= Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 2010 Kultur och språk för tidigare åldrar 1. Inledning Inriktningen Kultur och språk för tidigare åldrar omfattar kurserna LKS110, 30 hp och LKS210, 30 hp och består av följande delkurser: Estetik och pedagogik i de tidiga åldrarna, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VFU). Kultur, språk och identitet i förskola och skola, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VFU). Barns kreativa praxis, 7, 5 hp (varav 1, 5 hp VFU). Språklig mångfald, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VFU). Interkulturella perspektiv, 7, 5 hp (varav 3 hp VFU). Tematiska studier/estetisk fördjupning, 7,5 hp (varav 1,5 hp VFU). Projektarbete, 10,5 hp och VFU 4,5 hp (totalt 15 hp) Den högskoleförlagda utbildningen (HFU) i inriktningen omfattar således totalt 45 hp och den verksamhetsförlagda (VFU) 15 hp. Den verksamhetsförlagda utbildningen är integrerad i alla delkurserna. Innehållet i inriktningen är format utifrån läroplanernas beskrivningar av hur förskolans och de tidiga barnaårens skolverksamhet skall genomsyras av ett arbetssätt som tar sin utgångspunkt i det vidgade kultur och språkbegreppet. I inriktningen ligger fokus på kunskaper kring kultur, språk och kommunikativ kompetens som korresponderar med de uppdrag och mål som finns formulerade för förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans år 1 2 i detta hänseende. 2. Förklaring av centrala begrepp I inriktningen är således det vidgade språkbegreppet som det vidgade kulturbegreppet centralt. I förskolans och skolans styrdokument kan dessa begrepp förstås i en ömsesidig relation. På samma sätt är innehållet i inriktningen uppbyggt kring en oupplöslig förbindelse mellan kunskapsområdena kultur och språk vilket också blir synliggjort inom varje delkurs. Sidan N av R
Detta betyder att kursplanens språkbegrepp omfattar såväl barns verbal språkliga mångfald som olika estetiska uttryck och gestaltningsformer för, med och av barn. Denna vidd av uttrycksformer kan inkluderas i begreppet kommunikativ kompetens som är ett annat centralt begrepp i inriktningens kursplaner. Förståelsen av det traditionellt avgränsade estetiska kulturbegreppet vidgas på ett liknande sätt i inriktningen till att omfatta också en förståelse av kultur som normer, värderingar och traditioner, men också kultur som sätt att förstå, tolka, agera och skapa identitet i samtiden. I inriktningen behandlas också det interkulturella perspektivet utifrån ett synsätt som inkluderar en ömsesidig respekt och förståelse mellan samtliga medverkande i daglig skolverksamhet. 3. Professionsaspekter av kursens innehåll Ett samhällsperspektiv Innehållet i inriktningen speglar den samhällsomvandling och de förändrade villkor för socialisation och identitetsskapande som lärare i dagens mångkulturella förskola, förskoleklass, fritidshem och skola möter. Barnen har, i större utsträckning än tidigare, olika bakgrund i fråga om kultur och språk samt etnisk och social tillhörighet. Inriktningen skall genom sitt val av innehåll bidra till att förbereda de lärarstuderande att möta dessa olika erfarenheter såväl kulturellt som socialt. Det interkulturella perspektivet med ömsesidig respekt och förståelse mellan läraren i förskolan, fritidshemmet och skolan och det enskilda barnet, är därför centralt. Samtidigt som barnens bakgrund ser olika ut vad gäller kulturell, språklig, etnisk och social tillhörighet, delar de ofta erfarenheterna av medialt uppbyggda barn och ungdomskulturer. I dessa ofta globala kulturer har estetiska inslag en stor dominans och barnen erfar här en bred identifikations och förståelsehorisont. Det enskilda barnet skall kunna orientera sig i denna komplexa globala kultur och en alltmer internationaliserad omvärld. Det skall reflektera över dess innehåll och samtidigt bygga upp en egen kommunikativ kompetens och förståelse. Ur ett demokratiskt perspektiv är det nödvändigt att skolan och dess olika verksamhetsformer skapar goda förutsättningar för att det enskilda barnet skall få använda en mångfald av språkliga uttrycksformer i sitt lärande. Inriktningen är uppbyggd i syfte att förbereda de lärarstuderande för att kunna möta barnens behov av att på olika sätt uttrycka och gestalta sina egna gjorda estetiska erfarenheter. Det icke institutionella lärandet som barnet erfar skall mötas med respekt. Samtidigt måste läraren kunna utmana barnen och visa på alternativa kulturella och estetiska praktiker. Inriktningen ger kunskap om och färdigheter inom dessa områden så att den lärarstuderande, genom kunskap om bl. a estetiska läroprocesser, kan stimulera individen och gruppen till ett institutionellt lärande som känns meningsfullt och angeläget. Ett ämnesperspektiv Inriktningen syftar till att ge en bred kunskap om barns kreativa och kommunikativa utveckling. Den vill också visa på hur samhälleliga förändringsprocesser påverkar för Sidan 2 av 5
