SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning



Relevanta dokument
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Att förstå posttraumatisk stress

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

Att stödja barn genom fokusering

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

52 kort för att förstå, uttrycka & bemöta känslor. Helena Hammerström. Helena Hammerström,

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Livet är enkelt att leva

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Du är klok som en bok, Lina!

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Om barns och ungas rättigheter

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Inför föreställningen

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Sociala berättelser 1

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Verktygslåda för mental träning

Bildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

S U A S. Självskattningsformulär

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Information om gruppsykoterapi

Ångest/Oro Självskada

Om stress och hämtningsstrategier

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Finansierad av: Tell-Us

Vad är delaktighet för dig?

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Välkommen till kurator

Mod, är det att hoppa

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

LEVA LIVET 3. Gunvor Petersson Lilian Nilsson. Arbetsblad

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Målplanering för relationer Exempel 3:1

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

Transkript:

KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och har prövats i flera vetenskapliga studier. För att du ska få en tydligare bild av hur känslofokuserad terapi fungerar så får du den här beskrivningen som du kan läsa och fundera över i lugn och ro. Sedan kan vi prata om det du läst tillsammans. Vad är känslor och vad ska vi ha dem till? Ofta hör man uttrycket: det var bara en känsla. Alltså något oviktigt, något man inte behöver bry sig om. Jag delar förstås inte den synen. Känslor är centrala, medfödda reaktionsmönster som vi delar med alla andra människor. De finns inbyggda i våra hjärnor och kroppar, och är utvecklade för att reagera på det som händer. Man kan kalla känslorna vårt snabbaste och effektivaste informationssystem. De berättar direkt för oss vad som är viktigt och vad vi kan behöva göra. Ofta följs de av någon slags tanke, som hjälp eller å, nej när man blir rädd, men ibland finns de bara som en upplevelse i kroppen; t ex fjärilar i magen, svettiga handflator eller en våg av adrenalin. Känslorna är också ett av våra mest betydelsefulla medel för kommunikation. Vi har en medfödd förmåga att läsa av andras känslor och att kunna visa känslor är nödvändigt för att andra ska kunna förstå oss och dela vår verklighet. Att visa känslor är också nödvändigt för att vi ska kunna uttrycka våra behov och få det vi önskar från andra. Om vi inte kan uppleva våra känslor eller visa dem för andra kan vi heller inte förstå riktigt vad som händer oss och vad vi behöver. Vi kan inte ta hand om oss själva på bästa sätt och vi kan heller inte nå fram till andra och göra oss synliga och begripliga för dem. Ju mindre kontakt vi har med våra känslor, desto vilsnare och ensammare känner vi oss. Våra medfödda känslor Vi har olika medfödda känslor, och samma känsla upplevs också med olika intensitet. Vi kan t ex vara allt från lite irriterade till fullständigt rasande, men grundkänslan kan betecknas som ilska. Känslor fungerar som viktiga signaler för oss och ger oss en riktning. Här nedanför kommer en lista på våra mest grundläggande känslor, och vad de brukar berätta om:

