Uppsökande Verksamhet

Uppsökande Verksamhet Förebyggande hembesök 2006/ 2007 Östersunds kommun Ett projekt i samarbete mellan Östersunds kommun och Jämtlands Läns Landsting Sammanställt av Inger Jacobsson Östersunds kommun December 2007

Sammanfattning En modell för uppsökande förebyggande hembesök, till 75- åringar, har under hösten/ vintern 2006 och försommaren 2007 provats inom ett hälsocentralsområde i Östersunds kommun. Två hembesök har erbjudits med ett halvårs mellanrum. Samtalen skulle genom ömsesidigt informationsutbyte särskilt inriktas på att förebygga fallolyckor, uppnå adekvat läkemedelsanvändning, upptäcka dold diabetes och/ eller högt blodtryck, upptäcka eventuell förekomst av anhörigvård, motverka oönskad ensamhet, upptäcka eventuellt andra behov. Syftet med föreliggande rapport är att redovisa erfarenheter och synpunkter från denna hembesöksmodell som underlag inför ställningstagande för fortsatt utveckling av uppsökande verksamhet. Det framkommer från de besökta att hembesöken har upplevts betydelsefulla och värdefulla. Merparten uppger att de är positivt inställda till att hembesök erbjuds och att intresse visas för äldre. Det framkommer bl. a att det känns värdefullt att i lugn och ro få samtala om sin situation och det vardagliga samt ställa frågor. En fjärdedel uppger att de, i varierande utsträckning, regelbundet hjälper någon närstående i hemmet eller i sin omgivning. Många av de besökta uppger att hälsan är god samt uppger att det känns värdefullt att få information om vart man vänder sig i olika situationer inom kommun, primärvård/ landsting. Det framkommer att ett bra informationsmaterial saknas. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de att de i viss mån tar hjälp med olika saker i vardagen. Utifrån dessa hembesök så har läkaruppföljningar skett bl. a angående medicinjusteringar, medicinlistor, allmäntillstånd, syn och läkemedelsuppföljningar. Det framkommer bl. a vid det andra hembesöket att yrselproblematik hos några personer samt blodtryck har blivit bättre. Utifrån det första hembesöket har kontakter med bl. a sjukgymnaster, arbetsterapeuter, läkare, biståndshandläggare och anhörigkonsulenter erhållits utifrån behov samt insatser i form av hemtjänst har, i vissa fall, inletts utifrån det första hembesöket. Det framkommer att kontinuiteten är viktig, att det är samma person som gör uppföljningen/ besöket. Övervägande andel av de besökta använder läkemedel samt flera uppger problem med muntorrhet. Några personer har fått nyinsatt behandling mot högt blodtryck och hos några personer har medicinjusteringar åtgärdats. Lite mer än hälften av de besökta uppger att de nästan aldrig känner av yrsel men ibland kan känna av det. Synpunkter har framkommit om att träningslokal/ träningsmöjligheter för äldre utifrån individuella behov, gärna med t. ex sjukgymnast, skulle kännas värdefullt samt att på ett enkelt och lätt sätt skulle kunna gå att få hjälp med mindre göromål i hemmet ( fixare ). Det framkommer att tillgängligheten till hälsocentralen behöver förbättras och att behov finns att kunna följa upp olika funderingar med sin läkare samt att bli kallad för blodtryckskontroller/ provtagning. Det framkommer också att snöröjning, sandning av vägar samt att framkomligheten på trottoarer och vägar bör förbättras. Modellen för hembesök som nu har provats inom ett hälsocentralsområde behöver justeras inför en fortsättning. Om uppsökande förebyggande hembesök i samverkan, mellan kommun och landsting, ska fortsätta så bör följande vidareutvecklas och preciseras: - målgrupp - syfte (tidig upptäckt, hälsofrämjande, information) - hur nyttja gemensamma (landsting/kommun) resurser på bästa sätt - antalet hembesök/ kontakter - vem ska ansvara för hembesöken 2

- tydliga uppdrag bör framarbetas för de professioner som ska utföra hembesöken. Även utbildning/ fortbildning om äldre, äldres hälsa och förebyggande arbete med äldre bör erbjudas de som ska arbeta med uppsökande förebyggande hembesök. 3

INNEHÅLL BAKGRUND... 5 SYFTE... 6 GENOMFÖRANDE AV HEMBESÖKEN... 6 SYFTE MED FÖREBYGGANDE HEMBESÖK... 6 TIDSÅTGÅNG... 6 MÅLGRUPP... 7 PROCEDUR... 7 RESULTAT... 8 DEN FÖRSTA KONTAKTEN SAMT HEMBESÖKET... 8 YTTERLIGARE ÅSIKTER FRÅN DE PERSONER SOM BESÖKTS... 10 FALLFÖREBYGGANDE... 11 LÄKEMEDELSANVÄNDNING... 12 DOLD DIABETES OCH/ELLER HÖGT BLODTRYCK/ LÄKARKONTAKTER... 12 FÖREKOMST AV ANHÖRIGVÅRD... 12 MOTVERKA OÖNSKAD ENSAMHET/ UPPTÄCKA EVENTUELLT ANDRA BEHOV... 13 RESULTAT FRÅN UTVÄRDERINGEN VAD TYCKTE DU OM HEMBESÖKET?... 13 TEORI... 15 HÄLSOKONTROLL/ HÄLSOSAMTAL... 15 INRIKTNING HÄLSOSAMTAL... 16 HÄLSA OCH HÄLSOFRÄMJANDE... 17 SALUTOTOGENETISK SYN... 17 HÄLSANS FYRA GRUNDPELARE... 17 HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE/ SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETE... 18 DISTRIKTSSKÖTERSKANS ROLL... 18 REFLEKTIONER/ DISKUSSION... 19 VILKA REFLEKTIONER/ERFARENHETER HAR BESÖKAREN (DISTRIKTSSKÖTERSKAN) ERHÅLLIT UTIFRÅN HEMBESÖKEN... 19 Hembesöket... 19 Information... 20 Samverkan... 20 Medicinska frågeställningar/ läkemedelsuppföljningar... 21 Yrsel/ fallförebyggande/ träning... 21 Vem är bäst lämpad att göra besöken... 21 Modellen behöver justeras... 22 Uppföljningsbesöket... 23 Hälsa... 23 Erfarenhetsutbyte/ samarbete/ utbildning... 23 Områdesteam... 23 Besökarens förslag- Uppsökande verksamhet... 24 Inför fortsättning med uppsökande verksamhet... 25 REFERENSER... 27 4

