Kort introduktion till Reglerteknik I

Relevanta dokument
Kort introduktion till Reglerteknik I

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

Signaler och reglersystem Kapitel 1-4. Föreläsning 1, Inledning Reglerteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Laplacetransform, poler och nollställen

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 1!

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

Industriell reglerteknik: Föreläsning 6

Reglerteknik, TSIU61. Föreläsning 1

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Välkomna till Reglerteknik 2015!!

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 2

TSRT09 Reglerteori. Reglerteknik. Vilka är systemen som man styr? Vilka är systemen som man styr? Föreläsning 1: Inledning, reglerproblemet

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

En översikt av Kap 7. Tillbakablick, återkoppling Informationsteknologi Reglering av vätskenivån i en tank. Framkoppling. Informationsteknologi

Reglerteknik är konsten att få saker att uppföra sig som man vill

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

INTRODUKTION TILL SYSTEM- OCH REGLERTEKNIK (3 sp) TIDIGARE: GRUNDKURS I REGLERING OCH INSTRUMENTERING 3072 (2sv) Hannu Toivonen

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

TSIU61: Reglerteknik. Kursinformation Bakgrund. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Formalia. Reglerteknik, TSRT12. Föreläsning 1. Första föreläsningen. Vad är reglerteknik?

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

Systemteknik/Processreglering F2

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

1. Inledning. 1. Inledning

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

EL1000/1120 Reglerteknik AK

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

A

Industriell reglerteknik: Föreläsning 4

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

Reglerteknik AK Tentamen

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

F13: Regulatorstrukturer och implementering

Lösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist

Transkript:

