STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Anvisningar för delkurs inom Psykoterapeutiska teorier och metoder inom KBT: Klinisk problemanalys, 6 hp PTU15 Undervisning måndagar och för specialistinriktning vissa tisdagar Placering i utbildningen Psykoterapeutiska teorier och metoder inom KBT styrs av en kursplan som är fastställd av styrelsen för Psykologiska institutionen och är giltig från och med höstterminen 2015 (se institutionens hemsida). Hela kursen består av Klinisk problemanalys, Metoder och tillämpningar vid ångest och relaterade tillstånd, Metoder och tillämpningar vid depression och relaterade tillstånd, Metoder och tillämpningar med andra specifika KBTformat samt metoder och tillämpningar vid komplexa fall. Delkursen Klinisk problemanalys är förlagd till termin 1. Innehåll Kursen innehåller genomgående en fördjupning från förväntade förkunskaper från grundläggande psykoterapiutbildning och består av tre delar: Teoretisk fördjupning i analys och fallkonceptualisering Modeller för analys och fallkonceptualisering, med utgångspunkt i klinisk beteendeanalys och kognitiv analys presenteras och fördjupas utifrån aktuell litteratur och forskning. Detta innehåll examineras genom en skriftlig skrivning på obligatorisk litteratur. Praktisk fördjupning i analys och fallkonceptualisering Studenten arbetar på egen hand med att tillämpa fallkonceptualisering på olika fall både utifrån ett inlärningsteoretiskt (beteendeanalytiskt) perspektiv och utifrån ett kognitivt perspektiv (se anvisningar nedan). Fördjupad testbaserad diagnostik (specialistinriktning för psykologer) För de studenter som följer undervisningen för Specialistutbildning ingår även detta moment (se anvisningar nedan). Sida 1 (8)
Lärandemål Efter kursens slut skall studenten: visa fördjupad förmåga att redogöra för centrala begrepp inom fallkonceptualisering på inlärningsteoretisk samt kognitiv grund visa fördjupad förmåga att tillämpa fallkonceptualiseringar på kliniska fall visa fördjupad förmåga att problematisera och reflektera över fallkonceptualisering på olika teoretisk grund visa fördjupade färdigheter i testbaserad diagnostik samt kunna presentera resultaten av sådan diagnostik (gäller specialistinriktning för psykologer) Delkursansvarig Jan Bergström jan.bergstrom@psychology.su.se Tel: 08163910 Tjänsterum: Frescati Hagväg 8, rum C311 Kurskrav Obligatorisk närvaro och aktivt deltagande vid alla undervisningstillfällen. Godkänt moment Praktisk fördjupning i analys och fallkonceptualisering (se nedan). Godkänt moment Fördjupad testbaserad diagnostik (se nedan). Examination Kursen examineras genom en skriftlig salsskrivning. Vid betygssättning tillämpas en sjugradig skala (se nedan). Betyget för skrivningen gäller som betyg för delkursen. Momentet Praktisk fördjupning i analys och fallkonceptualisering Momentet består av följande delar: 1. Med utgångspunkt i ett eget patientfall med multipel problematik gör du två fallformuleringar (en utifrån beteendeanalys och en utifrån kognitiv analys, med hjälp av de anvisningar du fått under undervisningen). Omfattning ca 2 sidor per fallformulering (1000 ord, exkl. ev. referenser samt exkl. ateoretisk /allmän fallbeskrivning). Det finns en poäng i att vara distinkt/koncis i sin analys. 2. Review. Utöver att skriva de två fallformuleringarna på egen hand arbetar du även i par med en kurskamrat, genom att agera reviewer på hans/hennes fallformuleringar. Detta utifrån en checklista som använts i undervisningen. Du gör således två reviews, en av en beteendeanalys och en av en kognitiv analys. Planeringen för arbetet med reviews lägger du och din parkamrat upp på egen hand. 3. De slutliga skriftliga fallkonceptualiseringarna skickas till Jan Bergström med ditt namn i dokumentnamnet; såsom: Anna Andersson Fall ht15.doc. Sida 2 (8)
