Ungdomar och droger. Examensarbete. Könsskillnaders betydelse vid debutålder och primärdrog.

Examensarbete Ungdomar och droger Könsskillnaders betydelse vid debutålder och primärdrog. Författare: Linda Forsberg Therece Nilsson Handledare: Marie Joelsdotter Hallbäck Termin: VT11 Kurskod: 2MB330

ABSTRAKT Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, Examensarbete 15hp Titel Engelsk titel Författare Handledare Datum Mars 2011 Antal sidor 28 Nyckelord UNGDOMAR OCH DROGER Könsskillnaders betydelse vid debutålder och primärdrog. YOUTH AND DRUGS - Gender differences significance in starting age and primary drug. Linda Forsberg, Therece Nilsson Marie Joelsdotter Hallbäck Könsskillnader, missbruk, alkohol, droger, debutålder Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primärdrog, frågeställningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutålder vad det gäller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? För att få svar på frågorna har kvantitativ metod använts, data har samlats in med hjälp av databasen DOK. Formulären används vid in och utskrivning på en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkätstudierna var mellan 12-24 år. Resultatet visade att det var flest killar som kommit i kontakt med DOK- formuläret. Det finns ingen synbar signifikant skillnad mellan könen vad det gäller debutålder till användningen av alkohol och droger. Det framgick även att hasch/ marijuana var den drogen ungdomarna främst använde.

Förord Här vill vi passa på och tacka de personer som uppmuntrat och trott på oss genom detta projekt. Som i ett tacktal kan vi inte ta med alla som borde få ett tack, men ni som känner er berörda kan ju ta åt er lite extra. Det finns två personer är ett måste att rikta ett extra tack till! Till en början vill vi rikta ett stort tack till Marie, vår handledare, som väglett oss genom detta arbete. Vi vill även ge ett stort tack till Lotta Forsberg, som visat upp ett stort tålamod med att flera gånger läsa igenom vårt arbete och gett oss konstruktiv kritik. Linda Forsberg & Therece Nilsson Växjö 110309

Innehållsförteckning INTRODUKTION... 1 BAKGRUND... 1 Drogtrender... 1 Preventivt arbete... 2 Debut... 3 Könsskillnader... 3 Psykisk ohälsa... 4 Ungdomar och droger... 5 Primärdrog... 6 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING... 7 METOD... 7 Maria mottagningar... 7 Positivism... 8 Kvantitativ metod... 8 DOK... 8 Planering och genomförande... 9 Urval... 10 Instrument... 10 Insamling... 11 Analysmetod... 11 Forskningsetiska överväganden... 12 RESULTAT... 13 Åldern vid inskrivnings tillfälle... 13 Debutålder... 14 Könsfördelning... 15 Primärdrog... 15 Annan drog... 16 Skillnader mellan kön och debutålder... 16 Jämförelse mellan primärdrog och könsfördelning... 17 DISKUSSION... 17 METODDISKUSSION... 17 RESULTATDISKUSSION... 19 Debut... 19 Ingen skillnad mellan killar och tjejer i debutåldern... 20 Primärdrog och annan drog... 20 Skillnad mellan killar och tjejer gentemot primärdrog... 21 SLUTSATSER... 22 REFERENSER... 23 MISSIV... I DOK- FORMULÄR... II

INTRODUKTION Vid granskning av den svenska dryckeskulturen 1995 visade det sig att befolkningen drack mindre mängd alkohol än övriga industriländer. Trots detta har Sverige mer problem med olycksfall, social skadeverkning, manligt övervåld kopplat till alkoholkonsumtion än vad övriga industriländer har. När svenskar hamnar i slagsmål eller gör bort sig under berusningen kan de sedan skylla på det eller skämta bort de hela med att personen varit berusad vid tillfället och många gånger blir då situationen ursäktad av omgivningen (Andersson, 1995). Konsumtion av alkohol varierar beroende på kön och ålder, vidare kan dryckesmönster se olika ut beroende vart personen bor, vilken utbildningsnivå den har och vilket yrke han/hon har (Von Greiff, 2008). Traditionellt förknippas alkohol med att det är flest pojkar som använder sig av det. På senare tid har användandet av alkohol ökat hos kvinnor och det har blivit mer accepterat att även tjejer använder sig av alkohol. Trots detta finns ändå en bild kvar av hur det ska vara när män respektive kvinnor dricker. För männens del är det mer coolt att gå ut och supa, medan kvinnors drickande har varit dolt i hemmet (Andersson 1995). Bakgrund Sverige har en lång tradition med forskning om alkohol, både inom konsumtionsvanor, men även inom samhällets förebyggande insatser. En tydlig förändring i forskningen är att de inte enbart fokuserar på problemen vad det gäller användandet av alkohol eller droger, utan forskning fokuserar även på upplevelser av användning och även personers erfarenheter av alkohol och droger (Von Greiff, 2008). Att använda sig av alkohol anses ha en viktig betydelse i en social aspekt, då som exempel att träda in i vuxenlivet. Andra viktiga betydelser är att få en upplevelse av drickandet, på så sätt att kunna prova och våga visa sidor hos personen som annars inte visas i nyktert tillstånd. Von Greiff (2008) beskriver att alkoholen ger en anledning till att kunna ta en time-out och outtalade regler träder i kraft. Samtidigt som det anses att alkoholdrickandet är ett steg in i vuxenvärlden arbetas det mycket på att försöka få debutåldern för användande av alkohol till högre åldrar än vad det för närvarande är. För att höja debutåldern avsätter samhället resurser på att förebygga att ungdomar inte för tidigt använder alkohol och droger. I Sverige har alkohol och drog förebyggande insatser inriktad till ungdomar haft en stor stöttning av människor i allmänhet (Von Greiff, 2008). De insatser och resurser som används beskrivs i avsnittet om preventivt arbete. Drogtrender Antalet ungdomar som prövat narkotika har under de tio senaste åren ökat. Drogtrender startar oftast i storstäder som Stockholm, Göteborg eller Malmö, trenden går sedan vidare till ungdomar i övriga delar av landet. Det är i dessa städer som flest tungt missbrukande narkomaner finns. Det är relativt lätt att få tag på narkotika i dessa städer, då på grund av att narkotika är ett vanligt förekommande i större städer. Mobilisering 1

