Projektbenämning Vägen till arbetsgivarna Projektledare och projektägare Projektägare: Arbetsförmedlingen i Linköping Projektledare: Lena Strindlund, SIUS-konsulent, Arbetsförmedlingen i Linköping Adress: Box 337, 581 03 Linköping, telefon: 010-4879601 Mail: lena.strindlund@arbetsformedlingen.se Målgrupp/målgrupper Arbetsgivare Intressenter - Arbetsgivare - Arbetssökande från utsatta grupper (lågutbildade personer, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. - Huvudmännen (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Östergötland, Linköpings kommun) - Befintliga projekt inom Samordningsförbundet i Centrala Östergötland som arbetar med arbetsgivare. Bakgrund och behov Arbetslivet har under den senaste tiden genomgått en omfattande förvandling. Den globala ekonomiska krisen har inneburit ökad konkurrens med ett hårdare arbetsklimat som ställer högre krav på bl.a. utbildningsnivå och kunnande. Det har medfört att många enklare arbetet har försvunnit på arbetsmarknaden. Förvandlingen har inneburit en ökad individualisering av arbetet med ökade krav på personliga egenskaper såsom flexibilitet, stresstålighet och social kompetens. Utvecklingen har även påverkat anställningsformerna där tillsvidareanställningar i allt högre grad ersätts med olika tillfälliga anställningsformer samt anställningar i bemanningsbranschen. (Allvin et al., 2006, Garsten et al., 2011, Johansson & Abrahamsson, 2009) Denna förändring av arbetslivets struktur har inneburit en utveckling av den reguljära arbetsmarknaden mot en exkluderande arbetsmarknad. Ett arbetsliv som inte är till för alla (Michailakis, 2002). Arbetslöshetsnivån i Sverige ligger på ca 8 %, men uppvisar stor variation mellan olika grupper. De personer som drabbas hårdast av arbetslösheten är de som tillhör en eller flera av de grupper som Arbetsförmedlingen bedömer som mest utsatta: lågutbildade 1
personer, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 6 av 10 arbetssökande hör till dessa grupper och det är här som den största ökningen har skett. Sedan 2008 har arbetslösheten fördubblats för dessa grupper och ligger idag på ca 250 000. (www.arbetsförmedlingen.se) Dessa utsatta grupper står långt ifrån arbetsmarknaden och riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet och utanförskap. De är en prioriterad grupp med stort stödbehov för att lyckas etablera sig på eller återgå till arbetsmarknaden. Dessa utsatta grupper finns i många fall hos flera av eller hos alla fyra huvudmännen i Samordningsförbundet Centrala Östergötland och har ofta ett behov av samordnade insatser. De överensstämmer med Samordningsförbundets målgrupp som är personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser, uppbär offentlig försörjning samt har en eller flera medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade problem och där varje enskild myndighet har svårighet att tillgodose individens behov. (www.samordning.org/) Individorienterade insatser Beroende på orsaken till arbetslösheten och vilka behoven är hos individen ser stödinsatserna från huvudmännen mycket olika ut. Samtliga insatser syftar till att stärka individen och öka förutsättningarna för inträde/återträde på arbetsmarknaden. På Arbetsförmedlingen erbjuds dessa grupper av arbetssökande olika typer av stöd som syftar till att underlätta inträde på arbetsmarknaden, s.k. arbetsmarknadspolitiska program. En person kan vara berättigad till en eller flera insatser beroende på vilka behov som finns. För personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga finns olika ekonomiskt stöd som riktar sig till arbetsgivaren och som syftar till att vid anställning kompensera för produktionsbortfall (dvs. lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning och offentligt skyddad anställning). Andra stödinsatser till denna grupp kan vara personligt stöd i form av Särskilt Introduktions- och Uppföljnings-Stöd, SIUS, som är ett program på Arbetsförmedlingen som framtagits från metoden Supported Employment. En sius-konsulent stöttar den arbetssökande i att finna, få, behålla eller