Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08-851329 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Ulriksdals Slott den 31 maj, 2013 Skogsstyrelsen Att: Gunilla Kock Hansson Referens: 2011/4510 WWFs yttrande på Förslag på ändringar av föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen 30 samt process och bakgrundsrapport Sammanfattande synpunkter - WWF vill se en ändrad skogspolitik som utgår från kunskap om behov av skydd, hänsyn samt verktyg för att åstadkomma hållbara skogslandskap där arter och naturtyper har gynnsam bevarandestatus. - WWF anser att Skogsstyrelsen i samråd med Naturvårdsverket borde ha utrett frågan om artskydd och åtaganden enligt EUs direktiv inför arbetet i referensgruppen. Att så inte gjordes resulterade i oklarhet och ineffektivitet i processen samt att många frågor kvarstår. - WWF anser att nuvarande skogspolitik även med föreslagna ändringar i 30 inte kommer att klara de skogliga miljömålen och kan därför inte stödja förslagen. - WWF anser att prioritering av hänsyn i förslaget brister med avseende till hänsyn av arter. Identifierbara arter med koppling till livsmiljö och substrat utgör det bästa beviset på funktionell hänsyn för att bevara biologisk mångfald. Därför ger WWF förslag på alternativ prioritering: 1. Livsmiljöer och substrat där det förekommer fågelarter eller arter som är markerade med N eller n i bilaga 1 till artskyddsförordningen 2. Livsmiljöer och substrat där det förekommer arter som betecknas som akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotade. 3. Övriga hänsynskrävande biotoper 4. Skyddszoner mot vattendrag 5. Övriga gamla och/eller grova träd, äldre döda träd, samt äldre lövträd i barrdominerade bestånd 6. Skyddszoner mot sjöar, våtmarker och hänsynskrävande biotoper 7. Övrig hänsyn i 30 föreskrifter Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr 802005-9823 Postgiro 90 1974-6 Bankgiro 901-9746
- WWF anser att behovet av diken visar på att ett ståndortsanpassat skogsbruk ej tillämpas. Att åtgärda felaktigt avslutade diken löser inte detta problem men minskar förhoppningsvis skadeverkningarna av diken. Allmänna råd bör tydliggöras att åtgärdandet av felaktiga avslutade diken gäller vid skyddsdikning och dikesrensning. - WWF anser det som helt oacceptabelt att återställande av skada ska kunna inräknas i intrånget. - Föreskrifterna och de allmänna råden bör ses över för att undvika otydligt språk som leder till godtycklig tillämpning alternativt utveckla allmänna råd för att förtydliga vad som menas. - Problem med artskyddet i skogen kommer kvarstå med aktuellt förslag. Därför förväntar sig WWF att Skogsstyrelsen tar en proaktiv roll för att dessa frågor snarast bereds av relevant instans. Exempel på sådana frågor är uppdatering av artlistan i artskyddsförordningen, tillämpning av rödlistan i skogsbruket och samordning av ansvar mellan myndigheter. Om svensk skogspolitik, intrånget och artskydd WWF vill se en ändrad skogspolitik som utgår från kunskap om behov av skydd, hänsyn samt verktyg för att åstadkomma hållbara skogslandskap med gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper. WWF anser att svensk skogpolitik idag har så allvarliga brister att det måste ske en genomgripande förändring. Dagens politik ställer stora förväntningar på att skogen ska bidra till samhällets omställning mot en förnybar och grön ekonomi, men kan inte hantera de negativa konsekvenser på biologisk mångfald och miljön som det samlade ökade trycket på skogsekosystemen kan leda till och behovet att därför stärka skyddet och hänsynen. Sverige brister sedan många år tillbaka i implementering av EUs art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv. En helhetsanalys saknas som kan ge vägledning i