4. Fallkonceptualiseringarna presenteras och diskuteras muntligen på seminarium i halvklass (Grupp 1 respektive Grupp 2) Momentet bedöms Godkänd eller Underkänd (utifrån inlämnade fallkonceptualiseringar samt seminarier). Ytterligare förtydligande information vad gäller tider för skriftlig inlämning samt par och gruppindelning m.m. sker vid kursintroduktionen. Obligatorisk litteratur Cooper, J.O., Heron, T.E. & Heward, W.L. (2006). Applied Behavior Analysis. Second edition. New Jersey: Pearson/PrenticeHall. Kuyken, W., Padesky, C., Dudley, R. (2009). Collaborative Case Conceptualisation. Guilford Press. Yoman, J. (2008) A Primer on Functional Analysis. Cognitive and Behavioral Practice, 15(3), 325340. (Artikel som ni laddar ned själva). Litteratur för delmoment Fördjupad testbaserad diagnostik : artiklar tillkommer. Ytterligare artiklar kan tillkomma på lärares anvisning. Referenslitteratur Beck, J.S. (1995). Cognitive therapy. Basics and beyond. New York: Guilford Press. Dougher, M.J. ed. (2000). Clinical Behavior Analysis. Reno: Context Press. Farmer, R., & Chapman, A.L. (2008) Behavioral Interventions in Cognitive Behavior Therapy. American Psychological Association. Linton, S., Bergbom, S. & Flink, I. (2013). Beteendeanalys steg för steg. Stockholm: Natur och Kultur. Lundh, LG. (1998). Becks kognitiva personlighetsteori. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (kompendium som erhålls av institutionen vid förfrågan). Ramnerö, J & Törneke, N (2006). Beteendets ABC, Lund: Studentlitteratur Tarrier, N. (Ed.) (2006). Case formulation in cognitive behaviour therapy. The treatment of challenging and complex cases. London: Routledge. Följande litteratur motsvarar förväntade förkunskaper och rekommenderas starkt som förhandsläsning: Ramnerö, J & Törneke, N (2006) Beteendets ABC. Lund: Studentlitteratur Beck, J.S. (1995). Cognitive therapy. Basics and beyond. New York: Guilford Press. Lundh, LG. (1998). Becks kognitiva personlighetsteori. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (kompendium som erhålls av institutionen vid förfrågan). Sida 3 (8)
Betygskriterier För betygssättning tillämpas följande sjugradiga skala. A B C D E Fx F Studenten kan definiera och mycket utförligt redogöra för centrala begrepp och teorier inom det område som kursen omfattar. Vidare kan studenten mycket väl jämföra och diskutera områdets centrala frågeställningar. Studenten kan definiera och utförligt redogöra för centrala begrepp och teorier inom det område som kursen omfattar. Vidare kan studenten väl jämföra och diskutera områdets centrala frågeställningar. Studenten kan definiera och väl redogöra för centrala begrepp och teorier inom det område som kursen omfattar. Vidare kan studenten tillfredställande jämföra och diskutera områdets centrala frågeställningar. Studenten kan definiera och redogöra för centrala begrepp och teorier inom det område som kursen omfattar. Vidare kan studenten i viss utsträckning diskutera områdets centrala frågeställningar. Studenten kan redogöra för centrala begrepp och teorier inom det område som kursen omfattar. Studenten kan inte i tillräcklig utsträckning redogöra för centrala begrepp och teorier inom det område som kursen omfattar. Studenten kan inte alls redogöra för centrala begrepp och teorier inom