Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna?

Relevanta dokument
Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna?

Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras?

Effekter av skiftarbete

Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider?

Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet?

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare?

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet

Forskningsaktuellt #1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet

Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Tips från forskaren Arbete

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

SLUTRAPPORT. Projekttitel

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Arbeidstid, helse og sikkerhet

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hermansson SN 2017/

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt. Stressforskningsinstitutet. Frågeställningar/områden. Göran Kecklund, docent

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE

Rast och ro Om stress och återhämtning

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Arbetstidens inverkan på sömn och återhämtning

Allmänna reflektioner

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari Ulla Olofsson

Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Värt att veta... Nattarbete

Sven Lindblom 1

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Regelverk för arbetsmiljöarbetet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Jour och beredskap försämrar livskvaliteten

Personalutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta

Ändringar i avtalet om allmänna villkor

Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Konsekvensbeskrivningen ska vara personalchefen Barbro Hejdström-Nilsson tillhanda senast 16 oktober 2006.

Angående schemaläggning och bemanning m.m. inom äldreomsorgen

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Frisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare

VVÄRDEGRUND OCH DDELAKTIGHET DIALOGKORT ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA FÖRHÅLLNINGSSÄTT MÅLKVALITET OCH UPPFÖLJNING OCH GEMENSKAP

Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning

Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

I avtalet har skrivits in att man får tillgodoräkna sig sammanlagd anställningstid under de senaste 36 månaderna för uppflyttning.

Färre skall försörja fler

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Arbetsmiljöbarometern

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

FÖRBUNDSINFO. Tillämpning av vissa bestämmelser i arbetstidslagen

Ekonomiska vinster med tidiga insatser. Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi

SAM vid uthyrning av

Stressbarometern 2013

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Sömnbesvär, arbetstid och livsstil - NU dagarna, 4-5 maj Göran Kecklund, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

FRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)

Micke Svedemar Kontaktombudsman

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Körschema för OSA-utbildningen

Förändringar i Arbetstidslagen. gäller från 1 januari 2007

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal?

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Transkript:

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna? Göran Kecklund Stressforskningsinstitutet Berndt Karlsson AMM, NUS Umeå Basbiologi Ramverk Studier Rekommendationer

Definition Nattarbete bygger på AFS 1997:8 Medicinska kontroller bygger på AFS 2005:6 Härmed förstås arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av dygnets arbete om natten eller som sannolikt kommer att fullgöra minst 38% av årsarbetstiden om natten.(gäller ej om tillfälligt nattarbete<3 mån) Som natt betraktas i dessa föreskrifter varje period om sju timmar som innefattar tiden 00.00-05.00

SKIFTARBETE Underrubrik: Erfarenheter och konsekvenser genom bland annat studier i Husum och Domsjö 1996-2008 6-skift - schema i Husum f.o.m. 1995

Grundläggande biologiska förutsättningar Klockgeners betydelse för att skapa en återkommande regelbunden dygnsrytm ( Perpetum Mobile ) Bild om klockgener etc Proteiner kan förflytta sig i cellen. Proteinerna är mer aktiva centralt i cellen och mindre aktiva perifert Har betydelse vid sjukdomar såsom diabetes mellitus, metabolt syndrom, psykiatriska sjukdom, cancer

Hälsorisker med skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas av hjärt- /kärlsjukdom, magsår, diabetes och olyckor Ökad risk för bröstcancer (och kanske också andra tumörsjukdomar) 5 gångers ökning av störd sömn och svår sömnighet Försvårar det sociala livet Det finns många myter om skiftarbete och hälsa