utsättningar för socialisation och identitetsskapande i ett mångkulturellt samhälle. Ämnesinnehållet är därför format utifrån en tvärvetenskaplig bas av teoretiska perspektiv på kulturell och språklig mångfald inom modern kulturvetenskap. Utifrån historiska och kulturella perspektiv på barndom, barndomssyn och samtida teori kring villkor för socialisation och identitetsbildning i ett senmodernt samhälle läggs under den första terminens två inledande delkurser en grund för förståelse av de faktorer som medverkar till att forma barns livsvärldar. Dessa perspektiv kompletteras och riktas därefter mot ämnesteori från språkvetenskap, estetiska vetenskaper, religionsvetenskap, och pedagogik. På så sätt når den studerande fördjupade kunskaper om barns socialisation, kulturproduktion för barn, barns egna uttrycksformer, kreativitet och kommunikativa utveckling samt estetiska lärprocesser. Individ och grupperspektivet Inriktningen ger kunskap om och förståelse för hur barns symboliska världar konstitueras i relation till deras omvärld. Deras sätt att formulera frågor och förhålla sig till en komplex omvärld problematiseras i relation till olika perspektiv på lärande och läroprocesser såväl vad gäller det enskilda barnet som barn i grupp. Genomgående kopplas den fördjupade ämnesteorin till seminariediskussioner kring såväl styrdokument för skola och förskola som till didaktiska konsekvenser och lärandets praktiker relaterade till de studerandes reflektionsprocesser under den verksamhetsförlagda utbildningen. På detta sätt tillvaratas de studerandes praxisspecifika erfarenheter och utvecklar en ökad förmåga att problematisera och formulera frågor kring såväl individens (barnets) som gruppens (barnens) lärande och läroprocesser. 4. Genus och värdegrundsperspektiv Perspektiv på genus, klass och etnicitet genomsyrar inriktningen. Under den första terminen av inriktningen (LKS110) behandlas dessa perspektiv på en grundläggande nivå. I den andra delkursen belyses perspektiven utifrån kulturvetenskaplig teoribildning som ger studenterna verktyg för analys av bl. a. barns identitetsbildning i vårt senmoderna samhälle. I den andra terminen av inriktningen (LKS210) är perspektiv på genus, klass och etnicitet fortsatt centrala. Utifrån teoretiska ramverk, aktuell forskning och studenternas praxisspecifika erfarenheter behandlar den inledande delkursen Interkulturella perspektiv uteslutande dessa perspektiv. Hela delkursen ägnas åt en fördjupad reflektion kring genus, klass och etnicitet i relation till värdegrundsperspektivet. Här är också diskussionen kring innebörder av interkulturell pedagogik central. 5. IKT Informations och kommunikationsteknologi Studenterna ges inom inriktningen färdigheter i litteratursökning inom universitetsbibliotekets samlade databaser; dels genom grundläggande formell utbildning i litteratursökning och dels genom självständiga sökningar. Studenterna ges också möjlighet att i HFU seminarier uppöva en grundläggande förmåga att presentera och redovisa arbeten/uppgifter med hjälp av audiovisuella redskap i olika medier och tekniker, t. ex. Sidan 3 av 5