återgå i ett arbete. Andra typer av personligt stöd som kan erbjudas är personligt biträde på en praktikplats eller vid en anställning, samt psykosocialt anpassningsstöd som är ett samtalsstöd för arbetssökande och arbetsgivare. Arbetssökande med funktionsnedsättning kan även få stöd i form av fysiska anpassningar med hjälpmedel. För de andra utsatta grupperna (lågutbildade, äldre 55-64 och utomeuropeiskt födda) finns andra stödinsatser som syftar till att stimulera ingång på arbetsmarknaden såsom instegsjobb, nystartsjobb, yrkesintroduktionsanställningar samt hjälp med att starta eget företag. Jobb- och utvecklingsgarantin samt arbetsmarknadsutbildning är andra insatser som kan erbjudas. För samtliga grupper är arbetspraktik, arbetsprövning och arbetsträning hos arbetsgivare centrala insatser för att stimulera utgång på arbetsmarknaden. (www.arbetsformedlingen.se) Inom Linköpings kommun kan målgruppen utsatta ha kontakt med Jobb- och kunskapstorget som arbetar med arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning och som vänder sig till arbetssökande som inte avslutat sina gymnasiestudier. Jobb och kunskapstorget kan erbjuda stöd i form av coachande samtal, studie- och yrkesvägledning, gruppverksamhet, språk- och arbetsträning, praktik, hjälp med cv och jobbsökande. Beroende på vilken problematik en arbetssökande har kan Råd och stöd erbjuda stödinsatser inom sysselsättning, boende och socialt stöd. Liksom Arbetsförmedlingen arbetar Linköpings kommun med metoden Supported 2
Employment men under namnet Support och arbetsteamet. Insatsen är dock avgränsad till personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. (www.linkoping.se) Försäkringskassan är aktuell framför allt för gruppen arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga pga. funktionsnedsättning genom stödinsatser i form av ekonomiskt stöd och arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Region Östergötland har en central roll i att stötta med vård och behandlingsinsatser för samtliga arbetssökande där ohälsan har betydelse för arbetsförmågan och kan därmed vara aktuella både under arbetsförberedande- och arbetslivsinriktad rehabilitering samt efter att en anställning har kommit tillstånd, för att stötta i bibehållandet. Arbetsplatsförlagda insatser Arbetsprövning, arbetsträning och arbetspraktik är olika benämningar på arbetsplatsförlagda insatser där arbetssökande är ute i aktivitet på en arbetsplats. Insatser benämns olika beroende på vad syftet är. I vissa fall kan det vara att pröva arbetsförmågan eller få möjlighet att pröva ett nytt yrke eller nya arbetsuppgifter. I andra fall att träna upp sin arbetsförmåga eller helt enkelt få arbetslivserfarenhet och stärka möjligheterna till utgång/återgång på arbetsmarknaden. Under dessa arbetsplatsförlagda insatser står någon av huvudmännen, beroende på typ av insats, för ersättningen till den arbetssökande samt försäkringsskydd. En stor del av ansvaret vid arbetsplatsförlagda insatser läggs på arbetsgivarna. De får både arbetsgivar- och handledaransvar vilket ställer höga krav på matchning mellan den arbetssökande och val av arbetsgivare, arbetsplats, arbetsuppgifter, handledare, mm. Stödet till arbetsgivarna under denna typ av insatser är begränsat. De kan få ekonomiskt stöd under insatsen beroende på vilken typ av insats det är och om den arbetssökande är berättigad till en handledarpeng. Men i de flesta fall anses gratis arbetskraft vara tillräckligt som kompensation till arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan få del av personligt stöd i de fall den arbetssökande har Supported Employment-stöd eftersom det stödet inte bara riktar sig till den arbetssökande utan även till arbetsgivaren och arbetsplatsen. För arbetsgivaren handlar det stödet främst om att det finns en kontaktperson som känner till den arbetssökande och hens problematik och som är kunnig i hur arbetet kan anpassas till funktionsnedsättningen. Kontaktpersonen stöttar under insatsen med regelbundna uppföljningar som syftar till att skapa förutsättningar för en anställning. Arbetsgivares drivkrafter och incitament En förutsättning för att öka inträdet på arbetsmarknaden för gruppen utsatta är att det finns arbetsgivare som öppnar dörren till sina arbetsplatser och som är beredda att arbeta för ett inkluderande arbetsliv. Trots utökade insatser och att fler arbetsgivare tar emot personer med svag förankring på arbetsmarknaden är behovet fortsatt mycket stort. För att förstå vad det är som gör att en arbetsgivare väljer att öppna upp sin arbetsplats för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden behövs fördjupad kunskap om hur deras omvärld 3