mot narkotika har tillsammans med Länsstyrelse och de tre städerna utfört ett stort arbete mot narkotika. Syftet med denna satsning är att få en överblick över de tre städerna, för att vidare skapa en bra balans inom narkotikapolitikens viktigaste sidor. Att använda narkotika innefattar både regelbunden användning, men även brukande av narkotika vid enstaka tillfälle (Fries, 2005). Ett tydligt mönster enligt Bergmark & Karlsson (2006) är att de unga som använt sig av narkotika upplever det mindre sannolikt att negativa följder kommer inträffa och mer sannolikt att positiva följder inträffar. Undersökningar som gjorts på skolor och militära mönstringar visar att under en period från 1990 till 2001 fördubblades antalet ungdomar som prövat på narkotika. Bland de som hade mönstrat ökade det från 6 % till 18 %, för killarna i årskurs 9 ökade det från 3 % till 10 % och för tjejerna ökade det från 3 % till 9 %. Dock minskade detta antal något efter 2001, då det minskade för de som hade mönstrat ner till 15 %, vad det gäller killarna och tjejerna i årskurs 9 minskade det till 7 %. De ungdomar som regelbundet använder sig av narkotika har inte ökat på 2000-talet (Guttormsson, 2004). Användandet av alkohol och narkotika är mycket vanligare bland ungdomar i större städer, som Stockholm, Göteborg och Malmö, än vad det är i mindre orter (CAN 2006, Guttormsson 2004). I olika alkoholundersökningar visar det att andelen storkonsumenter och antalet intensiv konsumtionstillfällen har ökat sedan 1990-talet (CAN, 2006). Även tillgängligheten för cannabis, amfetamin och kokain har ökat, samtidigt som priserna har sjunkit avsevärt sedan slutet på 1980-talet (Guttormsson, 2005), detta bekräftas även av Becker och Hu (2007). Inom missbruksvård är det vanligare att män har missbruksproblem med alkohol eller narkotika jämfört med kvinnor, detta syns dock inte lika tydligt på öppenmottagningar. Till öppenmottagningarna kommer bland annat ungdomar med ett begynnande missbruk. I undersökningar kan tydliga skillnader i könsfördelningen synas, då när ett utpräglat missbruk finns. Dessa skillnader syns betydligt mer bland de yngre missbrukarna, samt hos de äldre missbrukarna. De som finns där emellan syns det inte lika tydligt på (Helmersson, Bergmark 2001 och CAN, 2006). Det är större risk för män att fastna i ett drogmissbruk, trots att kvinnors missbruk ökar. Oftast har kvinnor svårare att sluta med sin drog jämfört med männen (Becker & Hu, 2007). Preventivt arbete Kuntsche, Knibbe, Gmel & Engels (2005) anser att det är av stor vikt att använda sig av framgångsrika insatser för att i tid kunna hindra överdriven alkoholkonsumtion bland ungdomar. En gemensam nämnare vad gäller preventiva åtgärder är att de ska hindra att problem uppstår. Preventiva åtgärder ska stå för något positivt och något som gör skillnad i en framtid (Van Greiff, 2008). Preventiva insatser som är inriktade till ungdomar sker oftast genom undervisning i skolan eller genom temadagar. Skolbaserad alkohol och drog förebyggande insatser är något de flesta västerländska ungdomar möter under skoltiden (Von Greiff, 2008). Den vanligaste formen av drogpreventiva åtgärder som görs i Sverige är ANT-undervisning (alkohol, narkotika och tobak). På varje skola finns det en skolplan och en läroplan, där skolans mål finns beskrivna. Bland 2

dessa mål framgår det att skolan ska arbeta med vissa kunskapsområden, vilket bland annat innefattar ANT-undervisning. Alla barn och ungdomar möts på skolan och då blir det ett naturligt ställe att prata om förebyggande insatser mot alkohol och droger där. Dessa förebyggande insatser sker i ett samarbete mellan skolpersonal och med någon annan instans som socialtjänst, föräldrar, fritidsverksamhet och föreningar (Von Greiff, 2008). Det effektivaste sättet att arbeta förebyggande är just inom skolan. I en intervju som gjordes i Stockholm på 41 ungdomar, anser många av dem att den droginformation som de får i skolan, inte är så tillräcklig som önskas. Utan det som har mest resultat är den information och förmaning de får från vänner och familj (Rytterbro, 2008). Debut I uppsatsen används begreppet debutåldern, vilket beskriver åldern då ungdomen för första gången överhuvudtaget använder sig av alkohol eller droger. Tidpunkten för alkoholdebuten och den första berusningen är mycket varierande med en median på 14-15 år (Larsson & Lilja 2003). Vid 2001 låg genomsnittet på debutåldern för narkotika på 16 år. Stor del av de ungdomar som testat eller missbrukat narkotika angav att deras debutdrog främst var cannabis. Amfetamin respektive lugnande medel/sömnmedel utgjorde 2-3% och vad det gäller de övriga narkotika typerna var det ännu färre som hade det som debutdrog (Guttormsson, 2002). 74 % av besökarna på någon av Maria mottagningarna angav åldern 13-15 år som den tidpunkt då den första alkoholberusningen inträffat (Richert, 2008). Den tid som skiljer mellan det första alkoholintaget och den första berusningen beror oftast på när det första alkoholintaget sker. Om alkoholdebuten sker i låg ålder är tidsskillnaden längre än om alkoholdebuten sker senare. Faktorer som har ett samband med alkoholdebuten kan vara: föräldrarnas normer, syskonens alkoholvanor, föräldrarnas alkoholvanor, individens sociala kompetens, kamraternas normer för alkoholmissbruk, individen förväntningar av alkoholen, geografiska faktorer och kulturella faktorer (Larsson & Lilja 2003) Forskare har försökt komma på en gemensam nämnare om varför en person använder sig av alkohol. En av anledningarna kan vara att dessa personer vill slappna av och ta det lugnt, exempelvis efter arbetet. En annan orsak är att vara tillsammans med sina vänner för att känna tillhörighet och vara en del i gemenskapen. Överdriven alkoholkonsumtion har negativa följder som i värsta fall kan sluta med dödlig utgång, men i lindrigare form orsaka skador (Kuntsche, Knibbe, Gmel & Engels, 2005). På frågan om varför personen använder sig av droger första gången och vad orsaken är, svarade Terry-McElrath, O Malley & Johnston (2008) att orsaken är ytterst liten. De fann vissa förklaringar och det var att personen prövade droger för sociala skäl, för att komma bort från sina problem och för att kunna hantera frustration. Könsskillnader I en studie som gjorts i Michigan visade att män missbrukar alkohol eller narkotika i en större grad än vad kvinnorna gjorde. Män har två till tre gånger större risk än kvinnor att 3