det område som kursen omfattar. till fullo Utmärkt i mycket hög utsträckning. Mycket bra i hög utsträckning. Bra i tillfredsställande utsträckning. Tillfredsställande trots vissa brister. Tillräckligt Lärandemålen har inte helt uppfyllts. Åtgärd: komplettering Lärandemålen har inte alls uppfyllts. Åtgärd: omskrivning Plagiat, fusk och otillåtet samarbete Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Utförlig information finns både på institutionens och Stockholms universitets hemsida www.su.se/regelboken Lärare är skyldiga att anmäla misstanke om fusk och plagiat till rektor och disciplinnämnden. Plagiat och fusk blir alltid ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (gäller även enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Detta gäller även texter du själv skrivit tidigare (självplagiat). Till fusk räknas till exempel att ha med otillåtna hjälpmedel, som mobil, på prov. Att ha studiegrupper tillsammans är utvecklande och tidsbesparande, men när det kommer till examinationsuppgifter måste du vara noggrann med att arbeta själv (om inte annat tydligt anges) för att inte riskera att det ska räknas som otillåtet samarbete. Sida 4 (8)
Momentet Fördjupad testbaserad diagnostik (specialistinriktning för psykologer) Studenter som följer undervisningen för Specialistutbildning, följer även detta moment. Momentet rör olika aspekter kognitiv funktion och personlighet. Vad gäller kognitiv funktion så fokuseras på intelligensbegreppet och kognitiva mätningar, såsom Gfaktorn (Spearmans gfaktor/hik/fsiq) och WAIS. Vidare ingår Thurstones modell, kristalliserad intelligens, flytande intelligens och minne, hjärnans plasticitet/kognitiv reserv samt bedömning av premorbid förmåga. Vad gäller personlighet så fokuseras på såväl strukturerade som projektiva personlightstest (t.ex. Swedish Universities Scales of Personality, NEOPI R, MMPI och Rorshach). Båda dessa aspekter, kognitiv funktion och personlighet, relateras dels till olika kliniska problemområden, såsom ångest och depressiva störningar, utvecklingsrelaterade störningar samt personlighetsstörningar, och dels till betydelsen i psykoterapi. Undervisning sker dels i föreläsningsform och dels i seminarieform, där en egen arbetsuppgift presenteras. Arbetsuppgiften består av att genomföra en egen utredning. Arbetsuppgift 1. Inhämta tillstånd från en patient om att få göra en utredning i utbildningssyfte. 2. Syftet med undersökningen ska vara att studera hur en fördjupad testbaserad diagnostik kan vara hjälpsam i den diagnostiserande situationen. 3. Utredningen ska innehålla två delar: a. en bedömning genomförd med hjälp av WAIS samtliga IKgrundande tio deltest, en validerad kortform av WAIS, Mini Mental State Examination Test (MMSE) eller annat kognitivt testbatteri/skattningsskala som används vid den egna kliniken. b. en personlighetstestning, valfritt testbatteri eller skala 4. Litteraturgenomgång Grunddragen i utredningen ska diskuteras relativt egen vald litteratur: Vad i fynden överensstämmer med tidigare resultat presenterat i artiklar? Vad i fynden överensstämmer inte med tidigare resultat? Vilka Seminariet där arbetsuppgiften presenteras är samtidigt examinationstillfälle för momentet. Examination Form: Resultatet av undersökningen och litteraturgenomgången presenteras muntligt i mindre grupper under 4 examinerande heldagar (se schema). Gruppindelning görs vid första undervisningstillfället. Närvaro är obligatoriskt vid presentationer inom den egna gruppen. Varje presentation får vara totalt c:a 15 minuter lång + tid till diskussion. Powerpointpresentation är önskvärd men annan presentationsform är godtagbar. C:a 1/3 av föredraget skall gälla själva fallet och undersökningen av detta, c:a 2/3 resultatdiskussion och slutsatser. Sida 5 (8)