ser ut och vad som driver dem. Arbetsgivarna har ett produktionsinriktat synsätt på arbetsförmåga där det avgörande för om en person ska kunna anställas är hur personen fungerar i arbete, att personen kan utföra arbetsuppgifter som innebär ett mervärde för arbetsgivaren (Gustavsson, 2014). I Sverige ställs det inga krav på arbetsgivarna att de ska öppna upp dörren för utsatta grupper. Incitamenten att erbjuda en anställning är av ekonomisk karaktär i form av lönesubvention. I många andra länder har man istället valt att använda kvotering, dvs. de måste ta emot ett visst antal arbetssökande från en viss målgrupp i förhållande till hur stort företaget är. Ett annat incitament för arbetsgivaren är det sociala ansvaret. CSR- Social Corporate Responsibility, som står för företag som tar sitt sociala ansvar bl.a. genom att erbjuda praktik och anställning för personer med funktionsnedsättning eller andra utsatta grupper. Aktörerna på den arbetsmarknadspolitiska arenan kan inte ställa krav på någon arbetsgivare om att delta i arbetet med att få ut arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete. Det är helt upp till arbetsgivaren att ta ställning till om man är villig att erbjuda möjligheter till en arbetsplatsorienterad insats. Arbetsgivarens engagemang bygger därmed på deras vilja att delta och samarbeta varför det är av största vikt att undersöka vad som styr deras agerande och få ökad kunskap hur vi kan stötta för att påverka att fler arbetsgivare öppnar upp dörren och att vi därmed kan hitta vägar för att minska antalet arbetssökande inom utsatta grupper. Pågående projekt inom Samordningsförbundet i Östergötland Samordningsförbundet i Centrala Östergötland har som mål att stötta individer i behov av samordnat stöd att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete samt att underlätta samverkan mellan huvudmännen, genom individinriktade och strukturövergripande insatser. I flera av de pågående projekten har man ett arbetsgivarfokus och satsar på arbetsgivarkontakter. I projektet Start fokuserar man på place-and-train metodiken via 25 % administratörstjänster. Här har man kortat ned utrednings- och kartläggningstiden och jobbar direkt mot arbete. Bakgrunden till detta initiativ är att många arbetssökande uttryckt en önskan om att få känna att någon tror på dem och att man sett att upplägget leder till bättre resultat på kortare tid. Arbetssättet förutsätter att man gör behovsanpassningar utifrån individen och att man kan ge stöd i befintlig miljö istället för att individen ska omformas för att passa in i arbetslivet. Det kräver med andra ord arbetsgivare som har en inkluderande människosyn och som ser möjligheterna och kraften hos individerna. I Linkooperativet, med målgruppen arbetslösa boende i Skäggetorp, arbetar man med att bygga upp arbetsgivarkontakter på den reguljära arbetsmarknaden i syfte att skapa praktikplatser/träningsplatser samt arbetstillfällen. Även i projektet Conexi-långsiktigt stöd i arbetslivet arbetar man med arbetsgivarkontakter för att skapa vägar ut i arbetslivet, men utifrån målgruppen Autismspektrumstörning. I en kommande projektansökan från huvudmännen En ingång, kommer arbetsgivarkontakter vara centrala då målet med projektet är att målgruppen (unga under 30 år) ska nå egen 4
