Medicinsk forskning 2006 En presentation av medicinsk vetenskaplig produktion i Örebro
Medicinsk forskning 2006 En presentation av medicinsk vetenskaplig produktion i örebro
Förord Byggandet av det medicinska vetenskapsområdet fortsätter gemensamt för Örebro universitet och Örebro läns landsting. Omfattande nya insatser görs för att stärka den vetenskapliga kompetensen och produktionen. Antalet vetenskapliga publikationer har kraftigt ökat under året liksom antalet doktorander. För de kommande åren visar prognosen också på en ökad disputationsfrekvens. Just nu pågår en omfattande rekrytering i ett professorsprogram. Under 2006 har arbetet varit starkt fokuserat på ny ansökan om att erhålla läkarutbildning i Örebro. Inom landstinget fortsätter utvecklingen med att allt fler engageras och engagerar sig i forskning och forskningsrelaterade frågor. Kopplingen mot den kliniska vardagen tjänar mycket på välutbildade och kritiskt tänkande medarbetare. Därför är forskning nödvändig. I denna skrift redovisas nya disputerade, docenter och professorer. Vi presenterar också 2006 års vetenskapliga publikationer. Jens Schollin Prorektor Örebro universitet Forskningsansvarig Örebro läns landsting
innehåll Disputerade under 2006 Ann Charlotte Dreifaldt...6 Ann-Catrine Eldh...7 Anette Forsberg...8 Örjan Friberg...9 Katarina Göransson...10 Ken Jatta...11 Margaretha Jurstrand...12 Peter Matthiessen...13 Torbjörn Norén...14 Ingvor Pettersson...15 Agneta Schröder...16 Thomas Strandberg...17 Nya docenter och professorer under 2006 Swen-Olof Andersson...18 Sören Andersson...19 Sivert Antonson...20 Peter Appelros...21 Håkan Geijer...22 Ulf Hansson...23 Carina B Johansson...24 Lars Kjellin...25 Göran Liljegren...26 Kim Lützen...27 Lauri Nevonen...28 Bo Söderquist...29 Hans Tydén...30 Curt Tysk...31 Magnus Unemo...32 Håkan Westberg...33 Vetenskapliga publikationer 2006 Publikationer Örebro läns landsting och Örebro universitet...36 innehåll
Ann Charlotte Dreifaldt Mellan 1960 och 1998 har cancer hos barn i åldrarna 0 14 år ökat med en procent om året. 1960 insjuknade i snitt 209 barn om året och 1990 1998 blev 275 barn om året sjuka i cancer. En liknande ökning av barncancer har även rapporterats från USA och nyligen också från Europa. Ökningen kan delvis bero på att vi har blivit bättre på att diagnostisera samt rapportera sjukdomarna, säger Ann Charlotte Dreifaldt. Men den samlade bedömningen ifrån ACCIS projektet i Europa, (Automated Childhood Cancer Information System) är att ökningen inte enbart kan förklaras av detta. Vi behöver därför öka vår kunskap om vad som orsakar barncancer. Ann Charlotte Dreifaldt har i sin avhandling, Epidemiological Aspects on Malignant Diseases in Childhood, undersökt betydelsen av amning, vaccinationer i förskoleåldern och kroniskt sjuklighet före barncancerdiagnos. Barnen som ingick i studien var födda mellan åren 1973 och 1991. I bröstmjölk finns organiska miljögifter, till exempel dioxinlika substanser och PCB, som lagrats i moderns kropp. Dessa ämnen kan vara cancerframkallande. Intag av förorenad fisk ökar moderns halter av miljögifterna. Halterna i bröstmjölk av dessa nu förbjudna ämnen var höga under 1970 1980-talet, men har därefter sjunkit. Andra kemikalier har dock påvisats i stigande halter. Vår studie visade att amning inte ökade insjuknandet i barncancer i stort. Inte heller vaccinationer påverkade insjuknandet i barncancer. Cancer hos barn och tonåringar till personer med fiskaryrke, en grupp med hög fiskkonsumtion och därmed ökad risk för högre kroppsbelastning av miljögifter, jämfördes med barn till personer med annat yrke. En ringa ökning sågs för alla typer av barncancer tillsammans, framförallt hos barn till västkustfiskare. Fiskarbarnen hade en ökad risk för akuta lymfatiska leukemier. Miljögifternas eventuella roll i dessa fynd behöver dock studeras vidare. Huvudhandledare: Lennart Hardell, Örebro universitet
Ann-Catrine Eldh Hälso- och sjukvården ska ge patienten möjlighet att vara delaktig i sin vård och behandling. Ofta avgränsas patientdelaktighet till att få vara med i beslut som rör ens vård och behandling, trots att ordet delaktighet också har andra betydelser och att det saknats kunskap om vad patienter anser att det är att vara delaktig i vården. Ann Catrine Eldh, legitimerad sjuksköterska och fil mag, vid Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet, har i sin avhandling, Patient participation - what it is and it is not, studerat vad personer med erfarenhet av att vara patient upplever att det är att vara delaktig i vården. Resultaten visar att delaktighet, sett från patienters synvinkel, är relaterat till en vid betydelse, som att vara involverad i en situation där man delar kunskap och respekt. Patientdelaktighet innebär att ta del av kunskap så att man känner sig trygg med sin behandling, vet vad man kan eller ska göra i olika situationer och till vem eller var man ska vända sig. Delaktighet förutsätter att den information som ges, baseras på ens tidigare kunskap och den situation man befinner sig i, och att den förmedlas på ett sätt så att man som patient kan omvandla den till kunskap som kan användas för att hantera symtom, sjukdom och behandling i det dagliga livet. Standardiserad information som inte motsvarar ens behov skapar upplevelser av att inte vara delaktig. Delaktighet innebär också att dela den kunskap man har som patient, att förmedla kunskap om och erfarenhet av sina symtom, sin sjukdom och sin situation till hälso- och sjukvårdspersonalen. Att vara delaktig som patient visade sig därmed ha en vidare betydelse för patienter än vad som framkommer i styrande dokument för hälso- och sjukvården. Skillnaderna kan medföra att patienter och vårdpersonal har olika föreställningar om hur patienten kan bli delaktig i vården. Resultaten visar på behovet av att klargöra vad som avses med patientens rätt till delaktighet i vården och att patienters förväntningar beaktas i hälso- och sjukvården. Huvudhandledare: Margareta Ehnfors, Örebro universitet
