REPETITIVE SALIVA SWALLOWING TEST: NORMER, DIAGNOSTISK VALIDITET OCH INVERKAN AV SALIVSEKRETION Vetenskaplig eftermiddag i logopedi, KI 20170120 Masterarbete av Emmelie Persson, leg logoped Brommageriatriken/Stockholms Sjukhem Huvudhandledare: Per Östberg, Docent, leg logoped Bihandledare: Inger Wårdh, Docent, Övertandläkare Godkänd etikansökan. Diarienummer: 2015/1458-31/2 1
Bakgrund Screening av strokepatienter för att upptäcka patienter som bör genomgå vidare bedömning av sväljfunktion (Logemann, Veis & Colangelo,. 1999). Enkel att utföra, upptäcka så många patienter som möjligt med dysfagi (Luke, Wall, Bernhardt, Edwards & Grimmer-Sommers,. 2010). Ett flertal screeningförfarande finns, dock ingen konsesus om vilket som bör användas. Repetitive saliva swallowing test (RSST) lanserat i Japan (Oguchi et al., 2000). RSST = antalet sväljningar/30sek. Ø Ø normerat (N= 60). Validerat (N= 131) personer med dysfagi prövades med RSST och VFS hög korrelation mellan RSST och VFS gällande upptäckt av aspiration. Cut-off-värde två sväljningar eller färre/30 sekunder. Sensitivitet 0.98, specificitet 0.66. 2
Syfte Vidare undersöka RSST genom att inkludera ett större antal icke-patienter för ökad spridning i normativa värden från unga vuxna till äldre för att analysera potentiell effekt av ålder, kön och salivsekretion. Undersöka RSSTs diagnostiska validitet genom att testa RSST på patienter som drabbats av stroke och jämföra med screeningförfarandet SSA-S som ett oberoende kriterium. 3
Metod Deltagare: Icke-patienter (N = 120) - 40 yngre (18-40 år), 40 medelålders (41-60 år) och 40 äldre (61 år >). Rekryterade genom bekvämlighetsurval. Patientgrupp (N = 40) rekryteras på Brommageriatrikens strokeavdelning. - Inklusionskriterier: strokediagnos, ingen förekomst av sväljningssvårigheter innan insjuknandet, skriftligt och/eller muntligt samtycke till deltagande. - Exklusionskriterier: afasi med svårt nedsatt hörförståelse/läsförståelse och/eller nedsatt kognition där patienten inte bedöms kunna ta ställning till deltagande i studien. 4
Metod Material och procedur Sammanställningsblankett: ålder, kön, antalet läkarförskrivna läkemedel Objektiv salivmätning (Wärnberg Gerdin et al., 2005). Standardiserade bomullsrullar samt våg (Navazesh & Christensen, 1982). Mätvärde gram/min. Självskattning av upplevd muntorrhet (VAS-skala), modifierad version (Pai, Ghezzi, & Ship, 2001). RSST Patientgrupp: prövas med SSA-S (Karlsson, 2011). Pilotstudie (N = 12 icke-patienter) för beräkning av interbedömarreliabilitet. Intraklasskorrelation, ICC = 0,99 (95% KI 0,96-0,99) 5
Resultat Group n Number of prescribed medicines Saliva secretion, g/min Self-assessment of xerostomia mean item score RSST number of swallows Mean (SD), range Mean (SD), range Younger 40 0.15 (0.43), 0-2 0.15 (0.17), 0.04-0.87 Mean (SD), range Mean (SD), range 2.32 (1.58), 0-6.33 7.90 (2.78), 4-15 Middleaged 40 0.75 (1.03), 0-5 0.15 (0.13), 0.03-0.71 2.72 (1.94), 0-6.67 7.70 (2.52), 4-15 Older 40 2.50 (2.59), 0-12 0.15 (0.11), 0.03-0.47 3.56 (1.82), 0-7.67 6.45 (2.79), 3-13 Patients 40 5.48 (2.91), 0-16 0.10 (0.06), 0.02-0.34 4.22 (2.14), 0.67-8.67 2.88 (1.74), 0-6 Äldre ickepatienter lägre RSST jämfört med yngre och medelålders ickepatienter. Svag men sign. effekt av ålder och kön på RSST (Adjusted R 2 =.15, p <.001). Ej sign. effekt av antal läkemedel, subjektiv skattning av muntorrhet eller objektiv mätning av salivsekretion.
