Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (12)

Konsekvensutredning 1 (12) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Patrik Sveder Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion fordonsgodkännande väg Konsekvensutredning om ändring av Vägverkets föreskrifter om nationellt typgodkännande av fordon, VVFS 2003:28 samt ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fordonsuppgifter i vägtrafikregistret, TSFS 2009:59 Transportstyrelsens förslag: Transportstyrelsen föreslår ändringar i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:28) om nationellt typgodkännande av fordon samt i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:59) om fordonsuppgifter i vägtrafikregistret, av följande skäl: Antalsbegränsningen för fordonslagen personbilar och lätta lastbilar som tillverkas under nationella typgodkännanden justeras i enlighet med de nya nivåerna i EU-regleringen. Transportstyrelsen föreslår även en ändring så att Sverige kan inhämta och lämna de fordonsuppgifter som krävs i den årliga rapporteringen till EUkommissionen i syfte att övervaka CO 2 - (koldioxid) utsläppen. Idag ställer Transportstyrelsen inte krav på att tillverkarna eller importörerna av de fordon som omfattas av nationella typgodkännanden ska lämna in uppgifter i intyget om överensstämmelse som fullt ut behövs för koldioxidrapportering. Endast de uppgifter som regleras i VVFS 2003:28 behöver delges Transportstyrelsen. Som en följd av detta behövs ett tydliggörande av att de uppgifter som behövs för att fullgöra koldioxidrapporteringen också både ska lämnas in och föras in i vägtrafikregistret, enligt TSFS 2009:59. VVFS 2003:28 ändras också där orden andra varumärken byts ut till handelsbeteckning, för att harmonisera med EU-regleringen. Inledning Godkännande av hela personbilar, bussar, lastbilar och släpvagnar är styrt av ramdirektivet 2007/46/EG 1 som säger att det kan ske genom: EU-typgodkännande 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon

Datum Dnr/Beteckning 2 (12) Nationellt typgodkännande Nationellt enskilt godkännande (enstaka fordon). I direktiv 2007/46/EG redovisas de rättsakter med tekniska krav som gäller vid EU-typgodkännande av fordon. Det handlar om drygt 60 olika kravområden med specifika krav. Direktiv 2007/46/EG omfattar även nationellt typgodkännande och enskilt godkännande. Medlemsstaterna förväntas godkänna mot EU:s tekniska krav, som finns i direktivets bilaga IV, men tillåts även för de nationella godkännandeformerna ställa alternativa krav som ger motsvarande trafiksäkerhets- och miljöskyddsnivå. Medlemstaterna kan alltså ge undantag från en eller flera av de rättsakter som förtecknas i direktivets bilaga IV, under förutsättning att det finns alternativa krav som ger en trafiksäkerhets- och miljöskyddsnivå som motsvarar den nivå som bilagan anger. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Nationellt typgodkännande En harmoniserad ram för regelverket inom EU rörande motorfordon och släpvagnar har fastställts genom direktiv 2007/46/EG. Genom kommissionens förordning (EU) nr. 1229/2012 2 samt kommissionens förordning (EU) nr. 1230/2012 3, som båda implementeras genom kommissionens förordning (EU) nr. 214/2014 4, så har antalsbegränsningen som tillåts för registrering, försäljning eller ibruktagande av fordon med nationellt typgodkännande i små serier justerats. De nya gränsvärdena för vad som kan anses vara småserie behöver ändras i våra föreskrifter. Koldioxidrapportering (CO 2 ) Idag så begär inte Transportstyrelsen inte in tillräckligt med information, från tillverkarna, i samband med typgodkännandet och registrering av nationellt typgodkända fordon, för att den koldioxidrapportering som ska göras till EU kommissionen ska kunna genomföras fullt ut. Därmed så blir 2 Kommissionens förordning (EU) nr. 1229/2012 om ändring av bilagorna IV och XII till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon 3 Kommissionens förordning (EU) nr. 1230/2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr. 661/2009 avseende krav för typgodkännande av vikter och mått för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG 4 Kommissionens förordning (EU) nr. 214/2014 om ändring av bilagorna II, IV, XI, XII och XVIII till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon

Datum Dnr/Beteckning 3 (12) det ett problem då Sverige ska rapportera uppgifter för beräkning av genomsnittligt koldioxidutsläpp till EU-kommissionen. De uppgifter som levereras till EU-kommissionen måste vara kompletta för varje fordon vid inläsningen. Fordonsposter med ofullständiga uppgifter kan inte läsas in i systemet och refuseras därför. För att lösa problemet måste ändringar ske i VVFS 2003:28 och TSFS 2009:59 så att Sverige uppfyller kraven, i europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr. 443/2009 5 samt förordning (EU) nr. 510/2011 6 på rapporteringen av koldioxidutsläpp till EU-kommissionen. Genom VVFS 2003:28 fastställs de uppgifter som tillverkarna ska lämna som underlag för registrering av nationellt typgodkända fordon och genom TSFS 2009:59 så anges de uppgifter som ska registerföras i vägtrafikregistret. Redaktionell ändring Ytterligare en ändring i VVFS 2003:28, bilaga 5, pkt 0.2.1, som är av redaktionell karaktär, består av byte av orden andra varumärken till handelsbeteckning, för att harmonisera med direktiv 2007/46/EU. 2. Vad ska uppnås? Nationellt typgodkännande En harmoniserad ram för regelverket inom EU rörande motorfordon och släpvagnar har fastställts genom direktiv 2007/46/EG. Kommissionens förordning (EU) nr. 214/2014 har infört andra antalsbegränsningar för vissa kategorier av fordon som ska kunna tillämpa systemet för nationellt typgodkännande av fordon. För personbilar höjs antalsbegränsningen från 75 stycken fordon till 100 stycken fordon per år. För lätta lastbilar sänks antalsbegränsningen från 500 stycken fordon till 250 stycken fordon per år. Koldioxidrapportering (CO 2 ) För att den svenska koldioxidrapporteringen, som implementeras genom förordning (EG) nr. 443/2009, artikel 8 och Bilaga II, samt förordning (EU) nr. 510/2011, artikel 8 samt Bilaga II, till EU-kommissionen ska fungera måste kompletta uppgifter för varje fordon lämnas, i linje med direktiv 2007/46/EG. Eftersom våra svenska föreskrifter reglerar vilka uppgifter de tillverkare som har nationella typgodkännanden ska leverera, måste dessa uppgifter återges i föreskriftform. Ett flertal ändringar av direktiv 2007/46/EG har skett sedan det ursprungligen trädde ikraft och harmoniseringen med svenska regler har inte 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr. 443/2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr. 510/2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon

Datum Dnr/Beteckning 4 (12) riktigt hängt med. För koldioxidrapporteringen så har ett flertal ändringar skett som påverkar insamling och hantering av uppgifter. Genom kommissionens förordning (EU) nr. 1171/2014 7, införs tillägg om fordonsuppgifter för grundfordonet vid flerstegs byggda fordon. Genom europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr. 510/2011 anges att uppgifter om spårvidd ska registreras. Kommissionens förordning (EU) nr. 136/2014 8, ändrar hur motoreffekten ska anges i intyget om överensstämmelse. Speciellt fordon med flera olika drivkällor påverkas, då det varit svårt att ange korrekta data för dessa. Genom europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr. 443/2009 samt förordning (EU) nr. 510/2011 ställs krav om att hybridfordon ska ange viktade värden för bränsleförbrukning och avgasutsläpp. Genom införlivande av kommissionens förordning (EU) nr. 195/2013 9 samt kommissionens förordning (EU) nr. 2015/45 10, införs uppgifter om miljöinnovationer så att tillverkare kan tillgodogöra dessa vid fastställande av fordonens koldioxidpåverkan. 3. Vilka är lösningsalternativen? Vad avser sänkningen av det högsta antal lätta lastbilar som kan godkännas enligt nationellt typgodkännande samt de uppgifter som måste lämnas i samband med koldioxidrapporteringen handlar det om att införliva tvingande internationella bestämmelser där handlingsutrymme helt och hållet saknas, i Svensk lagstiftning. Om inte detta görs, så brister Sverige i sina internationella förpliktelser. Vad avser höjningen av det högsta antalet personbilar som kan godkännas enligt nationellt typgodkännande, så är det inte ett krav att genomföra ökningen, då Sverige kan ha alternativa strängare krav. I det här fallet så finns det dock inga egentliga anledningar till att Sverige inte ska följa de 7 Kommissionens förordning (EU) nr. 1171/2014 om ändring och rättelse av bilagorna I, III, VI, IX, XI och XVII till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon 8 Kommissionens förordning (EU) nr. 136/2014 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordning (EG) nr. 692/2008 vad gäller utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och kommissionens förordning (EU) nr. 582/2011 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro VI) 9 kommissionens förordning (EU) nr. 195/2013 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG och av kommissionens förordning (EG) nr. 692/2008 vad gäller innovativ teknik för att minska koldioxidutsläppen från lätta personbilar och lätta nyttofordon 10 kommissionens förordning (EU) nr. 2015/45 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG och av kommissionens förordning (EG) nr. 692/2008 vad gäller innovativ teknik för att minska koldioxidutsläppen från lätta nyttofordon