Intresse (från måttligt intresse till starkt entusiastisk) För sig själv - att vara mån om sig fysiskt och psykiskt, att lyssna till sina behov och önskningar, att uppleva sig ha rätt att ha det bra, att tycka om sig själv För andra - att bry sig om andra, att känna kärlek och omtanke, att vilja ha närhet, både psykisk och fysisk, och att vara nyfiken på andra För världen - att känna engagemang, intresse, tycka saker är roliga, spännande viktiga, inspirerande, lockande Glädje (från förnöjsamhet till skratt) Inför livet - en känsla av ro och tillfredsställelse, eller av lycka Inför sig själv - att vara stolt och glad över vem man är och vad man åstadkommer Inför andra - en känsla av gemenskap, samhörighet, trygghet och kärlek Inför sensoriska upplevelser att njuta av t ex mat, sex, vila Rädsla (från vag oro/nervositet till panik) Att uppmärksamma hot och vilja ta sig ifrån den hotfulla situationen Ilska (från svag irritation till raseri) Att uppmärksamma hinder och känna kraft att ta sig över det Att uppmärksamma hot mot eller kränkningar av ens gränser (både fysiska och psykiska) och stoppa kränkningen, att säga nej Ledsenhet (från svag nedstämdhet, att känna sig lite låg till förtvivlan eller hopplöshet) Att uppmärksamma förlusten av något/någon viktig/t Att känna behov av omsorg, tröst, stöd och hjälp Skam (från att känna sig ställd eller lite dum till förödmjukelse och värdelöshetskänslor) Att uppmärksamma att något är fel i förhållandet till omvärlden, att man själv på något oväntat sätt är fel Att backa undan, hejda sig i det man håller på med När vi förlorar kontakten med våra känslor När vi är barn är det livsviktigt att vara så nära våra vuxna som möjligt, att vara så säkra på dem och deras kärlek som möjligt. Utan dem överlever vi ju inte! Därför försöker vi göra allt som krävs för att de ska tycka om oss. Många av oss har tidigt i livet lärt oss att inte visa vissa känslor. Vi har lärt oss det genom de ibland negativa reaktioner vi mött från våra närmaste människor. De kanske har blivit arga, kalla eller frånvarande när vi gett uttryck för våra ärliga reaktioner. Ofta handlar det om mamma och pappa, men förstås också andra viktiga personer, som syskon, kompisar och andra viktiga vuxna. Ibland innebär det att vi undviker våra sannaste reaktioner - känslorna. Känslor kan då bli något skrämmande eller obehagligt i vårt liv som vi döljer, ibland så väl att vi inte ens själva märker att vi har dem. Då har vi förlorat kontakten med vår mest centrala källa till information och vägledning i livet.

Hur kan vi få kontakt med känslorna igen? Känslofokuserad psykoterapi Som namnet säger syftar känslofokuserad terapi till att öka kontakten med egna, grundläggande känslor. Vi kommer tillsammans att arbeta för att du lättare ska kunna uppleva dina känslor och förstå vad de säger dig om vad du vill och behöver. Vi kommer att prova sätt att uttrycka dem som blir användbart och meningsfullt för både dig och andra, och som ökar dina chanser att få det du behöver och nå dit du vill. Vårt arbete kommer att handla om både det som sker under de timmar vi träffas, och också om att tänka, känna, öva och pröva mellan gångerna. Allt vi gör sker i små steg, i en takt du orkar med och tycker känns bra. Hur ser det ut för dig? Ett sätt att få syn på hur vi gör med våra känslor är att rita en så kallad konflikttriangel. Triangeln är en bild där hörnen beskriver 1. våra basala känsloreaktioner, 2. hur vi själva reagerar på våra känslor och 3. vad vi gör för att hantera situationen och de känslor den väcker. Du skulle redan nu kunna pröva att använda den. Vilka känslor är svåra för dig att ha? Är det i särskilda situationer det är svårt? Vad är du rädd skulle hända om du upplevde och visade dem? Vad gör du för att undvika dem? Och på vilket sätt hänger allt detta ihop med de problem du sökt hjälp för? Till nästa gång vi ses: pröva att beskriv dig och ditt liv med hjälp av frågorna här nedanför. Försök formulera varför du har sökt upp mig och se om du får någon hjälp av att fylla i de tre olika hörnen på triangeln. Kanske tycker du att det ser konstigt ut, men låt det vara så. Det viktiga är att det känns som att det verkligen handlar om dig och hur du har det. Ofta är det lättare om man har någon specifik situation i åtanke. Om det ser svårt ut finns exempel på hur man kan fylla i sist i texten. En svårighet är ofta att man inte alltid själv vet riktigt vad som finns i hörnen i den egna triangeln. Ibland har man bara diffusa olustkänslor eller meningslöshetskänslor. Om det är svårt att fylla i, gör så gott det går, så fortsätter vi tillsammans.

