2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Relevanta dokument
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Sao Tomé och Principe har ratificerat:

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Andorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner.

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl.

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Sverige

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i São Tomé & Príncipe 2005

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Barnkonventionen kort version

Transkript:

Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Seychellerna 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt sett de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns problem på vissa områden. De grundläggande konventionerna har ratificerats. Det finns kritik om bristande tillgång för oppositionen till det statliga tv- och radiobolaget. Domstolarna är ineffektiva, saknar resurser och det anses att politiska påtryckningar förekommer. Det finns också uppgifter om att polisen använder våld mot gripna personer. Våld inom familjen och mot kvinnor är ett allvarligt problem. Regeringen lägger stor vikt vid att skapa ett socialt skyddsnät för att täcka hela befolkningens grundläggande behov. Utbildning och hälsovård är fri och tillgänglig för alla. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Seychellerna har ratificerat de flesta centrala konventionerna på MR-området: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) samt de två tilläggsprotokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD). - Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Tilläggsprotokollet om enskild klagorätt har undertecknats men ännu inte ratificerats.

- Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT), dock inte det fakultativa tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter (CRC). De två fakultativa tilläggsprotokollen om barn i väpnad konflikt respektive handel med barn, barnprostitution och barnpornografi har undertecknats men ännu inte ratificerats. - Flyktingkonventionen samt det tillhörande protokollet från 1967. Seychellerna har vidare undertecknat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) samt ratificerat den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Konstitutionen förbjuder uttryckligen tortyr. Det förekommer dock rapporter om att säkerhetsstyrkor och polis skall ha agerat brutalt mot personer som gripits. Det finns inga rapporter om av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar. Det finns inte heller några uppgifter om försvinnanden. Förhållandena på landets största fängelse, Long Island Prison, är mycket spartanska och det har alldeles för många fångar i förhållande till fängelsets storlek. Det har förekommit rapporter om att fångar skall ha behandlats illa av fångvårdspersonal. 4. Dödsstraff Dödstraff förekommer ej. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Konstitutionen föreskriver att en misstänkt måste ställas inför rätta inom 24 timmar. Det rapporteras dock om att säkerhetsstyrkorna godtyckligt arresterar personer före helger för att undvika nämnda regel. Rapporter finns om att flera personer, med begränsad framgång, har ansökt om stämning mot polisen för olagliga arresteringar. Det fanns inga rapporter om politiska fångar eller om politiskt motiverade försvinnanden. 2

3 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Det förekommer kritik av rättsväsendet och dess oberoende. Regeringen har kontroll av tillsättningar av domare och åklagare. Det finns uppfattningar i landet om att domstolarna inte är opartiska och att de kan utnyttjas i politiska syften. De är också ineffektiva och saknar tillräckliga resurser. 7. Straffrihet Det kan inte sägas att straffrihet är vanligt men det existerar åsikter om att sådan kan förekomma på grund av bristande opartiskhet i domstolarna. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Konstitutionen föreskriver med vissa undantag yttrande- och mediafrihet. Dessa rättigheter är dock i praktiken till viss del begränsade genom civila domstolsprocesser som med lätthet kan initieras för att straffa journalister för påstådda förolämpningar. Regeringen har i det närmaste monopol på medieområdet såsom ägare till tvoch radiobolaget samt också den enda dagliga tidningen The Nation. Det finns endast två oppositionstidningar av betydelse i omlopp, Regar och Weekly. Regar har vid flera tillfällen under de senaste åren åtalats för ärekränkning av regeringen och det finns rykten om att den kommer att läggas ned. Licensavgifterna för att starta TV- och radiostationer är höga, vilket förhindrar etablerandet av privata alternativ. Konstitutionen föreskriver organisations- och mötesfrihet. Dessa rättigheter respekteras generellt. Polisen har dock i några fall vägrat att ge tillstånd till oppositionspartiet Seychelles National Party (SNP) för att genomföra offentliga möten. En demonstration hölls utan tillstånd i oktober 2006 av SNP utanför parlamentet i samband med att ändringar i medialagen debatterades. Partiet vill ha en lagändring för att tillförsäkra att oppositionen får tillgång till sändningstid i den statliga etermedian. Polisen agerade brutalt med gummikulor och tårgas för att bryta upp demonstrationen och ett antal oppositionspolitiker skadades. Presidenten har tillsatt en kommission för att utreda händelsen som uppmärksammades internationellt. Internet är tillgängligt utan några inskränkningar. Religionsfrihet föreskrivs i konstitutionen och respekteras i praktiken.

