Förslag till RÅDETS BESLUT

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2017) 111 final 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande en ändring av bilaga XX (Miljö) till EES-avtalet SV SV

2 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Motiv och syfte med förslaget MOTIVERING Utkastet till gemensamma EES-kommitténs beslut (som åtföljer förslaget till rådsbeslut) syftar till att ändra bilaga XX (Miljö) till EES-avtalet i syfte att införliva förordning (EU) nr 510/2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon 1 och därmed sammanhängande rättsakter med EES-avtalet. Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området Genom bifogat utkast till beslut av gemensamma EES-kommittén utvidgas befintlig EUpolitik till att omfatta Eftastaterna i EES (Norge, Island och Liechtenstein). Förenlighet med unionens politik inom andra områden Utvidgningen av EU:s regelverk till att omfatta Eftastaterna i EES genom att det införlivas med EES-avtalet sker i enlighet med EES-avtalets mål och principer att upprätta ett dynamiskt och homogent europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, som är grundat på gemensamma regler och lika konkurrensvillkor. Dessa åtgärder omfattar samtliga politikområden inom området för fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital samt angränsande och övergripande politikområden som anges i EES-avtalet. 2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN Rättslig grund Den lagstiftning som bör införlivas med EES-avtalet grundar sig på artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Enligt artikel 1.3 i rådets förordning (EG) nr 2894/94 2 om formerna för genomförandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska rådet när det gäller denna typ av beslut fastställa unionens ståndpunkt på förslag från kommissionen. Kommissionen överlämnar tillsammans med Europeiska utrikestjänsten utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén till rådet för antagande som unionens ståndpunkt. Kommissionen hoppas så snart som möjligt kunna lägga fram unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén. Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet) Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen av följande skäl: Målet med detta förslag, nämligen att säkerställa enhetligheten på den inre marknaden, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och kan därför, på grund av förslagets verkningar, bättre uppnås på unionsnivå. 1 2 EUT L 145, , s. 1. EGT L 305, , s. 6. SV 2 SV

3 Införlivandet av EU:s regelverk med EES-avtalet sker i överensstämmelse med rådets förordning (EG) nr 2894/94 av den 28 november 1994 om formerna för genomförandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vari det valda tillvägagångssättet bekräftas. Proportionalitetsprincipen I enlighet med proportionalitetsprincipen går förslaget inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål att säkerställa enhetligheten på den inre marknaden. Val av instrument I enlighet med artikel 98 i EES-avtalet har ett beslut av gemensamma EES-kommittén valts som instrument. Gemensamma EES-kommittén ska säkerställa att EES-avtalet genomförs och fungerar på ett effektivt sätt. I detta syfte ska kommittén fatta beslut i de fall som anges i EESavtalet. 3. RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden Inom ramen för utarbetandet av lagstiftningen i fråga anordnade kommissionen ett offentligt samråd på internet och två möten med berörda parter. Dessutom genomfördes en extern undersökning om tänkbara regleringsmodeller för att minska CO 2 -utsläppen från lätta fordon. Konsekvensbedömning Kommissionen har som ett led i utarbetandet av lagstiftningen gjort en detaljerad konsekvensbedömning med analyser av en rad alternativ. Syftet med det bifogade beslutet av gemensamma EES-kommittén är endast att utvidga det nuvarande systemet till att omfatta Eftastaterna i EES. 4. BUDGETKONSEKVENSER Inga budgetkonsekvenser förväntas som en följd av införlivandet i EES-avtalet eftersom eventuella ytterligare intäkter på grund av fordonsregistreringar i Eftas EES-länder skulle behöva överföras till Eftas övervakningsmyndighet och vice versa. 5. ÖVRIGA INSLAG Motivering till de viktigaste anpassningar som begärs samt föreslagen lösning I förordning (EU) nr 510/2011 fastställs ett system med utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon. Genom utkastet till gemensamma EES-kommitténs beslut utvidgas EU-systemet till Eftastaterna i EES, så att systemet kommer att omfatta alla EES-stater förutom Liechtenstein. Avgifter för extra utsläpp, artikel 9.1 i förordning (EU) nr 510/2011, enligt anpassning i) i gemensamma EES-kommitténs beslut En anpassning har införts enligt vilken det är Eftas övervakningsmyndighet som ska utfärda avgifter för extra utsläpp för tillverkare som är etablerade i Eftastaterna i EES. SV 3 SV

