Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskoleavdelningen Ugglan 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. En plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Säters förskoleområde, Förskolan Myran, Gula

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2014 Augustendals förskola. Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling för Gläntans förskola 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Staffansgårdens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2016

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Likabehandlingsplanen är utformad i enlighet med Diskrimineringslag 2008:567 samt Skollagens 2010:800 kapitel 6.

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling för Gläntans förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot kränkande behandling Fridhems förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. M3P Förskolor

PLAN MOT DISKRIMINERING

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR

S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

44:ans förskola Tigertassar och Tigersmygisar Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Krabbans förskola

Ängslyckans förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot diskrimenering och kränkande behandling Likabehandlingsplan. Förskolan Hagabacken 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förebyggande arbete mot diskriminering

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Kyrkans förskola Likabehandlingsplan 2015/ 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014

Årlig plan för likabehandling 2014/ Öxnered förskola

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

ALMLIDENS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2017

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot Diskriminering och Kränkande Behandling HUDENE FÖRSKOLA

Klinteskolans fritidshem

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2015/2016

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN

Den nya diskrimineringslagen

SÄTERS KOMMUN

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Komvux plan mot diskriminering, trakasserier och kra nkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Urfjälls Montessoriförskola

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HT 2018/VT 2019

Likabehandlingsarbete

Transkript:

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Bikupan 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering... 2 4. Förankring och medverkan... 2 5. Nulägesanalys... 3 6. Åtgärd... 3 7. Kompetensutveckling... 4 8. Uppföljning och utvärdering... 4 Definition av begrepp... 5 Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling... 6

1. Vision På vår förskola genomsyras verksamheten av att förskolan ser varje barns värde. Vi betraktar alla människor som lika värda och anser att alla har något att tillföra. 2. Vad säger lagen I Diskrimineringslagen (2008:567) finns förbud mot diskriminering och krav på att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, där det ska beskrivas hur man arbetar för att följa lagen. Skollagen (2010:800)innehåller krav på att vår verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En plan ska varje år upprättas för att beskriva arbetet för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Vår Likabehandlingsplan inkluderar denna plan. 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Genom observationer och samtal följer pedagogerna kontinuerligt barnets utveckling och lärande och möter barnen där de är. Pedagogen deltar aktivt utifrån sin roll och observerar, bekräftar och anpassar situationen. Vi tillämpar ett vägledande samspel. Vägledande samspel är en metod där pedagogerna medvetet arbetar med att bejaka barns känslor och upplevelser samt stödjer dem i deras utveckling. Om kränkning(ar) inträffar ser pedagogerna över vilka förbättringar som kan göras för att undvika att det händer igen. Vuxen på förskolan som märker att en annan vuxen på förskolan kränker eller diskriminerar ett barn ingriper direkt. Förskolechef informeras alltid om det inträffade. Förskolechef informeras också vid misstanke om att personal kränker barn. Förskolechef inleder därefter en utredning kring händelsen. Om förälder upplever att personal kränker ett barn uppmanas föräldern att kontakta förskolechef. Förskolechef inleder då en utredning av det inträffade. Vi använder oss av enkäter till föräldrar och samtal/intervjuer med barn för att fånga upp signaler om klimatet på förskolan. På våra utvecklingssamtal pratar vi om trivseln på förskolan. Vi använder husmodellen för att analysera vår verksamhet. Där går vi igenom de olika rum och miljöer vi har och ser om vi kan finna problemområden som vi behöver åtgärda. Lagledaren ansvarar för att detta genomförs. Vi har uppsikt över barnen både inne och ute. Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett (bilaga). Vid behov skrivs åtgärdsprogram. På Bikupan har vi gemensamt med föräldrarna bestämt att vi låter leksaker hemifrån, vara kvar hemma. Gosedjur är välkomna att följa med. Vi kommer fortsättningsvis att informera föräldrar och barnen vid inskolningar om detta. 3 4. Förankring och medverkan Förankring Likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras så här: 2