BAKGRUND Det övergripande målet med uppsökande verksamhet är att genom hälsofrämjande och förebyggande insatser till äldre bevara/förbättra hälsan och bibehålla förmågan att fungera aktivt och självständigt så länge som möjligt. En arbetsgrupp med representanter för kommunerna och landstinget arbetade under 2005 fram ett PM Förebyggande uppsökande verksamhet för äldre vars syfte var att fungera som underlag inför överläggningar och ställningstagande avseende förebyggande verksamhet bland äldre. Kommunens ansvar för uppsökande verksamhet och landstingets ansvar för att ge den enskilde kunskap om hur man vårdar sin hälsa kan integreras på olika sätt. Samarbete mellan huvudmännen är därför en förutsättning. Vård-och omsorgsinsatser från kommuner och landsting uppstår oftast vid åldern strax under 80 år. Utifrån detta kan slutsatsen dras att den optimala effekten av förebyggande hembesök bör uppstå om insatserna riktas mot ålderskategorin 75 år och äldre (Kommunförbundet, Jämtlands län 2005). Hälso och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada ( 2 HSL). I socialtjänstlagen anges kommunernas ansvar för uppsökande arbete. Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. (5 kap 6 SOL) En arbetsgrupp bestående av representanter från Vård- och omsorgsförvaltningen, Jämtlands läns landsting samt representanter från Kommunala pensionärsrådet har under våren 2006 arbetat fram en modell för uppsökande verksamhet. En distriktssköterska har anställts på deltid med uppdrag att utifrån upprättad modell genomföra hembesök till 75-åringar inom ett hälsocentralsområde i Östersunds kommun. Resultatet ska utvärderas, sammanställas och i respektive nämnd och styrelse redovisas som underlag inför ställningstagande för fortsatt utveckling av uppsökande verksamhet. 5

SYFTE En modell för uppsökande hembesök har testats i praktiken. Syftet med föreliggande rapport är att redovisa erfarenheter och synpunkter från denna hembesöksmodell. Utifrån detta syfte har följande frågor framkommit: - Hur upplevde pensionärerna hembesöken? - Upplevde de att de hade någon nytta av besöken? - Vilka reflektioner/erfarenheter har besökaren (distriktssköterskan) erhållit utifrån hembesöken. - Vilka eventuella behov uppmärksammades? - Vilka eventuella åtgärder/förbättringsförslag diskuterades - Vad har eventuellt åtgärdats vid det andra besöket? GENOMFÖRANDE AV HEMBESÖKEN Syfte med förebyggande hembesök Det övergripande syftet med uppsökande hembesök inom Östersunds kommun är att genom aktiv kontakt med unga pensionärer bevara och förbättra god hälsa samt förebygga ohälsa. Samtalet med 75-åringar ska ha ett förebyggande syfte och ska genom ömsesidigt informationsutbyte särskilt inriktas på: - att förebygga fallolyckor - att uppnå adekvat läkemedelsanvändning - att upptäcka eventuellt dold diabetes och/eller högt blodtryck - att upptäcka eventuell förekomst av anhörigvård - att motverka oönskad ensamhet - att upptäcka eventuellt andra behov Tidsåtgång Etapp 1 som inkluderar det första hembesöket samt förarbete (inklusive semesterperiod) 2 oktober 2006-4 februari 2007 = ca 66 arbetsdagar 6

Etapp 2 som inkluderar det andra hembesöket samt förarbete (inklusive semesterperiod) 2 maj 2007-31 augusti 2007 = ca 59 arbetsdagar Etapp 3 som bl.a innefattar sammanställning och utvärdering 1 september 2007-31 december 2007 Målgrupp Målgrupp är personer, som fyller 75 år (n = 82) under året, boende inom ett hälsocentralsområde inom Östersunds kommun. 74 procent tackar ja direkt till hembesök och hembesökstid sätts upp P.g.a svårigheter att erhålla kontakt nåddes ej 11 procent 12 procent tackar nej 3 procent avbokar sin inbokade tid utifrån olika orsaker Återstår 70 procent som erhåller hembesök Av de personer som erhöll ett första hembesök och erbjuds ett uppföljande hembesök ett halvår senare tackar en person nej till ett andra hembesök och 4 nya personer tillkommer. Procedur Besökaren använder och samtalar vid hembesöken utifrån ett strukturerat frågeformulär. Frågeformuläret är framtaget av arbetsgruppen och behandlar i huvudsak följande områden: - hälsobefrämjande åtgärder - läkemedelsanvändning - sociala kontakter - förekomst av anhörigvård Frågeformuläret omfattas även av frågor tillhörande kommunfullmäktiges prioriterade målområden för äldre och som ska belysas i kommande välfärdsbokslut: - delaktighet och inflytande i samhället: - sunda och säkra miljöer och produkter - ökad fysisk aktivitet - goda matvanor och säkra livsmedel 7

Hemmaboende personer som fyller 75 år under året erbjuds två hembesök med sex månaders mellanrum. Vid hembesöken sker samtal utifrån pensionärens nuvarande situation och aktuella frågeställningar. Information ges utifrån behov om vart man t ex vänder sig inom kommunen och primärvården angående olika frågor. Samtal samt rådgivning sker utifrån behov kring t. ex läkemedelsuppföljningar, influensavaccin, anhörigstöd, pensionärsorganisationer, hemtjänst, Seniorernas hus, Syn- och hörselombud, AMMIS (anhörigas mötesplats mitt i stan) sjukgymnaster, arbetsterapeuter mm. även blodtryck- och blodsockerkontroll erbjuds. Förmedling av kontakter sker i vissa fall. Vid dessa hembesök har samtal till en del skett utifrån broschyren Säkerhet i vardagen där goda råd finns samlade för att undvika olycksfall i vardagen gällande bl. a fallolyckor, kost, balans, yrsel, brand, trafik, läkemedel mm. Broschyrer och informationsblad lämnas. Personer som har erhållit ett hembesök får efter avslutat besök en enkät med frågor som kan fyllas i och kommenteras, om hur hembesöket har upplevts. Svarskuvert medföljer. Vid det andra hembesöket, som erbjuds ett halvår efter det första besöket, sker bl. a uppföljning utifrån det första hembesöket. Samtal sker utifrån nuläge samt utifrån tankar eller frågor som uppkommit. Vad har hänt sedan sist? Har något eventuellt åtgärdats? RESULTAT Den första kontakten samt hembesöket Den första kontakten (mötet) blir telefonsamtalet där det utskickade brevet följs upp och hembesökstid avtalas. Flera av de personer som tackar nej direkt till hembesöket säjer sig vara positiva till hembesök men att det inte passar just nu utifrån olika orsaker. Det framkommer även att många har fullt upp och uppger att andra kanske kan vara mer betjänta av hembesöket. Merparten uppger att de är positivt inställda till att hembesök erbjuds och att någon visar intresse för oss äldre. Personer som är nyinflyttade uppger att det känns positivt med samtal samt att få information om vart man vänder sig i olika situationer. 8