Anette Forsberg Guillan-Barrés syndrom (GBS) är en akut inflammatorisk sjukdom i perifera nervsystemet som kännetecknas av tilltagande svaghet i ben, händer och armar samt nedsatt känsel. Efter det akuta skedet av sjukdomen är patienten i stort behov av rehabilitering. Anette Forsberg, sjukgymnast vid Habiliteringens forskningscentrum, Örebro läns landsting, visar i sin avhandling, Guillain-Barré syndrome: disability, quality of life, illness experiences and use of health care, att rehabiliteringen måste påbörjas tidigt för att få bästa möjliga resultat och att det är viktigt att identifiera behovet av rehabilitering under lång tid. Sjukdomsförloppet vid GBS varierar men patienten insjuknar vanligtvis akut och försämras successivt under en tvåveckorsperiod. Därefter börjar en stationär fas på en till fyra veckor innan patienten långsamt förbättras. Anette Forsberg har i sitt avhandlingsarbete studerat funktion, aktivitet, delaktighet och hälsorelaterad livskvalitet under de två första åren efter insjuknandet. Vid rehabilitering av personer med GBS är det viktigt med ett brett perspektiv över lång tid, säger Anette Forsberg. Förbättringar av funktion, styrka och rörlighet sker främst det första året efter insjuknandet och särskilt under det första halvåret. Rehabiliteringen måste därför sättas in på ett tidigt stadium då patientens förutsättningar för förbättring är som störst. För patienter med långsam förbättringstakt och risk för kvarstående problem är det också av vikt med tidigt psykologiskt stöd. Huvudhandledare: Lotta Widén Holmqvist, Karolinska Institutet
Örjan Friberg Infektioner efter hjärtkirurgi kan leda till allvarliga komplikationer med livshotande tillstånd. Örjan Friberg, överläkare vid Thoraxkirurgiska kliniken, USÖ, har i sin avhandling Local Collagen-Gentamicin for Prevention of Sternal Wound Infections, utvecklat en förebyggande behandlingsmetod som halverar förekomsten av infektioner efter hjärtkirurgi. Vid de flesta operationer ges antibiotika som dropp i blodet för att minska risken för infektion. Men denna behandling är inte alltid tillräckligt effektiv. I en stor studie med omkring 2000 patienter har Örjan Friberg utvecklat en ny metod där kollagenplattor med antibiotika lades in direkt i operationssåret. Forskningsresultaten visar att patienterna som blivit behandlade med den nya metoden hade en halverad infektionsfrekvens, jämfört med de patienter som fått antibiotika i blodet. Under första dygnet efter operationen har patienterna som behandlas med antibiotikaplattor mycket höga halter av antibiotika i sårområdet, säger Örjan Friberg. Att ha så höga halter i blodet skulle vara farligt, men tack vare den lokala behandlingen kan man öka halterna upp till hundra gånger utan att patienten drabbas av biverkningar. Därmed avdödas även de bakterier som vanligtvis är motståndskraftiga mot antibiotika och som kan orsaka livshotande infektioner. Personer med övervikt och diabetes drabbas lättare av infektioner, speciellt i sår. Örjan Fribergs forskning visar att dessa patienter har speciell nytta av den lokala antibiotikabehandlingen. Universitetssjukhuset Örebro använder numera behandlingen rutinmässigt vid hjärtkirurgiska ingrepp på patienter med övervikt och diabetes. Dessa patienter är överrepresenterade hos Thoraxkirurgiska kliniken, eftersom problematiken hänger ihop med kranskärlssjukdom. Behandling med antibiotikaplattor kostar lite mer än den vanliga behandlingen med dropp, men totalt sett leder den till betydligt färre sårinfektioner, minskade vårdtider och därmed en lägre kostnad för sjukvården. Huvudhandledare: Rolf Svedjeholm, Linköpings universitet
Katarina Göransson Triage är en process för att sortera och gradera patienter så att de mest allvarliga eller brådskande fallen behandlas först. Katarina Göransson har i sin avhandling, Registered-nurse led emergency department triage: organsiation, allocation of acuity ratings and triage decision making, studerat ett relativt nytt område inom svensk sjukvård, akutmottagningstriage. Hon undersökte såväl organisation som utförande av triage vid ett stort antal svenska sjukhus och har därigenom fått en nationell bild av triage. Avhandlingen visar att det föreligger stor nationell variation i såväl hur triage organiseras samt utförs, och inga tydliga förklaringar till dessa nationella variationer har identifierats. Uppmärksamheten kring triage har ökat i stora delar av Sverige, och bla Region Skåne blir första region i landet som inför en sorts handbok i omhändertagande som kommer att användas på alla vårdnivåer. När jag började med min forskning för fem år sedan fanns inte de här tankarna på agendan. Det är förstås väldigt roligt att min forskning redan börjar tillämpas i det kliniska arbetet, säger Katarina Göransson. Huvudhandledare: Margareta Ehnfors, Örebro universitet och Anna Ehrenberg, Örebro universitet 10
Ken Jatta Åderförkalkning i blodkärlen är den bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt och stroke. Åderförkalkningens mekanismer har tidigare framförallt studerats på djurmodeller, men genom ny forskning kan nu mänsklig kärlvävnad användas för att bekräfta tidigare fynd vid djurförsök. Detta ger ny kunskap och ökade möjligheter till behandling. Ken Jatta är forskare och lärare i biomedicin vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Han har i sin doktorsavhandling, Inflammation in atherosclerosis, undersökt hur det genetiska samspelet i kärlväggen ser ut vid sjukdom och icke sjukdom. Huvudhandledare: Allan Sirsjö, Örebro universitet 11
Margaretha Jurstrand Ospecificerad inflammation i urinrör eller livmoderhals är vanliga tillstånd som diagnostiseras vid landets STDmottagningar. Genom utveckling av nya analysmetoder har man kommit fram till att den nyupptäckta bakterien Mykoplasma genitalium är en vanlig orsak till dessa ospecificerade inflammationer. Det visar Margaretha Jurstrand, biomedicinsk analytiker vid Universitetssjukhuset Örebro, i sin avhandling Detection of Chlamydia trachomatis and Mycoplasma genitalium by genetic and serological methods. Mycoplasma genitalium är, precis som klamydiabakterien, sexuellt överförbar, men är mycket svårodlad och har därför varit svår att diagnostisera och behandla. Många bär på smittan utan att veta om det och smittorisken är därför hög. Tack vare den nya analysmetoden kan man nu upptäcka bakterien, ställa en säker diagnos och därmed ge en effektiv behandling. Bakterien är numera en känd orsak till urinrörskatarr och inflammation i livmoderhalsen hos kvinnor. Däremot finns det inte tillräckliga bevis för att den orsakar djupare genitala infektioner, exempelvis äggledarinflammation, med biverkningar såsom barnlöshet och utomkvedshavandeskap. På flera sätt uppför sig den här bakterien som klamydia med sina diffusa och ibland omärkliga kännetecken, säger Margaretha Jurstrand, som även har utvecklat en metod för genetisk typning av Klamydiabakterien. Metoden kan förbättra smittspårningen och på så sätt minska spridning av sjukdomen. I avhandlingen användes metoden framgångsrikt för att genotypa 237 kliniska klamydiastammar. Sammanlagt hittades 161 sexuella nätverk i smittspårningen. I studiens största nätverk kunde 26 individer identifieras och tre olika genotyper förekom. Huvudhandledare: Hans Fredlund, Örebro universitet 12