Datum Dnr/Beteckning 5 (12) harmoniserade kraven från direktiv 2007/46/EU och de förordningar som ändrar direktivet. Vad avser byte av orden blir effekten att det blir inkonsekvent och otydligt om VVFS 2003:28 använder en annan vokabulär än direktiv 2007/46/EU samt föreskrift TSFS 2009:59. 4. Vilka är berörda? Nationellt typgodkännande De som berörs av ändringarna rörande tillverkningsvolymer är främst tillverkare som färdigställer lätta lastbilar eller importörer av fordon som uppfyller kraven för nationella typgodkännanden. Idag finns 17 stycken nationella typgodkännanden, för lätta lastbilar utfärdade i Sverige. En del av dessa nationella typgodkännanden har förhållandevis litet antal registrerade fordon. Det enskilt största, med bred marginal, nationella typgodkännandet från 2015 av lätta lastbilar omfattar 468 fordon och den nya gränsen från och med 1 november 2016, kommer att vara 250 fordon. Under 2015 var det endast tre stycken av de nationella typgodkännandena som hade registrerade volymer över 250 fordon. Transportstyrelsen har informerat branschen sedan det blev känt genom kommissionens förordning (EU) nr. 214/2014 att förändringar av antalsbegränsningarna kommer att genomföras till det mindre, så att företagen, i god tid, har haft kännedom om kommande antalsbegränsning och därmed haft tid och möjlighet att vidta lämpliga åtgärder. För nationellt typgodkända personbilar är enligt direktiv 2007/46/EU gränsen 75 stycken fordon. Men med införlivande av kommissionens förordning (EU) nr. 214/2014 kommer antalsbegränsningen att öka till 100 stycken fordon. Idag finns endast ett nationellt typgodkännande rörande personbilar och tillverkaren använder redan idag den tillåtna maximala gränsen på 75 stycken tillverkade fordon, men använder också enskilda godkännanden för att få ut alla fordonen på marknaden. Koldioxidrapportering (CO 2 ) De kompletterande uppgifterna för kravet på koldioxidrapporteringen medför att respektive tillverkare måste lägga ned lite extra tid på att införa mer datauppgifter i sina intyg. Men alla de uppgifter som nu ska samlas in finns redan angivna från tillverkaren av grundfordonet på intyget om överensstämmelse (CoC). I praktiken finns redan de nya uppgifterna, men de har tidigare inte använts.