utveckla ett beroende, men även kvinnornas missbruk är på uppgång vad det gäller receptbelagda och även illegal användning av droger. I studien framkommer även att män i regel har lättare att avbryta ett missbruk till skillnad från kvinnor. (Becker, Ming 2007 & Mattssons 2005) I Mattssons (2005) avhandling nämns tre brister inom den könsvetenskapliga missbruksforskningen. Den första bristen är att forskningen tenderar att särskilja kvinnor när de synliggörs. När forskning uppmärksammar kvinnor som missbrukar finns det risk att det skapar en ensidig bild. För det andra har könsforskningen i regel enbart fokuserat på kvinnor medan män blir könsneutrala. Den tredje bristen Mattsson (2005) kommit fram till är att forskningen varit inriktad på att studera missbrukaren och dess situation. De tillfällen då missbrukarvården studerats är många gånger utifrån kvinnors upplevelser, snarare än utifrån vad behandlingen gör eller hur behandlingen går. Detta betyder att männen inte studeras på samma sätt som kvinnorna. Forskning inom socialt arbete studeras i ett könsperspektiv och uppmärksammar män, men den är en aning begränsad. Vid de tillfällen män synliggörs i ett könsperspektiv, ligger inte fokus på männen då även kvinnorna oftast är med i studien (Mattsson, 2005). Andreasson (2003) beskriver att i de flesta studier som gjorts om ungdomar med allvarliga beteendeproblem, handlar om pojkar. SWEDATE- projektet är en svensk undersökning som gjort elva kriterier på vissa kategorier bland annat narkotika, alkohol, kriminalitet, försörjning och psykisk hälsa. Undersökningen omfattade totalt 1656 klienter på 23 behandlingsenheter, detta under 1980-talet. Der framgick endel skillnader mellan killar och tjejer på vissa plan, bland annat att män generellt visade mer omfattande kriminalitet än kvinnor, både under ungdomsåren och senare. Hos männen sågs mest kriminalitet bland dem som tidigt börjat med både missbruk och kriminalitet (Andeasson, 2003). Montgomery (2002) påvisar att den kvinnliga missbrukarens situation oftare är svårare än mannens och att missbruket kan få allvarligare konsekvenser för kvinnan. Unga tjejer utvecklar ofta ett tungt missbruk snabbare än vad jämnåriga pojkar gör och kvinnor lever ofta i missbruksmiljöer under lång tid utan avbrott i missbruket (Montgomery, 2002). Becker och Hu (2007) beskriver att utvecklingen till beroende kan skilja sig från kvinnor och män, men kvinnors steg från första berusandet till ett beroende ökar i en allt snabbare takt än vad männen gör. De berättar även att det är färre kvinnor som missbrukar alkohol jämfört med män. Dock visar det sig att de medicinska konsekvenserna av regelbundet intag av alkoholen blir betydligt svårare för kvinnor jämfört med männen. De kvinnor som angav att de använder sig av kokain och amfetamin, uppgav ofta att de påbörjat behandling i tidigare åldrar än vad männen angav. Det visade även att kvinnorna hade allvarligare kokainmissbruk vid inskrivning av behandling än vad männen hade (Becker & Hu, 2007). Psykisk ohälsa De flesta ungdomar i Sverige har ett välmående. Mycket tyder dock på att detta har förändrats de senaste 10-20 åren. Richert (2008) menar att psykisk ohälsa bland 4

ungdomar blivit vanligare. Som exempel har kvinnor runt 16 24 år angett besvär av ängslan, oro eller ångest. Detta är tre gånger fler i dag än för 15 år sedan, samtidigt får sjukhusvården allt fler ungdomar som är depressiva och har ångest (Richert, 2008). Vid en pilotstudie som utfördes på 104, artonåriga gymnasieelever i en storstadsregion svarade 14 procent av ungdomarna att de skulle kunna testat någon form av narkotika för att dämpa ångest och oro. Det framgick även att 25 % av dem någon gång hade provat droger (Gunnarsson, Fahlke och Balldin 2004). Då var det lika många tjejer som killar. 38 % av dessa ungdomar upplevde psykiskt obehag, som visade sig i form av oro, ångest, nedstämd, depression och overklighetskänslor (Gunnarsson, Fahlke och Balldin 2004). Det är av stor vikt att skola, sjukvård och socialtjänst vet om att det är 25 % av artonåringarna som provat på droger och att det är många som mår psykiskt dåligt som följd av droganvändandet (Gunnarsson, Fahlke och Balldin 2004) I en annan studie som gjordes i Colorado visade det sig att depression var dubbelt så vanligt vid användning av droger hos tjejer än vad det var hos killar (Orton, Riggs & Libby, 2008). Vid debuten av droganvändningen var det dubbelt så vanligt med depression hos tjejer än vad det var hos killar. Även om skiljde sig mellan könen när det gällde depression i förhållande till droganvändning var det ingen märkbar skillnad. Anledningen till att barn kommer i kontakt med socialtjänst är oftast på grund av barnmisshandel och vanvård, och följaktligen har ökade risker för psykiska problem. En omfattande forskning visar att dessa missbruksproblem i familjen vid uppväxt ökar risken för tidig debut i missbruk av olika slag, men samtidigt en förekomst av depression (Orton, Riggs & Libby, 2008). Studien har påvisat en högre droganvändning bland ungdomar med depression. Ungdomar med psykiska besvär kan ha sämre behandlingsresultat och högre återfallsrisk jämfört med andra (Orton, Riggs & Libby, 2008). Majoriteten av ungdomarna som bodde hemma säger att den vanligaste anledningen till att kommit i kontakt med handläggaren var misshandel, följt av fysiskoch psykisk misshandel och sexuella övergrepp. Dock bör tilläggas att det fanns signifikanta skillnader mellan könen, ålder, etisk tillhörighet. När det gäller sexuella övergrepp fanns betydligt mer rapporter om tjejer än killar, medan det fanns rapporter som säger att fler killar som är vanvårdade (Orton, Riggs & Libby, 2008). Hilte (2005) konstaterar att det finns könsskillnader bland klienter i terapeutisk behandling. Tjejer utmärker sig med mer psykiska problem, de är mer utsatta vad gäller övergrepp av olika slag. Behandling ställer krav på att terapeuten inriktar sig på tjejers speciella behov och som ser till deras sätt att leva. Hilte (2005) skriver vidare att när terapeuten tillgodoser kvinnornas behov av behandling, kan det även på sikt tydliggöra männens särskilda behov på att bättre sätt. Mattson (2005) bekräftar att det är av stor vikt att uppmärksamma och synliggöra missbrukande kvinnor, med andra ord forskning om könsperspektiv är viktigt. Ungdomar och droger En pilotstudie gjordes i en storstadsregion av Gunnarsson, Fahlke och Balldin (2004), den inriktade sig på 104 gymnasister vars ålder var 18 år. Syftet med pilotstudien var att få en inblick i ungdomarnas tankar kring droger. Resultatet visade att det var 75 % av 5