Peter Matthiessen Kirurgi är idag den viktigaste behandlingsmetoden vid ändtarmscancer. Vid operationen tas den sjuka delen av tarmen bort och de friska tarmändarna skarvas vanligtvis ihop. Dock förekommer komplikationer i någon form hos en tredjedel av de opererade patienterna. Läckage från tarmskarven är den enskilt mest fruktade komplikationen. I Sverige drabbas cirka 1 700 personer av ändtarmscancer årligen. Då läckage från tarmskarven är en relativt vanlig och mycket allvarlig komplikation till operationen har Peter Matthiessen i sitt avhandling, Rectal cancer surgery. Defunctioning stoma, anastomotic leakage and postoperative monitoring, kartlagt vilka patientgrupper som har en förhöjd risk att drabbas av tarmläckage. Vid en analys av tänkbara riskfaktorer för läckage hos ett stort antal patienter som genomgick en operation där en del av ändtarmen togs bort hade tolv procent av patienterna symptomatiskt läckage, säger Peter Matthiessen. Riskfaktorer för läckage var låg tarmskarv (< 6 cm ovan ändtarmsöppningen), manligt kön, komplikationer under operationen och strålbehandling före operationen. Peter Matthiessen har även undersökt hur tarmläckage kan förhindras och funnit att den avlastande tillfälliga stomin minskar risken för läckage. Forskningsresultaten visar att 28 procent av de patienter som opererades med låg tarmskarv utan tillfällig stomi drabbades av läckage, medan endast tio procent av de patienter som fick tillfällig stomi drabbades av läckage. Denna skillnad är statistiskt säkerställd och har aldrig tidigare påvisats i någon liknande studie. Frågan om tillfällig avlastande stomi har debatterats inom den kirurgiska vetenskapen i åtminstone tre decennier utan att konsensus uppnåtts, säger Peter Matthiessen. Tack vare denna studie kan nu avlastande tillfällig stomi med hög grad av vetenskaplig grund rekommenderas vid ändtarmsoperationer med låga tarmskarvar. Huvudhandledare: Olof Hallböök, Linköpings universitet 13
Torbjörn Norén Den vanligaste orsaken till diarré på grund av antibiotikabehandling är att tarmbakterien Clostridium difficile producerar toxin som utlöser CDAD (Clostridium difficile associerad diarré). Sjukdomen orsakar förlängda vårdtider, lidande och risk för förtidig död för patienten. Torbjörn Norén, bitr överläkare på infektionskliniken, visar i sin avhandling fördubblad förekomst i Örebro län och spridning av en unik typ av denna bakterie, samt att alternativ fusidinsyrabehandling vid den här sjukdomen inte är lämplig. Redan i en studie 1994 1996 vid infektionskliniken USÖ, såg man att klindamycin var det antibiotika som oftast orsakade CDAD p g a förekomst av en epidemisk resistent Clostridium difficile. I en uppföljning i hela Örebro län 1999 2000 insjuknade 97 patienter per 100 000 invånare vilket är nästan dubbelt så många som riksgenomsnittet 1995. Huvuddelen av dessa återfanns på sjukhus och ¼ återinsjuknade i sjukdomen efter behandling. Endast 10 % av återfallen var smittöverföring utifrån, vilket kan jämföras med 50 % i internationella studier. Detta skulle kunna tyda på att hygienrutinerna vid länets sjukhus fungerade och att förklaringen snarare fanns i den lokala antibiotikaanvändningen. Behandlingsvikt och resistens hos bakterien har lett till att vården söker alternativa behandlingar. Fusidinsyra prövades med god effekt, men visade att knappt hälften av patienterna hade bakterien kvar efter behandling. Hälften av dessa bakterier hade också blivit höggradigt resistenta mot fusidinsyra. Sammantaget talar dessa nya data starkt för att antibiotikadiarré är ett betydande problem i länet och både antibiotikarestriktion och nya behandlingspreparat behövs för att minska sjuklighet och kostnader. Dessutom kan behandling med fusidinsyra anses olämplig p g a resistensutveckling, säger Torbjörn Norén. Huvudhandledare: Erik Bäck, Örebro universitet 14
Ingvor Pettersson Personer som drabbats av stroke upplever en dubbelhet till att använda hjälpmedel för att klara av vardagen. De positiva känslorna överväger, men även negativa känslor finns. Det visar en doktorsavhandling vid Örebro universitet som utgår från användarnas eget perspektiv. Ingvor Pettersson är forskare i vårdvetenskap vid Örebro universitet, i sin avhandling, Significance of Assistive Devices in the Daily Life of Persons with Stroke, har hon undersökt hur olika hjälpmedel till personer med stroke påverkar deras liv. Stroke är en vanlig sjukdom som drabbar cirka 30 000 personer årligen i Sverige, säger Ingvor Pettersson. För många av dem är användning av hjälpmedel en förutsättning för att klara av sitt dagliga liv i hemmet och i samhället. Petterssons forskning visar att personer som fått stroke upplever hjälpmedel som en dubbelhet, både positivt och underlättande samtidigt som negativt och hindrande. Men de positiva aspekterna överväger. Hjälpmedlen gör det exempelvis lättare att klara av olika vardagliga aktiviteter, att bli oberoende av andras hjälp, att undvika ytterligare funktionshinder, att bibehålla tidigare vanor, att ha kontroll över tiden och att få en bättre livskvalitet. Hjälpmedlen är ofta en förutsättning för personerna med stroke att kunna bo kvar i nuvarande boende. Negativa aspekter kan vara att personerna som använder hjälpmedlen upplever det utpekande eller pinsamt att använda dem och upplever det obehagligt när andra personer stirrar på dem. Vidare kan hjälpmedlen vara en ständig påminnelse om deras funktionshinder, att de behöver hjälp av andra och att de inte kan utföra olika aktiviteter lika bra som tidigare. Hjälpmedlen berör också närstående till personer med stroke då hjälpmedlen finns i deras gemensamma hem. Hjälpmedlen blir en del i relationen till maken/makan med stroke men även i olika relationer till andra personer i samhället. Ingvor Petterssons forskning utgår ifrån personerna som använder hjälpmedel och deras eget perspektiv. Detta kan bidra till att förskrivningen av hjälpmedel blir bättre och den kan också tjäna som underlag till olika politiska beslut angående hjälpmedel. Huvudhandledare: Gerd Ahlström, Örebro universitet 15
