Gäller fr.o.m. ht 08 LTY210, Tyska, Fortsättningskurs för blivande lärare, 30 högskolepoäng German for Teacher Education and Training, Intermediate Course, 30 Higher Education Credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007 10 10 och därefter reviderad 2008 07 01 och 2008 08 26. Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen 2008. Ansvarig institution: Institutionen för tyska och nederländska. Medverkande institution: Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Språk 75 %, Undervisning 25 % 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör andra terminen av inriktningen Tyska. Kursen kan ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i grundskolans senare år (6 9) och gymnasieskolan. Kursen kan också ingå i en generell examen. 3. Förkunskaper För tillträde krävs godkänt resultat på minst 22,5 högskolepoäng från grundkursen LTY110 eller på minst 15 poäng från LTY100 (varav minst 7,5 hp resp. 5 p av dessa måste bestå av VFU), eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll I varje delkurs integreras VFU samt kultur, litteratur och språkdidaktiska moment. Sidan 1 av 5
Delkurs 1. Muntlig och skriftlig språkfärdighet B (7,5 hp, varav 1,5 VFU) Subcourse 1. Oral and Written Proficiency B (7.5 higher education credits, of which 1.5 higher education credits for school-based education) I delkursen övas systematiskt hör och läsförståelse samt tal och skrivfärdighet med hjälp av uttalsövningar i labb, läsning av sakprosatexter, muntliga dialog och referatövningar samt skriftliga referat och översättningsövningar med ett kulturellt och samhälleligt innehåll. Delkursens didaktiska del syftar till att bygga upp didaktisk medvetenhet om hur språkfärdighet kan utvecklas i interaktion med andra. Delkurs 2. Språkvetenskap B (7,5 hp, varav 2 hp VFU) Subcourse 2. Linguistics B (7.5 higher education credits, of which 2 higher education credits for school based education) I delkursen behandlas i föreläsningar och seminarier tysk morfologi (formlära) och syntax (satslära) i ett kontrastivt perspektiv där skillnader mellan det tyska och svenska språket behandlas. Delkursen ger en fördjupad inblick i grammatisk terminologi, som sedan tillämpas vid sats och frasanalys. Delkursen ger en inblick i det tyska språkets utveckling i ett historiskt perspektiv med fokus på tidig nyhögtyska fram till nutid. Delkursens didaktiska del förmedlar fördjupad didaktisk medvetenhet hur man kan undervisa grammatik i ett kommunikativt perspektiv samt behandlar olika lärandeteorier och metoder för språkinlärning och bedömning. Här ingår också metakognitiva inslag och metodiska frågeställningar som tar upp planering, genomförande och utvärdering av lektioner. Delkurs 3 Litteraturvetenskap B (7,5 hp, varav 2 hp VFU) Subcourse 3. Literary Studies (7.5 higher education credits, of which 2 higher education credits for school based education) Delkursen behandlar i föreläsningar och seminarier grunddragen i den tyskspråkiga litteraturhistoriens epoker fr.o.m. romantiken till nutid utgående från temat: Diskurse der Moderne där historiska förändringar både vad gäller kulturhistoria samt berättarsätt och litterära former diskuteras. Delkursen belyser även ett urval grundprinciper inom litteratur och berättarteori samt inom litteraturdidaktik. Delkursen verksamhetsanknyts vidare genom en praktisk övning i att arbeta med litteratur och litteraturhistoria i klassrummet. Delkurs 4 Kulturkunskap B (7,5 hp, varav 2 hp VFU) Subcourse 4. German Studies B (7.5 higher education credits, of which 2 higher education credits for school-based education) Delkursen behandlar de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur och samhällsliv samt ger en fördjupad inblick i sambanden mellan historisk utveckling och samhälleliga och kulturella fenomen. Som förberedelse för och uppföljning av VFU ges seminarier i kulturdidaktik som skall resultera i en praktisk övning i att arbeta med interkulturella frågeställningar i klassrummet. Sidan 2 av 5