hur mycket som krävs av formellt skydd, frivilligt skydd och hänsyn inom skogsbruket samt fördelningen där i mellan för att arter och skogstyper kan bedömas ha gynnsam bevarande status. Vidare finns idag oklarheter i ansvarförhållanden mellan myndigheter och implementering i lagstiftning av direktiven. Sverige kan idag inte anses leva upp till sitt åtagande inom EU avseende dessa direktiv. Dagens skogsvårdslag är idag en minimilag som i sig inte kan åstadkomma lagens portalparagraf, det vill säga en balans mellan produktion och miljön. Lagen kan bara ställa krav upp till en nivå där pågående markanvändning inte försvåras. Skogsägare förväntas sedan frivilligt att lämna mer hänsyn inom ramen för sektorsansvaret. Vad en markägare ska tåla för att inte pågående markanvändning ska försvåras, dvs intrångskurvan, riskerar få följande konsekvenser: - Att befintliga naturvärden huggs bort lagligt efter prioritering - Att det stimulerar till större hyggen med mindre hänsyn i skogen - Att det diskriminerar gentemot små avverkningar och därmed ofta mindre markägare (genom att kräva mer hänsyn än stora avverkningar)
- Att det uppstår oklarheter och skillnader i krav inom ett hyggesfritt skogsbruk jmf med trakthyggesbruk Om processen WWF anser att Skogsstyrelsen i samråd med Naturvårdsverket borde ha utrett frågan om artskydd och åtaganden enligt EUs direktiv inför en process med referensgrupp. Referensgruppens arbete hade blivit mer effektivt om myndigheterna först presenterat ett bättre genomarbetat underlag om myndighetsansvar och lagkrav samt syfte... Världsnaturfonden WWF har deltagit i referensgruppen för framtagandet av förslag på ändringar av föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen 30. Detta arbete har ingått i dialog om miljöhänsyn som letts av Skogsstyrelsen. WWF valde att i oktober 2012 kliva av övriga referensgrupper inom dialogprocessen förutom 30 vilket brevledes kommunicerades till Skogsstyrelsen. Orsakerna till detta ställningstagande var att dialogprocessen var resurskrävande med oklart syfte och mål samt att det fanns en obalans i intressentdeltagande. WWF valde att sitta kvar i 30 -gruppen eftersom vi anser att införlivandet av EUs art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv i lagstiftningen liksom artskyddet i skogsvårdslagen är nyckelfrågor och då gruppens arbete hade direkt bäring på regelverket. Utifrån processen och resultatet hitintills avseende ändringar i skogsvårdslagen 30 kan WWF konstatera att frågan om artskydd i Skogsvårdslagen fortfarande till del är olöst och liggande förslag är otillräckligt. En starkt bidragande orsak till detta är att det saknas ett helhetsgrepp hur Sverige ska implementera EUs art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv inom skogsbruk. Även ansvarförhållanden mellan myndigheter och implementering i lagstiftning av direktiven är inte utrett. Det i sig skapade en osäker grund för dialogen i 30 -referensgruppen och bidrog till onödiga diskussioner och ineffektivitet i processen. Det innebär också att en rad frågor ännu är olösta vilket bör beaktas inför beslut om liggande förslag. Om förslaget på ändringar i 30 WWF anser att nuvarande skogspolitik även med ändringar i 30 inte kommer att klara de skogliga miljömålen och kan därför inte stödja förslagen. Givet detta vill WWF ändå framföra synpunkter på aktuellt förslag på ändrade föreskrifter och allmänna råd. 30 föreskrifter om skydd av arter & prioritering WWF anser att prioritering av hänsyn i förslaget brister med avseende till hänsyn av arter. Identifierbara arter med koppling till livsmiljö och substrat utgör det bästa beviset på funktionell hänsyn för att bevara biologisk mångfald. Därför ger WWF förslag på alternativ prioritering nedan.