försörjning via anställning eller studier. Trots namnet är det av största vikt att inte enbart fokusera på ingången utan även på utgången. Reflektioner kring arbetet med arbetsgivarna på Arbetsförmedlingen På Arbetsförmedlingen förs det diskussioner kring arbetet med arbetsgivarkontakter och hurarbetet ska läggas upp för att få fram ett framgångsrikt samarbete mellan parterna. En reflektion kring arbetet med arbetsplatsförlagda insatser är att många arbetsprövningar/ träningar/praktiker inte blir framgångsrika matchningar mellan individen och hens arbetsförmåga och kraven som ställs på arbetsplatsen. Konsekvensen av detta blir att insatserna inte leder till anställning och i vissa fall får avbrytas i förtid. Dessa avbrott upplevs ofta som misslyckanden, inte bara av individen utan även för handläggaren och arbetsgivaren. Vissa avbrott innebär tyvärr att arbetsgivarna blir brända av erfarenheten och väljer att stänga dörren till fortsatt samarbete, varför det är av största vikt att få kunskap om hur detta kan undvikas. En annan reflektion är att de stöd som finns att tillgå gentemot arbetsgivarna ofta upplevs som otillräckliga. Ekonomiskt stöd under praktik/arbetsträning/arbetsprövning är som tidigare nämnts begränsat till vissa målgrupper och många arbetsgivare uttrycker att det ekonomiska stödet inte är en tillräckligt stor morot. De flesta handläggare som arbetar med arbetsplatsförlagda insatser på Arbetsförmedlingen har begränsad tid att avsätta till uppföljningar och stöd till arbetsgivare och handledare trots att målgruppen ofta har ett stort stödbehov, vilket innebär att mycket av ansvaret under insatsen hamnar på arbetsgivaren. Arbetsgivaren och framför allt handledaren eller närmaste kollegorna får istället en nyckelroll och hur detta samspel fungerar är oftast avgörande för hur insatsen utvecklas. Handledning och stöd av en arbetskollega kräver att arbetsgivaren avsätter tid och resurser för detta. Ekonomiskt stöd i form av Stöd till personligt biträde kan i vissa fall kompensera produktionsbortfallet men i många fall är stödet inte tillräckligt. Men en produktionsinriktad syn på arbetsförmåga är risken att individen upplevs som en belastning för arbetsgivaren och följden blir att insatsen avbryts. Det mest utökade personliga stödet som erbjuds, SIUS, är begränsat till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det innebär att många arbetssökande i utsatta grupper såsom lågutbildade personer, äldre 55-64 år samt utomeuropeiskt födda inte är berättigade till det stödet. SIUS har även begränsningar utifrån att det anpassats från grundmetodiken Supported Employment till att fungera i en myndighet med dess lagar och förordningar. Bl.a. ställs det krav på att en individs arbetsutbud och yrkesinriktning ska vara klarlagt, vilket innebär att många arbetssökande som har behov av SIUS inte är kvalificerade till stödet då de saknar erfarenhet/utbildning och/eller det är oklart hur många timmar de klarar att arbeta. En annan aspekt är att SIUS-insatsen är tidsbegränsad till två år och introduktionsstödet under praktiken får omfatta högst sex månader. Erfarenheterna visar att många individer som står långt ifrån arbetsmarknaden har behov av längre introduktionsstöd för att nå anställning. Vidare ska SIUS endast användas vid arbetsplatsförlagda insatser där det finns förutsättningar för anställning. Erfarenheterna av samarbetet med arbetsgivarna visar att många arbetsgivare drar sig för att utlova anställningsmöjligheter och istället föredrar en förutsättningslös prova-påpraktik utan förbindelser. Ytterligare en aspekt kring SIUS är att det inte alltid anses vara ett tillräckligt stöd. Många arbetssökande i målgruppen har behov av en annan typ av handledning och stöttning på arbetsplatsen än vad sius-konsulenten kan erbjuda, såsom handledning och stöd av en kollega, arbetsledare eller chef. 5