Internet och DVD. I samband härmed följer också en diskussion kring sociala och etiska aspekter på IKT användning, särskilt då i relation till pedagogisk verksamhet med barn i de tidiga åldrarna. Inom det avslutande projektarbetet i inriktningen ges studenterna sedan möjlighet att fördjupa sina färdigheter inom IKT då de kan välja att redovisa sin gestaltning genom digitala media. 6. Integration Inriktningen vill bidra till ett integrerat lärande vilket betyder att undervisningen omfattar en mångfald av olika lärandesituationer där de studerandes erfarenheter av verksamhetsförlagd utbildning och högskoleförlagd utbildning kontinuerligt sammanförs och problematiseras. Graden av formalitet i undervisningen varierar också stort för att på alla sätt stimulera till ett vidgat lärande. Den erfarenhetsbaserade kunskapen från VFU är genomgående föremål för behandling i strukturerade VFU seminarier inom den högskoleförlagda delen av utbildningen. Dessa VFU seminarier ingår som en del i varje delkurs i inriktningen och är obligatoriska. Studenterna får också i icke lärarledda basgrupper möjlighet att kommunicera och diskutera sina erfarenheter av såväl verksamhetsförlagd som högskoleförlagd undervisning. Här kan diskussioner och samtal kring kurslitteratur, ämnesinnehåll och erfarenheter från VFU äga rum i en mindre akademisk/formell ton. I basgrupperna formuleras också kollektivt frågor och problem kring individens (barnets) och gruppens (barnens) lärande. Dessa frågor och problemställningar kan sedan lyftas fram i litteratur och VFU seminarier (se punkt 7. Progression). Utifrån av HFU formulerade anvisningar, för studenterna processdagböcker under den andra terminen (LKS210) av inriktningen. Dessa processdagböcker bidrar till en hög integration mellan ämnesinnehållet i HFU erfarenheterna från VFU och medvetandegör och fördjupar studenternas didaktiska reflektioner. Processdagboken utgör underlag för examination i den avslutande delkursen Projektarbete/gestaltning i LKS210. Genom den process som här pågår under 10 veckor, reflekteras såväl studentens egna lärandet som barnens lärande både enskilt och i grupp. 7. Progression Inriktningens första termin (LKS110) ger grundläggande teoretiska kunskaper om barns symboliska världar och kommunikativa och kreativa utveckling. Genom observerande och undersökande VFU studerar studenterna därefter barns egna språkliga och kreativa verksamhet samt estetiskt orienterat pedagogiskt arbete med barn. Inför dessa observationer ges inom HFU redskap för grundläggande vetenskaplig analys. Vidare kopplas under den första terminen teoretiska perspektiv på estetiska läroprocesser i kurslitteraturen till praktiska pass/workshops i olika gestaltningsformer. Studenterna prövar sedan dessa gestaltningsformer i genomförande VFU och får på så sätt redan under den första terminen möjlighet att utveckla egna grunder för metoder i skapande och språkutvecklande verksamheter. Som en förberedelse för det projektarbete av gestaltande karaktär som avslutar inriktningsåret, tränas studenterna under den andra delkursen i termin två (Tematiska stu Sidan 4 av 5
dier/estetisk fördjupning) också i grundläggande forskningsförberedande arbete. Efter ett antal föreläsningar kring fördjupande teoretiska perspektiv på barns kreativitet och estetiska verksamhet, söker studenterna i denna delkurs självständigt litteratur och författar en uppsats. Genom denna examinationsform nås progression i vetenskapligt arbetssätt och skrivande. Genom att självständigt söka litteratur, formulera en frågeställning och författa en uppsats förbereds så studenterna för kommande uppsatsskrivande inom det Allmänna utbildningsområdet 2 (AUO 2). De praktiska passen (workshops) har under den första terminen av inriktningen (LKS110) rustat studenterna med grundläggande kunskaper om konstnärliga metoders möjligheter. De har också erövrat instrumentella basfärdigheter inom skapande verksamhet med barn. Dessa kunskaper fördjupas och förhöjs i det 10 veckor långa konstnärligt orienterade projektarbetet som alltså avslutar inriktningen. De studerande får under denna period möjlighet att utvecklas och följa med i progression både på ett individuellt plan och i en grupprocess. Genom de uppgifter som studenterna här genomför inom VFU blir det också möjligt att ytterligare utveckla de egna metoder för skapande och språkstimulerande verksamhet som grundlagts under den första terminen. I de obligatoriska VFU seminarierna (se punkt 6. Integration), som ingår i alla delkurserna i inriktningen, problematiseras återkommande didaktiska perspektiv på språkutvecklande verksamhet och i det avslutande projektarbetets processdagbok skall de studerande ha nått en sådan reflektionsnivå att de omdömesgillt kan göra didaktiska överväganden kring val av arbetssätt i språkstimulerande verksamhet med och för barn i de tidiga åldrarna. Sidan 5 av 5