EU-barometern Hösten 2013 Försiktig optimism fortsätter att prägla EU:s jordbrukssektor EU:s lantbrukslönsamhetsindex hösten 2013 (The multi-national farmers confidence index) är ett gemensamt Europeiskt lönsamhetsindex över lantbrukarnas uppfattningar om den nuvarande och den förväntade ekonomiska situationen på gården. Av EUs medlemsstater är det 10 länder 1 som ställt samma frågor som i den svenska lantbruksbarometern. Copa-Cogeca sammanställer informationen från EU-länderna två gånger per år. Läs mer om de svenska lantbrukarnas uppfattningar om lönsamheten i Lantbruksbarometern Hösten 2013. De europeiska lantbrukarnas syn på sin lönsamhet Enligt undersökningen som är genomförd i tio medlemsstater 1 mellan september och november 2013, avslöjar att synen på lönsamheten är något bättre än för sex månader sedan och att framtidstron tilltar (se diagram 1). Generellt bidrar lägre priser på förnödenheter och insatsvaror, foder i synnerhet, till förbättrad lönsamhet men prisutvecklingen är blandad: avtagande för spannmål och oljeväxter och stabil, om än högre än ett långsiktigt genomsnitt, för animalieprodukter förutom ägg. En närmare analys av nationella resultat visar på stor variation (se nedan). Diagram 1 gemensamt lönsamhetsindex 2 Källa: Sammanställt av Copa-Cogeca, utifrån nationella uppgifter. En sammanvägning av nuvarande och förväntad framtida ekonomisk situation. Det gemensamma lönsamhetsindexet för EU länderna har stigit sedan 2012Q3. Copa-Cogeca är ensamt ansvarig för databehandlingen som presenteras. Läget i länderna 1 Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Ungern 2 För att kunna beräkna lönsamhetsindex för EU beräknas först fram genomsnittet av resultaten och justeras enligt genomsnittet för historiska utvecklingen i länderna. Sedan tillämpas utjämning. EU:s lönsamhetsindex tas sedan fram från summan av de nationella indexen och viktas utifrån det genomsnittliga värdet av jordbruksproduktionen under tre år i fasta priser i landet. Vänligen notera att från denna undersökning och framåt används en omarbetad metod (viktning) för balansering av svaren. Denna omarbetning påverkar också tidigare resultat och av den anledningen är inte siffrorna i denna rapport direkt jämförbara med tidigare.
I jämförelse med förra omgången av undersökningen är lantbrukarna mer tillfreds i Storbritannien, Belgien och Italien. Efter försämringen i upplevd lönsamhet för ett år sedan återfår de brittiska lantbrukarna framtidstron och upplever högsta lönsamheten för sina gårdar på fyra år, både på kort och medellång sikt (se diagram 2). Detta gäller för samtliga produktionsinriktningar. Exempelvis är växtodlarna nöjda med goda skördebetingelser samtidigt som lägre foderpriser hjälper animalieproducenterna. Den förbättrade framtidstron återspeglas också i antalet lantbrukare som uttrycker en vilja att utöka sin produktion i framtiden. Vid en utblick mot 2014 oroas brittiska lantbrukare främst av nya lagar och regleringar samt priset på förnödenheter. För första gången sedan undersökningarna påbörjades rankas CAP (EU:s gemensamma jordbrukspolitik) som ett större hot mot lönsamheten kommande år än gårdens ekonomiska situation för övrigt, vilket förklaras av den nära förestående implementeringen av CAP-reformen. Diagram 2 Storbritannien (England och Wales) Lönsamhetsindex förbättras även i Belgien, tack vare att lönsamheten upplevs bättre både på lång och kort sikt (diagram 3). Det råder en mer pessimistisk syn på lönsamheten bland spannmålsodlare såväl som grönsaks- och blomsterodlare. Det som driver lönsamhetsindex uppåt är optimismen hos mjölk- och grisköttsproducenter medan nötköttsproducenter och fruktodlare är mer avvaktande. Diagram 3 Belgien (Flandern) Tredje kvartalet 2013 förbättras lönsamhetsindex ytterligare i Italien, som en följd av att nuvarande lönsamhet uppfattas bättre och en ökande optimism vad gäller framtida lönsamhet (diagram 4). Detta är den första riktiga förbättringen efter en lång nedåtgående trend i upplevd nuvarande lönsamhet, tack vare minskat tryck av höga produktionskostnader.