Andel och procent av individer med schemaegenskaper och med beskrivna problem av dessa Män andel Kvinnor andel Unga andel Äldre andel % % % % Lågt inflytande 30,5 39,1 41,5 31,8 Kort framförhållning 22,8 35,6 36 24,6 Kort dygnsvila 12,8 34,3 30 26,3 Delat pass 15,4 32,3 27,7 27,6 Många skift i rad 18,8 30,1 28,7 21,7 Periodplanering 7,9 9,3 8,2 9.1 Långa skift 14,9 24,4 21,7 19,5 Variernade start 16,3 17,6 18,6 15,8 Blandning D/N 14,1 19,1 16,1 16,9 Övertid 12 17,9 14,7 14,4 Jour 6,4 18,4 14.4 11,6 Natt 9,1 15,5 12,4 12,2 Kväll 9,1 12,8 12.2 10.9 Morgon 10 8,2 10,7 8,2 Dag 1,8 3,3 2,9 2,7 Stressforskningsrapport nr 324, 2012

Subjektivt upplevd hälsa och arbetstidstillfredsställelse Mikael Ingre Stressforskningsinstitutet Sthlm

Många yrken som har skiftarbete har också hög arbetsbelastning Topp 3 kvinnor: hög anspänning - sjuksköterskor (59%) - undersköterskor (55%) - Vårdbiträden/personliga assistenter (43%) Källa, Arbetsmiljöundersökningen, 2013

Folkhälsopolitiskt mål: Arbetsliv och hälsa God arbetsmiljö präglas av att ha kontroll, att känna delaktighet och inflytande över sitt eget arbete (källa Folkhälsomyndigheten) Det är därmed rimligt att arbetstagarna ska kunna påverka sina arbetstider

Procent Vad tycker skiftarbetare är besvärliga arbetstider? 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Svårt påverka arbetstider Kort framförhållning Kort dygnsvila Delade turer Minst 5 skift i följd Jourarbete

Vår hälsa är beroende av balans Energimobilisering katabolism Återställa/reparera anabolism

Hur skapas långsiktigt hållbara arbetstider? Stor utmaning att skapa arbetstider som är bra för verksamheten, sociala behov och långsiktig hälsa finns inget superschema som funkar för alla verksamheter och alla arbetstagare Balans mellan biologisk belastning (t ex stress), biologiska behov (t ex återhämtning) och sociala behov Alla måste klara av arbetstiderna: även de som har lite sämre hälsa och är äldre

Sex veckors schema service sektor på flygplats Må Ti On To Fr Lö Sö V1 04:00-13.30 L 14:00-23:30 14:00-23:00 12:30-22:00 L L V2 04:00-13:30 12:30-22:00 L L 04:00-13:30 04:00-13:30 04:00-13:30 V3 04:00-13:30 L 12:30-22:00 12:30-22:00 12:30-22:00 L L V4 L 04:00-13:30 04:00-13:30 11:30-20:30 L 11:00-20:00 12:30-22:00 V5 L 04:00-13:30 04:00-13:30 04:00-13:30 04:00-13:30 L L V6 12:30-22:00 12:30-22:00 12:30-21:00 L L 06:00-14:30 05:00-14:30 Kommentarer: Bakåtroterade pass, korta ledigheter vid skiftbyten, Brytpunkten 02.00 för att klara arbetstidsdirektivets krav på dygnsvila om minst 11 tim och veckovila 36 tim. 3-4 extremt tidiga morgonskift i följd med start före klockan 06.00. Restider tillkommer

Schemaläggningsråd: skiftarbete Undvik komprimering Minst 11 timmars dygnsvila Undvika långa (>12 timmar) arbetspass helst bara 8 timmar om arbetet är fysiskt och psykiskt tungt Arbetsveckan max 48 timmar (kortare om arbetspassen är långa) Inte börja dagskiftet för tidigt (helst kl. 7) Inte för många arbetsdagar i följd max 4 eller 5 Snabb-rotation (1-3 likadana skift i följd) Medsolsrotation (FM-EM-Natt) Lediga dagar utspridda i schemat (motverkar ackumulerad sömnbrist) Bra att ha varannan helg ledig OBS! Den sociala situationen blir kanske inte bättre!!!!!!