Erfarenheterna från det praktiska arbetet med arbetsgivare på Arbetsförmedlingen visar att det är en stor variation hos arbetsgivarna vad gäller kompetens, beredskap och vilja att arbeta med arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. De arbetsgivare som har rätt kompetens, beredskap och vilja är det hård konkurrens om, både internt inom Arbetsförmedlingen och externt gentemot andra aktörer som jobbar inom arbetsmarknadspolitiken t ex Jobb-och kunskapstorget, Samhall, sociala företag, privata företag såsom Arbetslivsresurs m.fl. För handläggarna innebär konkurrensen ett tids- och energikrävande sökande efter lämpliga arbetsgivare. Störst utmaning är det att hitta arbetsgivare som erbjuder enklare arbeten, dvs. arbeten där individen kan läras upp på arbetsplatsen och där det inte ställs krav på specifik utbildning eller arbetslivserfarenhet. Dessa arbeten har i samband med arbetslivets utveckling minskat och har kommit att bli överskottsyrken, dvs. yrken där det råder överskott på arbetssökande. Många i gruppen utsatta, i de fall de har ett yrke, har just överskottsyrken. En reflektion är att de större företagen, stora industriföretag och huvudmännen Linköpings kommun och Region Östergötland, där det skulle kunna finnas många enklare arbeten, tyvärr är mycket restriktiva med att öppna upp sina arbetsplatser till arbetssökande som inte har en anställning inom deras organisation. Det innebär att antalet potentiella arbetsplatser minskas kraftigt vilket lämnar handläggarna till att framför allt leta arbetsgivare bland medelstora och småföretagare. Många mindre företag är ekonomiskt sårbara och ställer höga krav på att den arbetsplatsförlagda insatsen ska innebära ett mervärde och gynna produktionen. De accepterar t.ex. att den arbetssökande kan ha nedsatt arbetsförmåga men ställer samtidigt krav på att det inte medför en kostnad eller belastning för arbetsgivaren. Ett annat dilemma är att mindre företag ofta inte har möjlighet att erbjuda flera insatser. Det är ganska vanligt att en arbetsgivare bara vill ha en arbetssökande i taget på en arbetsplats, med tanke på den tid som handledningen kräver. Om insatsen dessutom leder till en lyckad anställning kan det innebära att samarbetet med Arbetsförmedlingen pausas till dess att arbetsgivaren får nytt rekryteringsbehov. En följd av att möjligheterna att få komma ut och arbeta på den reguljära arbetsmarknaden minskar, är utvecklingen av den tredje ekonomin med sociala företag. Allt fler arbetssökande kommer ut på arbetsplatsförlagda insatser hos sociala företag. Många av dessa företag kan erbjuda goda möjligheter till arbetsprövning, arbetsträning eller praktik i en anpassad miljö med utbildade handledare som har kunskap om både produktion och handledning av personer med särskilda behov. Tyvärr har de ofta begränsade möjligheter till att erbjuda anställningar. Ett annat dilemma är att bristen på arbetsgivare leder till att många arbetslösa tenderar att hamna i långtidsarbetslöshet med olika arbetsmarknadspolitiska insatser i form av utredningar av arbetsförmåga och kartläggningar som syftar till att rusta den arbetssökande inför arbetslivet utifrån tänket train-and-place. Erfarenheterna pekar istället på framgång med att vända på begreppen och arbeta med place-and-train metoder (t ex Supported Employment, projektet Start), där individen inte behöver vara färdigutredd och anpassad och klar för att kunna gå ut i arbetslivet utan istället i ett tidigt skede får möjlighet att träna och utvecklas i reell miljö på en arbetsplats. (Gustavsson, 2014) 6
Det kan konstateras att det tidigare fokuserats mycket på individens & aktörernas roll i arbetsmarknadspolitiken medan alltför lite uppmärksamhet har ägnats åt arbetsgivarna, trots deras avgörande roll för en framgångsrik återgång/ingång på arbetsmarknaden (Nolén 2005, Gustavsson 2014, Hillborg 2010, Waterhouse et al. 2010). Den kunskap och erfarenhet kring arbetet med arbetsgivare som finns idag inom huvudmännens organisationer samt i befintliga projekt inom Samordningsförbundet i Centrala Östergötland är inte tillräcklig. Det saknas en systematisk dokumenterad empirisk undersökning och analys utifrån arbetsgivarnas perspektiv som förmedlar fördjupad kunskap om vad som styr deras agerande i kontakt med arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. En sådan kunskap är en förutsättning för att få till strukturövergripande förändringar i arbetssätt. Syfte Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om