Skogsvårdslagen måste vara proaktiv och framåtsyftande gällande naturhänsyn och skydd av arter. Eventuella oklarheter gällande den praktiska efterlevnaden kan hanteras genom utveckling av olika verktyg såsom tillgänglig information, rådgivning, anmälningsförfarande, skogsbruksplaner med mera. Det liggande förslaget på föreskrifter gällande skydd av arter är fortsatt otydlig och WWF stödjer inte prioriteringen. WWF anser att skrivningen om hänsyn till arter som det är uttryckt under 19 är bra eftersom man lyfter fram att hänsyn måste tas till livsmiljöer och på substrat där det förekommer arter som omfattas av bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller som betecknas som akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotade. Men vid prioriteringen som kan komma att göras av markägaren på grund av tolkningen av intrånget under 33 a har akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotade arter fallit bort. Endast en liten del av dessa arter ingår i artskyddsförordningen och därmed anser WWF att hänsynen till arter försämras med det nya förslaget. Vidare så är det oklart hur arter markerade med N eller n på bilaga 1 till artskyddsförordningen ska prioriteras i förhållande till övrig hänsyn. Hur den uppräknade hänsynen under 33a ska prioriteras ifall det inte ryms inom intrånget framgår inte. Med förbehållet att prioritering inte borde behövas med en högre intrångströskel föreslår WWF följande alternativa skrivning: 33 a En prioritering får endast göras om det inte är möjligt att inom intrångsbegränsningen ta all den hänsyn som föreskrifterna kräver. I syfte att bidra till genomförandet av fågeldirektivet, art- och habitatdirektivet samt vattendirektivet prioriteras hänsynen enligt följande: 1. Livsmiljöer och substrat där det förekommer fågelarter eller arter som är markerade med N eller n i bilaga 1 till artskyddsförordningen 2. Livsmiljöer och substrat där det förekommer arter som betecknas som akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotade. 3. Övriga hänsynskrävande biotoper 4. Skyddszoner mot vattendrag 5. Övriga gamla och/eller grova träd, äldre döda träd, samt äldre lövträd i barrdominerade bestånd 6. Skyddszoner mot sjöar, våtmarker och hänsynskrävande biotoper 7. Övrig hänsyn i 30 föreskrifter Diken, skyddsdikning och dikesrensning i 30 WWF stödjer inte nuvarande tillämpning av dikesrensning och skyddsdikning. Behovet visar på att ett ståndortsanpassat skogsbruk ej tillämpas. Att åtgärda felaktigt avslutade diken löser inte detta problem men minskar förhoppningsvis skadeverkningarna av diken.
Övergripande anser WWF att diken, skyddsdiken och dikesrensning ofta är ett resultat av bristande ståndsortsanpassat skogsbruk. WWF anser att det vetenskapliga stödet för dikesrensningens positiva effekter på produktionen är svagt samtidigt som det finns underlag kring hur åtgärden kan ge negativa effekter på biologisk mångfald, vattenkvalitet samt utsläpp av växthusgaser. Detta bör återspeglas i Skogsstyrelsens kommunikation kring dikesrensning. WWF anser även att det ska krävas anmälan och samråd vid skyddsdikning för att säkerställa att det endast sker där det saknas alternativ, ur produktionshänseende är motiverat och inte ger negativa miljöeffekter. Vidare föreslår WWF att man under 34 punkt 5 ändrar texten Felaktigt avslutade diken som orsakar skadlig slamtransport ska åtgärdas till Felaktigt avslutade diken och skyddsdiken, ska åtgärdas för att undvika skadlig slamtransport. Vid dikesrensning av äldre diken ska felaktigt avslutade diken även åtgärdas Återställande av skada WWF anser det som helt oacceptabelt att återställande av skada ska kunna inräknas i intrånget. Det är anmärkningsvärt och oacceptabelt att återställande av skada som föreskrivs i 30 ska rymmas inom intrånget och vilket medför att markägare kan avverka tidigare lämnad hänsyn. Detta belyser återigen hur svag den svenska skogsvårdslagen är i att värna naturvärden och varför miljörörelsen kräver en ändrad skogspolitik. Otydligt och godtyckligt språk i ändrade 30 texter Föreskrifterna & allmänna råd bör ses över för att undvika otydligt språk som leder till godtycklig tillämpning alternativt utveckla allmänna råd för att förtydliga vad som menas. Exempel är; 8 Allmänna råd lämnas kvar så att dessa värden så långt som möjligt bevaras Vad menas med så långt som möjligt? WWF föreslår att endast skriva lämnas kvar 8 Allmänna råd Äldre sandskogar med påtagligt inslag av gamla träd När ska man anse att det föreligger ett påtagligt inslag? Vad är gränsvärdet? 8 Allmänna råd Träd som på grund av vidtagen skötsel av skog riskerar att falla och därmed orsaka skador bör tas bort från kulturlämningar såvida dessa träd inte har mycket höga naturvärden Hur skiljer man på träd som har höga respektive mycket höga naturvärden? Förslag är att endast skriva höga naturvärden.
