Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se
Ny rapport med hemska resultat, denna gång från SFI i Köpenhamn www.sfi.dk
Social Rapport 2010: Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida... självmord RR = 6.4 självmordsförsök RR = 6.2 allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 narkotikamissbruk RR = 6.8 alkoholmissbruk RR = 4.9 allvarlig kriminalitet RR = 7.5 att bli tonårsförälder RR = 3.8 att leva på socialbidrag vid 25 år RR = 9.8 (justerat för f-år och kön) RR=2 = 100%. Höga överrisker är RR=2-3
Men vad kan man göra åt det? Egentligen. Vad bör man göra utifrån det vi vet? Vilka starka riskfaktorer är påverkbara?
Epidemiologisk forskning m m Hur många? Utveckling över tid? Vilka? Samband? Brukarstudier m m Longitudinella studier - Påverkbara riskfaktorer (och skyddsfaktorer) Kliniska försök där man prövar en metod
Vad gör en verksam intervention? Minskar inflytandet från riskfaktorer Stärker skyddsfaktorer (?)
Varför så dåliga resultat av långvarig dygnsvård? Dåliga skolprestationer/utbildning verkar vara den starkaste riskfaktorn så långt vi vet idag.
Samband skolmisslyckande framtida psykosociala problem Hur mycket av storleken på överriskerna bland fosterbarn kan statistiskt förklaras av inga/låga betyg ( skolmisslyckande )? Svar: 40-50%.
Vad ökar risken för narkotikamissbruk om vi ser på hela befolkningen? Alla födda i Sverige 1973-90: 1,6 millioner Följs i register till 2008 Utfallsdefiniton Död med narkotikamissbruk som huvudsaklig eller bidragande dödsorsak eller Vårdad på sjukhus med nark diagnos eller Straffad för narkotikabrott
Bakgrundsvariabel Samband med nark missbruk RR Mors föd land Norden eller utanför Europa * 1,4 Mor grundskola/gymnasium vs högskola -- Mor ensamstående ** 1,6 Mor tonårsmamma -- Mor arbetar inte -- Mor förtidspension -- Mor lever på socialbidrag * 1,4 Mor allvarlig psykisk ohälsa -- Mor missbruk * 1,4 Mor allvarlig kriminalitet * 1,3 Far allvarlig psykisk ohälsa -- Far missbruk * 1,4 Far allvarlig kriminalitet ** 1,5 Geografisk uppväxt i storstad vs på landet ** 1,7 Personen är man ** 1,9 Inga/ofullständiga/låga betyg *** 4,4
Sammanfattning av några av våra registerstudier: Barn som växer upp i fosterhem... har mycket dåliga skolprestationer. Runt 60% av pojkarna har inga/ofullständiga eller låga betyg (normalgrupp 22%). 45% av flickorna (normalgrupp 11%) får sämre skolbetyg i åk 9 än med andra barn med samma begåvning får rejält sämre utbildning jämfört med andra barn med samma begåvning jämfört med andra barn med samma betyg Rejält färre f-barn med låga betyg har gymnasieutbildning vid 26 år, jämfört med normalbarn med låga betyg
Men vad kan man göra åt det? Egentligen. Finns det utvärderade metoder som förbättrar fosterbarns skolprestationer?
Sammanfattning av Hilma Forsman (2011) Interventioner som avser att förbättra placerade barns skolprestationer. En kunskapsöversikt. Stockholms Universitet: Inst för socialt arbete. Forsman H & Vinnerljung B (in print) Interventions aiming to improve school achievements of children in out-of-home care: A scoping review. Children and Youth Services Review.
Kunskapsöversikt om utvärderade interventioner som försökt förbättra fosterbarns skolprestationer (2011) Vad finns? Vad verkar fungera? Hilma Forsman, socialt arbete, Sthlms Universitet
Inklusionskriterier Vänder sig till barn i grundskoleåldern Utvärderade med RCT, för och eftermätning Kvasiexperimentell design, för- och eftermätning För- och eftermätning med ålders- och populationsnormerade instrument, ingen jämförelsegrupp Publ på engelska eller ett skandinaviskt språk
Tillvägagångssätt Avancerad sökning i flera internationella forskningsdatabaser Manuell sökning av alla eventuellt intressanta litteraturreferenser i relevant vetenskaplig litteratur Kontakter med ett tiotal av världsledande forskare på området
Det gav.. Drygt 400 studier som granskades 11 studier var relevanta (under 30-40 år) 4 från UK, 3 från USA, 3 från Kanada, 1 från Sverige - Skolfam i Helsingborg Finns mycket lite forskning om vad som fungerar
Resultat Positiva förbättringar (9 av 11 studier): 4 av 5 tutoring projekt, bl a Paired Reading 1 strukturerat inlärningsprogram på särskilt center två gånger i veckan 2 st som distribuerade inlärningsmaterial (Letterbox Club i UK och dator/böcker i UK) skolsamordnare (USA) SkolFam i Helsingborg (och i Norrköping) Inga förbättringar Ett tutoringprojekt i USA, var inte anpassat till vad barnen höll på med i sina skolor beteendeträning på institution
Mer resultat. Alla 9 framgångsrika projekt förbättrade läsförmågan hos barnen Bland de 9 framgångsrika projekten försökte 7 förbättra mattekunskaperna: 3 lyckades, 2 blandat resultat, 2 misslyckades
Norrköpings SkolFam Rikard Tordön och Ulla Axelsson Mo WISC/kognitiv förmåga - samma resultat som i Hbg Läsning m m, resultat i samma riktning som i Hbg Men matematiken. Bild från Rikard Tordön
Det är helt klart att SkolFam i Norrköping har varit framgångsrikt..erfarenheterna med arbetsminnesträning för fosterbarn är banbrytande Rikard och Ulla (och Norrköpings stad) tillhör nu en mycket liten - och exklusiv internationell grupp som har genomfört den här typen av interventionsprogram har fått bra resultat har lagt till något nytt på området