KÄRNKONFLIKTFORMULÄR Datum: Klient(K):_Terapeut(T) Ifyllt av: bara K ( ) bara T( ) K och T tillsammans ( ) DET HÄR ÄR MITT/MINA HUVUDPROBLEM SVÅRIGHETSGRAD (1-10) 1. ( ) 2. ( )

DET HÄR ÄR MIN BERÄTTELSE OM VAD SOM ORSAKAR MINA PROBLEM (läs från 1 till 3) Försök med hjälp av figuren nedanför skatta nivån av upplevelse av grundkänslan (1), den hindrande känslan (2) och nivån av medvetenhet om undvikandet (3) enligt följande skala: 1 = ingen kroppsupplevelse eller medvetenhet 2-3 = låg, oklar kroppsupplevelse eller medvetenhet 4-6 = medelhög kroppsupplevelse eller medvetenhet 7-10 = hög kroppsupplevelse eller medvetenhet 3. så därför gör jag så här Märker du att du undviker känslor? Ja Nej Om ja, hur tydligt ser du dina olika sätt att undvika känslor? (1-10) _ Ge några exempel på hur du gör: TANKAR _ KÄNSLOR _ BETEENDEN 2...men om jag känner och/eller visar det, är jag rädd att : Kryssa för den/de främsta hindrande känslan/känslorna och hur starkt du upplevde den/dem (1-10) ÅNGEST SKULD SKAM SMÄRTA SJÄLVÄCKEL STARTA HÄR 1. Jag känner/vill/behöver : och för att uppleva det behöver jag ha kontakt med*: *för att minnas varje känslas funktion kan du se tillbaka på listan tidigare i texten Kryssa för grundkänslan/känslorna och hur mycket du upplever den/dem (1-10) INTRESSE GLÄDJE RÄDSLA ILSKA LEDSENHET VET INTE

EXEMPEL KÄRNKONFLIKTFORMULÄR Datum:101011Klient(K): Hasse Bergström Terapeut (T) Annika Eriksson Ifyllt av: bara K x bara T K och T tillsammans DET HÄR ÄR MITT/MINA HUVUDPROBLEM SVÅRIGHETSGRAD (1-10) Jag har svårt att bli arg och bestämd och därför svårt att säga nej till andra. Jag är rädd att andra kommer att ogilla mig och inte vilja ha kontakt med mig om jag inte gör det de ber om. Jag har svårt att känna att jag har rätt att ställa krav för egen del. Jag har också svårt att ta mig själv på allvar, och tycker att jag är dålig om jag bryr mig om mig själv och/eller ställer krav för egen del. Det betyder för mig att jag är självisk. För att slippa rädslan och skammen är jag bra på att uppfylla andras förväntningar och ständigt fokuserad på andras reaktioner. Jag tänker mycket negativa saker om mig själv när jag inte riktigt vill eller orkar leva upp till andras förväntningar. (8) Försök med hjälp av bilden på nästa sida skatta nivån av upplevelse av grundkänslan (1), den hindrande känslan (2) och nivån av medvetenhet om undvikandet (3) enligt följande skala: 1 = ingen kroppsupplevelse eller medvetenhet 2-3 = låg, oklar kroppsupplevelse eller medvetenhet 4-6 = medelhög kroppsupplevelse eller medvetenhet 7-10 = hög kroppsupplevelse eller medvetenhet

DET HÄR ÄR MIN BERÄTTELSE OM VAD SOM ORSAKAR MINA PROBLEM (läs från 1 till 3) 3. så därför gör jag så här Märker du att du undviker känslor? Ja X Nej Hur tydligt ser du dina olika sätt att undvika känslor? (1-10) 5 2...men om jag känner och/eller visar det, är jag rädd att : Ingen vill vara med mig. Jag är en dålig, självisk människa Kryssa för den/de främsta hindrande känslan/känslorna och hur starkt du upplevde den/dem (1-10) Ge några exempel på hur du gör: TANKAR Gissar vad andra vill, oroar mig för vad andra tycker KÄNSLOR Försöker vara positiv och vänlig hela tiden _x x x ÅNGEST SKULD SKAM SMÄRTA SJÄLVÄCKEL _8 8 BETEENDEN Anpassar mig, gör andra tjänster, struntar i mig själv STARTA HÄR 2. Jag känner/vill/behöver : Säga nej, känna att jag har rättigheter, gilla mig själv och för att uppleva det behöver jag ha kontakt med*: *för att minnas varje känslas funktion kan du se tillbaka på listan tidigare i texten Kryssa för grundkänslan/känslorna och hur mycket du upplever den/dem (1-10) x x x_ INTRESSE GLÄDJE RÄDSLA ILSKA LEDSENHET VET INTE _4 3