Om rapporten Konsekvensutredningen 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon regel inte kommer till stånd. Konsekvensutredning tar inte upp möjligheten till att ompröva och höja intrångströskeln som en alternativ lösning på problemet med prioritering av hänsyn. WWF bedömer att en rimlig nivåhöjning skulle kunna införas utan att pågående markanvändning avsevärt skulle försvåras med resultat att befintliga naturvärden lagligen skulle skyddas, förutom i undantagsfall, utan behov av prioritering. 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. WWF saknar en analys av i vilken grad ändringarna bidrar till att uppfylla direktiven, alternativt, om detta inte är möjligt utrycka behovet om en samlad analys av åtgärder som görs inklusive frivilligt och formellt skydd. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Här överskattar Skogsstyrelsen tydligheten i liggande förslag på ändringar. Det finns en fortsatt otydlighet gällande prioritering men också hur markägare ska åstadkomma hänsyn i förhållande till relevanta arter i bilaga 1 i artskyddsförordningen samt akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotadearter. Här behövs kraftfulla insatser för att tillgängliggöra information och uppgifter om arter i skogslandskapet till skogsägare. 9. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen. Stryk meningen Skogsvårdslagen anger en miniminivå för vilken hänsyn som ska tas till naturoch kulturmiljövårdens intressen vid skötsel av skog. De flesta markägare ligger redan i dag över denna miniminivå
Meningen tillför inget till frågeställningen utan är snarast provocerande eftersom för många avverkningar ligger under lagnivån. 12. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Regeländringen i sig kommer sannolikt inte ändra något i praktiken för varken större eller mindre markägare vilket är problemet med ändringen. Skogsstyrelsen bör tydligare lyfta frågan om behov att utforma tillgänglig information och uppgifter av arter i skogslandskapet så som det indikeras på sid 68 i rapporten, dvs Ett bra hjälpmedel vore också ett system som på ett tillförlitligt sätt kunde ge information om artförekomster med angivelse av var de finns. På så sätt skulle en markägare/verksamhetsutövare på ett bättre sätt kunna leva upp till ställda krav Hänsyn enligt 30 SvL Föreskrifterna Sid 19 Stryk eller omformulera meningen " Avsnittet om Hänsyn till arter ska därmed fånga upp det som inte kan anses fångas upp under andra avsnitt " eftersom det är ett bakvänt resonemang; Arters närvaro är den bästa indikationen på att livsmiljöer och substrat är värda att spara. Inte tvärtom! Ändra meningen i detta fall vattendirektivet, fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet. Enligt framtagen statistik kommer en prioritering inte att bli aktuell i mer än 20-25 % av avverkningarna, d v s i de allra flesta fall kommer det att vara möjligt att lämna all hänsyn som finns upptagen i föreskrifterna. WWF anser att 20-25% utgör en betydande andel av alla avverkningar och är en hög siffra med tanke på den naturvårdsskuld som Sverige har. Med andra ord är risken stor att naturvärden även fortsatt kommer att huggas bort. Artskydd i skogen Inledning Sid 22 Avsnittet saknar en analys i vilken grad och omfattning olika verktyg levererar artskydd i enlighet med internationella åtaganden. Därmed är det oklart vad Skogsstyrelsen avser med sitt erkännande att det finns mer att göra. Det bör förtydligas vad som behöver göras. Vidare ställer sig WWF avvaktande till hur de nu föreslagna föreskrifterna och den efterföljande implementeringen kommer att bidra på ett bra sätt....