Agneta Schröder Den psykiatriska vården har under de senaste decennierna undergått genomgripande förändringar mot allt öppnare vårdformer, med minskat antal vårdplatser och kortade vårdtider. Vårdens syn på såväl patienter som deras anhöriga har också förändrats, liksom deras kunskaper om och förväntningar på den vård som erbjuds. Med underlag av detta har Agneta Schröder, Psykiatriskt forskningscentrum Universitetssjukhuset Örebro och Hälsouniversitetet i Linköping, i sin avhandling, Quality of Care in the Psychiatric Setting: Perspectives of the Patient, Next of Kin and Care staff, tagit fram ett instrument för att mäta vårdkvalitet. Det övergripande syftet med den här avhandlingen är dels att beskriva vårdkvalitet ur olika perspektiv i psykiatrisk vård och dels att utveckla ett instrument för vårdkvalitet från ett patientperspektiv, samt använda instrumentet empiriskt för att beskriva vårdkvalitet. Patientens perspektiv är viktigt, eftersom det endast är patienten som kan beskriva sina förväntningar och upplevelser av vårdens kvalitet, säger Agneta Schröder. Därutöver är det också viktigt att veta vad närstående och professionen lägger för innebörd i begreppet för att kunna jämföra vårdkvalitet ur flera perspektiv. Sammanfattningsvis framkom att vårdkvalitet inom psykiatrisk vård är ett normativt och multidimensionellt begrepp som visar på hur vården ska vara. Resultatet pekade på att det fanns många likheter i de olika perspektivens uppfattningar av vårdkvalitet på en generell nivå, men också olikheter på en specifik nivå. Fem centrala dimensioner framkom; värdighet, trygghet, delaktighet, tillfriskande och vårdmiljö. Den empiriska undersökningen av instrumentet Kvalitet i Psykiatrisk Vård, KPV, visade att patienterna ansåg att vården var av hög kvalitet. Det fanns dock skillnader i patienternas förväntningar och upplevelser. Dessa skillnader ger värdefull information om vilka aspekter av vården som behöver ägnas särskild uppmärksamhet i ett fortsatt kvalitetsarbete. Huvudhandledare: Gerd Ahlström, Hälsohögskolan Jönköping 16
Thomas Strandberg Att drabbas av en hjärnskada leder ofta till olika slag av förändringar i livet och omställningen tillbaka till tidigare vardagsliv kan bli en många gånger mödosam process. Med bättre samordning av de olika stödinsatserna kan emellertid rehabilitering och annat samhällsstöd jämna vägen mot ett allt bättre fungerande vardagsliv. Denna omställningsprocess kan för många drabbade vara livslång. Samtidigt kan med en försiktig tolkning av föreliggande forskningsresultat antas, att det tar mellan fem och sju år för en person med traumatisk förvärvad hjärnskada att hitta ett sätt att förhålla sig till skadans konsekvenser och integrera skadan i ett delvis nytt och förändrat vardagsliv. Thomas Strandberg har i sin avhandling, Vuxna med förvärvad traumatisk hjärnskada omställningsprocesser och konsekvenser i vardagslivet, gjort en studie med 15 personer med lätta och måttliga traumatiska hjärnskador. Deras skador var förorsakade av yttre våld mot skallen genom exempelvis trafikolyckor, fall eller misshandel. De var, då de intervjuades, i yrkesverksam ålder mellan 28 och 56 år och hade levt med hjärnskadan mellan 6 månader till 17 år. I studien fokuserades tre områden: (I) omställningsprocesser i vardagslivet, (II) betydelsefulla stödinsatser samt (III) upplevda konsekvenser. Avhandlingen är framlagd inom ämnet medicinsk handikappvetenskap och är genomförd vid Institutet för handikappvetenskap (IHV), Örebro universitet. Huvudhandledare: Berth Danermark, Örebro universitet 17
18
Nya docenter och professorer under 2006 19
Swen-Olof Andersson Docent i urologi Swen-Olof Andersson är överläkare på urologkliniken på USÖ. Han disputerade 1996, hans avhandlingsarbete handlade om epidemiologiska aspekter på prostatacancer, med speciellt fokus på kostens betydelse. Hans forskningsarbete har även fortsättningsvis handlat om epidemiologi men också om studier av prognostiska faktorer och naturalförlopp av tidig, lokaliserad prostatacancer. Dagens prostatacancerforskning handlar till stor del om att hitta nya prognostiska markörer för att skilja beskedliga från letala behandlingskrävande tumörer. Vi har sedan något år tillbaka etablerat ett spännande samarbete med forskarkollegor på Harvarduniversitetet i Boston. Våra egna patientmaterial med lång och fullständig uppföljning ger oss i detta samarbete unika möjligheter till molekylärbiologiska studier av prostatacancer, säger Swen- Olof Andersson. 20
Sören Andersson Docent i klinisk immunologi Sören Andersson är överläkare vid kliniskt mikrobiologiska kliniken på USÖ. Han bedriver flera doktorandprojekt inom området virusinfektioner som smittar via blod, främst HIV och HTLV I/II. Dessutom driver han ett forskningsprojekt för att utveckla ätbara vacciner. Projekts mål är att finna metoder för att kunna immunisera mot sexuellt överförbara sjukdomar via kroppens mag- och tarmslemhinnor. Sören Andersson och forskarkollegor undersöker om det är möjligt att få växter att producera antigena proteiner som går att äta och som stimulerar immunsystemet till att ge ett skydd eller att få växter att producera så mycket protein att det kan renas och därefter användas till vaccin. Nu ligger de första resultaten klara prototypväxter med klamydiarespektive HIV-gener. I djurförsök matar man möss med dessa växter för att senare kunna bestämma om de bildat ett immunsvar mot proteinet, en del av forskningen utförs i samarbete med Smittskyddsinstitutet och Karolinska Institutet. 21
Sivert Antonson Docent i handikappvetenskap Sivert Antonson är knuten till såväl Institutet för handikappvetenskap (IHV) som ämnesgruppen i Vårdkommunikation på Hälsovetenskapliga institutionen (HI), Örebro universitet. Han har varit verksam inom handikappområdet i olika funktioner sedan 1960-talet. Under de senaste 20 åren har han varit lärare på olika högskolor och universitet såsom, Hälsohögskolan i Karlstad, Göteborgs universitet, Vårdhögskolan i Örebro och från 1995 Högskolan i Örebro/ Örebro universitet. Idag riktas hans forskningsintresse dels mot unga personer med hörselskada kopplat till utbildning och arbete, dels mot den betydelse ett visst stöd supported employment kan ha för unga personer med olika funktionshinder att nå, få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 22