gruppen som inte hade testat narkotika. Det var 85 % i denna grupp som uppgav att de inte vill utsätta sig för de risker som narkotika kan medföra. I gruppen svarade 37 % av ungdomarna att om de mot förmodan skulle testa droger skulle det vara med anledning till att de är nyfikna. Medan 17 % menade att det i sådana fall skulle ske under berusning av alkohol som gjort att personen tappat omdömet. Hela 14 % menade att det skulle finnas en möjlighet att testa narkotika i ångest och för att dämpa oro. Det fanns även en grupp på 29 % som stod fast vid att det inte finns något som kan få dem att testa narkotika (Gunnarsson, Fahlke och Balldin 2004). Könsfördelningen var jämn i denna grupp, majoriteten uppgav att den främsta anledningen till att de testat var på grund av nyfikenhet. De flesta av ungdomarna hade fått tag på drogen genom vänner. Av de 26 ungdomar som testat droger uppgav 10 av dem att de upplevt negativa känslor till den drog som använts (Gunnarsson, Fahlke och Balldin 2004). Ungdomar har en god kännedom om droger och man vet att det inte är allt för ovanligt att ungdomar blir erbjudna narkotika vid ett eller flera tillfällen. Gunnarsson, Fahlke och Balldin (2004) anser att detta kan ses som en av konsekvenserna till att drogerna och tillgängligheten till droger har ökat drastiskt i Sverige de senaste tio åren. I hela undersökningsgruppen svarade 49 % av ungdomarna att de någon gång blivit erbjudna narkotika. Merparten anger att de kan få tag på narkotika om de vill och att de har en vän som någon gång testat narkotika, vilket även Guttormsson bekräftar (Gunnarsson, Fahlke och Balldin, 2004 & Guttormsson, 2002). Primärdrog I uppsatsen används begreppet primärdrog, vilket betyder att det är den drog som ungdomarna använder sig av när de skrivs in i någon form av behandling. Anledningen till att just primärdrog är det begrepp som används är för att i DOK formuläret används sig av det begreppet. En undersökning som berörde 350, artonåriga ungdomar boende i Göteborg, visade att hälften utav dessa visste vart de kunde få tag på droger (Fahlke, 2008). Ett flertal av dessa ungdomar hade även blivit erbjudna droger. Det syns en markant ökning i något som kallas experimentell testande av droger, vilket menas att ungdomen provar drogen och detta sker innan han/hon är fast i något missbruk. I denna grupp av ungdomar var det 25 % som hade provat på droger och debutåldern för att prova på droger var runt 16 år. Det var samma antal killar som tjejer som hade provat på drogerna. Den mest använda primärdrogen var cannabis, som utgjorde 75 % av gruppen. Det fanns även de som hade provat amfetamin, kokain eller ecstasy. 10 % av dessa hade också provat GHB eller sömngivande/lugnande tabletter (Fahlke, 2008). Guttormsson (2002) bekräftar att den mest använda drogen är cannabis, men tillägger att den drogen som kommer strax efter cannabis är ecstasy, amfetamin, LSD, lugnande medel och sömnmedel. Även Richert (2008) beskriver att den vanligaste drogen som ungdomar börjar med, enligt de studier som gjorts via Maria mottagningarna, är cannabis. Tre fjärdedelar av de besökande på mottagningarna uppgav att cannabis varit deras primärdrog. 6

Det har ställts en fråga till 41 ungdomar från Stockholm där de fick svara på deras syn om narkotika. Flertal av dem ansåg att narkotika inte hade några positiva effekter alls. Det fanns dock ett undantag och det var när de pratade om cannabis, de ansåg att cannabis inte alls var farligt eller skadligt i jämförelse med andra droger (Rytterbro, 2008). Syfte och problemformulering Syftet med studien är att ta reda på och beskriva könsskillnader mellan de ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och deras primärdrog. Problemformulering lyder: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutåldern vad det gäller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? METOD Djurfeldt (2003) menar att vetenskap handlar om att utveckla nya begrepp som kan användas för att ge nya perspektiv på, eller ny kunskap av den observation forskaren gjort av verkligheten. Begreppet är lika mycket som instrumentet för att studera verkligheten. Positivismen är en kunskapsteori som gör anspråk på naturvetenskapliga metoder som passar all kunskap (Bryman, 1997). Där vetenskapen är objektiv och verkligheten är som den är (Bryman 2001). För att komma åt kunskap inom positivismen utgår människan från observationer, för att de resultat som framgår i observationen ska leda till kunskap (Hartman 2004). Medan hermeneutiken är dess motpol, där syftet är att komma närmare intervju personen och personen är intresserad av att gå mer på djupet. Inom hermeneutiken ingår tolkning och försök att förstå sig på omvärlden (Bryman 2001). I uppsatsen används begreppet primärdrog, vilket betyder att det är den drog som ungdomarna använder sig av när de skrivs in i någon behandlingsenhet. Anledningen till att begreppet primärdrog används är på grund av att DOK formuläret används av detta begrepp. Maria mottagningar Maria mottagningar är riktade för ungdomar och unga vuxna i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Det finns sex mottagningar i Sverige. De som finns i Stockholm är Maria ungdom och PUMAN (Program för Unga Med risk att utveckla ett Alkohol/Narkotikaberoende). De mottagningar som finns i Göteborg är ungdomsteamet Mini- Maria nordost, ungdomsteamet Hisingen och ungdomsteamet Väster. I Malmö finns det en mottagning som heter Maria Malmö (Richert, 2008). Gemensamt med dessa är att de riktar sig till ungdomar och unga vuxna som missbrukar alkohol och 7

