Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02 Kursbeskrivning VT 2017
2 (5) Beslut Denna kursbeskrivning är beslutad av styrelsen vid institutionen för lingvistik 2016-12-13. Undervisande lärare Krister Schönström E-post: schonstrom@ling.su.se Rum: C342 Kursens innehåll Kursen behandlar viktigare frågor kring dövas tvåspråkighet och aktuell forskning inom området. Även hörselskadades språksituation, liksom språkutvecklingen hos barn med cochlea implantat behandlas. Kursen vänder sig till intresserade som t.ex. föräldrar och andra som vill lära sig något om området. Den förutsätter inte teckenspråkskunskaper. Förväntade studieresultat Efter kursen ska du kunna - redogöra för likheter och skillnader mellan dövas och hörandes tvåspråkighet - översiktligt redogöra för aktuell forskning inom området Kurslitteratur Abrahamsson, N. & Hyltenstam K. (2010). Barndomen en kritisk period för språkutveckling? I Bjar, L. & Liberg, C. (red). Barn utvecklar sitt språk. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. 29 56. 27 s. Ahlgren, I. & Bergman, B. (2006). Det svenska teckenspråket. Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps och forskningsöversikt. Statens offentliga utredningar SOU 2006:29. http://www.regeringen.se/sb/d/6150/a/60648. 11-70. 60 s. Ahlström, M. & Svartholm, K. (1998). Barndomshörselskadades erfarenheter och upplevelser av tvåspråkighet. En pilotstudie. I Ahlgren, I. & Bergman, B. (red.) Forskning om teckenspråk XXI. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 40 s. Axelsson, M. (2010). Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I Bjar, L. & Liberg, C. (red). Barn utvecklar sitt språk. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. 125 150. 26 s. Bergman, B. (2007). Det svenska teckenspråket; ett språk i fyra dimensioner. I Årsbok 2007. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 39 52. 14 s. Bjar, L. & Liberg, C. (2010). Språk i sammanhang. I Bjar, L. & Liberg, C. (red). Barn utvecklar sitt språk. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. 17 28. 12 s. Holmström, I. 2016. Det fungerar så bra! En problematisering av användningen av teknologier för att främja delaktighet. I Kristofer Hansson, Elisabet Apelmo, Åsa Alftberg (red). Ljud tar plats: Funktionshinderperspektiv på ljudmiljöer. Lund: Lund University. 53-81. 29 s. Nilsson, A-L. (2015). Att tolka mellan två olika språk i två olika modaliteter. Konferensvolym. STTF:s årsmötes- och fortbildningshelg mars 2015. 6-24. 18 s. http://www.sttf.org/k/?page_id=1535
3 (5) Schönström, K. (2010). Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenskt teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. (Cirka 40 s. efter lärarens anvisningar.) Schönström, K & Holmström, I. 2015. Dövas svenska ett tvåspråkigt perspektiv. LiSetten, 26(2). 20-23. 4 s. Svartholm, K. (1984). Döva och samhällets skrivna språk. En forskningsöversikt och en tillbakablick. Forskning om Teckenspråk XII. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 61 s Svartholm, K. (1990). Språklära. Svenska för döva. Servicematerial för specialskolan för döva/hörselskadade. Skolöverstyrelsen. 90:17. (Cirka 50 s. efter lärarens anvisningar.) Svartholm, K. (2006). Svenska som andraspråk för döva en ämnesöversikt. I Hoyer, K., Londen, M. & Östman, J-O. (red.), Teckenspråk: Sociala och historiska perspektiv. Nordica. Helsingfors: Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet. S. 23 51. 28 s. Svartholm, K. (2010). Tvåspråkighet och måluppfyllelse i ett historiskt perspektiv. Avdelningen för svenska som andra språk för döva, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 12 s. Wennerberg, J. (2002). Dövas läsning en forskningsöversikt. I Nordisk tidskrift för hörseloch dövundervisning, 3. 9 13. 4 s. Ytterligare litteratur om högst 50 sidor kan tillkomma enligt lärarens anvisningar. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Undervisningen ges på teckenspråk med tolkning till talad svenska och också via Internet (Mondo). Examination Kursen examineras genom i) en salskrivning, ii) en inlämningsuppgift. Betygskriterier A = Utmärkt Studenten kan med en mycket hög grad av självständighet och precision: Resonemanget är mycket säkert, precist och nyanserat och med helt igenom adekvat terminologi
4 (5) B = Mycket bra Studenten kan med självständighet, säkerhet och god precision: Resonemanget är säkert och strukturerat och med helt adekvat terminologi. C = Bra Studenten kan med säkerhet och god precision: Resonemanget är klart strukturerat och med korrekt bruk av relevant terminologi. D = Tillfredsställande Studenten kan med viss säkerhet: Resonemanget är för det mesta strukturerat och oftast med korrekt och relevant terminologi. E = Tillräckligt Studenten kan oftast, med vissa fel: - översiktligt redogöra för aktuell forskning inom området. Resonemanget är i viss mån strukturerat och med relevant terminologi, men med viss osäkerhet. Fx = Otillräckligt Studenten kan, endast i enstaka fall: - översiktligt redogöra för aktuell forskning inom området. Resonemanget saknar struktur och terminologin är i stort inkorrekt använd. F = Helt otillräckligt Examinationsuppgifterna har inte lämnats in, eller uppvisar mycket stora brister vad gäller täckning, relevans, reflektion och framställning.
5 (5) Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. När du redogör för andras texter eller idéer måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till någon annan och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se: http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjer-fordisciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397