Kön 70% 66% 60% 50% Antal 40% 30% 34,5% 20% 10% 0% Kvinna Man Bild 1. Kön. Ensamboende/sammanboende 100% 80% 60% 40% 20% 82% 18% 44% 56% Kvinna Man 0% Ensamboende Sammanboende Bild 2. Ensamboende/ sammanboende Av de personer som besöktes var den största gruppen ensamboende kvinnor. Det framkommer att 77 procent av de besökta pensionärerna själva bedömer sitt allmänna hälsotillståndet som ganska gott samt att 17 procent bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket gott. Övervägande andel uppger att de är mycket/ganska nöjda med sin tillvaro som den gestaltar sig idag. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de att de i viss mån tar hjälp med olika saker i vardagen t. ex att storhandla, hemkörning av varor/matinköp, bära hem varor, matlagning/beställa/ mat. Det kan vara anhöriga, hemtjänst eller någon bekant/ granne som hjälper till. 25 procent uppger att de regelbundet hjälper någon närstående i hemmet eller i sin omgivning, i varierande utsträckning, med olika saker t. ex städning, med papper, klädskötsel, snöskottning, läkemedel, dusch. 43 procent uppger att de aldrig deltar aktivt i föreningslivet. Det framkommer att många väljer att ej gå ut ensam på kvällen av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad (några av de som svarar att de inte avstår från att gå ut, kommenterar ändå detta med att de inte går ut på kvällen). Flera uppger att de tidigare varit aktiva inom olika organisationer men nu har valt att sluta med detta. Det framkommer att en del av de som ej är med i någon pensionärsorganisation kan ha andra aktiviteter och intressen t. ex att vara i fjällen, i sommarstugor, delta i studiecirklar samt/ eller 9

i kyrklig verksamhet mm. 55 procent uppger att de nästan aldrig besväras av yrsel samt 3 procent uppger att de ofta besväras av yrsel. 41 procent uppger att de aldrig besväras av yrsel. 34 procent uppger problem med muntorrhet. Många uppger att hembesöket känns positivt dels för att det är trevligt med besök dels för att få information och samtal. Ytterligare åsikter från de personer som besökts Flera personer berättar hur positivt de upplever kontakten med sin läkare men flera personer uppger också att de har haft många olika läkare och att de helst skulle vilja ha samma- det är ingen kontinuitet. Det framkommer synpunkter på att det inte känns bra att bli tilldelad en läkare utan att bli tillfrågad. Att kunna komma i kontakt med sin läkare när det behövs eller att läkaren ringer upp och meddelar t. ex provsvar uppges positivt. Flera personer tar också upp svårigheterna med att komma fram till sin hälsocentral per telefon samt att det inte går att gå direkt dit för att beställa en läkartid. Kan få hålla på i flera dagar.ingen aningen om hur många som står i kö, förut talade de om att man stod i kö. Det framkommer synpunkter på att det är dåligt med parkeringar vid hälsocentralen vilket upplevs besvärligt, speciellt vintertid då det kan bli långt att gå. Det upplevs besvärligt med de branta trappor som är till hälsocentralen för den som har svårigheter att åka hiss. Det framkommer att flera saknar att bli kallade till sin hälsocentral för blodtryckskontroller. Flera personer uppger att de skulle vilja få kontrollera allmänna prover på sin hälsocentral. Många uppger att bemötandet på hälsocentralen är bra. Det framkommer att bussförbindelsen Brunflovägen- Ringvägen- Allévägen upplevs som dålig. Synpunkter framförs om att träningsmöjligheter / träningslokal för äldre saknas- gärna med delvis ledning av sjukgymnast t.ex då det svårigheter att hinna med att röra sig raskt. Flera personer uppger att kommunen behöver sanda bättre, att det tar lång tid innan trottoarer/ gatstenar blir lagade, att bilar parkerar på trottoarer vilket ger dålig framkomlighet som följd. Synpunkter framförs om att ett räfflat redskap bör användas (istället för ett plant) vid snöröjning av vägar för att förhindra hala vägar/gångbanor. Det framkommer önskemål om att på ett enkelt sätt kunna få hjälp med mindre göromål i hemmet t. ex hjälp med gardiner i höga fönster, byten av glödlampor mm. Istället för att begära hjälp gör man det själv. 10

Några personer tar upp att det skulle förenkla om de visste vem de skulle vända sig till inom kommunen då de vill framföra synpunkter och/ eller förslag. Synpunkter framförs om att orkesterföreningen som fanns förr saknas. Det framkommer synpunkter kring att lagad mat på plats måste var det bästa och även vis oro kring de svarta matlådorna -och dess innehållsom ses lämnas ut av hemtjänsten till bl.a grannar. Det framkommer synpunkter och tankar kring hur man eventuellt skulle vilja ha det om hjälp skulle behövas i framtiden, dels beror det på om man lever ensam eller tillsammans med någon, hur situationen ser ut då, hur stort hjälpbehovet blir, sjukdom mm. En del framför att de (vad de tror i nuläget) skulle vilja bo hemma så länge som möjligt och försöka hjälpa varandra i hemmet (maka, make, barn) så långt det går. Om det skulle bli hemtjänst som hjälper till så framkommer åsikter om att det ej ska vara för många personer som kommer, att det finns tid så att det räcker till och att man själv ska kunna bestämma och påverka till en god omvårdnad. Det framkommer även att en del kan tänka sig att bo på t ex ålderdomshem eller serviceboende där det ska finnas gemensamma utrymmen- träffpunkter. Det framkommer att valmöjlighet borde finnas så man kan välja t. ex vart man vill äta (i sitt rum/ lägenhet eller i den gemensamma matsalen) och/ eller välja om man vill ha kök eller inte. Fallförebyggande Vid dessa hembesök har samtal utifrån broschyren Säkerhet i vardagen skett och/ eller samtal utifrån tidigare fallskada samt hur det gick till. Samtalen tangerar bl. a kost, mediciner, yrsel, balans, rörelse, syn, hörsel och information ges om checklistan som finns i broschyren Säkerheten i vardagen. Vid dessa hembesök framkommer det bl. a att läkemedel, syn, olika prover, blodtryck, träning skulle behöva följas upp samt att gånghjälpmedel skulle behöva ordnas. Några personer uppger vid det andra besöket att de mår bättre efter att medicinjusteringar är gjorda (utifrån det första besöket) och vid det andra hembesöket uppger minst 3 procent att yrsel och blodtryck har blivit bättre. I de fall där personer vid det första hembesöket upplevt yrsel och/eller balansproblematik har utifrån det första hembesöket och inför det andra hembesöket 11