Peter Appelros Docent i neurologi Peter Appelros arbetar som avdelningsläkare vid Neurokliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Tidigare har han arbetat många år inom geriatriken. Hans huvudintresse är stroke. I sitt forskningsarbete har han intresserat sig för epidemiologiska och prognostiska aspekter av sjukdomen, samt även kognitiva störningar. Under åren 1999 2000 registrerades alla förstagångsinsjuknanden av stroke i Örebro kommun. Detta material har lett fram en rad arbeten, som bl a visat förekomst av stroke i Örebro, svårighetsgrad, förekomst av demens och depression, sociala konsekvenser, samt prognostiska faktorer för överlevnad och handikapp. Ett särskilt intresse har ägnats åt neglekt ett symtom vid stroke där patienten har minskad uppmärksamhet för ena kroppshalvan och synfältet. Den senaste forskningen har utvärderat Riks-Stroke, det svenska kvalitetsregistret för stroke. Det har visat sig att de kvalitetsparametrar som redovisas där är betydligt mer svårtolkade än vad man tidigare trodde. I sin fortsatta forskning planerar Peter Appelros att undersöka sambandet mellan stroke och kranskärlssjukdom. 23
Håkan Geijer Docent i medicinsk radiologi Håkan Geijer disputerade 2001 med avhandlingen Radiation dose and image quality in diagnostic radiology som huvudsakligen berörde stråldoser och bildkvalitet inom radiologin. Därefter har han fortsatt sitt arbete med forskning rörande stråldoser och bildkvalitet, framför allt i forskargruppen vid Röntgenkliniken och Avd för Sjukhusfysik, USÖ. Arbetet har berört en så kallad direktdigital detektor för radiografi där de arbetar med att utnyttja tillförd strålning på ett optimalt sätt för att uppnå en bra bildkvalitet till lägsta möjliga stråldos. Han har även fortsatt arbetet från doktorandtiden med hjärtangiografi och genomfört en studie av stråldoser vid kärlpunktion i två olika lokaler, ljumske eller handled. Ett nytt fält som vi nyligen stigit in i är stråldos och bildkvalitet vid datortomografi, säger Håkan Geijer. Vid sidan om huvudområdet har Håkan Geijer haft samarbete jag med flera forskargrupper bl a vid Kardiologkliniken inom intrakoronart ultraljud samt kärlkirurgiska sektionen vid Kirurgkliniken USÖ inom främst aortastentning, både rörande stråldos/bildkvalitet men även rent kliniska ämnen. Dessutom har han samarbetetat med Thoraxkliniken USÖ med angiografisk kontroll av by-passopererade patienter. Han har även haft samarbete med forskare vid Universitetssjukhuset i Malmö gällande röntgentäthet av olika kontrastmedel och vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg om bildskärmar vid granskning av röntgenbilder. 24
Ulf Hanson Docent i obstetrik och gynekologi Ulf Hanson arbetar som divisionschef för Kvinno- och barndivisionen vid Akademiska sjukhuset. Han har tidigare huvudsakligen sysslat med obstetrik och var 1991-99 sektionsansvarig för obstetriken vid Universitetssjukhuset Örebro. Dessförinnan hade han sin kliniska och vetenskapliga utbildning vid kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset och fick 1986 sin docentur där, denna är numera överflyttad till Uppsala universitet. Han var under sin örebrotid med och startade samarbetet med Linköping kring läkarutbildningen och har sedan fortsatt forskningssamarbetet med kvinnokliniken USÖ. Den kliniska forskningen, som alltid varit starkt kliniskt inriktad, har huvudsakligen gällt diabetes och graviditet med olika aspekter på betydelsen av metabol kontroll och handläggning under graviditet. Ulf Hansson har ett starkt intresse för evidenbaserad medicin och kvalitetsaspekter på förlossningshandläggning. Ulf Hansson har varit handledare till två avhandlingar som de senaste åren utgått från kvinnokliniken, USÖ. Han handleder för närvarande två doktorander. Aktuell forskning handlar om screening, diagnostik och behandling vid graviditetsdiabetes. Där är en stor multicenterstudie under planering. Ett annat område är kvalitetsaspekter på förlossningshandläggning med inriktning mot oxytocinanvändning. Ulf Hansson har ett stark intresse för utbildningsfrågor och har initerat, ansvarat och medverkat bland annat i olika fortbildningskurser för ST-läkare och färdiga specialister. Han är även vetenskapligt råd i obstetrik och gynekologi. 25
Carina B Johansson Professor Carina B Johansson arbetar med forskning relaterad till medicintekniska komponenter s k biomaterial och implementeringen av dessa. Detta forskningsområde handlar i dagligt tal om reservdelsmänniskan. Tillsammans med Börje Svensson vid Käkkirurgiska kliniken USÖ, är hon involverad i uppbyggandet av en Käkkirurgisk forskningsenhet vid samma avdelning. Klinisk relaterade doktorandprojekt är något som hon är mycket intresserad av. Detta har hon arbetat med under lång tid som forskare vid Biomaterialavdelningen vid Göteborgs Universitet innan hon kom till Örebro Universitet 2003. Hon medverkar i många nationella- och internationella forskningsprojekt där olika kompetenser ingår och även här är reservdelsmänniskan i fokus. Forskningen involverar bl a frågor kring själva biomaterialet som skall användas för implantatet och hur ytan på implantatet skall vara för att en optimal inläkning skall ske. De hårda faktorerna d v s materialet, designen av implantatet och ytmodifieringen sägs vara kontrollerbara medan de mjuka faktorerna d v s den kirurgiska tekniken, patientens vävnadsbädd samt belastning av implantaten är svårare att ha kontroll på. Nya biomaterial/implantat måste testats grundligt innan en kommersiell produkt lanseras. Carina har stor erfarenhet av olika så kallade in vivo modeller, både i mjuk- och hårdvävnad. Modellerna är framtagna för att belysa ett kliniskt problem eller en klinisk situation. Tillsammans med Mikael Ivarsson på Kliniskt Forsknings Centrum (KFC), USÖ har de påbörjat in vitro studier av bl a celladhesion till olika biomaterialytor, vilka också är involverade i gruppens in vivo försök. Viktigt för att kunna utvärdera nya biomaterial är att använda optimala analystekniker. Carina arbetar med att studera gränsskiktet mellan vävnad och biomaterial med olika upplösningsnivåer och hon arbetar vidare på att implementera nya analysmetoder som komplement till redan befintliga. Detta gör hon bl a tillsammans med forskare vid SLU, Uppsala universitet inom ett projekt sponsrat av Vetenskapsrådet. 26