4 Avgifter kommer att utfärdas gemensamt för nya lätta nyttofordon som säljs i EU och i Eftastaterna i EES. Följaktligen måste avgifterna fördelas mellan EU och Efta. Därför föreslås en fördelningsnyckel, genom vilken avgifterna fördelas i proportion till andelen nya lätta nyttofordon som registreras i EU respektive i Eftastaterna, i förhållande till det totala antalet nya lätta nyttofordon som registreras inom EES. Uttag av avgifter för extra utsläpp, artikel 9.3 i förordning (EU) nr 510/2011, enligt anpassning j) i gemensamma EES-kommitténs beslut Artikel 9.3 utgör rättslig grund för kommissionens fastställande av metoder för uttag av avgifter för extra utsläpp. Sådana metoder har fastställts genom kommissionens beslut 2012/99/EU 3. Eftersom det finns en särskild övervakningsmyndighet och ett särskilt övervakningssystem inom ramen för EES-avtalet har en anpassning införts enligt vilken Eftas övervakningsmyndighet ska fastställa medlen för uttag av avgifter för extra utsläpp. Dessa medel ska baseras på kommissionens medel. Fördelning av avgifter för extra utsläpp, artikel 9.4 i förordning (EU) nr 510/2011, enligt anpassning k) i gemensamma EES-kommitténs beslut I artikel 9.4 föreskrivs att avgifterna för extra utsläpp ska anses vara intäkter i Europeiska unionens allmänna budget. En anpassning har följaktligen införts enligt vilken Eftastaterna ska fastställa fördelningen av avgifterna för Eftas del. Tillämpligheten av förordning (EU) nr 510/2011 på Liechtenstein enligt anpassning o) i gemensamma EES-kommitténs beslut Det långa historiska förhållandet mellan Liechtenstein och Schweiz är mycket nära och påverkas i hög grad av det tull- och valutafördrag mellan de två länderna (om upprättande av en tull- och valutaunion) som ingicks 1923 (LGBl nr 24). Tull- och valutafördraget med Schweiz har också en betydande inverkan på Liechtensteins miljö- och finanspolitiska strategier. Många schweiziska miljöbestämmelser är genom tull- och valutafördraget direkt tillämpliga i Liechtenstein eller har införlivats i liechtensteinsk lagstiftning på grundval av bilaterala avtal mellan de två länderna. Mot denna bakgrund begär Liechtenstein ett undantag från tillämpningen av förordning (EG) nr 510/2011, med motiveringen att eftersom de schweiziska utsläppsnormerna tillämpas i Liechtenstein kommer man därigenom att uppnå även de mål som fastställs i EUlagstiftningen. 3 Kommissionens beslut 2012/99/EU av den 17 februari 2012 om närmare bestämmelser för uppbörd av avgifter för extra koldioxidutsläpp från nya lätta nyttofordon i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011, EUT L 47, , s. 69. SV 4 SV

5 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande en ändring av bilaga XX (Miljö) till EES-avtalet EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel jämförd med artikel 218.9, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2894/94 av den 28 november om formerna för genomförandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 1.3, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och av följande skäl: (1) Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari (2) Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra bland annat bilaga XX (Miljö) till EES-avtalet. (3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/ bör införlivas med EESavtalet. (4) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 205/ bör införlivas med EESavtalet. (5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 293/ bör införlivas med EESavtalet. (6) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 114/ bör införlivas med EESavtalet EGT L 305, , s. 6. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon (EUT L 145, , s. 1). Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 205/2012 av den 6 januari 2012 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 när det gäller de uppgiftskällor och uppgiftsparametrar som medlemsstaterna ska rapportera (EUT L 72, , s. 2). Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 293/2012 av den 3 april 2012 om övervakning och rapportering av uppgifter om registrering av nya lätta nyttofordon i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 510/2011 (EUT L 98, , s. 1). Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 114/2013 av den 6 november 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 vad gäller regler för tillämpningen av ett undantag från de specifika målen för koldioxidutsläpp från nya lätta nyttofordon (EUT L 38, , s. 1). SV 5 SV

6 (7) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1047/ bör införlivas med EESavtalet. (8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 253/ bör införlivas med EES-avtalet. (9) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 404/ bör införlivas med EESavtalet. (10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 410/ bör införlivas med EESavtalet. (11) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 427/ bör införlivas med EESavtalet. (12) Bilaga XX (Miljö) till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. (13) Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför grunda sig på det utkast till beslut som åtföljer det här beslutet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande den föreslagna ändringen av bilaga XX (Miljö) till EES-avtalet ska baseras på det utkast till gemensamma EES-kommitténs beslut som åtföljer detta beslut. Artikel 2 Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1047/2013 av den 21 augusti 2013 om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 114/2013 i syfte att korrigera de genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp 2010 som angetts för tillverkaren Piaggio (EUT L 285, , s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 253/2014 av den 26 februari 2014 om ändring av förordning (EU) nr 510/2011 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya lätta nyttofordon (EUT L 84, , s. 38). Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 404/2014 av den 17 februari 2014 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 vad gäller övervakning av koldioxidutsläpp från nya lätta kommersiella fordon som typgodkänts etappvist (EUT L 121, , s. 1). Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 410/2014 av den 23 april 2014 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 293/2012 med avseende på övervakning av koldioxidutsläpp från nya lätta nyttofordon som typgodkänns i ett flerstegsförfarande (EUT L 121, , s. 21). Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 427/2014 av den 25 april 2014 om inrättandet av ett förfarande för godkännande och certifiering av innovativ teknik för att minska koldioxidutsläppen från lätta nyttofordon i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 (EUT L 125, , s. 57). SV 6 SV