Tillsyn i det enskilda fallet Sid 24 WWF undrar vad Skogsstyrelsen menar med meningen bedöms den planerade åtgärden inte vara tillståndspliktig hanteras ärendet enligt normala rutiner? Ingår inte tillståndsprövning där det är aktuellt i de normala rutinerna? Skogsvårdslagen Sid 26 Här skriver man Då prioritering av hänsyn behöver göras så ska hänsyn i första hand tas till de arter som enligt Naturvårdsverkets beslut den 28 april 2010 är rödlistade i kategorierna akut hotad, starkt hotade, sårbara eller nära hotade. Hänsynen till naturvårdens intressen ska utformas så, att den biologiska mångfalden gynnas så mycket som möjligt. Men det är ju denna prioritering man föreslår att ändra och försämra i det nu liggande förslaget. Med andra ord harmoniserar inte analysen av artskydd avseende Skogsvårdslagen i rapporten med liggande förslag. Inventeringar:Nyckelbiotoper Sid 27 Här måste texten kompletteras med att det i skogslandskapet finns nyckelbiotoper som inte har identifierats och dokumenterats. Det vill säga att det finns behov av fördjupade inventeringar i stora delar av skogslandskapet. Där så har skett, exempelvis inom biosfärsområdet Östra Vätternbranten, har behovet av detta tydligt framgått. Dessutom bör Skogsstyrelsens uppskattning på årligen avverkade areal nyckelbiotoper framgå. Enligt uppgift har Skogsstyrelsen nya analyser som tyder på att det är fler nyckelbiotoper som avverkas än man tidigare ha trott. Kommentarer Sid 28 Här skriver man I dagsläget pågår också ett arbete inom miljödepartementet med uppdateringar av artskyddsförordningen Det är mycket angeläget att detta arbete, som pågår sedan två år tillbaka, slutförs. WWF föreslår att Skogsstyrelsen tillsammans med Naturvårdsverket uppmärksammar behovet av en sådan uppdatering i sin dialog med Miljödepartementet.
Enkät till länsstyrelserna om deras arbete med artskydd i skogen Kommentarer Sid 30 Utifrån enkätundersökningen konstaterar man att frågan om artskydd riskerar att hamna mellan Skogsstyrelsens och Länsstyrelsernas stolar. Det hade varit önskvärt att förtydliga hur Skogsstyrelsen i samverkan med Naturvårdsverket avser att arbeta för att så inte sker. Artskydd generellt Inledning Sid 31 Här skriver man att rödlistan har ingen direkt legal status utan är som sagt ett verktyg, med sina begränsningar. I dagsläget finns glapp mellan de arter som finns i artskyddsförordningen och de som finns i rödlistan, d v s arter som kanske är hotade har inget legalt skydd Ändå finns kategorierna akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotade... med i föreskrifterna. Detta stämmer inte heller med det som citeras på sid 38 dvs Den legala grunden för rödlistan är den som Skogsstyrelsen givit den i sina föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen. Hur hänger detta ihop? WWF menar att det arbete som Artdatabanken har påbörjat om rödlistan som verktyg inom ramen för översyn av 30 måste fortsätta. Även om rödlistan idag inte är ett perfekt verktyg måste det få behålla sin legala status. Vidare saknar WWF rapporten från Artdatabanken som bilaga i denna remiss. Svensk rätt sid 38 Gällande meningen Den legala grunden för rödlistan är den som Skogsstyrelsen givit den i sina föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen. se synpunkt ovan. Kontrollstationen 30 Inkomna förslag Kommentar sid 43