bl. a uppföljningar kring mediciner, syn, lågt blodtryck, allmäntillstånd skett hos läkare. Åtgärder i form av medicinjusteringar, synkontroller och remiss till sjukgymnast skett. Läkemedelsanvändning Vid dessa hembesök har, utifrån den besöktes situation och frågeställningar, samtal skett kring aktuella läkemedel, administration av läkemedel, förskrivare, eventuella läkemedelslistor samt kring hur uppföljning av läkemedel sker. 89 procent svarar att de använder läkemedel och detta inkluderar också till viss del hälsokostpreparat, naturläkemedel samt vid behovs medicin. Genomsnitt 4 tabletter/ dygn. 6 procent uppger att de behöver viss stöttning i läkemedelshanteringen. Det framkommer bl. a vid det uppföljande (andra) hembesöket att uppföljning hos läkare har skett utifrån frågeställningar som framkommit vid det första besöket samt att olika åtgärder utifrån detta har skett hos minst 11 procent ( bl. a nyinsatt behandling mot högt blodtryck, justering av läkemedel samt att medicinlistor har blivit ordnade). Se nedan. Några personer uppger vid det andra besöket att de mår bättre efter att medicinjusteringar är gjorda (utifrån det första besöket). Dold diabetes och/eller högt blodtryck/ läkarkontakter Förhöjda blodsockervärden, som påvisades hos några personer vid det första hembesöket, har sedan följts upp hos respektive persons hälsocentral/ läkare. Ingen dold diabetes hittades. I den hembesökta gruppen ( 58 personer) påvisades att 29 procent hade förhöjda blodtrycksvärden vilka fick följas upp hos respektive persons läkare. 5 procent av den hembesökta gruppen har fått nyinsatt behandling mot högt blodtryck och 6 procent har justerat sin medicin hos läkare. I den hembesökta gruppen har distriktssköterskan bistått med att sätta upp läkartider hos 10 procent av de besökta. Förekomst av anhörigvård Vid dessa hembesök erbjuds, utifrån behov, bl. a förmedling av kontakt med anhörigkonsulent och/ eller rådgivning/ information om vart det går att vända sig utifrån olika behov. Informationsbroschyr angående anhörigstöd lämnas ut tillsammans med övrigt 12

informationsmaterial. I några fall har kontakt med anhörigkonsulent, biståndshandläggare och/ eller läkare förmedlats. Motverka oönskad ensamhet/ upptäcka eventuellt andra behov Flera personer uppger att de tycker att hembesöket känns positivt dels för att det är trevligt med besök dels för att få information och samtala. Utifrån behov sker samtal och information bl. a om olika föreningar samt träffpunkter. Andra behov som framkommer är att insatser i form av hemtjänst har inletts samt kontakt med anhörigkonsulent har förmedlats efter det första hembesöket. Även en del anhöriga visar sig positiva och vill samtala samt även ställa frågor eller tala utifrån sin nuvarande situation under besöket. Information samt telefonnummer till kommunens syn- och hörselombud har lämnats ut utifrån behov. Samtal/ information kring larm och kontakt med arbetsterapeut och sjukgymnast har också förmedlats. Även förmedling av kontakt med olika kliniker på sjukhuset har i vissa fall erbjudits från besökaren för att i vissa fall underlätta kontakter och uppföljningar. Värkproblematik har fått följas upp hos läkare Inför och under det andra uppföljande besöket uppger många personer spontant redan i telefonen att de är positiva till att träffas. Det framkommer bl. a att det känns tryggt med dessa besök, att det känns bra att det finns ett intresse för äldre och att det är värdefullt att få prata. Resultat från utvärderingen Vad tyckte Du om hembesöket? (utifrån det första hembesöket) Svarsfrekvens 93 %. Fick du värdefull information genom hembesöket? 150% Antal 100% 50% 0% 96% 0% 4% Ja Nej Inget svar Bild 3. Fick du värdefull information genom hembesöket? 13

Många uppger att det känns värdefullt att få information om vart man vänder sig i olika situationer inom kommun, primärvård/ landsting t ex om hemtjänst, anhörigstöd, Seniorernas Hus, AMMIS (anhörigas mötesplats mitt i stan) om hjälpmedel samt praktiska upplysningar. Det framkommer att hembesöket i sig betyder mycket när man är ensam samt att få gå igenom problem och möjligheten att få ställa frågor. Det framkommer att rådgivning utifrån aktuell situation upplevdes värdefull. Broschyrer som lämnades ut, blodtryck.och blodsockertagning uppgavs vara uppskattat samt att någon hade tid att lyssna på mina bekymmer, att få gå igenom de problem man har. Var hembesöket värdefullt för dig som person? 100% 90% 80% 70% Antal 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 94% 2% 4% Ja Nej Inget svar Bild 4. Var hembesöket värdefullt för dig som person? Har du haft någon nytta av hembesöket? 90% 80% 78% 70% 60% 50% Antal 40% 30% 20% 17% 10% 0% 6% Ja Nej Inget svar Bild 5. Har du haft någon nytta av hembesöket? Flera uppger vikten av att i lugn och ro få prata ut om det vardagliga, ställa frågor samt att bemötandet, förståelsen och en aktivt lyssnande person kändes värdefullt. Det framkommer 14