vad som styr arbetsgivarnas agerande i kontakt med arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. Studien syftar till att undersöka under vilka förutsättningar arbetsgivarna kan erbjuda arbetsprövning/arbetsträning/praktik/anställning samt vad de efterfrågar för stöd från huvudmännen och hur deras behov kan tillmötesgås för att få till ett fungerande samarbete? Mål Det kortsiktiga målet med studien är att få fördjupad kunskap om arbetsgivarnas drivkrafter och behov i samarbetet kring arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det långsiktiga målet är metodutveckling av arbetssätt och strategier som bygger på kunskapen om arbetsgivarnas behov och drivkrafter och därigenom få ut fler arbetssökande från utsatta grupper ut i arbetslivet samt få fler arbetsgivare att öppna upp dörren till sina arbetsplatser. Organisation och Ägare Projektet ägs av Arbetsförmedlingen i Linköping. Projektet drivs av projektledare Lena Strindlund på 50 %. Vetenskaplig handledning utförs av professor Kerstin Ekberg och univ.lektor Christian Ståhl, Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering, Linköpings universitet Tid & aktivitetsplan Projektet kan vid ett positivt styrelsebeslut startas upp omedelbart. År 1 Vår 2015 - Litteraturstudie - Fokusgrupp/er 7
- Utarbetande av intervjufrågor - Urval arbetsgivare Hösten 2015 Vinter 2015 - Kontakt med arbetsgivare med förfrågan om deltagande - Genomförande av intervjuer - Analys intervjumaterial År 2 Vår 2016 Hösten 2016- Våren 2017 - Redovisning analys & rapportskrivande med slutsats och rekommendationer för fortsatt arbete. - Seminarier och informationstillfällen - Utvecklings- och implementeringsarbete. Föra ut den inhämtade kunskapen i huvudmännens organisationer och befintliga projekt. - Metodutveckling av strategier och arbetssätt gentemot arbetsgivare Metod/Urval Som datainsamlingsmetod kommer kvalitativ intervjustudie användas. Urvalet kommer utgöras av 30 arbetsgivare. Syfte är att få en variation i urvalet för att fånga så många aspekter som möjligt, såsom arbetsgivare från privat och offentlig sektor, små/stora företag, samt variation i branschtillhörighet och geografisk spridning. I urvalet kommer det finnas arbetsgivare både med och utan erfarenhet av arbetsprövning/praktik/ anställning av arbetslösa personer från utsatta grupper. Genom att intervjua de arbetsgivare som är rutinerade kan vi få fram kunskap om vad som fungerar respektive inte fungerar och genom att intervjua de mindre eller helt oerfarna får vi fram kunskap om vad som skulle krävas för att nå dessa arbetsgivare. För att kunna intervjua även de mindre erfarna arbetsgivarna kommer vi använda korta fallbeskrivningar av individer från de olika utsatta grupperna att utgå ifrån. Genom att utgå från olika fall får vi in synpunkter på alla målgrupper. Arbetsgivarna kommer även uppmanas att berätta om egna erfarenheter utöver dessa fall. Som metod för att göra urvalet kommer en fokusgrupp (med representanter från huvudmännen och projekten i Samordningsförbundet i Centrala Östergötland) att användas. Representanterna kommer ombedjas förmedla förslag på arbetsgivare utifrån urvalskriterierna. Fokusgruppen kommer också vara delaktig i att ta fram intervjufrågorna så att intervjuerna verkligen fångar det vi vill ha svar på. Dessutom kommer en litteraturstudie genomföras kring arbetsgivarnas perspektiv både nationellt och internationellt som kan komplettera intervjufrågorna utifrån vad forskningen visar. Intervjuerna kommer analyseras utifrån kvalitativ innehållsanalys som är en empirisk vetenskaplig metod. Med innehållsanalys identifieras och kategoriseras materialet och syftet är att få fram en innehållsrik och bred beskrivning av fenomenet. 8