Kort introduktion till Reglerteknik I Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. 1 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Kort introduktion till Reglerteknik I Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. Beslutsfattande under osäkerhet reglerteori 1 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Kort introduktion till Reglerteknik I Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. Beslutsfattande under osäkerhet reglerteori Det som reglertekniker håller på med 1 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Kort introduktion till Reglerteknik I Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. Beslutsfattande under osäkerhet reglerteori Det som reglertekniker håller på med System: Ett objekt vars egenskaper vi vill studera (förstå) 1 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Kort introduktion till Reglerteknik I Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. Beslutsfattande under osäkerhet reglerteori Det som reglertekniker håller på med System: Ett objekt vars egenskaper vi vill studera (förstå) Process: ett system som vi vill styra (förändra genom reglering). 1 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Kort introduktion till Reglerteknik I Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. Beslutsfattande under osäkerhet reglerteori Det som reglertekniker håller på med System: Ett objekt vars egenskaper vi vill studera (förstå) Process: ett system som vi vill styra (förändra genom reglering). Vi betraktar system som har insignal(er) och utsignal(er). Insignal u SYSTEM Utsignal y 1 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Kort introduktion till Reglerteknik I Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. Beslutsfattande under osäkerhet reglerteori Det som reglertekniker håller på med System: Ett objekt vars egenskaper vi vill studera (förstå) Process: ett system som vi vill styra (förändra genom reglering). Vi betraktar system som har insignal(er) och utsignal(er). Insignal u SYSTEM Utsignal y M.h.a. insignalen u kan vi påverka systemet och dess utsignal. 1 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Kort introduktion till Reglerteknik I Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. Beslutsfattande under osäkerhet reglerteori Det som reglertekniker håller på med System: Ett objekt vars egenskaper vi vill studera (förstå) Process: ett system som vi vill styra (förändra genom reglering). Vi betraktar system som har insignal(er) och utsignal(er). Insignal u SYSTEM Utsignal y M.h.a. insignalen u kan vi påverka systemet och dess utsignal. Utsignalen y är en signal som vi kan mäta och/eller vill styra. 1 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Dynamiska system Statiskt system: y(t) = f (u(t)), beror av u:s värde just nu. Dynamiskt system: y(t) kan bero av u(τ) för alla τ t. 95 Gaspådrag (%), hastighet (km/h) 90 85 80 75 70 65 60 y(t) = bilens hastighet u(t) = gaspådrag 55 50 0 10 20 30 40 50 60 tid (sekunder) Konsekvens - insignalens värde nu påverkar utsignalens framtida värden. Dynamiska system har minne. 2 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Återkoppling Bestäm en insignal som ger systemets utsignal önskade egenskaper. Öppen styrning: u(t) förutbestämd funktion av tiden. Återkoppling: Utnyttja utsignalen y(t) för att bestämma insignalen u(t). Referenssignal, r Regulator Insignal, u Process Störning Utsignal, y ÅTERKOPPLING Insignalen u(t) räknas ut av en regulator. Utsignalen ska följa referenssignalen så nära som möjligt trots inverkan av störningar. 3 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Önskemål Vad vill man uppnå? Stabilitet: Det reglerade systemet ska vara stabilt: Om en störning inträffar ska utsignalen återvända till referenssignalen. Prestanda: Om referenssignalen ändras ska utsignalen snabbt komma till rätt nivå, utan oscillationer och med rimligt stor styrsignal. Reglerproblemet: Ta fram (designa) en regulator som gör att det reglerade systemet uppfyller önskemålen. 4 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer processindustrin: nivåer och flöden, temperatur, tryck, ph etc. 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer processindustrin: nivåer och flöden, temperatur, tryck, ph etc. smarta hem : uppvärmning, belysning etc. 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer processindustrin: nivåer och flöden, temperatur, tryck, ph etc. smarta hem : uppvärmning, belysning etc. disk- & tvättmaskiner 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer processindustrin: nivåer och flöden, temperatur, tryck, ph etc. smarta hem : uppvärmning, belysning etc. disk- & tvättmaskiner hemelektronik 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer processindustrin: nivåer och flöden, temperatur, tryck, ph etc. smarta hem : uppvärmning, belysning etc. disk- & tvättmaskiner hemelektronik I medicin: 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer processindustrin: nivåer och flöden, temperatur, tryck, ph etc. smarta hem : uppvärmning, belysning etc. disk- & tvättmaskiner hemelektronik I medicin: Medicinsk behandling är återkopplad reglering 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer processindustrin: nivåer och flöden, temperatur, tryck, ph etc. smarta hem : uppvärmning, belysning etc. disk- & tvättmaskiner hemelektronik I medicin: Medicinsk behandling är återkopplad reglering I naturen: 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer processindustrin: nivåer och flöden, temperatur, tryck, ph etc. smarta hem : uppvärmning, belysning etc. disk- & tvättmaskiner hemelektronik I medicin: Medicinsk behandling är återkopplad reglering I naturen: Celler, organ och organismer är återkopplade system 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer processindustrin: nivåer och flöden, temperatur, tryck, ph etc. smarta hem : uppvärmning, belysning etc. disk- & tvättmaskiner hemelektronik I medicin: Medicinsk behandling är återkopplad reglering I naturen: Celler, organ och organismer är återkopplade system Vad är målet med biologisk reglering? Begränsa signaler till ett visst område, skapa signaler av en viss form 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer processindustrin: nivåer och flöden, temperatur, tryck, ph etc. smarta hem : uppvärmning, belysning etc. disk- & tvättmaskiner hemelektronik I medicin: Medicinsk behandling är återkopplad reglering I naturen: Celler, organ och organismer är återkopplade system Vad är målet med biologisk reglering? Begränsa signaler till ett visst område, skapa signaler av en viss form I samhället: 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer processindustrin: nivåer och flöden, temperatur, tryck, ph etc. smarta hem : uppvärmning, belysning etc. disk- & tvättmaskiner hemelektronik I medicin: Medicinsk behandling är återkopplad reglering I naturen: Celler, organ och organismer är återkopplade system Vad är målet med biologisk reglering? Begränsa signaler till ett visst område, skapa signaler av en viss form I samhället: Organisationer och sociala nätverk 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Exempel på reglersystem I tekniska system används regulatorer för att styra: kommunikation: datornätverk, mobila nätverk robotar: autonoma, industriella, sociala, medicinska flygplan, fartyg, drönare bilar: servostyrning, insprutning och tändning, avgasrening, ABS, antispinn- och antisladdsystem, "anti-rollover", fordonskonvojer processindustrin: nivåer och flöden, temperatur, tryck, ph etc. smarta hem : uppvärmning, belysning etc. disk- & tvättmaskiner hemelektronik I medicin: Medicinsk behandling är återkopplad reglering I naturen: Celler, organ och organismer är återkopplade system Vad är målet med biologisk reglering? Begränsa signaler till ett visst område, skapa signaler av en viss form I samhället: Organisationer och sociala nätverk Ekonomi 5 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Vertikal odling Multipla vertikala nivåer i sluten miljö Figure: "Pinkhouse", Caliber Biotherapeutics, Bryan, Texas: 2.2 millioner plantor odlas samtidigt i anläggningen under ljuset av blåa och röda LED-lampor. 6 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Vertikal odling Multipla vertikala nivåer i sluten miljö Ingen jord används vid odling Figure: "Pinkhouse", Caliber Biotherapeutics, Bryan, Texas: 2.2 millioner plantor odlas samtidigt i anläggningen under ljuset av blåa och röda LED-lampor. 6 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Vertikal odling Multipla vertikala nivåer i sluten miljö Ingen jord används vid odling hydroponisk odling (i vatten) Figure: "Pinkhouse", Caliber Biotherapeutics, Bryan, Texas: 2.2 millioner plantor odlas samtidigt i anläggningen under ljuset av blåa och röda LED-lampor. 6 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Vertikal odling Multipla vertikala nivåer i sluten miljö Ingen jord används vid odling hydroponisk odling (i vatten) aquaponisk odling (vatten återanvänds efter biologisk rening) Figure: "Pinkhouse", Caliber Biotherapeutics, Bryan, Texas: 2.2 millioner plantor odlas samtidigt i anläggningen under ljuset av blåa och röda LED-lampor. 6 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Vertikal odling Figure: "Pinkhouse", Caliber Biotherapeutics, Bryan, Texas: 2.2 millioner plantor odlas samtidigt i anläggningen under ljuset av blåa och röda LED-lampor. Multipla vertikala nivåer i sluten miljö Ingen jord används vid odling hydroponisk odling (i vatten) aquaponisk odling (vatten återanvänds efter biologisk rening) aeroponisk odling (vattenspray ) 6 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Vertikal odling Figure: "Pinkhouse", Caliber Biotherapeutics, Bryan, Texas: 2.2 millioner plantor odlas samtidigt i anläggningen under ljuset av blåa och röda LED-lampor. Multipla vertikala nivåer i sluten miljö Ingen jord används vid odling hydroponisk odling (i vatten) aquaponisk odling (vatten återanvänds efter biologisk rening) aeroponisk odling (vattenspray ) Inga bekämpningsmedel 6 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Vertikal odling Figure: "Pinkhouse", Caliber Biotherapeutics, Bryan, Texas: 2.2 millioner plantor odlas samtidigt i anläggningen under ljuset av blåa och röda LED-lampor. Multipla vertikala nivåer i sluten miljö Ingen jord används vid odling hydroponisk odling (i vatten) aquaponisk odling (vatten återanvänds efter biologisk rening) aeroponisk odling (vattenspray ) Inga bekämpningsmedel Återkopplad reglering av: 6 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Vertikal odling Figure: "Pinkhouse", Caliber Biotherapeutics, Bryan, Texas: 2.2 millioner plantor odlas samtidigt i anläggningen under ljuset av blåa och röda LED-lampor. Multipla vertikala nivåer i sluten miljö Ingen jord används vid odling hydroponisk odling (i vatten) aquaponisk odling (vatten återanvänds efter biologisk rening) aeroponisk odling (vattenspray ) Inga bekämpningsmedel Återkopplad reglering av: temperatur 6 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Vertikal odling Figure: "Pinkhouse", Caliber Biotherapeutics, Bryan, Texas: 2.2 millioner plantor odlas samtidigt i anläggningen under ljuset av blåa och röda LED-lampor. Multipla vertikala nivåer i sluten miljö Ingen jord används vid odling hydroponisk odling (i vatten) aquaponisk odling (vatten återanvänds efter biologisk rening) aeroponisk odling (vattenspray ) Inga bekämpningsmedel Återkopplad reglering av: temperatur fuktighet 6 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Vertikal odling Figure: "Pinkhouse", Caliber Biotherapeutics, Bryan, Texas: 2.2 millioner plantor odlas samtidigt i anläggningen under ljuset av blåa och röda LED-lampor. Multipla vertikala nivåer i sluten miljö Ingen jord används vid odling hydroponisk odling (i vatten) aquaponisk odling (vatten återanvänds efter biologisk rening) aeroponisk odling (vattenspray ) Inga bekämpningsmedel Återkopplad reglering av: temperatur fuktighet belysning 6 