5. Mål Efter avslutad kurs ska studenten ha uppnått nivå C1 (enligt den europeiska referensramen för språk) i läs och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet samt kunna: förstå och självständigt tillämpa grundläggande språk och litteraturvetenskapliga teorier och metoder, självständigt analysera språkets uppbyggnad gällande ordformer, fraser och satser, redogöra för grunddragen i det tyska språkets struktur ur ett historiskt perspektiv, redogöra för grunddragen i tyskspråkig litteratur och litteraturhistoria fr.o.m. romantiken fram till nutid, förhålla sig kritiskt till litteraturhistoriska koncept såsom t ex genre och epok, skriva en kortare analys inom en given tidsram med egen problemformulering om att arbeta med litteratur i den pedagogiska verksamheten och förhålla sig kritiskt till det egna lärandet genom att tillämpa processkrivningens principer, problematisera litterära och kulturella frågeställningar med hänsyn till samhälleliga och etiska aspekter, läsa och förstå tyskspråkig skönlitteratur från 1800 talet och självständigt visa i en litterär text vad man grundar sin tolkning på, självständigt påvisa samband mellan de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur och samhällsliv, vara förtrogen med olika metoder att förverkliga språkdidaktiska teorier i undervisningen, känna till forskning kring språkinlärning och språkdidaktiska grundidéer och på ett didaktiskt och medvetet sätt argumentera för och göra didaktiska val i undervisningssammanhang beträffande stoff, arbetssätt och arbetsformer, stimulera sina elever att vilja och våga kommunicera på målspråket och planera aktiviteter, där elevernas receptiva och produktiva färdigheter utvecklas, känna till och kunna tillämpa olika teorier och metoder för bedömning och betygsättning, inse vikten av att kunna ta hänsyn till varje elevs särskilda behov och pröva och kommunicera egna ställningstaganden gentemot gällande kunskapssyn, styrdokument och olika lärandeteorier. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Sidan 3 av 5
7. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter. Delkurs 1 examineras genom ett prov i vokabulär, ett uttalsprov och ett skriftligt prov i översättning och sammanfattning samt genom muntliga och skriftliga fortlöpande redovisningar och genom skriftliga och muntliga uppgifter i anknytning till den verksamhetsförlagda delen. Delkurs 2 examineras genom ett skriftligt prov i slutet av terminen, gällande grammatisk terminologi och metod. Det didaktiska inslaget examineras genom skriftliga och muntliga uppgifter i anknytning till den verksamhetsförlagda delen. Delkurs 3 examineras genom en skriftlig tentamen i litteraturhistoria, en muntlig tentamen gällande de lästa litterära texterna samt genom muntliga uppgifter i anknytning till den verksamhetsförlagda delen. Delkurs 4 examineras genom fortlöpande muntliga redovisningar samt en skriftlig uppgift innehållande hur interkulturella fenomen förmedlas i skolan samt genom skriftliga och muntliga uppgifter i anknytning till den verksamhetsförlagda delen. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro och dessa inslag ingår i kursens examination. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student som blivit underkänd i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionsstyrelsen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). För lärarexamen skall studenten enligt examensmålen visa sådan kunskap som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Att studenten uppnår dessa mål framkommer inom VFUinslagen i lärarutbildningen. Inom VFU inslagen görs också bedömning av yrkeslämplighet vilket sker bl a i den första inriktningens andra termin. Tillvägagångssättet för bedömningen framgår av föreskrifter och bedömningsmallar på Utbildnings och forskningsnämndens för lärarutbildning hemsida HUwww.ufl.gu.seUH länken VFU. Dokumenten kan även nås via Kursportalen. Sidan 4 av 5
8. Betyg Kursen betygsätts enligt en tregradig skala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl Godkänd (VG). För betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs att två av delkurserna skall ha betyget Väl Godkänd. 9. Kursvärdering Kursledare eller studievägledare/motsvarande ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas. Detta skall ske muntligt och skriftligt och kursansvarig lärare lämnar in dessa till studierektor med en bifogad sammanfattande kommentar. Studierektor är ansvarig för att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning. 10. Övrigt Kursen LTY210, Tyska, Fortsättningskurs för blivande lärare, 30 högskolepoäng, kan ingå i en lärarexamen. Denna kurs ersätter fr.o.m. höstterminen 2007 LTY200 Fortsättningskurs i tyska för blivande lärare, 20 poäng, och kan därför inte ingå i en lärarexamen tillsammans med denna. Kursplanen kompletteras med en kommentardel för inriktningen Tyska. Sidan 5 av 5