Pedagogerna går igenom och diskuterar innehållet. Detta inleds vid en arbetslagsträff i januari. Lagledaren ansvarar för det. Planen tas upp i Brukarrådet. Förskolechefen är ansvarig. I förskolan tar pedagogerna upp planens innehåll med barnen på ett sätt som lämpar sig för barnens ålder t ex vid samlingar och när något inträffat. På detta sätt får barnen dels kännedom om planen och dels en möjlighet att komma med synpunkter inför nästa års plan. Alla pedagoger har ansvar för att det genomförs. Medverkan Vi använder oss av synpunkter från utvecklingssamtalen när vi tar fram nästa års plan. Varje pedagog som har utvecklingssamtal ansvarar för att ta till vara synpunkter. Pedagogerna för samtal med barnen för att få in deras synpunkter på vad som kan behöva förbättras i verksamheten. Brukarrådet får möjlighet att komma med synpunkter på planen 5. Nulägesanalys Utvärdering av förra årets plan A Barnen uttrycker sig negativt om sina kamrater. Exempel på det kan vara meningar som: Du har fula kläder, du kan inte prata riktigt och du kan inte åka skridskor. Utvärdering : Vi har märkt genom att vara med barnen i leken i de olika rummen/ute och vi har frågat barnen hur det tycker det fungerar nu. De svarar att det fortfarande används mycket konstiga ord. Men man låter bli att säga dumma saker om kläder, skridskoåkning etc.. Nytt nuläge A Barnen uttrycker sig negativt om sina kamrater genom att kalla varandra saker som bajskorv, prutt etc. De är även snäsiga i sitt sätt när de tillrättavisar sina kamrater. (förhållningssätt) B. Barnen stör varandras lek vilket leder till kränkningar C. Det är hög ljudnivå och barnen använder mycket nonsens ljud Genom att använda husmodellen, vara med i barns lek och fråga barnen så har vi fått fram vad vi behöver tala om och lära våra barn. 6. Åtgärd Vi kommer att ta våra barn till hjälp och lyssna med dem hur vi ska bli bättre på att vara bra kamrater och låta bli att kalla varandra dumma saker. På samlingar kommer vi att diskutera om hur man ska vara mot varandra, barn som vuxen. Pedagogerna kommer att göra rollspel inför barnen och även låta barnen vara med om de vill. Vi kommer att låna filmer, böcker om förhållningssätt och värdegrund. Vår ledfigur är Alfons med oss på resa. Vi som pedagoger bör tänka på vårt förhållningssätt mot barnen och andra vuxna. (ICDP, Värdskap, Barnkonventionen). Fortlöpande from nu verksamheten kommer att genomsyras av detta arbete. Genom samlingar med barnen, i den dagliga kontakten med barnen och i tema-arbetet. Vi har ritat öron som vi har satt upp på väggen och påminner barnen om ljudet och att vi ska vara rädd om våra öron. Temat kroppen och i den dagliga verksamheten. Vi påminner barnen och varandra hela tiden. Alla pedagoger ska ta ansvar, när det gäller att var rädd om varandras öron och barnens. 3

7. Kompetensutveckling ICDP Vägledande samspel. Alla pedagoger har gått på fortbildning när det gäller vägledande samtal/samspel och vi skall utifrån det bemöta barn, föräldrar med ett gott förhållningssätt. Detta leder till att vi får en god kommunikation med barnet och de förstår sina handlingar och varför vi som pedagoger agerar på ett visst sätt och erbjuder olika lösningar exempelvis vid konflikter eller annat. För att ge barnen god självkänsla och för att de ska förstå sin omgivning. För att kunna få en bra kommunikation med föräldrar, vilket leder till den Goda Förskolan. 8. Uppföljning och utvärdering I samband med arbetet med Kvalitetsredovisningen i slutet av vårterminen följs också denna plan upp och utvärderas. Föräldrarna får varje år en enkät där de bland annat tillfrågas om hur de upplever barnets trygghet på förskolan. Åtgärderna följs upp med barnintervjuer om hur barnen upplevt det. Arbetslaget utvärderar åtgärderna på arbetslagsträff i maj och november. Ny plan skapas under höstterminen 2014 Säter 2014-02-20 Elisabeth Lilja Förskolechef 4

Definition av begrepp Kränkande behandling definieras i skollagen (14 kap. 3) som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). I Diskrimineringslagen (2008:567, 4) definieras vad som avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. I Diskrimineringslagen (2008:567 5) definieras vad som avses med Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden 5

Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling Förskola Ansvarig rektor Tfn e-post Barn/elev Personnummer Avd De kommunikationer och åtgärder som kan hänföras till ärendet (t.ex. elevvårdskonferens eller övriga kontakter med berörda parter) anges nedan: Datum Kommunikation/åtgärd 6