droger, eller för de som riskerar att hamna i missbruk. Även de som riskerar att fara illa då någon närstående är i missbruk. Ytterligare gemensamt mellan dessa sex mottagningar är att de har som mål att få tag på ungdomarna i ett tidigt skede. Mottagningarna arbetar utåtriktat och uppsökande, vilket innebär att personalen besöker skolor, ungdomsgårdar och är ute bland ungdomar och berättar om deras arbete på mottagningarna. Maria mottagningar har ett nära samarbete med socialtjänsten, polisen och skolan. Det finns även ett nära samarbete med sjukvård, ungdomsmottagningar och kriminalvård (Richert, 2008). Positivism I den här studien har positivistisk vetenskapsteori använts som grund. Ett av de centrala antagandena i den positivistiska kunskapsteorin är att kunskap vilar på sinneserfarenhet. Bryman (1997) förklarar att positivismen handlar om att människan tänker, känner och kommunicerar både verbalt och icke verbalt. Hon tillskriver även mening till det som händer i omgivningen. Bryman (1997) menar att naturvetenskapen inte utgör något hinder för att studera människan. Däremot anses det att inom positivismen går det inte att studera eller undersöka metafysik, som är de ting som inte våra sinnen kan uppfatta, ting som om Gud finns eller människans plats i universum. Detta går inte att göra observerbart, inte på samma sätt som med formell vetenskap som logik och matematik (Bryman 1997). Det forskaren observerar och undersöker inom positivismen är främst händelser eller liknande som vi kan uppfatta med våra sinnen, som sedan kan tillräknas giltig kunskap. De olika teorierna som finns inom positivismen är som en bollvägg för den empiriska forskningen, där görs ett försök till att härleda en hypotes från teorin. Bryman (1997) förklarar att forskaren prövar en eller flera hypoteser för att testa själva teorin, om det sedan visar sig att hypotesen inte håller, måste den förkastas och sedan får teorin ändras. Positivismen kan ses som en vetenskapsteori där vetenskaplig kunskap utgörs av teorier. I dessa teorier finns det termer som kan refereras till mätbara företeelser och satser som utger ett samband med dessa företeelser (Hartman, 2004). Kvantitativ metod Bryman (1997) förklarar att i en kvantitativ studie krävs det för mesta ingen djupare eller längre kontakt med aktörerna, i vissa fall ingen kontakt alls. Som i denna studie, där redan ifyllda enkäter hämtats ur datasystemet DOK (dokumentation av klienter), detta ska ligga till grund för själva resultatet. Kvantitativ forskning betraktas som forskningsstrategi som betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data. Vilket betyder att det innehåller ett deduktivt synsätt på förhållandet mellan teori och praktisk forskning, tyngden ligger där på en prövning av teorier. Kvantitativ forskning har införlivat den naturvetenskapliga modellens normer och tillvägagångssätt. Framför allt när det gäller positivismen, som innehåller en uppfattning om den sociala verklighet som går ut på att utgöra en yttre och objektiv verklighet (Bryman 2001). DOK DOK (Dokumentation av klienter) är ett projekt som påbörjades 1991 inom missbruksvården i Sverige, som hade som syfte att skapa en förbättrad dokumentation inom missbrukarvården (Anderberg & Dahlberg, 2008). Detta arbete var inspirerat av 8

svenska erfarenheter men även andra dokumentationssystem i Europa och erfarenheter från USA. Projektet utformades ihop med medverkande praktiker och forskare. Huvudansvariga för detta projekt var Håkan Jenner och Vera Segraeus. Syftet med DOK är att dokumentation ska kunna lägga en grund för självutvärdering och kvalitetsutveckling på en lokal nivå, samt bidra till epidemiologisk information för nationellt bruk och till behandlingsforskning (Anderberg & Dahlberg, 2008). Dokumentationen är utformat som ett frågeformulär som bygger på en struktur med kartläggning av klientens behov och problem inom olika livsområden. Detta underlag kan på individnivå användas för behandlingsplanering, utredning, bedömning och uppföljning. På lokal nivå ger dokumentationen dels underlag för verksamhetsbeskrivning, vidare bildar den grunden för självutvärdering som finns i kvalitetsutveckling (Anderberg & Dahlberg, 2008). På generell eller nationell nivå ger dokumentationen grundläggande epidemiologisk information och kan bidra till forskning och kunskapsutveckling. DOK finns i två olika versioner, en för de enheter som tillhör SiS (statens institutions styrelse) och för behandlingsenheter inom den missbruksvården (se bil 2) (Anderberg & Dahlberg, 2008). För att ta reda på så mycket som möjligt om ungdomarna som vänder sig till mottagningar och för att kunna jämföra de olika mottagningars målgrupper har ett frågeformulär tagit fram. Detta formulär liknar till stor del DOK- formuläret men har kompletterats med frågor som är intressanta för de ungdomar som skrivs in på mottagningen. Denna insamlingsmetod kallas ungdok. Syftet med att ändra det ursprungliga DOK- formuläret är att det ska vara kortfattat och lättläst. Det är även anpassat att det passar till de klienter som skrivs in. Formuläret är uppdelat i två delar. Ett kortformulär med diverse frågor som ställs vid ett första besök, sedan följer ett långformulär vid andra eller tredje besöket (Richert, 2008). Planering och genomförande Urvalet av de artiklar som använts i studien har kontrollerats om de är relevanta för området och att de är vetenskapligt godkända. Insamlingen genom data kommer att ske av en tvärsnittsdesign, vilket innebär att det kommer från mer än ett fall vid en viss tidpunkt. Där är syftet att komma fram till en uppsättning av kvantitativa data med kopplingar till två eller fler variabler som sedan ska undersökas och granskas för att senare kunna upptäcka ett mönster när det gäller olika slags samband. Vid tillämpning av en tvärsnittsdesign är intresset oftast av en variation som kan innehålla individer, familj, eller organisationer. Variationen kan endast skapas om forskaren studerar mer än ett fall. För att kunna skapa variation i fallen och i den insamlade informationen krävs det en systematisk och standardiserad metod för bedömning av variationen. I en tvärsnittsdesign kan endast relationer mellan variabler studeras. Det finns ingen hållbar tidsmässig relation mellan variablerna eftersom informationen om dem samlas in mer eller mindre samtidigt (Bryman, 2001). Tvärsnittsdata speglar de förhållanden som gäller i en population vid en viss tidpunkt. Utifrån en sådana data kan inget sägas om situationen före eller efter tidpunkten för mätningen. Det är ändå av stor vikt att beskriva och förklara förändringar som sker under tiden (Djurfeldt, 2003). 9