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Automatisk narkos Figure: Återkopplat reglering av automatisk narkos Narkosläkemedel: Muskelavslappnande Smärtstillande Sömnmedel Givare (sensorer) Muskelavslappningsgraden 7 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Automatisk narkos Figure: Återkopplat reglering av automatisk narkos Narkosläkemedel: Muskelavslappnande Smärtstillande Sömnmedel Givare (sensorer) Muskelavslappningsgraden Nedsövningsgraden (EEG, bispektralt index) 7 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Automatisk narkos Figure: Återkopplat reglering av automatisk narkos Narkosläkemedel: Muskelavslappnande Smärtstillande Sömnmedel Givare (sensorer) Muskelavslappningsgraden Nedsövningsgraden (EEG, bispektralt index) Ingen givare för smärta 7 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Automatisk narkos: experimentuppställning Figure: Automatisk narkos: Universitetet i Porto, Portugal. Tre pumpar med narkosläkemedel, regulatorn är implementerad i bärbar dator 8 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Djup hjärnstimulering (DBS) DBS-systemet: Figure: Djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom: Behandlingen går ut på att stimulera nervceller i ett visst område med elektriska impulser 9 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Djup hjärnstimulering (DBS) DBS-systemet: Elektrod i hjärnan Figure: Djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom: Behandlingen går ut på att stimulera nervceller i ett visst område med elektriska impulser 9 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Djup hjärnstimulering (DBS) DBS-systemet: Elektrod i hjärnan Pulsgenerator implanterad under nyckelbenet Figure: Djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom: Behandlingen går ut på att stimulera nervceller i ett visst område med elektriska impulser 9 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Djup hjärnstimulering (DBS) DBS-systemet: Elektrod i hjärnan Pulsgenerator implanterad under nyckelbenet Kopplingsledning under huden Figure: Djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom: Behandlingen går ut på att stimulera nervceller i ett visst område med elektriska impulser 9 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Djup hjärnstimulering (DBS) DBS-systemet: Elektrod i hjärnan Pulsgenerator implanterad under nyckelbenet Kopplingsledning under huden Reglerprinciper: Figure: Djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom: Behandlingen går ut på att stimulera nervceller i ett visst område med elektriska impulser 9 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Djup hjärnstimulering (DBS) Figure: Djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom: Behandlingen går ut på att stimulera nervceller i ett visst område med elektriska impulser DBS-systemet: Elektrod i hjärnan Pulsgenerator implanterad under nyckelbenet Kopplingsledning under huden Reglerprinciper: Öppen styrning 9 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Djup hjärnstimulering (DBS) Figure: Djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom: Behandlingen går ut på att stimulera nervceller i ett visst område med elektriska impulser DBS-systemet: Elektrod i hjärnan Pulsgenerator implanterad under nyckelbenet Kopplingsledning under huden Reglerprinciper: Öppen styrning Återkopplad styrning 9 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Djup hjärnstimulering (DBS) Figure: Djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom: Behandlingen går ut på att stimulera nervceller i ett visst område med elektriska impulser DBS-systemet: Elektrod i hjärnan Pulsgenerator implanterad under nyckelbenet Kopplingsledning under huden Reglerprinciper: Öppen styrning Återkopplad styrning Uppmätta symptom 9 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Djup hjärnstimulering (DBS) Figure: Djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom: Behandlingen går ut på att stimulera nervceller i ett visst område med elektriska impulser DBS-systemet: Elektrod i hjärnan Pulsgenerator implanterad under nyckelbenet Kopplingsledning under huden Reglerprinciper: Öppen styrning Återkopplad styrning Uppmätta symptom Uppmätta signaler från nervceller (epilepsi, Parkinson) 9 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Två delproblem v + u Process + S y Servoproblemet: Få utsignalen y(t) att följa referenssignalen r(t) så bra som möjligt. Bortse från störningar (anta att v(t) = 0). 10 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Två delproblem v + u Process + S y Servoproblemet: Få utsignalen y(t) att följa referenssignalen r(t) så bra som möjligt. Bortse från störningar (anta att v(t) = 0). Regulatorproblemet: Försök eliminera inverkan från störningar v(t). Ofta är r(t) = 0 vill ha y(t) 0. 10 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Två delproblem v + u Process + S y Servoproblemet: Få utsignalen y(t) att följa referenssignalen r(t) så bra som möjligt. Bortse från störningar (anta att v(t) = 0). Regulatorproblemet: Försök eliminera inverkan från störningar v(t). Ofta är r(t) = 0 vill ha y(t) 0. En kombination av de två i praktiken. 10 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Stegsvarsspecifikationer y f 0.9y f My f r e = r y f T r = stigtid (10% 90% av y f ) T s = insvängningstid (inom p%) M = översläng (ofta i % av y f ) e = kvarvarande/stationärt fel 0.1y f T r T s tid 11 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro

Kursen Kursbok: Reglerteknik Grundläggande teori avt Glad & L Ljung, 4:e upplagan från 2006, Studentlitteratur. Kurshemsida: www.it.uu.se/edu/course/homepage/regtek/per2ht16 Även Studentportalen kommer att användas. Kursmoment: Analys av linjära dynamiska system (kapitlen 2, 4 & 8) Återkopplade system (kapitlen 3, 5, 6 & 9) Enkla styr-/reglerprinciper (=regulatorer) PID-regulatorn (kapitel 3) Lead-lagregulatorer (kapitel 5) Framkoppling och kaskadreglering (kapitel 7) Tillståndsåterkoppling (kapitel 9) 12 / 12 alexander.medvedev@it.uu.se Intro