att kanske nyttan med hembesöken visar sig i senare skede inte än det får man se Flera uppger att det känns värdefullt att intresse visas för äldre. Skulle du rekommendera andra att ta emot liknande hembesök? 120% 100% 100% 80% Antal 60% 40% 20% 0% Ja 0% Nej Bild 6. Skulle du rekommendera andra att ta emot liknande hembesök? TEORI Hälsokontroll/ hälsosamtal Hälsokontroll kombinerat med hälsosamtal bör utifrån C. Cornelius och S. Wånells redovisning erbjudas i 65- års åldern, för att så tidigt som möjligt upptäcka riskfaktorer t. ex högt blodtryck och för att samtidigt kunna ge vägledning kring kost, motion etc. Förebyggande hembesök bör riktas till en något äldre åldersgrupp. Det är svårt att välja en bestämd åldersgrupp, hänsyn måste tas till befolkningsstrukturen. Ett framgångsrikt förebyggande arbete kräver ett bra lokalt nätverk (hälsocentral, äldreomsorg, kultur och fritid, pensionärsföreningar, trossamfund, idrottsföreningar m.fl. En gemensam hälsosamordnare inom kommun och landsting är ett förslag (Cornelius et al. 2005). Om tonvikten ligger på hälsofrämjande och förebyggande insatser så kan 75 år vara lämplig åldersgrupp. Dock finns kännedom om att det är stora skillnader individuellt samt mellan olika grupper av äldre (Söderhielm Blid et al, 2007). En egen organisation för förebyggande hembesök, gärna gemensam för landsting och kommun, kan ge en hög professionalitet men innebär att några viktiga moment i det förebyggande arbetet tappas. En del som missas är att ge vården och omsorgen ett ansikte, att skapa trygghet att veta inte bara vart man ska vända sig utan också till vem. En del som 15

försvinner med en separat organisation är att skapa förutsättningar för kontinuitet- att det är samma person som gör hembesök som sedan träffas vid kontakt med kommunen eller vårdcentralen. Frågeställningar som väcks kan följas upp inom ramen av ordinarie arbetet och kräver inga extra besök av särskild hembesökare (Cornelius et al. 2005 sid 28). Inriktning hälsosamtal Utifrån en lägesrapport Hälsosamtal och förebyggande hembesök uppges att inriktningarna i hälsosamtalen skiljer sig åt mellan olika försök: - tidig upptäckt av hälsoproblem samt information av samhällets utbud av hälso- och sjukvård, äldreomsorg och annan service - förebyggande och hälsofrämjande, där samtalet om livsstilsfaktorer och den äldres livssituation är mer framträdande Det är för tidigt att bedöma vilken inriktning som är att rekommendera, sannolikt är alla tre delarna hälsofrämjande, tidig upptäckt och information viktiga delar. En annan frågeställning är om vissa riskfaktorer ska vara i fokus. I flera av projekten medverkar olika yrkesgrupper, vilket kan ge ett bredare angreppssätt. Tonvikten på projektens inriktning varierar och kan vara mer medicinsk eller mer social. Sjuksköterskor, läkare, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, biståndsbedömare, fixare, personal från kommunen har i olika konstellationer utfört förebyggande hembesök. I ett av projekten har besöken i huvudsak skett i en särskild lokal, i ett annat projekt har hälsosamtal erbjudits på vårdcentralen medan sjukgymnast och arbetsterapeut gjort hembesöken. Ansvaret för att möjliggöra för den enskilde att leva hälsosamt och få kännedom om riskfaktorer för sjukdomar kan uppfyllas t. ex genom att : - Göra kunskap tillgänglig - Erbjuda möjligheten att boka tid för hälsosamtal/ hälsokontroller till de som besöker närsjukvården -Genom uppsökande verksamhet erbjuda hälsosamtal till viss grupp av befolkningen (Söderhielm Blid, Sherman, Wånell, 2007). En annan väg är tvärprofessionella hälsocentra med bl. a sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister där de äldre kan gå kurser, kartläggning av aktivitetsnivå mm. Förslag på 16

hälsokontroller för äldre samt diskussionsunderlag finns i rapport från Äldrecentrum (Cornelius et al. 2005). Hälsa och hälsofrämjande Litteratur om hälsa och hälsofrämjande har sitt ursprung främst i medicinsk, pedagogisk, filosofisk eller psykologisk kunskap vilket innebär att utgångspunkt och synsätt varierar. Hälsobegreppet kan delas in i den biomedicinska inriktningen och den humanistiska inriktningen. Den biomedicinska inriktningen utgår från ett synsätt att hälsa är frånvaro av sjukdom. Inom den humanistiska inriktningen ses hälsa som något annat än frånvaro av sjukdom, ofta är utgångspunkten hälsa (Medin & Alexandersson, 2000). Salutotogenetisk syn Antonovsky har identifierat en faktor som betecknas som en känsla av sammanhang KASAM, en viktig friskfaktor. Den involverar de tre aspekterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Med hög begriplighet menas att människan förstår orsak och verkan, samband kan ses och individen har kunskaper om sig själv och tillvaron i stort. Vid hög hanterbarhet har individen till sitt förfogande verktyg med vars hjälp individen kan förändra sin tillvaro. Att kunna se verkligheten som en helhet. Ett mönster ger den struktur och ordning själen behöver (Antonovsky, 1991). Hälsans fyra grundpelare Hälsans fyra grundpelare är fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap, tillgång till meningsfulla uppgifter och det är mot dessa pelare som hälsofrämjande och förebyggande insatser bör riktas. Dessutom måste faktorer beaktas som har med äldres egenmakt, förändrade livssituation samt nedsatta funktion och kapacitet att göra. Olika kombinationer av hälsofrämjande och preventiva insatser som är individuellt utformade behövs för att det goda åldrandet ska komma till stånd. En grundläggande förutsättning för det goda åldrandet är egenmakt, att äldre personer kan påverka sin egen situation och bemötas med respekt, att vara delaktiga i samhällslivet och i att utforma sin vardag (Bendz, 2005). Hälsoarbete för äldre beskrivs som processen att underlätta för människor att ta kontroll över och öka sin hälsa. Vid 17