Urval Studien består av ungdomar upp till 24 år och som kommit i kontakt med någon av behandlingsenheterna på grund av alkohol eller drogmissbruk. Ungdomarna som undersöks är inskrivna på behandling i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Urvalet kommer ske som en tvärsnittsdesign genom databasen DOK (dokumentation om klienter). Tanken är att sammanställa data ur DOK för att sedan besvara syfte och frågeställningen. Detta kommer inte att bli en generell studie som gäller för ungdomar i allmänhet, utan de ungdomar som kommit i kontakt med DOK i någon form av behandling. Jämfört med populationen i allmänhet är det en liten och begränsad grupp studien kommer att belysa. Det kommer att göras ett systematiskt urval av ungdomarna, då materialet från DOK riktar sig till ungdomar upp till 24 år, som är inskrivna på någon av behandlingsenheterna. De ungdomar som får genomgå en DOK intervju har påbörjat någon form av behandling för alkohol eller drogberoende (Richert, 2008). Replikerbarhet kommer att vara viktig i de flesta tvärsnittsundersökningar i samma utsträckning som forskaren i detalj redogör för hur han eller hon har valt ut respondenterna, utformat mått på begreppen administrerat forskningsinstrument och analyserat de data som framkommit. I de flesta kvantitativa undersökningar som baseras på en tvärsnittsdesign specificerar sig på sådana procedurer (Djurfeldt, 2003). Instrument I den ursprungliga DOK- enkäten består de flesta strukturerande intervjuerna av slutna frågor som redan innan är kodade, det kan också vara frågor som har klara eller fasta svarsalternativ. Slutna frågor innebär att respondenten får välja mellan ett begränsat antal svarsalternativ. Fördelen med denna form av intervju är att variationen för den som intervjuar minskar. Respondenten behöver inte oroa sig över om den som intervjuar missuppfattar eller skriver upp allt respondenten säger. En annan fördel med slutna frågor är de underlättar en bearbetning av data. Slutna frågor medför även att man på lätt sätt kan slippa felkällor. Kodningsprocessen handlar om att föra siffror till svarskategorier och skriva in siffror i ett dataprogram (Bryman, 2001). För att undersöka frågeställningen som går ut på att undersöka debutålder, primärdrog och könsskillnader inom dessa två har SPSS 18.0 (Statistical Package for the Social Sciences) använts. SPSS är ett dataprogram där tabeller och diagram utformas från det material som finns. Anledning till att just SPSS användes var att det lätt går att uttyda hur situationen ser ut i specifika frågor, som hur gamla ungdomarna är när de börjar använda alkohol eller droger, vilken primärdrogen är och så vidare. Det är även ett bra sätt då jämförelser ska göras mellan två olika kategorier som exempel när skillnad mellan kön och debutdrog ska mätas. Bara för strukturerade intervjuer används eller det görs ett utförande av enkäter behöver det inte betyda att forskaren tror på en naturvetenskaplig modell eller att en etnografisk undersökning måste bygga på en tolkande epistemologi. Bryman (2001) beskriver att syftet av kvantitativ forskning enbart är inriktad på själva prövningen av att enkäten 10

formuleras i förväg. Därför tar det inte hänsyn till det kreativa arbete som utförs vid analysen av kvantitativa data och vid tolkningen av resultaten (Bryman, 2001). Djurfeldt (2003) förklarar att validitet avser undersökningens teoretiska relevans. Alltså hur vi lyckats överföra vår teoretiska förståelse och antaganden för att svaren ska bli meningsfulla och spegla det studien syftar till att undersöka. Med hjälp av en hög validitet undviks systematiska fel i studien. Detta har i denna uppsats försökt uppnå genom att göra egna beräkningar som tabeller och diagram som är relevanta för frågeställningen och sedan se hur detta stämmer med tidigare forskning. Reliabilitet avser frågornas tillförlitlighet snarare än dess relevans och det svarar på frågan hur vi mäter dem. Även om frågorna vi ställer är valida kan skärpan och tillförlitligheten i våra mätinstrument variera. När två undersökningar som följer varandra ger samma svar kallar man det hög reliabilitet (Djurfeldt, 2003). Denna uppsats uppnår en hög reliabilitet då det använts av objektiv kvantitet enkätdata ur databasen DOK. Utifrån urvalet i studien var det lämpligt att genom ett stickprov använda material från databasen DOK, som skulle vara lagom för den tidsplan studien varit begränsad av. Möjligheten finns för andra att göra nya stickprov på samma material, vilket är vanligt vid vissa undersökningar. Detta fungerar då urvalsramen kommer från olika databaserade register som DOK (Djurfeldt, 2003). Med andra ord vill någon göra en vidare studie inom detta ämne kan de använda sig av samma material som använts i denna uppsats. Bryman (2001) förklarar att generalisering är en viktig del i en kvantitativ undersökning. Forskarna är då intresserade av att kunna säga något om i vilken utsträckning resultaten kan generaliseras gentemot andra grupper och situationer. En viktig aspekt är att urvalet skall vara så representativt som möjligt för att kunna vara säker på att resultatet är unikt för den grupp som valts att undersöka. Med andra ord bör man generalisera resultatet utöver det specifika fallet. När ett representativt urval kommer fram bör man fråga sig för vem är det representativt. Det är svårt att generalisera över hela Sverige, som i denna uppsats då undersökningsgruppen innefattar Stockholm, Göteborg och Malmö. Det gäller även inte ungdomar i allmänhet utan de som varit i kontakt med behandling. Insamling Själva datainsamlingen sker genom DOK s databas där informationen finns samlad. Bearbetningen av data kommer att ske genom analys och tolkning, där tanken var att sammanställa det materialet. Materialet har tillhandahållits av institutionen på IKM (Institutionen för Pedagogik), Linnéuniversitetet Växjö. Analysmetod Det materialet som använts har bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) 18.0. Med hjälp av SPSS har även flertalet tabeller och diagram skapats. Vissa data kommer att presenteras som en jämförelse mellan könen, andra som en jämförelse mellan variabler som preparat eller liknande. 11