Inom växtodlingen är foder- och grönsaksodlare mest hoppfulla men odlare av blommor och industrigrödor är mer dämpade. Bland fruktodlare förbättras lönsamhetsindex men förblir negativt, speciellt citrusodlare är mer optimistiska, samtidigt som andra fruktodlare är mer avvaktande. De lovande skördeprognoserna gläder olivoljeproducenterna trots sjunkande avsalupriser och växthälsoproblem. Vinproducenter åtnjuter också en god skörd, som dock samtidigt indikerar lägre priser på vin. Slutligen, i animalieproduktionen, är mjölkproducenternas lönsamhetsindex stabilt efter sommarens mjölkprisförhandlingar och köttproducenternas lönsamhetsindex är mindre negativt. Diagram 4 Italien I Tyskland och i Polen avtar upplevd lönsamhet i jämförelse med för ett halvår sedan, men optimisterna råder fortfarande över pessimisterna. Tyska lantbrukare är något mindre positiva till sin nuvarande lönsamhet, liksom förtroendet för den långsiktiga lönsamheten är något försiktigare än i början av året (diagram 5). Priser på mjölk, nötkött, griskött och smågrisar inverkar positivt på lantbrukarnas syn på lönsamheten samtidigt som låga noteringar för spannmålspriserna har en motsatt effekt. Avseende insatsfaktorerna upplevs fortfarande priser på arrenden, gödning, foder, elektricitet och drivmedel som betungande. Tyska lantbrukare har en kritisk syn på EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Omfattningen av investeringar som planeras under kommande verksamhetsår sjunker något i jämförelse med motsvarande period föregående år (med 0,3 miljarder till 5,9 miljarder ), även om fler lantbrukare än föregående år skulle vilja investera. Diagram 5 Tyskland I grannlandet Polen har lönsamhetsindex sjunkit sedan mars 2013, då lantbrukarna bedömer sin nuvarande lönsamhet som svagare (diagram 6).
Växtodlare och lantbrukare med blandad verksamhet är inte tillfreds med sina verksamheters nuläge, som en följd av sjunkande spannmålspriser och skördenivåer som varit sämre än väntat. Animalieproducenter är belåtna tack vare bättre mjölk- och grisköttspriser. Priset på insatsvaror, växtnäring i synnerhet, har stark negativ inverkan på den upplevda lönsamheten. Avseende framtida lönsamhet tror gris- och kycklingproducenter på förbättring. Växtodlare, nötköttsproducenter och lantbrukare med blandad verksamhet förblir avvaktande och hoppas på bättre avsalupriser för sina produkter. Reformen av EU:s jordbrukspolitik och nya stödprogram efter 2014 nämndes oftare av lantbrukarna med en mer optimistisk framtidssyn. Diagram 6 Polen I resterande länder uppfattas lönsamheten som sämre av lantbrukarna. Lönsamhetsuppfattningen hos svenska lantbrukare försvagas då fler är pessimistiska om sin nuvarande, och framför allt framtida, lönsamhet (diagram 7). Växtodlarna upplevde de senaste månaderna avtagande avsalupriser, vilket är huvudorsaken till att synen på nuvarande såväl som framtida lönsamhet är vikande. En eftersläpning i anpassningen av foderpriser till lägre spannmålspriser påverkar fortfarande animalieproducenternas samtida lönsamhet men situationen förväntas bli bättre. Grisköttsproducenter är de enda som bedömer sin nuvarande lönsamhet som positiv, men de ser försiktigt på framtiden. Mjölkproducenternas syn på sin lönsamhet är fortfarande negativ men bättre än för ett år sedan och förväntningarna är att lönsamheten skall fortsätta att förbättras. Bättre mjölkpriser är främsta orsaken. Diagram 7 Sverige I Frankrike visar barometern tilltagande oro för både nuläge och framtiden, uppfattningen om framtida lönsamhet är på sin lägsta nivå på tre år (diagram 8). Som en följd därav har lönsamhetsindex försvagats ytterligare de sista sex månaderna.
Alla sektorer oroar sig för sina verksamheters framtida ekonomiska situation, men lantbrukare med blandad verksamhet och växtodlarna är extremt bekymrade. Diagram 8 Frankrike Nederländska lantbrukares sinnesstämning är lite sämre än i början av året, då de förutspår sämre ekonomiska förutsättningar i framtiden (diagram 9). Den övergripande trenden är resultatet av nöjdare spannmåls- och grönsaksodlare samt kycklingproducenter som haft bättre skördar respektive avsaluprisnivåer än förväntat. Motsatt är mjölk- och grisköttsproducenter mindre optimistiska än i början av året. Sämst lönsamhet upplever växthusodlarna, som får dåligt betalt för sina produkter. Vid en översyn av faktorer med negativ lönsamhetspåverkan det gångna året, är produktionskostnader den gemensamma nämnaren för samtliga produktionsinriktningar och lantbrukare, förutom kyckling- och grisköttsproducenter tror resterande att detta kommer att belasta dem även framgent. Därtill är grönsaksodlare besvikna på sina omsättningsnivåer, det gäller växthusodlare såväl som frilandsodlare. Spannmåls- och fågelsektorerna uppfattar samtliga ekonomiska faktorer som svaga, på intäkts- såväl som kostnadssidan. I synnerhet är äggpriset väldigt lågt samtidigt som lantbrukarna skall anpassa sig till nya djurvälfärdsregleringar. Diagram 9 Nederländerna Den tidigare positive utvecklingen av rumänska lantbrukares lönsamhetsuppfattning var tillfällig och indexet är lägre än i mars 2013 då nuvarande och framtida lönsamhet bedöms mindre fördelaktigt (diagram 10). I synnerhet är växtodlare mindre optimistiska avseende nuläget, trots en bättre skörd än föregående är avsalupriserna otillfredsställande liksom indikationerna framöver. Åsikten om nuvarande och förväntat framtida läge har förbättrats bland mjölkproducenterna. Låga priser för mjölk, nötkött och griskött utövar dock negativt inflytande på lönsamheten. Priser på insatsvaror är stabila eller har i vissa fall (exempelvis foder) förbättrats, men ses fortfarande som betungande.