WWF stödjer införandet av de föreslagna två undantagen angående Skogsskydd och undrar om införandet in sker nu, hur Skogsstyrelsen avser att hantera dem. Föreskrifterna Överväganden och ställningstaganden Sid 49 Här skriver man Skogsstyrelsen är medveten om att alla arter som kan kräva skydd inte finns med i artskyddsförordningen men hoppas på en uppdatering av denna så snart som möjligt Med tanke på frågans betydelse så föreslår WWF att Skogsstyrelsen i samverkan med Naturvårdsverket aktualiserar frågan hos miljödepartementet. Prioritering av hänsynen Sid 50-51 Modellen för prioritering där grupp 1 aldrig får prioriteras bort inom intrånget löser ju bara en del av problemet. Det löser inte frågan om hur man ska prioritera när hänsyn inom grupp 1 inte ryms inom intrånget. Därmed kvarstår en otydlighet vilket bör framgå i rapporten. Sid 53 WWF noterar att arbete kvarstår med att ta fram en lista på de fågelarter som avses med prioriterade fågelarter och att detta ska ske under remisstiden. WWF ser med intresse framemot denna lista och hur detta kommer speglas i föreskrifterna. Intrångsbegränsning och värdering av hänsyn I denna del av rapporten anser WWF att Skogsstyrelsen borde ha problematiserat mer kring pågående markanvändning, intrångskurvan och den begränsning som detta medför att befintliga naturvärden skyddas i skogslandskapet. Som redovisas i rapporten så utgår intrångkurvan som markägaren måste acceptera från regeringsformen 2 kap 15, bostadsutskottets betänkande 1986/1987:1, samt ett antal domar. Detta har sedan lett till praxis hos Skogsstyrelsen att det intrång i hänsyn som markägaren ska kunna tåla vid en avverkning är 10% upp till 250 000 kr av rot netto, 5% mellan 250 000 kr och 2 000 000 kr samt 2% över 2 000 000 kr. För att jämföra den konsekvensen med denna tolkning kan man jämföra två extremer exempelvis små avverkningar i 10 olika bestånd på i snitt 250 000 kr rotnetto och en stor avverkning med ett rotnetto på 2 500 000 kr. Det sammanlagda rotnetto blir densamma i bägge fallen, men konsekvensen blir att en markägare som gör de små avverkningarna måste lämna befintlig hänsyn i upp till ett värde av 250 000 kr eller i volym 625 m3 (400 kr/m3) jämfört med en
markägare som gör ett enda stort hygge endast måste lämna hänsyn för ett värde av 122 500 kr eller i volym ca 306 m3. Några konsekvenser som dagens intrångskurva riskerar få: - Att befintliga naturvärden huggs bort lagligt efter prioritering - Att det stimulerar till större hyggen med mindre hänsyn i skogen - Att det diskriminerar gentemot små avverkningar och därmed ofta mindre markägare (genom att kräva mer hänsyn än vid stora avverkningar) - Att det uppstår oklarheter och skillnader i krav inom ett hyggesfritt skogsbruk jämfört med trakthyggesbruk Skogsstyrelsen bör belysa denna problembild i rapporten. Intrånget Sid 64 Återställande av skada ska ske enligt föreskrifterna i 30. WWF noterar dock det anmärkningsvärda och oacceptabla att återställande av skada ska rymmas inom intrånget och att markägare därmed kan avverka tidigare lämnad hänsyn. Skulle detta exempelvis i praktiken kunna innebära att åtgärdandet av felaktigt avslutade diken skulle kunna räknas in i intrånget och lämnad hänsyn avverkas? Detta belyser återigen hur svag den svenska skogsvårdslagen är i att värna naturvärden och varför miljörörelsen kräver en ändrad skogspolitik. Det är också ologiskt då förhindrande av skada inte ska rymmas inom intrånget. Detta innebär i praktiken att en markägare kan strunta i att förhindra en skada och sedan byta återställandet med avverkning av lämnad hänsyn. Rimlighetsavvägning Sid 67 Här står följande Ytterligare en utmaning när det gäller hänsyn till natur- och kulturmiljövärden är att kunskapsnivån hos dem som verkar i skogen är ojämn, även om denna blivit bättre med åren WWF undrar vad Skogsstyrelsen har för objektivt underlag som bekräftar påståendet att kunskapsnivå har höjts avseende hänsyn till natur- och kulturmiljövärden? WWF föreslår att en referens till studie eller dylikt som bekräftar detta läggs till. I annat fall bör påståendet om höjning av kunskapsnivå strykas. Utestående frågeställningar Sid 68
WWF anser att de utestående frågeställningarna ska lyftas fram till början av rapporten och med en tydlighet om hur dessa ska hanteras och av vem. Skogsstyrelsen måste tydligt ta ansvar som sektorsmyndighet i dessa frågor. Lovisa Hagberg Peter Roberntz Stf Naturvårdschef Skogs- och bioenergihandläggare