Datum Dnr/Beteckning 6 (12) 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Nationellt typgodkännande Ändringen av antalsbegränsningen träder ikraft 2016-11-01. Fram till det datumet får man registrera upp till 500 enheter av lätta lastbilar som nationellt typgodkända fordon. Efter det datumet så är det endast tillåtet att registrera 250 enheter. Eftersom inget av företagen har sådana produktionsvolymer att de är tvingade att minska dem under 2016, bedöms att effekten av införandet av de nya antalsbegränsningarna inte kommer att påverka företagen under 2016. För 2017 så är den tillåtna antalsbegränsningen mindre och för de tillverkare som har större tillverkningsvolymer än så, medför det att de får högre administrativa kostnader för registrering på de fordon som överskrider den tillåtna antalsbegränsningen. För 2015 så finns det tre nationella typgodkännanden med tillverkningsvolymer över 250 stycken fordon, nämligen 280 stycken fordon, 293 stycken fordon respektive 468 stycken fordon. Hur tillverkningsvolymerna utfaller för respektive typgodkännande för 2016 och de kommande åren är bara spekulativa. Tillverkarna har också egna planer, som inte är kända av Transportstyrelsen, för hur de ska hantera den nya antalsbegränsningen. Att ändringen av antalet tillåtna registrerade fordon enligt nationellt typgodkännande förläggs under ett kalenderår istället för vid ett årsskifte kan innebära administrativa problem för någon eller några tillverkare eller importörer. Om man registrerar alla fordonen i serien före 2016-11-01, så får man registrera 500 fordon. Men om man, t ex registrerar 400 fordon före 2016-11-01 och det är ytterligare 100 fordon under tillverkning eller leverans till Sverige, så måste dessa fordon genomgå enskilda godkännanden istället för att registreras med stöd av det nationella typgodkännandet. Fordonen kan registreras på den svenska marknaden, men den administrativa kostnaden för ett enskilt godkännande är något högre än för ett godkännande baserat på ett nationellt typgodkännande. Ett nationellt typgodkännande kostar 1400 kronor/timme att administrera hos Transportstyrelsen och kostnaden för ett normalärende är ca 25 000 kronor för inledande kontroll av tillverkaren och sedan ytterligare ca 25 000

Datum Dnr/Beteckning 7 (12) kronor för respektive individuellt nationellt typgodkännande. Sedan tillkommer kostnaden för tillsyn på 15 000 kronor per år för varje tillverkare. Dessa kostnader kan fördelas lika på alla de fordon som tillverkas inom den tillåtna antalsbegränsningen. Utöver detta så tillkommer kostnader för eventuella provningar hos teknisk tjänst, vilket ligger utanför Transportstyrelsens befogenheter. Kostnaden hos besiktningsföretagen för ett enskilt godkännande varierar, men kostar ungefär 1600 kronor/timme. Ett normalärende tar två till tre timmar att hantera och kostar ca 3000 till 5000 kronor, per individuellt fordon. Detta är kostnader som de individuella fordon som registreras utöver den tillåtna antalsbegränsningen i det nationella typgodkännandet måste själv bära. Som framgår ovan sänks antalsbegränsningen av lätta lastbilar genom kommissionens förordning (EU) nr. 1229/2012 och genom kommissionens förordning (EU) nr. 1230/2012 så införs även en uppåtjustering av antalsbegränsningen för personbilar. I fallet med personbilarna så blir det en ökning från 75 till 100 fordon. I det här fallet så ges möjligheten att öka produktionsvolymen på de nationellt typgodkända personbilarna. För tillfället så finns endast ett nationellt typgodkännande för personbil utfärdat av Transportstyrelsen. Den tillverkaren utnyttjar den tillåtna antalsbegränsningen av fordon maximalt. Men eftersom efterfrågan på fordonen är större än det antal fordon som ryms inom det nationella typgodkännandet, är tillverkaren också tvingad till att använda enskilda godkännanden för de fordon som överskrider antalsbegränsningen för nationellt typgodkända fordon. Med en höjning av den övre gränsen kan den tillverkaren släppa ut fler fordon på den svenska marknaden som är godkända enligt nationellt typgodkännande, med lägre administrativa kostnader som följd. Koldioxidrapportering (CO 2 ) Införandet av de extra fordonsdatauppgifterna beräknas inte medföra några nämnvärda extra kostnader för företagen, då uppgifterna redan är kända och tillgängliga hos företagen. Men det kan krävas omprogrammering av systemen för att få fram de nya uppgifterna. Storleken på den omprogrammeringen bedöms dock inte var högre än 10 timmar, vilket omfattar ca 10 000 kr för företaget. Idag har dock de flesta tillverkarna och importörerna anpassat hela den administrativa apparaten enligt de rutiner som gäller för EU-typgodkännanden. Vilket innebär att Transportstyrelsen många gånger får mer uppgifter än vad som egentligen behövs för registerhållning av de nationellt typgodkända fordonen. Och eftersom de ändringar som nu ska föras in i intyget om överensstämmelse för de nationellt typgodkända fordonen, redan finns för de EU-typgodkända