utarbetande av program är det viktigt att utgå från de äldres behov och problem. Hälsoutbildning bör fokusera på 1) att ge information för att vägleda äldre i hälsopreventivt agerande 2) att ge information och färdighetsträning för att dem ska kunna hantera sina hälsoproblem (Grimby, 2001). Sahlén, Löfgren och Lindholm skriver att förebyggande hembesök är en strategi för att med en preventiv ansats vidmakthålla hälsa och minska sjuklighet hos seniorer. Det är viktigt att tydliggöra detta syfte med verksamheten. Hälsofrämjande arbete/ sjukdomsförebyggande arbete Folkhälsa och folkhälsoarbete inom kommuner och landsting kräver ett folkhälsovetenskapligt perspektiv med en helhetssyn på människan och vården och ett hälsobegrepp med innebörden att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom. Hälsofrämjande arbete (promotion) innebär ett allmänt hälsofrämjande arbete som syftar till att ge människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den, både ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sjukdomsförebyggande arbete (prevention) inriktat på specifika hälsoproblem riktade till enskilda individer eller särskilda högriskgrupper i avsikt att undanröja riskfaktorer för skada eller sjukdom (Primärvårdens utveckling nationell kvalitet, 2006). Arv, miljö, kroppsliga, psykiska, sociala faktorer har betydelse för hur vi mår och ökande kunskap om risk- och friskfaktorer för hälsa ger bättre underlag för förebyggande arbete (Cornelius et al. 2005). Distriktssköterskans roll Distriktssköterskan är en specialistutbildad sjuksköterska vilket innebär att hon/han har en bred kompetens som fördjupas utifrån specifika behov samt att behov speglas utifrån ett bredare sammanhang än enskilda sjukdomar. Distriktssköterskan har- utifrån sin specialistkompetens inom folkhälsa, medicin, omvårdnad och socialt synsätt- en betydelsefull funktion som kunskapsförmedlare och handledare. Att systematiskt integrera relevanta förebyggande och hälsofrämjande aspekter i kontakter med patienter och anhöriga tillhör distriktssköterskans uppgifter i folkhälsoarbetet. Distriktssköterskans arbete är inriktat på att stödja det friska och ta tillvara individens egna resurser och möjligheter (Distriktssköterskans uppdrag, FAMMI). 18

Grunden för att distriktssköterskan ska kunna bedriva förebyggande och uppsökande arbete är ett geografiskt områdesansvar. Ett definierat geografiskt område ger distriktssköterskan kunskap om befolkningens behov och närsamhällets resurser. Kännetecken för distriktssköterskans områdesansvar är helhet, kontinuitet, tillgänglighet, närhet och socialt synsätt (Distriktssköterskans uppdrag, FAMMI sid 5). Kännedom om befolkningens behov och kunskap om de samhälleliga resurser som finns utifrån ett definierat geografiskt område möjliggör förebyggande och hälsofrämjande insatser och tidig upptäckt av ohälsa i alla åldersgrupper (Distriktssköterskans uppdrag, FAMMI). Utifrån en lägesrapport Hälsosamtal och förebyggande hembesök framkommer det bl. a i samtal med distriktssköterskor att det är svårt för dem att prioritera den förebyggande verksamheten. Det planerade får lätt stå tillbaka för det akuta (Söderhielm Blid, Sherman, Wånell, 2007). I en rapport från Kommunförbundet framgår att distriktssköterskornas roll angående det förebyggande arbetet bör förtydligas. (Kommunförbundet. Jämtlands län, 2002). REFLEKTIONER/ DISKUSSION Vilka reflektioner/erfarenheter har besökaren (distriktssköterskan) erhållit utifrån hembesöken. Hembesöket Det känns som om hembesöken har varit värdefulla utifrån den respons som givits till den som besöker. Flera uppger också vikten av att hembesöken utförs i hemmet och att det finns tid avsatt för samtal. Många uppger att det känns värdefullt att få information om vart man vänder sig i olika situationer inom kommun, primärvård/ landsting. Flera uppger vikten av att i lugn och ro få prata ut om det vardagliga, ställa frågor samt att bemötandet, förståelsen och en aktivt lyssnande person har upplevts värdefullt. (96 % uppger att de fått värdefull information genom hembesöket, 94% svarar att hembesöket har upplevts som värdefullt och 78 % svarar att de har haft nytta av nytta av hembesöket). Det framkommer att flera 75- åringar reser, går på kurser, arbetar till viss del, bistår barn, barnbarn, makar/makor, övrig släkt eller andra personer på olika sätt. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de att de i viss mån tar hjälp med olika saker i vardagen t. ex att 19

storhandla bära hem varor, matlagning/beställa/ mat mm. och det framkommer att ca 25 procent uppger att de regelbundet hjälper någon närstående i hemmet eller i sin omgivning, i varierande utsträckning, med olika saker t. ex städning, med papper, klädskötsel, snöskottning, läkemedel mm. Information Det framkommer att många inte känner till vart man vänder sig inom kommunen kring frågeställningar angående t. ex hemtjänst, larm etc. Denna information kan säkert ges på många olika nivåer (samhälle, grupp, individ): t. ex kan information om kommunen ges genom utskick eller genom att gå ut med information till olika grupper och/ eller organisationer utifrån behov, information på hälsocentraler samt sjukhus, apotek, utställningar, studiecirklar, pensionärsorganisationer, radio, TV och/ eller Internet. Information och utbildning skulle kunna ges utifrån olika intressen, behov och önskemål t. ex under en hälso/ äldrevecka eller till grupper utifrån önskemål. Det skulle förenkla om det fanns ett bra samlat informationsmaterial att kunna lämna ut utifrån kommunen, respektive hälsocentral och pensionärsföreningar mm. Kanske skulle samma information som ges vid t. ex hembesök finnas tillgänglig på andra ställen t. ex hälsocentraler mm. Övervägande andel uppskattade att få information om vad kommunen kan erbjuda och vart man kan vända sig om behov uppstår. Samverkan Hur arbetar primärvård/landsting/ kommun med hälsofrämjande samt förebyggande insatser, för äldre, till riskgrupper? Innebörden av hälsofrämjande och förebyggande insatser bör tydliggöras mer. Vad ansvarar primärvården/ landstinget samt kommunen för? Följande skulle kunna vara ett underlag inför fortsatta diskussioner. Frågan är om hälsocentralerna kan erbjuda hälsosamtal utifrån vissa åldrar, riskgrupper och utifrån vissa syften och kommunen erbjuda hembesök till vissa ålderskategorier, riskgrupper, andra syften? Preventionsnivå Innebörd Målgrupp Uppgift Vem ansvarar Hälsofrämjande Primär prevention Sekundär prevention Tertiär prevention 20

Medicinska frågeställningar/ läkemedelsuppföljningar Medicinska funderingar samt frågeställningar har kommit upp i samband med dessa hembesök och att därtill få höra att det är svårt att komma i kontakt med hälsocentralen för tankarna till att tillgängligheten till hälsocentralen behöver ses över. En stor andel av de besökta använder läkemedel samt 34 procent uppger problem med muntorrhet. Läkemedelsuppföljning innefattar ett stort område och angående detta behöver riktlinjer i samråd med landstinget arbetas fram. Hur fungerar läkemedelsuppföljningarna utifrån hälsocentralerna? Kan hälsosamtal/ hälsokontroller/ hälsoenkäter/uppföljningar ske för äldre på hälsocentralerna utifrån vissa åldrar? Finns tillräcklig tid avsatt för de äldre i samband med läkarbesk mm? Öppna blodtrycksmottagningar etc? Vad bör ingå i de uppsökande förebyggande hembesöken och vad bör göras på hälsocentralerna? (Det heter Hälsocentral). Yrsel/ fallförebyggande/ träning Det framkommer att 41 procent aldrig besväras av yrsel och att 55 procent nästan aldrig besväras av yrsel men ibland känner av det samt att 3 procent uppger att de ofta besväras av yrsel. Det har framkommit önskemål om att på ett enkelt sätt kunna anlita någon för att få hjälp med mindre göromål t. ex byta glödlampor, gardiner i höga fönster mm. vilket känns mycket angeläget utifrån att t. ex förebygga fall. Det framkommer också att snöröjning, sandning av vägar samt att framkomligheten på trottoarer och vägar bör förbättras. Det framkommer vid hembesöken bl. a synpunkter på att träningsmöjligheter / träningslokal för äldre saknas- gärna med delvis ledning av t. ex sjukgymnast. Vem är bäst lämpad att göra besöken Det finns flera professioner som kan tänkas utföra dessa hembesök. Frågan är om en viss del av hälsosamtal/enkäter kan erbjudas på hälsocentralerna utifrån vissa syften och kommunen kan erbjuda hembesök utifrån andra syften. Det beror på hur och var i kommun och landstingsorganisationen som uppsökande verksamhet ska ligga samt hur kommun och landsting idag arbetar med förebyggande arbete. Det beror på vilket fokus och syfte hembesöket ska ha. 21

Det har fungerat bra att som distriktssköterska göra dessa hembesök men det finns fler professioner som kan tänkas göra hembesök utifrån olika syften. I t.ex Eskilstuna gjordes dessa uppsökande hembesök av folkhälsokonsulenter. Om olika yrkesgrupper medverkar så erhålls ett bredare angreppssätt. Tonvikten på projektens inriktning varierar och kan vara mer medicinsk eller mer social. Sjuksköterskor, läkare, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, biståndsbedömare, fixare, personal från kommunen har i olika konstellationer utfört förebyggande hembesök i andra projekt. Det förenklar om besökaren känner till området och dess utbud där hembesöken ska göras. I en rapport från Kommunförbundet, Jämtlands län 2002, framgår att distriktssköterskornas roll angående det förebyggande arbetet bör förtydligas. Kännetecken för distriktssköterskans områdesansvar är helhet, kontinuitet, tillgänglighet, närhet och socialt synsätt. Utifrån en lägesrapport Hälsosamtal och förebyggande hembesök framkommer det bl. a i samtal med distriktssköterskor att det är svårt för dem att prioritera den förebyggande verksamheten. Det planerade får lätt stå tillbaka för det akuta (Söderhielm Blid, Sherman, Wånell, 2007). Distriktssköterskans uppdrag gällande förebyggande arbete behöver tydliggöras samt diskuteras. Modellen behöver justeras Modellen för hembesök som nu har provats inom ett hälsocentralsområde behöver justeras utifrån att det första hembesöket i nuläget utifrån besökaren har upplevts för innehållsrikt och styrt. Frågeformuläret upplevdes utifrån besökaren som för omfattande. Fokus och syfte för hembesöket (tidig upptäckt, hälsofrämjande och information) samt frågeunderlaget för samtalet behöver -inför en fortsättning- följas upp, diskuteras och justeras. Som besökare har det känts ovant att arbeta i olika enheters geografiska områden utifrån att ej praktiskt känna sig hemma i området. Fortsatta diskussioner behöver göras tillsammans med Arbetsgrupp, Styrgrupp, Landstinget inför en fortsättning. 22

Uppföljningsbesöket Uppföljningen (det andra samtalet/ besöket) skulle kunna ske på olika sätt utifrån den individuella situationen och det individuella behovet t. ex genom telefonsamtal eller genom hembesök. Vem ska den som fått besöket kunna ringa åter till? Hälsa Hälsans fyra grundpelare är fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap, tillgång till meningsfulla uppgifter och det är mot dessa pelare som hälsofrämjande och förebyggande insatser bör riktas. Dessutom måste faktorer beaktas som har med äldres egenmakt, förändrade livssituation samt nedsatta funktion och kapacitet att göra. Hälsoarbete för äldre beskrivs som processen att underlätta för människor att ta kontroll över och öka sin hälsa Erfarenhetsutbyte/ samarbete/ utbildning Även samordning samt planering/samarbete/ erfarenhetsutbyte utifrån övriga områden som erhållit stimulansbidrag bör ses över t ex kommande resultat från projekt utifrån bl.a fallprevention, läkemedel, kost, socialt innehåll och läkarmedverkan. Samarbete med Folhälsoinstitutet och folkhälsoplanerare? Utbildning/ fortbildning/ erfarenhetsutbyte/ diskussioner med personal inom vård- och omsorg kring hälsofrämjande för äldre, gerontologi, geriatrik behövs samt blandade grupper med olika professioner för att erhålla en bredare diskussion kring detta. Områdesteam Enheternas områdesteam som innefattar arbetsterapeut, sjukgymnast, distriktssköterska, biträdande enhetschef samt samarbetet med biståndshandläggaren för området är en styrka utifrån de olika kompetenserna som i samarbete kan nyttjas på olika sätt. Fördelar är att teamen känner till området och i teamet finns både distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och nära kontakt med biståndshandläggaren, läkarkontakter mm. Nackdelar kan vara att p.g.a tidspress så kan dessa besök bli bortprioriterade och i så fall skulle översyn och/ 23