Resultat ANCOVA visade sign. huvudeffekt av grupp på RSST [F (2, 79) = 14.17, p <.001]. Ej sign. effekt av ålder I år som kovariat [F = 3.37, p =.07]. Bonferroni post hoc visade sign. skillnader mellan alla tre grupper. Group N Mean (SD), range Controls 40 6.45 (2.79), 3-13 Patients without dysphagia 27 3.67 (1.36), 1-6 Patients with dysphagia 13 1.23 (1.24), 0-4 Binär logistisk regression: Dysfagi enl SSA-S var sign. predicerat av RSST (Wald χ 2 = 10.98, p <.005). Totalt korrekt predicerat resultat var 85%. RSSTs sensitivitet 0.69, specificitet 0.93. 7
Diskussion RSST ett bra screeningtest för att upptäcka dysfagi/aspiration hos strokepatienter men inte lika känsligt som SSA-S. Tendens till något förändrad/minskad salivsekretion associerat med hög ålder och antal läkemedel inte tillräcklig för att påverka sväljfunktion, stöds av tidigare studie (Sonies, Ship & Baum,. 1989). Föreliggande studie stödjer gränsvärde för normal sväljfunktion; RSST tre sväljningar eller fler/30 sekunder (Oguchi et al., 2000). Föreliggande studie kan inte fullt ut stödja gränsvärde för dysfagi; RSST två sväljningar eller färre/30 sekunder (Oguchi et al., 2000). Begränsningar: urvalsprocess, antal patienter med dysfagi, Framtida studier: Jämföra med FUS, Fler patienter, ev testa på ickegeriatrisk strokeavd. 8
Slutsats RSST-resultat varierar med ålder (lägre för äldre) och kön (högre för män än kvinnor), medan antalet läkemedel, objektiv och subjektiv salivsekretion inte påverkar resultatet signifikant. Jämfört med ett mer utförligt screeningförfarande (SSA-S) har RSST bra specificitet men en lägre sensitivitet, vilket innebär att patienter som visar tecken på dysfagi enligt SSA-S riskerar att missas med RSST. 9
Referenser Logemann JA, Veis S & Colangelo L (1999). A screening procedure for oropharyngeal dysphagia. Dysphagia, 14, 44-51. Luke JA, Wall K, Bernhardt J, Edwards I & Grimmer-Sommers K (2010). Measuring the quality of dysphagia management practices following stroke: a systematic review. International Journal of Stroke, 5, 466-476. Karlsson A (2011). SSA-S - En svensk översättning av The Standardized Swallowing Assessment och screening av sväljningsförmåga hos personer med stroke i akutskedet. Examensarbete i logopedi, Karolinska Institutet, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik. [In Swedish.] Oguchi K, Saitoh E, Mizuno M, Baba M, Okui M & Suzuki M (2000a). The Repetitive Saliva Swallowing Test (RSST) as a Screening Test of Functional Dysphagia (1) Normal Values of RSST. Japanese Journal of Rehabilitation Medicine, 37, 375-382. [In Japanese. Abstract in English.] Oguchi K, Saitoh E, Baba M, Kusudo S, Tanaka T & Onogi K (2000b). The Repetitive Saliva Swallowing Test (RSST) as a Screening Test of Functional Dysphagia (2) Validity of RSST. Japanese Journal of Rehabilitation Medicine, 37, 383-388. [In Japanese. Abstract in English.] Sonies BC, Ship JA & Baum BJ (1989). Relationship between saliva production and oropharyngeal swallow in healthy, different-aged adults. Dysphagia, 4, 85-89. Singh ML, Papas A (2014). Oral implications of polypharmacy in the elderly. Dental Clinics of North America, 58, 783-796. Navazesh M, Christensen CM (1982). A comparison of whole mouth resting and stimulated salivary measurement procedures. Journal of Dental Research, 61, 1158-1162. Wärnberg Gerdin E, Einarson S, Jonsson M, Aronsson K & Johansson I (2005). Impact of dry mouth conditions on oral health-related quality of life in older people. Gerodontology, 22, 219 226. Einarson S (2001). Munhälsa och näringsstatus hos boende på service- och sjukhem. (C-uppsats) Jönköping: Hälsohögskolan I Jönköping. [In Swedish.] Pai S, Ghezzi EM & Ship JA (2001). Development of a Visual Analogue Scale questionnaire for subjective assessment of salivary dysfunction. Oral Surgery, Oral Medicine, Oral Pathology, Oral Pathology, Oral Radiology, and Endodontology, 3, 311-316. 10