För att ta reda på hur frekvensen ser ut i variablerna kön, ålder, debutålder, primär drog och annan drog, kommer olika frekvensdiagram att göras. För att få en enkel överblick över materialet kommer histogram, cirkeldiagram och tabeller skapas. För att undersöka skillnaden mellan kön och debutålder, samt kön och primärdrog har två olika tester använts. Det första testet som användes för att mäta skillnaden mellan kön och debutålder har ett T-test gjorts. Detta innebär att sambandet testas, i detta fall med kön som oberoende variabel. Ett t-test innebär att söka ett medelvärde mellan två grupper (Djurfeldt, 2003). Det andra testet som gjordes var ett Chi2-test, som gjordes i syfte att mäta skillnad mellan kön och primärdrog. Då jämförs de observerade frekvenserna med de förväntande frekvenserna I den sistnämnda hamnar de variabler som är oberoende, i detta fall kön. I ett Chi2-test måste en slumpmässig variation finnas så man tydligt kan se en skillnad. Till detta måste skillnaden överskrida ett visst kritiskt läge, detta på grund av att det inte ska kunna gå att skylla på slumpen. Om de observerbara frekvenserna skiljer sig mycket från det förväntade, desto mer går det att vara säker på att det inte är slumpen som avgjort resultatet (Djurfeldt, 2003). Forskningsetiska överväganden Denna studie har använt tidigare ifyllda enkäter som hämtats ur databasen DOK, som sedan sammanställs i syfte att besvara frågeställningen. Detta innebär att det inte finns något etiskt dilemma kring detta. De ungdomar som kommer i kontakt med ung DOK formuläret informeras om dess syfte innan frågorna ställs (se bilaga 1), för att respondenten ska vara medveten att det är till hjälp för kommande behandling och att de kan komma att användas i forskning. Respondenten har däremot inte möjlighet att ångra sig och dra sig ur, då DOK- formuläret är ifyllt och iväg skickat. Detta är något som går emot forskarens etiska principer då respondenten själv ska kunna bestämma hur länge han/ hon vill delta och på vilka villkor detta ska ske. De ska även kunna avbryta sitt samarbete till forskaren utan att detta ska ha negativa följder för respondenten (Vetenskapsrådet 2002). Om respondenten är under 15 år ska han/ hon även ha föräldrarnas samtycke, detta kan i vissa fall vara försvåra tanken med ung DOK (Vetenskapsrådet 2002). Gällande metod och tillvägagångssätt kan det inte hittas något etiskt dilemma, så länge materialet inte används på något olämpligt sätt som inte har tagits i beaktning. Däremot kan det finnas etiska dilemman när det kommer till tolkningen av resultaten, då det kan vara lätt att lägga till sina egna tankar och tolkningar svaren i materialet. Eftersom studien är begränsad på så sätt att den endast kommer åt de respondenter som har eller är i kontakt med någon behandlingsenhet som använder sig av ung DOK kommer ingen generalisering av ungdomar i allmänhet kunna göras, utan endast en sammanfattning utifrån de variabler som undersökts genom en tvärsnittsstudie (Bryman 2001). 12

RESULTAT Åldern vid inskrivnings tillfälle Figur 1 Inskrivningsålder vid kontakt med någon av Maria mottagningarna (n= 532) Av de 539 ungdomar som har varit i kontakt med någon av behandlingsenheterna i Stockholm, Göteborg eller Malmö, var det 532 av ungdomarna som svarade på hur gamla de var, medelåldern var på 17 år. Dessa 17 åringar utgjorde 25 % av hela gruppen (134 personer). De yngsta som blivit inskrivna på någon av Maria mottagningarna är mellan 12-16 år och utgjorde 40 % (212 personer). Resten av gruppen som skrivits in var mellan 18-24 år och utgjorde 34 % (186 personer). Det fanns dock ett bortfall på 1 %, vilket i antal blir sju personer. 13

Debutålder Figur 2 Den ålder ungdomen hade vid debut av alkohol och/ eller narkotika användning (n= 477) Här används begreppet debutålder, med det menas att det är den ålder då ungdomarna använt sig av alkohol eller droger första gången. Detta histogram visar hur ungdomarna besvarat frågan om deras ålder vid första tillfället de använde sig av alkohol eller droger. Där var det 477 ungdomar som besvarat frågan, vilket är 89 % av hela gruppen. I en uträkning av medelåldern visade det sig att ungdomarna var 15 år när de första gången använde sig av alkohol eller droger, dessa ungdomar utgjorde 26 % av hela undersökningsgruppen (125 personer). Enligt histogrammet var den tidigaste debutålder 7 år på en av dessa ungdomar. De ungdomar som debuterade mellan 7-14 år utgjorde 47 % av hela gruppen (222 personer). Ungdomar som var mellan 16-20 år när de första gången använde sig av alkohol och droger utgjorde 27 % (130 personer). Utöver detta fanns ett bortfall på 12 % (62 personer) 14

Könsfördelning Figur 3 Könsfördelning av undersökningsgruppen (n= 535) I denna undersökningsgrupp fanns det 535 ungdomar som besvarat frågan vilket kön de tillhör. I den här kategorin var det flest killar som kommit i kontakt med någon av de olika behandlingsenheterna. Dessa killar utgjorde 75 % av de som svarade på frågan, vilket i antal blir 405 personer. I denna grupp utgjorde flickorna 24 % av gruppen, ett antal på 129 personer. Här finns ett bortfall som ligger på 1 %, som är 4 personer. Primärdrog Figur 4 Fördelning av alkohol eller droger som använts vid inskrivningstillfället (n= 517 ) Primärdrog f % Alkohol 161 29,9 Hasch/ marijuana 326 60,5 Anabola androgena steroider/ Läkemedel/ Övrig narkotika 30 5,6 Total 517 95,9 Saknar svar 22 4,1 Total 539 100,0 I detta avsnitt används begreppet primärdrog. Det är av den anledningen att i DOKformulären användes primärdrog i det syftet då det talas om den drogen ungdomen använder sig av när de skrivs in i behandling. 15

Den vanligaste primärdrogen som användes av de ungdomar som skrivits in i DOK var hasch/ marijuana, vilket utgjorde 61 % (326 personer) av ungdomarna. Näst efter hasch och marijuana kom alkoholen, där det var 30 % av ungdomarna som använde sig av det (161 personer). För anabola androgena steroider, läkemedel och övrig narkotika (som innefattar alla narkotikaklassade preparat) var det 6 % som använde det som primärdrog. Ytterligare fanns det ett bortfall som utgjorde 3 %, detta blir 17 personer. Annan drog Figur 5 Fördelning av alkohol och droganvändning som använts utöver primärdrogen (n= 360) Annan drog f % Alkohol 138 25,6 Hasch/ marijuana 122 22,6 Anabola androgena steroider/ Läkemedel/ Övrig narkotika 100 18,6 Total 360 66,8 Saknar svar 179 33,2 Total 539 100 Andra droger som ungdomarna använt sig av utöver den primärdrogen eller vid sidan av primärdrogen, var det 26 % (138 personer) som angett att de använt sig av alkohol. 23 % (122 personer) uppgav att de även använder sig av hasch/marijuana vid sidan om primärdrogen. Det var 19 % (100 personer) av ungdomarna som använde sig av anabola androgena steroider/läkemedel/ övrig narkotika. Här ökar Anabola androgena steroider tillsammans med läkemedel och den övriga narkotika till 19 % (100 personer). Utöver detta finns det ett bortfall på 32 %, detta blir 179 personer. Skillnader mellan kön och debutålder Sambandsberäkning har skett en bivariat analys kön mellan debut ålder. För att undersöka om det finns någon signifikant skillnad mellan killar och tjejer i debutålder har ett T-test gjorts där man tydligt skulle kunna se om någon signifikant skillnad fanns. Dock fanns ingen signifikant skillnad att se, utan t- testet visade att både tjejer och killar hade den genomsnittliga debutåldern 15 år. (m = 15). 16