Planerad budget År 1 50 % projektledartjänst 300 000 kr Handledararvode Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering 60 000 kr Transkribering inspelade intervjuer via personal i projektet Start + administrativt stöd 30 000 kr Utformning/tryck av broschyr samt rapporter 25 000 kr Kostnader för seminarier och informationstillfällen (minst 4 tillfällen) 25 000 kr År 2 50 % projektledartjänst 300 000 kr Handledararvode Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering 60 000 kr Administrativt stöd via personal i projekt Start 30 000 kr Utformning/tryck av broschyr samt rapporter 25 000 kr Kostnader för seminarier och informationstillfällen (minst 4 tillfällen) 50 000 kr Summa: 905 000 kr Utvärdering Studien är en forskningsbaserad kunskapsinhämtande studie som syftar till intern verksamhetsutveckling. Uppföljning - Vetenskaplig handledning av Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering, Linköpings Universitet, genom hela processen. - Delrapporter var 3:e månad med lägesrapport - Rapport med sammanställning av intervjuresultat, våren 2016 - Seminarium och informationstillfällen, höst/vinter 2016 - Slutrapport med sammanställning av pågående utvecklingsarbete kring vägen till arbetsgivarna våren 2017. Projektets framtid efter avslut Målsättningen är att projektet avslutas våren 2017 med utökad kunskap om hur vi ska lägga upp arbetet med att hitta vägen till arbetsgivarna och att arbetssätt och strategier har metodutvecklats och implementerats i huvudmännens verksamheter. Fokusgrupper, seminarium och informationstillfällen får därmed en central roll i implementeringsarbetet under år 2. 9
En komplettering till studien skulle kunna vara en kunskapsinhämtande studie utifrån huvudmännens perspektiv för att klargöra och lyfta fram handläggarnas kunskaper och önskemål om arbetssätt och strategier kring arbetet med arbetsgivarna. Nyttan med studien Genom att efterfråga arbetsgivarnas syn på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och vad de söker för att bidra till en inkluderande arbetsmarknad, får vi fram kunskap om arbetsgivarnas drivkrafter och behov. Denna kunskap kan ligga till grund för metodutveckling kring långsiktiga stödfunktioner till arbetsgivarna för att förbättra samarbetet kring denna målgrupp. Det räcker inte med stöd till individen utan arbetsgivaren måste känna sig trygg i att få vägledning i välfärdssystemen samt i arbetet med att behovsanpassa arbetsplatsen. Därmed blir det av yttersta vikt att få fram vilka önskemål arbetsgivarna har och implementeringsarbetet av den inhämtade kunskapen är central. Resultatet från denna studie är till nytta för såväl befintliga och kommande projekt hos Samordningsförbundet i Centrala Östergötland, som huvudmännens verksamheter samt andra aktörer och verksamheter som arbetar med arbetsmarknadspolitiska frågor. Studien ligger i linje med Nationella rådets förtydligande kring Samordningsförbundens ansvar att satsa på strukturövergripande insatser. 10
Referenser Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G & Lundberg, U. (2006) Gränslöst arbete. Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber. Garsten, C., Lindvert, J & Thedvall, R. (2011) Arbetets marknad. Arbetsmarknadens nya organisering. Malmö: Liber. Gustavsson, J. Supported Employment i en svensk kontext- förutsättningar när personer med funktionsnedsättning når, får och behåller ett arbete. Örebro Universitet (2014) Hillborg, H. Erfarenheter av rehabiliteringsprocessen mot ett arbetsliv- brukarens och de professionellas perspektiv. Örebro universitet (2010). Johansson, J. & Abrahamsson, L. (2009) Det goda arbetet bortom Lean. Ur Porsfelt, D. Red, (2009) Arbetslivsforskning och hållbarhet. Empiriska illustrationer och framtidsvisioner. Arbetsliv i förvandling 2009:1. Stockholm: Elanders Gotab. Michailakis, D. (2002) Arbetsmarknadssystemets slutenhet för funktionshindrade personer. Socialvetenskaplig tidsskift nr 1 2002, s 15-31. Nolén, K. (2005) Ett arbetsliv för människor med funktionshinder?: en litteraturöversikt. Malmö: Arbetslivsinstitutet Syd Waterhouse, P., Kimberley, H., Jonas, P., & Nurka, C (2010). What would it take? Employer perspective on employing people with a disability: Literature review. Adelaide (Australia): National Center for Vocational Education Research Webbsidor: www.arbetsformedlingen.se www.forsakringskassan.se www.linkoping.se www.samordning.org 11