatprogram är unikt inom GU. 2. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten Vår utbildning startade ur en auteurtradition, med inriktning på det personliga berättandet. Ledorden i utbildningen är Bilden, Blicken, Berättaren & Mottagaren. Vi utbildar fria filmare inom både fiktion och dokumentärområdet, och inom filmens alla moment, för att de sedan ska kunna verka som fria filmentreprenörer. Det är hela tiden en forskande utbildning, och profileringen sker mycket i det faktiska nätverkande som tidigare studenter gör. Filmutbildningen på Stockholms Dramatiska Högskola, som är den utbildning vi oftast jämförs med, har ett helt annat upplägg på sin utbildning. De utbildar nu parallellt sex olika yrkeskategorier (regi, foto, produktion, ljud, klipp, manus) i en form av teamutbildning. De skiljer även på de olika genrerna (fiktion och dokumentär), samt sätter Berättelsen främst (något förenklat). B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning) 7
Inga undersökningar är genomförda sedan 2005. En ny enkät till alumner är planerad att genomföras till 2012 eller 2013 i samband med HSV:s utvärdering. 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning) Då ingen aktuell statistisk undersökning är utförd går det inte att komma med exakta data än kring detta. Dock har vi hela tiden kontakt med tidigare studenter. Bl.a. intervjuar de examinerade studenterna under sin efterföljande trampolintermin tidigare studenter om vad de gjorde efter skolan och vad de gör nu. Vår uppfattning är att de allra flesta försörjer sig inom olika områden inom filmbranschen, som regissörer, producenter, klippare, fotografer, pedagoger eller konsulenter. 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter Tidigare studenter deltar i öppna seminarier, som opponenter, deltar i produktioner, samt även som gästlärare. Filmhögskolan är en av de drivande parterna av alumnverksamheten. Filmhögskolan bjuder in f.d. studenter till samtal kring filmkonsten och hur filmhögskolans utbildningar kan vara en del av utvecklandet av den. VI. Framtid 1. Ev. planerade förändringar av programmet på kort sikt På kort sikt kommer vi att revidera kursplanerna på hela kandidatprogrammet. Vi kommer även se över hela utbildningsplanen och försöka integrera det konstnärliga entreprenörskapet och det pedagogiska lärandet ännu mer i utbildningen. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Fler samarbeten mellan olika utbildningar, både inom och utanför GU, samt inom och utanför Sverige. Det konstnärliga entreprenörskapet och det pedagogiska lärandet kommer att vara än mer integrerat i utbildningen. Allt för att göra studenterna mer rustade för områdets framtida möjligheter. VII. Övrigt av vikt om programmet 1. Organisation och ledning av programmet 8
Utbildningsledare för programmet är sedan ht 2009 Anne-Marie Söhrman Fermelin (lektor). Hon ansvarar för kontinuitet och ledning av programmet, och tar sen in andra lärare på skolan, samt yrkesverksamma filmskapare som gästlärare i undervisningen. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider) Filmskoledagen under Göteborgs filmfestival varje år, då studenter från alla Nordens filmskolor inbjuds till Filmhögskolan, som står som värd för denna. Examensfilmsvisningarna, samt de öppna examinationerna i slutet av vårterminen under examensåret. 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap Vi eftersträvar att få med entreprenörskapet i varje moment i utbildningen, då filmskaparen är en entreprenör i grunden. 4. Övrigt VIII. Sammanfattande bedömning 1. Programmets största styrka: Först och främst den ambitiösa antagningsprocessen, där vi under 4-5 månader arbetar oss fram till att hitta sex motiverade och utvecklingsbara nya studenter. Det är detta arbete som lägger grunden för en framgångsrik utbildning för studenterna. Det filmiska samtalet, den öppna forskande attityden. Flexibilitet och närhet till studenterna. Mycket kontakt med tidigare studenter som utgör ett slags identitetsskapande nätverk. 2. Programmets största svaghet: Små ekonomiska resurser jämfört med övriga utbildningar i Norden. Att studenterna ibland känner sig ensamma i sitt skapande och skulle vilja ha fler samarbeten med andra studenter från andra utbildningar. Detta är något som skulle kunna utvecklas i och med den nya större institutionen som är föreslagen, tillsammans med foto, fri konst & litterär gestaltning. Men även något som kan utvecklas tillsammans med de övriga nordiska filmhögskolorna. (Förra året skedde bl.a. ett lyckat samarbete med klipputbildningen på dåvarande DI). 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: 9
Fler gästlärare, samt ytterligare några fasta lärartjänster för att bredda den kontinuerliga kompetensen, samt ge större utrymme för reflektion och utveckling hos den egna lärarkåren. Större budgetar för filmövningarna under utbildningen, speciellt för sista årets examensfilmer. Samt även för att kunna arbeta mer innovativt med visningar av dessa. 10