Betyg: Godkänd eller Underkänd, vilket bedöms utifrån: o tydlighet i syfte och innehåll o disposition o ämneskunskap o underbyggnad av slutsatser i den egna bedömningen o underbyggnad av slutsatser om hur de egna fynden förhåller sig till litteraturen o presentationssätt o förhållande mellan mängd av information och tillgänglig tid Lärare under terminen (se schema) GB GBe JB SH GJ ML SL TL EM IW Gunilla Berglund, Docent, leg psykolog, leg psykoterapeut Gunnar Berggren, leg psykolog, leg psykoterapeut Jan Bergström, Med.dr., leg psykolog, leg psykoterapeut Stephan Hau, Professor, leg psykolog, leg psykoterapeut Gunnel Jacobsson, Fil dr., leg psykolog, leg psykoterapeut Maria Lindau, Fil. dr., leg psykolog Susanne Linder, advokat Tobias Lundgren, Fil. dr., leg psykolog, leg psykoterapeut Ewa Mörtberg, Med.dr., leg psykolog, leg psykoterapeut Indra Windh, Leg psykolog Sida 6 (8)
Psykoterapeutprogrammet: KBT-inriktning Schema HT-15, Termin 1 (se påföljande sida för förklaringar av schemat vad gäller förkortningar m.m.) Kurs Datum Innehåll Lokal* Lärare P 31/8 Introduktionsdag för utbildningen Se separat program KP 1/9 f.m. Introduktion till specalistinriktningen Psykologförbundet KP 7/9 Beteendeanalys I JB KP 14/9 Beteendeanalys II JB KP 15/9 Specialistinriktning: Testbaserad diagnostik ML P 21/9 f.m. Profession i teori o praktik I GJ KP 21/9 e.m. Beteendeanalys III GB KP 28/9 Kognitiv analys I EM KP 5/10 Kognitiv analys II EM P 12/10 f.m. Profession i teori o praktik II GJ KP 12/10 e.m. (Egen tid - självstudier) P 19/10 Diagnostik: DSM JB KP 20/10 Specialistinriktning: Testbaserad diagnostik ML KP 26/10 Egenterapi/själverfarenhet: ACT-workshop (dag 1) TL 27/10 Egenterapi/själverfarenhet: ACT-workshop (dag 2) TL KP 2/11 (Egen tid - självstudier) P 9/11 f.m. Examination DSM JB KP 9/11 e.m. Praktisk fördjupning: Beteendeanalys (grupp 1) JB KP 10/11 Specialistinriktning: Testbaserad diagnostik ML KP 16/11 f.m Praktisk fördjupning: Kognitiv analys (grupp 1) EM KP 16/11 e.m Praktisk fördjupning: Kognitiv analys (grupp 2) EM KP 17/11 Specialistinriktning: Testbaserad diagnostik ML KP 23/11 f.m Praktisk fördjupning: Beteendeanalys (grupp 2) JB E 23/11 e.m Examensarbete: Egen forskningsfråga SH/GB KP 24/11 Specialistinriktning: Testbaserad diagnostik ML KP 30/11 f.m. Skriftlig examination (Klinisk problemanalys) P 30/11 e.m. Juridik och psykoterapi SL P 7/12 Genus, kön och sexuell läggning IW E 14/12 f.m Examensarbete: Referenshantering/litteratursökning JB H 14/12 e.m Psykoterapi under handledning: Introduktion GB P 11/1 Etik och psykoterapi GBe * Lokaler anges i senare schemaversion. Sida 7 (8)
Förklaringar till schemat Undervisningen pågår 9.00-16.00 (med kaffe- och lunchpaus inlagda) om inte annat anges. F.m. innebär förmiddag kl 9-12 och e.m. innebär eftermiddag kl 13-16. Innehåll i kursiv stil gäller endast studerande som går inriktning Specialistutbildning för psykologer (gemensam undervisning med PDT-inriktning). OBS att detta schema, utöver huvudkursen Klinisk problemanalys ( KP ) även innehåller information om undervisningstider för följande kurser: - Professionskurs ( P ) gemensam undervisning med PDT-inriktning - Examensarbete i psykoterapi ( E ) - gemensam undervisning med PDT-inriktning - Psykoterapi under handledning ( H ) Se separata anvisningar för dessa kurser. Sida 8 (8)