Datum Dnr/Beteckning 8 (12) fordonen, så kan det innebära att det som föreslås i realiteten inte ger någon påverkan hos företagen. 5.2. Medborgare Medborgare bedöms inte påverkas av förslaget, eftersom ändringarna är av administrativ karaktär och riktar sig helt mot tillverkare och importörer. En möjlig effekt skulle kunna bli så att kostnaderna för ett enskilt godkännande läggs på priset för fordonet i fråga, om en tillverkare eller importör vill registrera fler fordon än vad som är tillåtet i och med förändringarna i antalsbegränsningen i det nationella typgodkännandet. De fordon som avses är de som godkänns med stöd av enskilt godkännande. 5.3. Staten, regioner eller landsting och kommuner Förslaget bedöms inte medföra någon större påverkan för nämnda aktörer mer än de systemförändringar som Transportstyrelsen måste vidta för att hantera de tillkommande uppgifterna för nationellt typgodkända fordon. I övrigt är förändringarna av administrativ karaktär och riktar sig helt mot tillverkare och importörer. Transportstyrelsen har redan förberett vägtrafikregistret vad gäller fordon som tas i bruk med stöd av EUhelfordonstypgodkännande och denna anpassning av IT-systemet bedöms även kunna hantera de meruppgifter som de nationella typgodkännandena tillför. En harmonisering av de administrativa rutinerna vid Transportstyrelsen medför en lägre kostnad för staten. 5.4. Externa effekter Förslaget som sådant bedöms i stort sett inte ge någon betydande påverkan, eftersom förändringarna är av administrativ karaktär och riktar sig helt mot tillverkare och importörer. Men som en konsekvens av att koldioxidrapporteringen blir mer omfattande och noggrann, samtidigt som tillverkarna belönas för miljöinnovationer som omsätts i de tillverkande fordonen, kan det påverka med lägre bränsleförbrukning och mindre avgasutsläpp vilket kan verka positivt för miljön. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? I det här fallet är det EU-gemensam och tvingande förordningar som omhändertas i svensk lagstiftning. Ramverket till lagstiftningen har sedan tidigare anammats i svensk lagstiftning i och med harmoniseringen mot ett EU-gemensamt regelverk. Nu införs några mindre justeringar för att dokumentation och regelverk för nationellt typgodkända fordon ska bättre harmonisera med dokumentation och regelverk för EU-typgodkända fordon.