SAM: Riskhantering: arbetstider, hälsa och säkerhet Mål: skapa arbetstider som säkerställer god återhämtning och undviker alltför hög belastning Säkerhetspraxis, t ex för övertid Anpassa skiftlängd till arbetsuppgifternas krav Mäta och följa upp risker med skiftarbete Policy, procedur, praxis för hantering av risker Förebygga risker, t ex: bra företagshälsovård, information/utbildning, och bra ledarskap

Positiva effekter av att ha bra möjligheter att påverka sina arbetstider (främst finska studier) Mår bättre Lägre sjukfrånvaro och mindre risk för förtidspensionering Bättre återhämtning (mindre sömnstörningar) Bättre balans mellan arbete och privatliv Lägre risk för arbetsolyckor (prel. svenska data) OBS! viktigt att sätta gränser (stort inflytande över arbetstiden är ingen lösning när arbetsbelastningen ständigt är för hög)

A cult of extreme physical endurance is taking root among executives Citat från Economist December 19th 2015: Vad betyder det? - Ett nytt trendsättande av personer i ledande ställningar - System som nyttjar personligt buren utrustning - Personal wearable devices to monitor vital signs - Inta läkemedel mind-boosting drugs för att orka mer och förbättra koncentrationen - Idag använder1 av 6 studenter i USA sådana droger. - Vad betyder det när man går in i det ordinarie arbetslivet? - Bör hyperaktiviteten bromsas innan man tappar kontrollen? - Hur skall arbetslivet vara organiserat för en vanlig människa?

Vad ska chefen/arbetsledaren göra? tips 1 Ledarskapet viktigt för medarbetarnas hälsa, arbetsmotivation och arbetsglädje Diskutera (på ett känsligt sätt) skiftarbetet/arbetstiden vid medarbetarsamtal: - har medarbetaren balans i livet? - hur är det med veckoarbetstiden? - finns det plats för återhämtningsperioder efter arbetstoppar? - finns det behov av att omfördela arbetsuppgifter? - försöka fånga upp problem i tid

Vad ska chefen/arbetsledaren göra? tips 2 Vara synlig på arbetsplatsen (ser skiftarbetarna ut att vara slitna och trötta, hur är stämningen?) Ta upp skiftarbetsrelaterade (arbetstids) frågor på arbetsplatsträffar: våga ta dialog med skiftarbetarna. Vid behov, upprätta arbetsgrupper Ge medarbetarna möjlighet till inflytande över arbetstiden (men sätta gränser för tokarbete )

Medicinska kontroller? Vad säger AFS 2005:6 Nattarbete Före arbetet Vart sjätte år Över 50 år vart tredje år Vad man följer upp avgörs av undersökande läkare!!!!!!!!!! Anamnes för sjukdomar, försämring? Kroppsmått, lipider, glukos Arbetsgivaren måste erbjuda medicinska kontroller, tjänstbarhetsbedömning krävs ej

Arbetstidsförkortning är förmodligen bra för återhämtning (Bildt et al, 2005) Sömnighet/trötthet Stress Osäkert kunskapsläge: mer forskning behövs!

Helhetsperspektiv Bra medarbetarhälsa och hög säkerhet är ett delat ansvar mellan arbetstagare och arbetsgivare Riskmedvetenhet Kunskap (orsaker och veta vad man ska göra) Bra schema (långsiktigt hållbart) Arbetsgivaren satsar på arbetsmiljö, säkerhet och hälsofrämjande åtgärder Skiftarbetaren gör rätt saker (eget ansvar)

Du kanske kan göra en hel del själv: För att magen ska må bättre För att minska risken för hjärtkärlsjukdom och diabetes För att minska risken för cancer En ny reviderad publikation finns sedan 2014 via Industriarbetsgivarna av SKIFTNYCKELN.

Litteraturtips: www.stressforskning.su.se