Lars Kjellin Docent i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning Lars Kjellin är forskningsledare vid Psykiatriskt forskningscentrum. Där är han involverad i ett flertal forskningsprojekt rörande psykiatrisk tvångsvård. Tvångsintagning och tvångsbehandling förekommer inom psykiatrin över hela världen, oftast med stöd av särskild lagstiftning. Internationella deklarationer om mänskliga rättigheter generellt, liksom specifikt på psykiatriområdet, godkänner tvång under särskilda förutsättningar. De flesta moralfilosofer anser att tvångsingripanden mot personer med psykiska sjukdomar i vissa fall kan vara försvarbara på etiska grunder. Tvångets rättfärdigande bygger i huvudsak på ett antagande att tvånget fungerar, det vill säga att tvångsvård i vissa situationer ger ett bättre utfall än ingen (tvångs)intervention. Det saknas emellertid empiriskt stöd för detta, även om en stor del av tvångsvårdade patienter i olika studier i efterhand ansett att behandlingen varit till nytta. Omfattningen av psykiatrisk tvångsvård varierar kraftigt mellan länder, men olika länders statistik är ofta inte jämförbar. Omfattningen varierar även mellan regioner inom länder med samma lagstiftning som reglerar användningen av tvång i psykiatrin. Vidare har flera studier visat att formell legal status (tvångsvårdad frivilligt vårdad) inte överensstämmer med patienternas egna upplevelser av tvång vid intagningen, varför det är viktigt att även studera subjektiva aspekter av tvång. Lars Kjellin är projektledare för de svenska delarna av två internationella vuxenpsykiatriska studier som syftar till att öka kunskaperna på dessa områden, dels en studie där tretton psykiatriska verksamheter i samtliga nordiska länder ingår och dels ett EU-finansierat projekt omfattande tolv regioner i lika många europeiska länder. Även inom den barn- och ungdomspsykiatriska vården (BUP) förekommer ibland inslag av tvång, av såväl formell som informell art. De etiska konflikter som aktualiseras vid tvångsvård blir än tydligare inom BUP, då ungdomarna inte är myndiga och fler aktörer är involverade i tvångsutövandet. Lars Kjellin medverkar i en regional studie på detta område, som leds från Psykiatriskt forskningscentrum i Örebro. 27
Göran Liljegren Docent i kirurgi Göran Liljegren arbetar som överläkare på sektionen för Bröst- och endokrinkirurgi vid kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Sedan 1999 delar han sin tid mellan klinisk verksamhet som består av primärutredning och operativ behandling av bröstcancer och utbildning i, samt införandet av ett evidensbaserat synsätt i Örebro läns landsting. Det senare sker i en grupp av andra kollegor från olika professioner som ryms inom CAMTÖ (Centrum för Evidensbaserad Medicin och utvärdering av medicinska metoder i Örebro län). I den funktionen har han sedan tidigare ett lektorat i Evidensbaserad medicin vid Örebro universitet. Den kliniska forskningen han bedrivit har gällt strålbehandlingens roll vid bröstbevarande kirurgi i en studie som nu analyseras för att ge långtidsresultat. Nyligen har han tillsammans med Kenneth Villman på onkoloiska kliniken USÖ tagit initiativ till och startat en studie på kvinnor med förmodat låg risk för återfall i bröstet efter bröstbevarande kirurgi utan tillägg av postoperativ strålbehandling. Under de senaste åren har han varit aktiv i införandet av ett begränsat ingrepp i armhålan, s k portvaktsbiopsi under kontrollerade former i samarbete med andra bröstkirurger i Sverige. Konsekvenserna av olika typer av behandlingar av armhålan vid behandling av bröstcancer ur ett livskvalitetsperspektiv studeras också för närvarande i en stor studie i samarbete med flera andra centra i landet. Han handleder för närvarande två yngre forskare i dessa projekt. Sin docentur i kirurgi fick han redan 2001 vid Hälsouniversitetet i Linköping. Docenturen överflyttades 2006 till Örebro universitet. 28
Kim Lützen professor Kim Lützén är professor, dr med vetenskap och föreståndare för forskarskolan Värde, vård och omsorg vid Örebro universitet. Kim Lützén utforskar dessutom psykosociala och etiska aspekter vid psykiska funktionshinder. Det övergripande målet med forskningsprojektet är att identifiera och undersöka livsvillkoren hos personer med psykiska funktionshinder, exempelvis, schizofreni, som motverkar social integrering. Tidigare resultat har visat att existentiell oro, ensamhet, initiativlöshet, avsaknad av ett fungerande socialt nätverk, leder till s k främlingskap, alienation, och marginalisering av personer med svåra psykiska funktionshinder. Närståendes medverkan i vård och omsorg kan stärka dessa personers integrering i samhället. Samhällets negativa attityder mot personer med svåra psykiska sjukdomar kan bero på bristande kunskaper om psykisk sjukdom som kan leda till rädsla och avståndstagandet av dessa personer. Negativa attityder är ofta omedvetna eller i varje fall inte uttalade. Samtidigt visar ett flertal studier att positiva attityder till personer med psykiska sjukdomar är korrelerade till kunskap om psykisk ohälsa. 29