4 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Flerpartisystem infördes 1993. De senaste parlamentsvalen hölls i december 2002 för en fyraårig mandatperiod. Regeringspartiet Seychelles People's Progressive Front (SPPF) erhöll 23 av de 34 platserna medan oppositionspartiet Seychelles National Party (SNP) fick resterande 11 platser. Seychelles Democratic Party (SDP) förlorade däremot sin enda plats. Under 2006 genomfördes presidentval och James Michel valdes till president för en femårsperiod. Denne var tidigare vicepresident men hade trätt in som president 2004 när France Albert René, vald 2001, frivilligt avgick. Parlamentsval kommer att hållas före utgången av 2007. Presidenten och SPPF har en dominerande ställning. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Seychellerna har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards). Diskriminering på arbetsmarknaden är förbjuden. Det finns dock rapporter om att gästarbetare från bland annat Indien och Filippinerna får lägre lön och tvingas arbeta längre tid än andra. Att organisera sig i fackföreningar är tillåtet. Strejk är olagligt utan ett på förhand erhållet godkännande från polismyndigheten. Lagstiftningen förbjuder tvångsarbete och det finns inga rapporter om att detta skulle förekomma. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Regeringen har under lång tid hävdat att hälsovård är en mänsklig rättighet och att den bör vara tillgänglig för hela befolkningen. Den politik som drivits på området har varit framgångsrik och resulterat i längre livslängd och minskad barndödlighet. Medellivslängden är för närvarande 67 år för män och 78 för kvinnor. Pensionsåldern är 63 år och äldrevården gratis. De senaste åren har dock allt mer kritik framförts över brister inom hälsovården. 12. Rätten till utbildning Regeringen har under flera år prioriterat utbildningssektorn. Detta har resulterat i att 90 procent av befolkningen idag kan läsa och skriva. Målsättningen är att helt utrota analfabetismen till år 2020.

5 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Stor tonvikt läggs vid att skapa ett socialt skyddsnät för att tillförsäkra hela befolkningen livets grundläggande behov. Utbildning och hälsovård är fri och tillgänglig för alla. Gällande bostadsplanering syftar till att säkerställa att ingen seychellier skall vara hemlös. Ungefär en tredjedel av budgeten går åt att finansiera den sociala service som alla har tillgång till på hälso- och utbildningsområdet. Det finns uppgifter om att medel inte alltid används på bästa sätt. Seychellerna befinner sig på plats 47 av 177 länder i UNDP:s Human Development Index. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor på Seychellerna har samma rättigheter som männen. Pojkar och flickor har samma tillgång till utbildning och är i stort sett jämnt representerade på alla nivåer i utbildningsväsendet. Kvinnor är dock alltjämt underrepresenterade i olika beslutsfattande funktioner i samhället. Ungefär 25 procent av parlamentsledamöterna är kvinnor. Våld inom familjen mot kvinnor är ett allvarligt problem. Endast enstaka fall blir föremål för domstolsprövning. 15. Barnets rättigheter På utbildningsområdet kan noteras att fri förskola har införts från tre års ålder. Därutöver är det fri obligatorisk skolgång upp till 16 års ålder. Även utbildning på gymnasienivå är fri. Gällande lagstiftning på Seychellerna skyddar barn mot våld och andra övergrepp. Av statistik och pressrapporter framgår att våldtäkt mot flickor under 15 år är ett problem. Det fanns också kritik om brister beträffande polisutredningar av påstådd barnmisshandel. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk De tidigare stora skillnaderna i utbildningsnivå mellan kreoler och medborgare av europeiskt och asiatiskt ursprung fortsätter att minska. Detta sker genom att alla har tillgång till utbildning på lika villkor. Kreolerna är idag väl integrerade i samhället.

6 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Situationen för homo- och bisexuella och transpersoner är oklar. Det finns lagstiftning som kan användas mot homosexuella men också regler som kan tolkas som att detta är en rättighet. Några säkra uppgifter om homo-, bi- eller transsexuellas situation på Seychellerna har inte funnits att tillgå. 18. Flyktingars rättigheter Det uppges inte finnas några flyktingar i landet och det finns inga rapporter om tvångsvis avvisning av flyktingar tillbaka till ett land där det föreligger risk för förföljelse. 19. Funktionshindrades rättigheter De finns inte någon lagstiftning för att tillförsäkra personer med funktionshinder möjlighet att nyttja offentliga transportmedel eller att få tillgång till service och allmänna byggnader. Samtidigt fanns det inga rapporter om att funktionshindrade personer utsattes för direkt diskriminering vad avser till exempel utbildning, arbete och bostad. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett antal lokala MR-organisationer som tillåts verka utan några restriktioner. Den enda registrerade MR-organisationen Center for Rights and Development (CEFRAD) har under 2005 och 2006 genomfört en serie om nio seminarier för regeringstjänstemän och representanter för det civila samhället om mänskliga rättigheter. Bristande kunskaper hos de beslutsfattande anses vara del av problemet på de områden där respekten för de mänskliga rättigheterna brister. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Sverige har inte något samarbete med Seychellerna på MR-området och det finns heller inga uppgifter om andra internationella insatser.