Bland de som har positiva förväntningar på framtida lönsamhet nämns EU-stöd som en av anledningarna, detta i motsats till föregående undersökning då lantbrukarna uttryckte oro över lägre bidragsnivåer. Diagram 10 Rumänien Även ungerska bönders lönsamhetsuppfattning sjunker sedan i våras, i huvudsak som en följd av svag framtidstro 3 (diagram 11). Växtodlare är nöjda med skörderesultatet 2013 och lättade av kostnadsutvecklingen för insatsvaror, även om spannmåls- och oljefröpriserna är lägre. Däremot anses mjölk- och grisköttspriserna bättre än i mars. Liksom i Rumänien nämns förväntningar på högre stödnivåer som en av anledningarna av dem som tror på positiv lönsamhetsutveckling. Pessimisterna är istället oroliga för ändringar i jordabalken som möjliggör för EU-medborgare att köpa mark i Ungern skall minska tillgången på jordbruksmark och öka mark- och arrendepriser. Diagram 11 Ungern 3 I Ungern genomförs undersökningen bland lantbrukare som brukar mer än 200 ha.
Fokus på svårigheter som möter lantbrukare under tredje kvartalet 2013 4 Denna omgång av lönsamhetsundersökningen fokuserar på problem som lantbrukarna kan ha mött i driften av sin verksamhet de senaste tre månaderna (diagram 12). Enligt svaren som erhölls, återfinns högsta andelen lantbrukare som anger att de erfarit svårigheter eller problem i Frankrike med 77 % samtidigt som endast 6 % av de ungerska lantbrukarna som intervjuats upplever att de mött några svårigheter. Avtagande avsalupriser nämns som ett av de tre vanligaste problemområdena i Tyskland, Frankrike, Ungern, Nederländerna, Polen, Rumänien och Sverige. Kostnaden för insatsvaror är också ett stort problem för lantbrukare i Tyskland, Frankrike, Polen, Rumänien och Sverige. Därtill har svåra väderförhållanden påverkat Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Polen och Rumänien. Andra svårigheter är minskade stödnivåer, medan nationell ekonomi och skattepolitik vållar mest bekymmer i Italien. Nederländska lantbrukare hade mest problem med växt- och djurhälsa emedan Belgiska lantbrukares huvudsakliga huvudbry var av finansiell karaktär. Diagram 12 Svar till frågan Har du haft några problem/svårigheter att driva/leda din verksamhet de senaste tre månaderna? * 2 alternativ: ja/nej ** viktade svar 4 Belgien (Flandern), Tyskland, Frankrike, Italien, Ungern, Nederländerna, Polen, Rumänien and Sverige.
Om studierna Copa-Cogeca Lantbrukarnas och lantbrukskooperativens röst i Bryssel The multi-national farmers confidence index autumn 2013 är ett gemensamt Europeiskt lönsamhetsindex över lantbrukarnas uppfattningar om den nuvarande och den förväntade ekonomiska situationen på gården. Av EUs medlemsstater är det 10 stycken länder som ställt samma frågor som i den svenska lantbruksbarometern. Detta har gjorts mellan september och november. Copa-Cogeca som sammanställer informationen från EU länderna gör detta två gånger per år. Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1987 och två av Lantbruksbarometerns frågor till lantbrukarna gällande syn på lönsamheten ställs sedan 2012 även under hösten och presenteras i Lantbruksbarometern Hösten. Sifo har på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari månad intervjuat 1000 lantbrukare, under oktober intervjuades 300 lantbrukare. Arbetsgruppen för lantbruksbarometern hösten 2013 har bestått av Jimmy Larsson och Carl Dyrendahl från LRF Konsult samt Per Skargren Swedbank. För mer information, kontakta: Jimmy Larsson, segmentschef Lantbruk, LRF Konsult, tel. 08-700 20 13