Lauri Nevonen Docent i medicinsk psykologi Lauri Nevonen forskar om patienter med ätstörningar där han driver flera projekt. Idag tillhör ätstörningar och obesitas två olika områden som alltmer börjar närma sig varandra. Anorexi och obesitas kan ses som ytterligheter på ett kontinuum eftersom det finns beteenden och symtom som binder samman anorexi med bulimi, bulimi med hetsätningsstörning och hetsätningsstörning med obesitas. Ätstörningar är idag i huvudsak klassat som ett psykiatriskt tillstånd medan obesitas betecknas som ett medicinskt tillstånd. En randomiserad studie finns planerad där BUP skall bedriva kognitiv-beteendeterapi i grupp och Barn och ungdomsmedicin traditionell obesitas behandling. Han har varit med och utvecklat och utvärderat en sekvenserad psykoterapibehandlingsmetod för patienter med bulimia nervosa och ospecifik ätstörning. Genom att först ge en symtominriktad behandling och därefter arbeta med patienternas interpersonella svårigheter lyckades vi öka antalet symptomfria och förbättrade patienter samt nå god patienttillfredsställelse på både kort och lång sikt, säger Nevonen. Han deltar i ett europeiskt projekt som utvärderar en Internet-baserad självhjälpsguide för patienter med bulimiska symtom. Resultaten pekar på att den här typen av behandling kan fungera bra för lättare symtom eller som en förberedelse för psykoterapi när man står på väntelista. Gruppen unga vuxna med anorexia nervosa är en mycket svårbehandlad grupp med dålig prognos. Lauri Nevonen är med i den första välkontrollerade behandlingsstudien i Norden där effekten av individuell kognitiv-beteendeterapi och familjeterapi jämförs. Intresset riktar sig också mot hur kostnadseffektiva de olika behandlingsmetoderna är och hur mycket behandlingsförväntningarna påverkar behandlingstillfredsställelsen och utfallet. Förutsättningarna för att kunna studera denna grupp är en väl fungerande behandlar- och forskargrupp och ett starkt stöd från verksamhetsledning samt uthållighet eftersom ångest och oro bland både personal, föräldrar, patient och omgivning kan bli stark. 30
Bo Söderquist Docent i infektionssjukdomar Staphylococcus aureus har i många år fascinerat munskänken och infektionsläkaren Bo Söderquist, kanske delvis för att bakterien kan växa i form av druvklasar. Han har studerat bakteriens toxinbildande kapacitet liksom den sjuka människans förmåga till antikroppsbildning och övrigt immunsvar i form av cytokiner och adhesionsmolekyler vid septikemi och endokardit. Bo Söderquist disputerade 1995 vid Karolinska institutet i Stockholm på en avhandling med titeln Staphylococcus aureus septicemia. Aspects on exotoxins and the immune response Fortsättningsvis har studier av infektioner orsakade av såväl S. aureus som koagulas-negativa staphylococcer (KNS) inkluderande sjukdomstillstånd hos immunsupprimerade patienter och patienter med främmande kroppsinfektioner såsom ledproteser och infektioner efter thoraxkirurgi bedrivits på Kliniskt Mikrobiologiska kliniken, USÖ. 2002 blev Bo Söderquist även specialist i klinisk bakteriologi. Samma år utnämndes han till docent i infektionsmedicin vid Hälsouniversitet i Linköping. Aktuella forskningslinjer är epidemiologi och karaktärisering av meticillin-resistens hos såväl S. aureus (MRSA) som KNS respektive virulensfaktorer och resistensmekanismer hos KNS orsakande ledprotesinfektioner. 31
Hans Tydén Docent i anestesiologi Hans Tydén är kliniskt verksam inom thoraxanestesiologi sedan 1975. Han disputerade vid Uppsala universitet 1979 med avhandlingen Haemodynamics in aorto-coronary bypass surgery. A clinical study with special reference to the effects of neuroleptanaesthesia and to the cause of postoperative vasoconstriciton and its treatment with sodium nitroprusside. Acta Universitatis Upsaliensis. Upps Diss Fac Med 1979: 325 Sedan 1983 är Hans Tydén docent i anestesiologi med intensivvård vid Uppsala universitet. 2006 är docenturen överflyttad till Örebro universitet Hans fortsatta forskningsaktivitet har huvudsakligen fokuserat på cirkulation, lungfunktionsstörningar och koagulationsproblem i samband med hjärtoperationer. 32
Curt Tysk Adjungerad professor Curt Tysk arbetar som överläkare på sektionen för gastroenterologi vid Medicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Han disputerade 1991 på en avhandling om ulcerös kolit och blev docent i medicin 1995. Hans kliniska forskning är inriktad på de inflammatoriska tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom samt de nya mikroskopiska koliterna kollagen kolit och lymfocytär kolit. Genetiska aspekter på de inflammatoriska tarmsjukdomarna har studerats i flera nationella och internationella samarbetsprojekt, med bland annat ett unikt svenskt tvillingmaterial som grund. Vidare pågår studier och utvärdering av nya behandlingsmetoder vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom inrymmande både nya läkemedel och endoskopiska behandlingstekniker. De allra första epidemiologiska studierna av mikroskopisk kolit kom från Örebro och visade att dessa tillstånd är betydligt vanligare än man ansåg tidigare. Fortsatta studier av sjukdomarnas klinik, terapi och prognos pågår och har lett fram till två tidigare avhandlingar. Curt Tysk är idag huvudhandledare för två doktorander, som har doktorandprojekt inom dessa områden. 33
Magnus Unemo Docent i klinisk mikrobiologi Magnus Unemo är utbildad biomedicinsk analytiker men har numera en tjänst som disputerad mikrobiolog/molekylärbiolog på Kliniskt mikrobiologiska kliniken på USÖ. Sin doktorsexamen tog han 2003 då han lade fram avhandlingen Genotypic and phenotypic characterisation of Neisseria gonorrhoeae och fr o m 2007 har han också en docentur med inriktning mot klinisk mikrobiologi på Örebro universitet. Hans vetenskapliga verksamhet har varit starkt präglad av att Kliniskt mikrobiologiska kliniken innehar funktionen som nationellt referenslaboratorium för patogena Neisseria, d v s bakterierna Neisseria gonorrhoeae och Neisseria meningitidis. Några av de aktuella forskningsprojekt, som involverar många olika arter av bakterier, Magnus Unemo är delaktig i är: 1. Utveckling och applicering av fenotypiska och genetiska karakteriseringsmetoder för framförallt epidemiologiska syften som exempelvis identifiering av enskilda/multipla bakteriestammars spridning, identifiering av kluster av sjukdom, kontaktspårning etc. Detta i ett lokalt, nationellt liksom internationellt perspektiv. 2. Inventering, utvärdering, utveckling, optimering och kvalitetssäkring av diagnostika metoder för framförallt etiologiska agens av sexuellt överförbara infektioner, framförallt i ett internationellt perspektiv. 3. Monitorering av antibiotikakänslighet och identifiering liksom diagnostisering av genetiska orsaker till antibiotikaresistens, både i lokala, nationella och internationella perspektiv. 34