Datum Dnr/Beteckning 9 (12) 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Transportstyrelsens bemyndigande grundar sig på 8 kap. 16 fordonsförordningen (2009:211) och 20 kap. 1 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Den föreslagna regleringen ligger i linje med den EU-rättsliga regleringen. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? De företag som tillverkar fordon med nationella typgodkännanden har kontinuerligt informerats av Transportstyrelsen sedan dess att innehållet i förordning (EU) nr. 214/2014 blev känt i början av 2014, om ändring av tillåtna produktionsvolymer. Företagen har därmed, under en längre tid, haft god kännedom om de regeländringar som träder i kraft 2016-11-01, i och med införlivandet av förordning (EU) nr. 214/2014. De tillägg som krävs för fullgörande av kommissionens krav på koldioxidrapporteringen, påverkar tillverkarna i mycket liten omfattning i och med att de har alla uppgifter idag på de intyg om överensstämmelse som finns med grundfordonet. Endast ett fåtal tillverkare berörs. Många tillverkare levererar idag mer data än vad Transportstyrelsen begär i och med att de följer mallen för intyg om överensstämmelse för EUtypgodkända fordon baserat på direktiv 2007/46/EU, som Sverige nu tar ett steg närmare mot harmonisering, även för nationellt typgodkända fordon. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Datum Dnr/Beteckning 10 (12) Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Ingen påverkan, eftersom förändringarna är av administrativ karaktär och riktar sig helt mot tillverkare och importörer. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Mindre påverkan, eftersom förändringarna är av administrativ karaktär och riktar sig helt mot tillverkare och importörer, men som en konsekvens av att koldioxidrapporteringen blir mer omfattande och noggrann, samtidigt som tillverkarna belönas för miljöinnovationer som omsätts i de tillverkande fordonen, kan det påverka med lägre bränsleförbrukning och mindre avgasutsläpp vilket kan verka positivt för miljön. C. Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företag beskrivs därför under punkt 5.1.

Datum Dnr/Beteckning 11 (12) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Företag Fördelar Nackdelar + / - De flesta företagen har redan idag implementerat den administrativa rutin som krävs. Ny rutin måste skapas om den inte finns. Kostnader för nationellt typgodkännande Mindre tillverkningsvolym inom typgodkännandet som medför extra kostnader för enskilda godkännanden vid övervolymer. Större tillverkningsvolym inom typgodkännandet Medborgare - Kan bli högre priser på vissa fordon, om de behöver godkännas via enskilt godkännande. Staten m.fl. Externa effekter Totalt Enhetliga administrativa rutiner för hantering av intyg om överensstämmelse Miljöeffekter lyfts fram Övervägande positiva administrativa effekter av harmoniseringen. Men -10 Beroende på om företaget levererar uppgifter till Transportstyrelsen enligt EU-typgodkännande rutin. -25 Kostnad för varje nationellt typgodkännande, tillfaller Transportstyrelsen -3 Kostnad per fordon i enskilt godkännande. Tillfaller det företag som godkänner fordonet. +75 Vinster för uteblivna kostnader för enskilt godkännande vid höjning av antalsbegränsningen -5 Kostnad per fordon, där kostnaden för enskilt godkännande omsätts i en uppskattad prisökning på försäljningspriset - +25 Administrativ intäkt till staten som är en kostnad för importören av fordonet. Tas ut för varje specifikt typgodkännande +15 Årlig tillsyn av typgodkännanden, vilket innebär en kostnad för företagen Svårt att göra en kvantifierbar bedömning

Datum Dnr/Beteckning 12 (12) om tillverkningsvolymerna överskrider det tillåtna inom ramen för det nationella typgodkännandet, då ökar de administrativa kostnaderna och effekterna blir negativa. då det är många okända variabler involverade. De företag som inte har anammat samma administrativa rutiner för EUtypgodkända fordon respektive nationellt typgodkända fordon måste modifiera rutinerna för godkännande och registrering av de nationellt typgodkända fordonen. Det blir en extra kostnad att införa nya rutiner samtidigt som det blir en rationalisering och harmonisering i arbetssätt. Nettoeffekten bedöms vara övervägande positiv då det minskar den administrativa belastningen inom organisationen, genom att en enhetlig hantering av intyg och uppgifter om överensstämmelse för alla lätta fordon sker. E. Samråd Sedan det blev känt att den övre gränsen för antalet nationellt typgodkända lätta lastbilar skulle sänkas har det varit en dialog mellan Transportstyrelsen och fordonstillverkarnas generalagenter, via flera olika kanaler. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Patrik Sveder, Sektion fordonsgodkännande Tel: 010-495 55 45, Email: patrik.sveder@transportstyrelsen.se Mats Nygren, Sektion fordonsgodkännande Tel: 010-495 56 29, Email: mats.nygren@transportstyrelsen.se