eller eventuell omstrukturering/ utökning av resurser/ prioriteringsordning på arbetsplatsen behöva ses över. Utifrån t. ex områdesteamen inom olika enheter i kommunen samt utifrån olika hälsocentraler skulle en fördjupning, diskussion samt erfarenhetsutbyte kunna ske kring tankar och konsekvenser kring detta utifrån respektive områden för att kunna erhålla underlag inför fortsatta diskussioner. Besökarens förslag- Uppsökande verksamhet Syfte med hälsosamtalet är att stärka den äldre/personens välbefinnande och livskvalitet utifrån sina egna resurser. Samtal kring - fysisk aktivitet - bra matvanor, - social gemenskap - tillgång till meningsfulla uppgifter - fallförebyggande, läkemedel, anhörigvård, blodtryck, blodsocker. Kommunens distriktssköterskor utifrån de olika hemtjänstområdena.skulle kunna erbjuda hembesök till de som fyller 75 år under året och utifrån individuella behov eventuellt lotsa vidare på ett bra och smidigt sätt till eventuellt andra professioner. Uppföljande kontakt utifrån individuell överenskommelse. Hälsocentralerna skulle kunna erbjuda hälsokontroll kombinerat med hälsosamtal i 65 årsåldern för att så tidigt som möjligt upptäcka riskfaktorer t ex högt blodtryck och samtidigt kunna ge råd och vägledning (Cornelius et al 2005). Distriktssköterskans uppdrag samt roll måste tydliggöras samt att utveckla samarbete med andra professioner utifrån fortsatt utveckling och resultat från övriga stimulansprojekt samt utifrån kommunens och landstingets riktlinjer för att nyttja gemensamma resurser på bästa sätt. Hur kan man på bästa sätt vidareutveckla uppsökande verksamhet med förebyggande hembesök till personer över 75 år. Kanske erbjuda hembesök till personer som har en låg nivå av hemtjänstinsatser/ hemsjukvård och att kunna erbjuda gruppinformation på olika sätt. Utbildning i äldres hälsa/ hälsofrämjande arbete mm behövs för de professioner som ska arbeta med uppsökande hembesök. 24

Kanske erbjuda antingen hembesök eller besök på hälsocentralen? Hälsofrämjande arbete (promotion) innebär ett allmänt hälsofrämjande arbete som syftar till att ge människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den, både ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sjukdomsförebyggande arbete (prevention) inriktat på specifika hälsoproblem riktade till enskilda individer eller särskilda högriskgrupper i avsikt att undanröja riskfaktorer för skada eller sjukdom Ansvaret för att möjliggöra för den enskilde att leva hälsosamt och få kännedom om riskfaktorer för sjukdomar kan uppfyllas t. ex genom att : - Göra kunskap tillgänglig - Erbjuda möjligheten att boka tid för hälsosamtal/ hälsokontroller till de som besöker närsjukvården - Genom uppsökande verksamhet erbjuda hälsosamtal till viss grupp av befolkningen (Söderhielm Blid, Sherman, Wånell, 2007). Inför fortsättning med uppsökande verksamhet Om uppsökande förebyggande hembesök i samverkan, mellan kommun och landsting, ska fortsätta så bör följande vidareutvecklas och preciseras: - Målgrupp Målet är att öka antalet förebyggande hembesök. Kommunen skall i samverkan med landstinget, erbjuda återkommande förebyggande hembesök till personer 75 år (utifrån ansökan av 2007 års stimulansmedel) och äldre som bor i ordinärt boende och som inte har insatser från äldreomsorgen eller har hemsjukvård. Det statliga stödet syftar till att stödja kommuner och landsting i arbetet med att bl.a förebygga fallskador. Se vidare i regeringsbeslutet om förebyggande verksamhet (Regeringskansliet, 2007). - Syfte med hembesöket - tidig upptäckt ( innebörd, vem ansvarar, när, hur) - hälsofrämjande (innebörd, vem ansvarar, när, hur) - information (innebörd, vem ansvarar, när, hur) 25

- Hur nyttja gemensamma resurser på bästa sätt Hur arbetar kommun och landsting idag med förebyggande och hälsofrämjande för äldre? Utgå från de resurser som finns idag? Hur är t. ex hälsocentralens personal samt kommunens hemteams roll? Kan hälsofrämjande samtal samt viss screening göras på hälsocentralen och kommunen ansvarar för en annan del? - Antalet hembesök/ kontakter Individuellt baserat? - Ansvaret för hembesöken Utifrån syfte vem ska ansvara för hembesöken och vem kan den besökte återkomma till? - Tydliga uppdrag bör framarbetas för de professioner som ska utföra hembesöken. 26

REFERENSER Antonovsky. A.(1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Bendz, M. Att åldras väl- En kunskapsöversikt av hälsofrämjande och förebyggande arbete inom dagens vård och omsorg. FoU rapport 2005:1. Cornelius. C., Wånell. S. (2005). Hembesök för hälsans skull. En studie om internationella och svenska erfarenheter av hälsokontroller och förebyggande hembesök för äldre. Stockholm: Stiftelsen Stockholms Läns äldrecentrum. Grimby, A..(2001). Åldrandets villkor. Lund: Studentlitteratur. http://www.regeringen.se/sb/d/8637/a/75467 Regeringskansliet.2007. Förebyggande arbete. http://www.srv.se/templates/srv_areapage 14993.aspx Räddningsverket. Förebyggande.Äldres säkerhet. Familjemedicinska institutet (FAMMI) Distriktssköterskan uppdrag (Elektroniskt) www.distriktsskoterska.com Kommunförbundet, Jämtlands län. (2002).Kommunala distriktssköterskor. Kommunförbundet, Jämtlands län. (2005). Förebyggande uppsökande verksamhet bland äldre- underlag för ställningstagande till start. Lindberg, M. Wilhelmsson, S.(2005). Vem bryr sig? Distriktssköterskans förebyggande och hälsofrämjande arbete- Ett svårproriterat uppdrag och en outnyttjad resurs. FAMMI och FoU enheten för närsjukvården i Östergötland. Medin, J. (2000). Hälsa och hälsofrämjande- en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur. Punk handboken,primärvårdens utveckling nationell utveckling 2006-01-02 http://www.distriktsskoterska.com/punk/handbok/punk4-2006.pdf Riksföreningen för distriktssköterskor, Svensk förening för allmänmedicin, familjemedicinska institutet. Primärvårdens och generalistens roll i den framtida hemsjukvården. Steinwall, M. (2005).Distriktssköterskans prevention- omfattning av prevention och dokumentation. Institutionen för hälsovetenskaper. Högskolan Kristianstad. Sahlén, K., Löfgren, C., Lindholm, L.(2006). Förebyggande hembesök i Nordmaling. Är det lönsamt med prevention efter 65. Slutord- erfarenheter av att arbeta med förebyggande hembesök.statens Folkhälsoinstitut. Stockholm. Söderhielm Blid, S. Sherman, H. Karp, A. Wånell, S. 2007:3. Hälsosamtal och förebyggande hembesök. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum. 27