Håkan Westberg Docent i kemi (miljövetenskap) Håkan Westberg är laboratoriechef vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Docenturen är knuten till MTM-programmet vid Örebro universitet. Avhandlingsarbetet beskrev kemiska exponeringar och cancerrisker vid arbete i svenska aluminiumgjuterier och omsmältverk. Förutom deskription av aktuella exponeringar, jämförelse med acceptabla nivåer och prognos av framtida hälsa i arbetet finns för några exponeringar mera sambandsorienterad dos responsanalys (epidemiologi) exponeringsnivåer kan bestämmas där risk för cancersjuklighet inte upptäder. Av speciellt intresse har varit exponeringen för kristallinkvarts där den klassiska yrkessjukdomen silikos och risken för lungcancer dominerar. Efter avhandlingsarbetet i aluminumgjuterier har järngjuterier där exponeringen för kvarts varit ännu mer uttalad ingått i forskningsprogrammet med exponering, hälsa och eliminationstekniska åtgärder har ingått. Forskningsarbetet har lett till omfattande åtgärdsarbete via branschorganisationer och enskilda gjuterier och förbättrat arbetsmiljöer. Ett annat forskningsområde är exponering för partiklar och risker både ischemisk hjärtsjukdom, hjärtinfarkt och cerebrovasculär sjukdom, bl a för anställda i pappers- och massaindustri. I flera forskningsprojekt studeras yrkesmässig exponering för finpartikulära luftföroreningar och dess påverkan på inflammatoriska reaktioner, framför allt via ökade halter av interleukiner, CRP (snabbsänka) och fibrinogen i blod. Arbetet koncentreras på att finna exponeringsmått och tidiga markörer för ohälsa där säkra nivåer kan rekommenderas i förebyggande arbete. 35
36
Vetenskapliga publikationer 2006 37
Redovisning av publikationer presenterade klinikvis finns på www.orebroll.se/forskning06 Vetenskapliga publikationer 2006 Aaltonen K, Ahlin C, Amini RM, Salonen L, Fjällskog ML, Heikkilä P, Nevanlinna H, Blomqvist C. Reliability of cyclin A assessment on tissue microarrays in breast cancer compared to conventional histological slides. Br J Cancer 2006;94:1697-702. Ahlström C, Hult P, Rask P, Karlsson J-E, Nylander E, Dahlström U, Ask P. Feature Extraction for Systolic Heart Murmur Classification. An Biomed Eng. 2006;34:1666 77. Ahlström C, Johansson A, Hult P, Ask P. Chaotic Dynamics of Respiratory Sounds. Chaos Solitons Fractals. 2006;29:1054-62. Ahlström G, Lindvall B, Wenneberg S, Gunnarsson L-G. A comprehensive rehabilitation programme tailored to the needs of adults with muscular dystrophy. Clinical Rehabilitation 2006;20(2):132-141. Ahlström G. Personal Assistance for Patients Living with a Severe Neurological Disorder. Journal of Neuroscience Nursing. 2006;38(3):183-193. Albrektsson A, Bazargani F, Wieslander A, Braide M. Peritoneal dialysis fluid-induced angiogenesis in rat mesentery is increased by lactate in the presence or absence of glucose. ASAIO J 2006;52:276-81. Almroth G, Axelsson T, Müssener E, Grodzinsky E, Midhagen G, Olcén P. Increased prevalence of anti-gliadin IgA-antibodies with aberrant duodenal histopathological findings in patients with IgA-nephropathy and related disorders. Ups J Med Sci 2006; 111:339-52. Amundadottir LT, Sulem P, Gudmundsson J, Helgason A, Baker A, Sigurdsson A, Cazier J-B, Sainz J, Jakobsdottir M, Kostic J, Magnusdottir DN Johansson J-E, et al. A common variant associated with prostate cancer in European and African populations. Nature Genetics 2006;38:652-8. Andershed B. Relatives in end of life care - part 1. A systematic review of the literature the five last year, January 1999 - February 2004. Journal of Clinical Nursing. 2006;15:1158 1169. Andersson C, Lindau M, Almkvist O, Engfeldt P, Johansson S-E, Eriksdotter Jönhagen M. Identifying Patients at High and Low Risk of Cognitive Decline Using Rey Auditory Verbal Learning Test among Middle-Aged Memory Clinic Outpatients. Dement Geriat Cogn Disord 2006;21:251-9. Andersson H, Hartmanova B, Bäck E, Eliasson H, Landfors M, Näslund L, Rydén P, Sjöstedt A. Transcriptional profiling of the peripheral blood response during tularaemia. Genes Immun. 2006;7:503-13. Andersson Å. G., Kamwendo K., Seiger Å., Appelros P. (2006) How to identify potential fallers in a stroke unit: Validity indexes of four test methods. Journal of Rehabilitation Medicine, 38:186-191. 38
Andin U, Gustafson L, Brun A, Passant U. Clinical manifestations in neuropathologically defined subgroups of vascular dementia. Int J Geriatr Psychiatry. 2006 Jul;21:688 97. Andin U, Passant U, Gustafson L, Englund E. Alzheimer s disease (AD) with and without white matter pathology-clinical identification of concurrent cardiovascular disorders. Arch Gerontol Geriatr. 2006 Aug 17 [Epub ahead of print]. Andrén O, Fall K, Franzén L, Andersson S-O, Johansson J-E, Rubin M. How well does the Gleason score predict prostate cancer death? A 20-year follow-up of a population-based cohort in Sweden. J Urol 2006;175:1337-40. Antonson S, Danermark B, Lundström I.The Importance of Social Support for Hard-of- Hearing Students in Pursuing Their Educational Careers. Scandinavian Journal of Disability Research. 2006;8(4):298-316. Appelros P, Andersson ÅG. Changes in Mini Mental State Examination after stroke: Lacunar infarction predicts cognitive decline. Europ J Neurol 2006;13:491-5. Appelros P, Nydevik I, Terént A. Living setting and utilisation of ADL assistance one year after a stroke with special reference to gender differences. Disabil Rehab 2006;28:43-9. Appelros P. Heart failure and stroke. Stroke 2006;37:1637. Appelros P. Prevalence and predictors of pain and fatigue after stroke. InternationalJ Rehab Res 2006;29:329-33. Aspholm M, Kalia A, Ruhl S, Schedin S, Arnqvist A, Linden S, Sjöström R, Gerhard M, Semino-Mora C, Dubois A, Unemo M, Danielsson D, Teneberg S, Lee WK, Berg DE, Boren T. Helicobacter pylori adhesion to carbohydrates. Methods Enzymol 2006;417:293-339. Augustsson I, Engstrand I. Hearing ability according to screening at conscription; comparison with earlier reports and with previous screening results for individuals without known ear disease. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2006;70:909-13. Axelsson P, Thörn S-E, Lövqvist Å, Wattwil L, Wattwil M. Betamethasone does not prevent nausea and vomiting induced by the dopamine-agonist apomorphine. Can J Anaesth 2006:53:370-4. Bazargani F, Rother RP, Braide M. The roles of complement factor C5a and Cinc-1 in glucose transport, ultrafiltration, and neutrophil recruitment during peritoneal dialysis. Perit Dial Int 2006;26:688-96. Benbenishty J, Ganz FD, Lippert A, Bulow HH, Wennberg E, Henderson B, Svantesson M, Baras M, Phelan D, Maia P, Sprung CL. Nurse involvement in end-of-life decision making: the ETHICUS Study. Intensive Care Med 2006;32:129-32. 39