Jämförelse mellan primärdrog och könsfördelning Figur 6 Jämförelse av primärdrog och könsfördelning(n= 532). Kön Man Kvinna Total Primärdrog Alkohol 103 57 160 26, % 46 % 31 % Hasch/ marijuana 270 56 326 69 % 45 % 63 % Anabola androgena 18 12 30 steroider/ Läkemedel/ 5 % 9 % 6 % Övrig narkotika Total 391 125 516 100 % 100 % 100 % Chi 2 test korstabell används då man vill se vilken primärdrog ungdomarna har använt sig av och hur det skiljer sig mellan könen. Här syns det att 270 av killarna i betydligt större utsträckning hade hasch/marijuana som primärdrog, medan det för tjejerna var lika vanligt med alkohol som hasch/marijuana. I detta Chi2 test kan man se en signifikant skillnad där det var 56 av 128 tjejer som använde hasch/ marijuana som primärdrog. 103 av killarna använder sig främst av alkohol och jämfört med tjejerna som hade 57 personer som främst använder sig av alkohol. Resterande 18 killar och 12 tjejer använder sig av anabola androgena steroider, läkemedel eller övrig narkotika. Totalt finns det ett bortfall på 15 personer. Metoddiskussion DISKUSSION Syftet i denna uppsats har varit att se om det finns några skillnader mellan killar och tjejer som varit i kontakt med någon behandlingsenhet i städerna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Anledning till att de varit i kontakt med någon av dessa enheter är dels pågrund av att de har eller har haft problem med alkohol och/ eller narkotika, ofta har de även problem inom kriminalitet utöver detta och med dessa utgångspunkter mått dåligt. Utifrån frågeställningen har det i första frågan undersökts om det finns någon skillnad mellan killar och tjejer gentemot deras primärdrog. För att undersöka om det finns någon signifikant skillnad i detta har Chi2 använts som visar en tabell där man lätt kan se skillnad mellan dessa. I den andra frågan undersöks det om det går att se någon skillnad mellan kön och debutålder. Med debutålder menas den ålder då alkohol eller droger använts för första gången. För att hitta en signifikant skillnad mellan dessa har ett T-test använts, som är ett test där två kategorier jämförts. Materialet som har 17

undersökts kommer från databasen DOK, där det samlats in enkäter som ungdomar besvarat då de kommit i kontakt med olika behandlingsenheter. Till en början fanns det många tankar kring arbetet som baserades på de förkunskaper och de personliga erfarenheter som funnits sedan tidigare. En del av dessa tankar har bekräftats under arbetets gång medan andra har förkastats. Vid planeringen av denna uppsats fastställdes tidigt att materialet skulle hämtas från databasen DOK, då det ansågs att det var det effektivaste sättet att få svar på de frågor som ligger till grund för uppsatsen. När ungdomarna av någon anledning skrivs in på behandling, så får de gå igenom en såkallad DOK- intervju, vilket är en enkät som innefattar 28 sidor. Dessa enkäter ligger till grund för den här uppsatsen. Detta material skulle sedan sammanställas med hjälp av SPSS, vilket är ett dataprogram som oftast på smidigt sätt kan räkna ut tabeller och diagram och på så vis besvara den frågeställning som fanns. Utifrån dessa grunder blev en kvantitativ inriktning ett naturligt val som forskningsmetod för studien. För litteraturens del och framför allt vad det gäller könskillnader i stort har det funnits mycket litteratur att tillgå, däremot litteratur som belyste könsskillnader bland ungdomar och missbruk i dagsläget har varit svårare att få tag på. Den forskning som finns i dag är mer inriktad på vuxna missbrukare och mycket forskning om känslor och upplevelser kring missbruket. Mycket av litteraturen är även inriktat på psykiska besvär och diagnoser som kan vara bidragande faktorer till ett långvarit missbruk. I urvalet bestämdes vilka åldrar som skulle vara intressant för studien. Till denna uppsats bestämdes att vi skulle titta ungdomar med den högsta åldern på 24 år. Anledning till att just 24 år valdes som övre gräns, var på grund av att de var de äldsta som skrivits in i materialet. Detta material fick vi genom vår institution, IKM Linnéuniversitetet Växjö och var riktat så att det skulle passa till syftet och frågeställningen. I uppsatsen har vi försökt att uppnå validitet genom att göra egna beräkningar som tabeller och diagram som var relevanta för frågeställningen. När dessa tabeller och diagram utförts var nästa steg att titta över dessa och skapa en uppfattning hur situationen ser ut för just de städer och de ungdomar det gällde. Vidare var syftet att få en uppfattning om hur situationen ser ut i nutid och utifrån det se tillbaka på bakgrund och där jämföra vad tidigare forskning sagt. Då man jämför uppsatsens bakgrund och det resultat vi kommit fram till stämmer dessa någorlunda överens. Dock kan inte resultatet generaliseras, då urvalet är begränsat till de ungdomar som varit i någon behandling eller haft kontakt med någon av Maria mottagningar som använder sig av DOK. Därför finns inga möjligheter att generalisera ungdomar i allmänhet. Det är även svårt att generalisera i den grupp som vi undersökt då antalet är 539 ungdomar och bortfallen är stora i vissa frågor som finns i formuläret. Något som är positivt med denna typ av studie är att hög reliabilitet kan uppnås då det finns möjlighet för andra att forska vidare på detta ämne och göra nya stickprov på samma material. Svårigheter vi stött på under arbetets gång har bland annat varit i analysen då programmet SPSS har använts. Det har varit krångligt är att hitta och förstå de olika funktionerna som skulle användas. Till hjälp för detta har vi läst Djurfält (2003), som hjälpt oss att se hur vi skulle gå tillväga och förklarat ord som för oss innan varit obegripliga. Även om litteraturen hjälpte oss mycket på rätt väg, så kan vi även vända på det och säga att den bidrog även till att begreppen och orden till viss del blev ännu 18